Search

Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och möjligheter hemtjänstpersonalen beskriver avseende att arbeta med missbruksbehandling utifrån sin yrkesroll i det dagliga klientarbetet. Arbetet hade en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultaten användes rollteori och ålderism. Studiens resultat visade att hindren består av kunskapsbrist hos personalen, klientens självbestämmande, tillåtande attityder kring äldre och alkohol samt resursbrist inom äldreomsorgen. Möjligheterna består av närheten till klienten, riktlinjer för inköp av alkohol och samverkan med anhöriga. Därutöver beskriver personalen ett stort engagemang där de är beredda att utgöra ett stöd i händelse av att en klient önskar hjälp för sitt missbruk

Genom denna studie ämnade vi besvara hur kapitaltillgångar och habitus påverkar ungdomars resonemang, sett till utbildning och karriär, baserat på bostadsområdestillhörighet. Syftet med studien var att undersöka hur uppväxten i segregerade bostadsområden med olika socioekonomisk status påverkar ungdomars handlingsstrategier vad gäller utbildning och karriär. Vår tes var att ungdomars handlingsstrategier skiljer sig baserat på bostadsområdestillhörighet. Vi trodde att ungdomar från bostadsområden med högre socioekonomisk status är mer resursstarka och därigenom enklare kan navigera sig inom utbildningsfältet. Studien utgår från Lidingö och Botkyrka, två boendesegregerade områden i Stockholms län med olika socioekonomisk status, där Lidingö är mer resursstarkt. Vidare utgår denna studie från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där fyra högstadieungdomar i årskurs nio, två av dem är hemmahörande på Lidingö och två i Botkyrka, har intervjuats. Studiens teori grundar sig på Pierre Bourdieus teoretiska begrepp: symboliskt kapital, kulturellt kapital, utbildningskapital, socialt kapital samt habitus. Vi har kunnat urskilja att ungdomarna i denna studie har olika mått av kapitaltillgångar beroende på bostadsområdestillhörighet och att detta i sin tur lett fram till olika habitus. Lidingöungdomarna uppvisade både ett högre mått av socialt och kulturellt kapital än Botkyrkaungdomarna. Detta kan emellertid vara en avgörande faktor till att ungdomarnas resonemang och handlingsstrategier vad gäller utbildning och karriär skiljer sig områdena emellan. Till skillnad från Botkyrkaungdomarna, uppvisade Lidingöungdomarna både klara framtidsmål, sett till utbildning och karriär, samt genomtänkta handlingsstrategier kring hur de ska gå tillväga för att uppnå dessa mål. Genom studiens empiriska material har således vår tes kunnat styrkas.

Omfattande forskning har gjorts på hur genus framställs i medier. Undersökningarna som har genomförts har fokuserat på hur genusframställningen ser ut i bland annat nyhetsmedier och livsstilsmagasin. Genusforskning på medietexter har visat klara skillnader i hur män och kvinnor framställs i text och bild. Denna uppsats berör ett hittills outforskat område, popjournalistik. Vi undersöker hur genus framställs av manliga och kvinnliga artister, om det förekommer stereotyper och hur dessa i sådana fall ser ut. Vår tes är att det förekommer klara stereotyper. Vi undersöker även hur artisterna framställs i bilder och om det finns några skillnader beroende på genustillhörighet. Våra analyser baseras på material från poptidskriften Sonic Magazine, som är en av Sveriges största tidskrifter på det här området. Den teoretiska ramen för denna uppsats utgår från identitet, stereotyper och representation. För att kunna urskilja tendenser i hur framställningen av manliga och kvinnliga artister ser ut, utgår vi från ovannämnd teori. Som metod har vi använt oss av kvalitativa analyser. Vi har hämtat inspiration från den retoriska textanalysen och den semiotiska bildanalysen. Vårt material utgår från de senaste fem numren av Sonic Magazine som fanns att tillgå. Vi koncentrerar vår analys på fyra manliga och fyra kvinnliga personporträtt. Med utgångspunkt i vår teoretiska ram har vi kommit fram till att det förekommer stereotypiska skildringar av både manliga och kvinnliga artister, i texterna till personporträtten. I personporträtten om de manliga artisterna är stereotypen ”konstnärssjälen” ofta förekommande. Vår tes är således stärkt. Dock är dessa stereotyper snarare kopplade till artisternas yrkesroll framför deras genustillhörighet. Vad gäller framställningen av manliga och kvinnliga artister i bilder ser vi en tendens att de kvinnliga artisterna skildras på ett sätt som är mer kopplat till deras genustillhörighet än de manliga artisterna.