Search

I denna uppsats beskrivs och förklaras huvuddragen av svensk trädgårdsproduktions utveckling i relief mot den svenska ekonomins utveckling, från sent 1800-taloch fram till 1970-talet. I industrialiseringens kölvatten skedde en omvandling ochkraftig tillväxt som fortgått sedan dess. Grönsaker, frukt och bär med mera tillfredsställde nya smakpreferenser. Handeln med trädgårdsprodukter ökade, bådeinom landet och genom import, och en ökande konkurrens drev på förändringar ibranschen., This essay investigates the long-term development of Swedish horticulture from the industrial revolution to the 1970s. It calls for future research in the history of horticulture and provides a supportive analytical framework for this. With reference to international research, it argues that the nutritional transition was shaped by consumer preferences and by demand and supply capacity. The breakthrough for the Swedish horticultural industry in the late 19th century can be explained by an increased demand capacity caused by rising incomes and new consumption patterns. The shortcomings of domestic supply capacity soon became evident as imports increased rapidly from around 1900. Global competition has remained tough and has shaped domestic production ever since. The World Wars changed competition in favour of domestic producers, who were still unable to keep up with demand, however. The interwar period brought increased state regulations of agriculture, but horticultural production remained unregulated. The rapid expansion of global trade after the Second World War brought back intense competition, but also a successful transformation and improved efficiency supported by state aid. The recession and rising energy prices caused by the oil crises of the 1970s hit Swedish producers hard, especially greenhouse production. However, it also brought a new wave of improved efficiency of, for instance, energy and surface use. New innovations spread worldwide. Increased efficiency also meant that visual appearance and sturdiness took precedence over taste and scent in production. Negative reports concerning consequences of using pesticides appeared already in the late 1960s. But the integration of chemical fertilizers, pesticides and fossil fuels into rationalized production systems made change difficult. Since the industrial revolution Swedish horticulture has been unable to satisfy an ever-growing demand. With the exception of disruptions caused by the World Wars, growing im, Alternative title: "From small-scale and locally grown to a global trade: A century of growth and transformation of Swedish horticulture"

In the period 1880-1930, the interest in gardening products rose substantially on the Swedish market. Import of horticultural produce as well as domestic production increased 20 times. The competition on the horticultural market significantly increased from the 1930s. The costs of fuel and labor rose, and imports took a larger share of the Swedish market as the century progressed, except during the wars. Competition was stiff from countries with lower production costs. After World War II, a series of measures were introduced to stabilize the world economy and kick-start trade. These included the first General Agreement on Tariffs and Trade (GATT), intended to boost international trade by reducing customs duties and trade quotas. At the negotiating table Sweden was particularly anxious about the export opportunities for major industries. This meant easing imports for some products for the sake of the balance of trade, and one category sacrificed was horticultural products. This became a backlash for the market gardens, and the number of companies decreased or the production rationalized and specialized. But there are examples of small-scale family businesses that survived competition from largescale, modern companies in southern Sweden, and increasing imports and rising costs of fuel and labor. These businesses adapted their production to the demands on local markets. Two of these have provided case studies: Nilsson's market garden on Runmarö in the Stockholm archipelago, founded in 1929, and Nora market garden in Danderyd, founded in 1938 and run by the Welander family. Nilsson had a focused strategy, providing a custom range of products to wealthy summer visitors in the Stockholm archipelago. Welander had a differentiated approach, selling products of superior quality, with customers including a delicatessen in Stockholm.

Julita gårds siste ägare, Arthur Bäckström, testamenterade gården i sin helhet till Nordiska museet, som tog över den efter Bäckströms död 1941. Hans önskan var att ”Hufvudbyggnaden med flyglar och ekonomibyggnader jemte angränsande område såsom trädgård och park böra så vidt möjligt bibehållas i oförändrat skick för att för kommande slägten gifva en trogen bild, hur en gammal sörmländsk herrgård af betydligare omfång tedde sig under slutet af förra och början af innevarande århundrade.” Sedan slutet av 1980-talet har det funnits en vision av att återskapa delar av Julitas park och trädgård, så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt, för att besökarna ska få en känsla av hur dessa anläggningar såg ut på 1930-talet, då de var som mest praktfulla. I rapporten finns en genomgång av vilka dokument (vårdprogram, inventeringar och liknande), från 1941 och framåt, som behandlar Julitas trädgård och park. Här beskrivs även hur trädgård och park förändrats, område för område, från omkring 1988 och framåt, med utgångspunkt från dokument, intervjuer och fotografier. Detta faktaunderlag ska ligga till grund för arbetet med en vårdplan för Julitas trädgård och park. Resultatet av dessa genomgångar visar att dokumentationen av park och trädgård varit mycket bristfällig genom åren. Det skriftliga materialet har därför kompletteras med ett rikt bildmaterial, samt med intervjuer av personer som arbetat eller bott på Julita gård sedan 1988 och omkring tjugo år framåt.

I trädgårdsnäringens branschtidningar finns gott om exempel på att kvinnors försök att etablera sig i branschen ifrågasätts. Framför allt under 1900-talets första decennier återkommer artiklar som argumenterar för att trädgårdsmästarens yrke var mindre lämpliga för kvinnor. Det finns illustrationer av kvinnor som i ett naivt försök att utöva yrket exempelvis försöker klättra upp för stegar i snäva klänningar och högklackat. Andelen kvinnor med trädgårdsskötsel som huvudsaklig sysselsättning (med titlar som trädgårdsodlare, trädgårdsmästare, trädgårdsarbetare och trädgårdsdrängar) ökade från knappt 300 personer 1910 till drygt 2 200 år 1950. Det fanns särskilda trädgårdsutbildningar för kvinnor och exempel på framgångsrika kvinnliga trädgårdsmästare som drev omfattande handelsträdgårdar. Om all arbetskraft inkluderas, även de övriga sysselsatta i familjeföretagen (vilket även inkluderade barn), var andelen kvinnor drygt 40 procent. Det finns även exempel på kvinnor som lyckats och blivit framgångsrika i branschen. Jag ger både negativa och positiva exempel på hur kvinnor skildras i branschens facktidningar under 1990-talets andra hälft och hur bilden förändras över tid.

Marknaden för trädgårdsprodukter ökade från slutet av 1800-talet och allt fler handelsträdgårdar (vilka odlade och sålde grönsaker, blommor och bär) anlades, främst i anslutning till städer. Där var efterfrågan stor och där fanns viktiga resurser, till exempel gödsel, latrin eller annat avfall, vilket användes som bränsle i varmbänkarna. Som mest fanns omkring tusen handelsträdgårdar i Stockholms län. Fyra av dem granskas i fallstudier i min avhandling från 2014, som min presentation baseras på. Konkurrenssituationen på marknaden för trädgårdsprodukter blev svårare från 1930-talet. Importen ökade allt mer, med undantag för krigsåren. I takt med att jordbruket mekaniserades började allt fler jordbrukare odla grövre trädgårdskulturer storskaligt med rationella brukningsmetoder på åkermark. Några exempel var morötter, lök och kål, vilka kunde skördas rationellt vid ett och samma tillfälle. De behövde inte konsumeras omedelbart efter skörd och var mindre ömtåliga än många andra trädgårdskulturer. Handelsträdgårdarnas produktion inriktades i hög grad på kulturer som var ömtåliga och snabbt behövde komma ut i handeln efter skörd. Jag benämner dem fina kulturer. De var mer arbetsintensiva och resurskrävande, exempelvis behövde de skördas kontinuerligt, men betalades ofta bättre på marknaden. Många av dem odlades under glas (i drivbänkar och växthus), till exempel tomat, slanggurka, primörer och blommor. Det handlade om att förlänga odlingssäsongen, vilket är en central fråga för trädgårdsodlingen på våra breddgrader. Odlingen under glas blev således en förutsättning för handelsträdgårdarnas konkurrenskraft på avsalumarknaden för trädgårdsprodukter.

The links between market gardens and cities were symbiotic until the mid-1900s. In my thesis about market gardens in Sweden 1900-1950, four market gardens in Stockholm County are investigated, trying to find out how different resources and strategies contributed to the businesses competitiveness. Two of the market gardens belonged to mansions with all the staff employed. The other two were established as family businesses by entrepreneurs without employees. Garden products are sensitive to bumps, heat, low temperatures, etc. Due to this, the access to a nearby market was necessary at that time. The development of the trade with garden products was linked to a fast-growing population in the cities, the growing demand for garden products, and the development of the transport sector. From the growing city, gardeners bought horse manure, garbage, or anything that produced heat to the hotbeds when it decomposed. Most of the market gardens were small family businesses situated on small plots. In the 1930s and 1940s in 75% of the businesses a maximum of three people were engaged. The production was both resource-demanding and labour-intensive. The use of hotbeds and greenhouses extended the growing season and made it possible to grow all year around. The gardenerRSQUOs dependence on merchandises increased like an avalanche to beat the growing competition on the market. The import, often of high quality products, was growing very fast and affected the interest for garden products. It forced the domestic horticulture industry to increase the quality and effectiveness of the production.

Kapitlet handlar om kommersiell trädgårdsodling i vår närmiljö.

Avhandlingen syftar till att fördjupa förståelsen för handelsträdgårdarnas verksamhet och trädgårdsnäringens utveckling i Sverige under perioden 1900–1950. Den är ett bidrag till forskningen om den yrkesmässiga, kommersiella trädgårdsodlingens historia i Sverige efter industrialismens genombrott, vilket är ett eftersatt forskningsområde. Handelsträdgårdar var trädgårdsodlingar med yrkesmässig produktion av grönsaker, blommor, bär, frukt och ettåriga utplanteringsväxter. Det var en intensiv och resurskrävande produktion på friland, i drivbänkar och växthus. Fyra handelsträdgårdar i det som vid tiden var Stockholms län, studeras som fallstudier. Två var herrgårdsträdgårdar med anställd arbetskraft och två enskilda familjeföretag, vilket möjliggör en jämförelse mellan dessa båda typer av handelsträdgårdar. Källmaterialen har bland annat bestått av räkenskaper, korrespondens, dagböcker, fotografier och insamlingen av sådant material utgjorde en del av avhandlingsarbetet. Teorier och begrepp har hämtats från företagsekonomi och entreprenörskap och har använts för att synliggöra, tydliggöra och resonera kring skeenden i fallstudierna. Frågeställningarna rör handelsträdgårdarnas resursbehov, strategier, konkurrenskraft, sortiment och flexibilitet. Några av de teman som behandlas mer ingående är trädgårdsmästarens kunskap och kunskapsuppbyggnad, odling och odlingsteknik, det odlade sortimentet, handelsträdgårdarnas lokalisering, avsättningen av trädgårdsprodukter samt sociala, politiska och ekonomiska förändringar i samhället som påverkade trädgårdsnäringen och dess aktörer. Under tidsperioden ökade efterfrågan av trädgårdsprodukter och både den inhemska produktionen och importen av dessa varor ökade. Under de båda världskrigen begränsades importen vilket gynnade odlingen inom landet. Vid seklets början var närheten till städer och tätorter betydelsefull för att få tillgång till viktiga resurser, framför allt en marknad för avsättningen av de ömtåliga, skrymmande produktern, The main aim of the thesis is to contribute to an increased understanding of the development of the horticulture industry, especially the market gardens in Sweden during the period 1900-1950. Market gardens produced vegetables, flowers, berries, fruits, and annual bedding plants. It was a resource-intensive production on open-field, in hotbeds and greenhouses. Changes of the strategies and competitiveness in the market garden businesses are described and discussed, during a period when the number of companies and imports both increased considerable. Four case studies of market gardens in Stockholm County form the foundation of the thesis. They represent the two most common types of market gardens at this time: sole trader market gardens (often family businesses) and manor gardens (run with the help of employees). Primary source materials consisted of accounting records, business and personal correspondence, diaries and photographs. The collection of such material constituted part of the thesis. Theories and concepts are taken from economics and entrepreneurship and have been used to visualize, clarify and discuss developments in the case studies. Some of the issues relating to the production and trading of the garden products are resources, strategies, competitiveness, range and flexibility. Some of the topics covered in greater depth is the gardener's knowledge and knowledge acquisition, cultivation techniques, the range of produce, the market gardens localization, trading and marketing of horticultural produce, social, political and economic changes in society that affect horticulture and its operators. During the time period 1900-1950, the demand for garden products increased rapidly and both domestic production and imports of these products increased. During the two world wars imports were rationed, which favored the cultivation within the country. At the beginning of the century market gardens were often established in or nearby cities, where the necessary reso

Trädgårdsmästare Erik Nilsson föddes på Runmarö i Stockholms skärgård 1915. Hans intresse för trädgårdsodling väcktes redan i unga år efter en säsong i trädgårdsmästare Lundqvists handelsträdgård på Runmarö. Han trivdes med arbetet och hans far sa då att ”ska du jobba med sånt så kan du väl odla här hemma”. Så redan som 14-åring, 1929, planterade Erik 200 jordgubbsplantor i föräldrarnas trädgård, följt av ytterligare 1 000 våren därefter! Det finns anteckningsböcker bevarade från de första åren och där skriver han bland annat att jordgubbsodling skulle bli hans specialitet. Jordgubbsodlingen i Stockholms skärgård var omfattande från slutet av 1800-talet, till exempel på Möja och Harö. Bären fraktades in till Stockholm med båt och såldes där på torgen.

Supplement till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift, ISSN: 0075-7233.

Vid Sveriges Lantbruksuniversitet ligger MKB-centrum SLU vars huvudsakligt syfte är att öka kvalitén på de MKB (miljökonsekvensbeskrivningar) som tas fram i Sverige. Det inrättades 1999 av dåvarande rektor Tomas Rossvall. Målet med verksamheten är att: höja MKB-kompetensen och förbättra MKB-processen i Sverige fungera som ett nav för fortbildning, erfarenhetsutbyte, diskussioner, information och forskning inom MKB och SMB (strategiska miljöbedömningar) arbeta med aktiva nätverk, där olika MKB-aktörer knyts samman