Search

Predator-inducible defenses constitute a widespread form of adaptive phenotypic plasticity, and such defenses have recently been suggested linked with the neuroendocrine system. The neuroendocrine system is a target of endocrine disruptors, such as psychoactive pharmaceuticals, which are common aquatic contaminants. We hypothesized that exposure to an antidepressant pollutant, fluoxetine, influences the physiological stress response in our model species, crucian carp, affecting its behavioral and morphological responses to predation threat. We examined short- and long-term effects of fluoxetine and predator exposure on behavior and morphology in crucian carp. Seventeen days of exposure to a high dose of fluoxetine (100 µg/L) resulted in a shyer phenotype, regardless of the presence/absence of a pike predator, but this effect disappeared after long-term exposure. Fluoxetine effects on morphological plasticity were context-dependent as a low dose (1 µg/L) only influenced crucian carp body shape in pike presence. A high dose of fluoxetine strongly influenced body shape regardless of predator treatment. Our results highlight that environmental pollution by pharmaceuticals could disrupt physiological regulation of ecologically important inducible defenses.

Invasive alien species cause harm to native flora and fauna, and can ultimately via biotic interactions and alterations of the abiotic conditions change entire ecosystems. They have therefore during the last decades gotten more attention and are now recognised as one of the major threats to biodiversity worldwide. When invasive plants establish in an area, one concern is that their presence can affect foraging patterns of pollinators. This can potentially have implications for pollination and reproduction of native plant species, and thus also for the local biodiversity. Here, I investigate this issue by studying how the invasive Japanese rose (Rosa rugosa) affects pollination, pollen loads on stigmas and seed set of the native common bugloss (Anchusa officinalis) in the coastal habitat of Lomma, Scania. During summer 2013 common bugloss plants in patches suffering from different degree of rose invasion were observed and compared. The results show that the two plant species share pollinators, and that the degree of rose invasion in a patch could alter the species composition and foraging behaviours of pollinators visiting the native plant. Different pollinators seem to respond differently to the rose. To understand such patterns the traits and ecology of the species should be considered. The number of visits to a certain plant was positively correlated with its number of flowers, and negatively correlated with the number of adjacent common bugloss flowers. Further, I found indications that the Japanese rose affected pollinator visitation to common bugloss flowers, proportion of correct pollen grains on bugloss stigmas and seed weight. Although no effects were seen on number of seeds, Japanese rose may, by impacting pollinator communities and competing for space and nutrients, impact a variety of native plant species and organisms interacting with those. I suggest that future research and conservation efforts regarding invasive plants use an ecosystem-based approach, I en värld där vi människor reser och handlar mycket på en global marknad transporteras många organismer till nya delar av världen där de aldrig tidigare funnits. De flesta klarar sig inte i den nya miljön utan dör, men en del trivs och frodas. När sådana arter etableras och förökar sig på platser utanför sitt naturliga utbredningsområde kan det följas av negativa konsekvenser för arter som funnits där länge – så kallade inhemska arter. Då kallas de nya arterna ofta för främmande invasiva arter. Ett exempel på detta är den vackra och väldoftande växten vresros (Rosa rugosa) som människor på sina resor tagit med sig från Sydostasien till bland annat Europa. Vresrosen har här planterats till exempel för dekoration i trädgårdar och för att stoppa sandflykt i kustmiljöer. Rosens aggressiva växtsätt hotar dock den inhemska floran, eftersom den breder ut sig och mycket effektivt konkurrerar om plats och ljus. Ett område där rosen har medfört problem är stranden i Lomma, Skåne, där den naturliga vegetationen i vissa områden nästan totalt ersatts av vresros. Kunskapen om hur vresrosens närvaro kan samverka med andra faktorer än plats och ljus, och på så vis indirekt påverka den inhemska floran, är dock begränsad. Exempelvis skulle vresrosen kunna konkurrera med inhemska växter också om pollinatörer som till exempel humlor. De utgör en viktig resurs för många växter och förändringar i pollinatörers födosöksbeteenden kan påverka många arters reproduktion. Mot bakgrunden att både antalet individer och antalet arter av olika pollinatörer under lång tid drabbats negativt av mänskliga aktiviteter, ville jag därför undersöka hur den i Lomma främmande arten vresros (Rosa rugosa) påverkar pollinering, pollenhalter och frösättningen hos den inhemska arten oxtunga (Anchusa officinalis). Detta gjorde jag genom att sommaren 2013 undersöka skillnader mellan tre områden med olika mycket vresros. Jag samlade in data om bland annat antal blommor på olika plantor, pollinatörer som besökte ox

Organisms in the aquatic environment face the challenge of exposure to environmental pollution by a multitude of pharmaceuticals. However, the potential for disruptive effects in non-target aquatic organism remains poorly understood. Fluoxetine is one of the most commonly prescribed psychoactive drugs and it has been shown to bioaccumulate in fish, and potentially affects a broad suite of important traits. Changes in fish morphology, behaviour and habitat use can have consequences at ecosystem level, since cascading effects can impact organisms of several trophic levels. Hence, a deeper understanding of potential responses of non-target organisms to fluoxetine exposure under various conditions is much needed. Here, I investigate single and combined effects of short-term exposure (c.a. 18 days) to two stressors; the anti-depressant fluoxetine and predation risk on three important fitness related traits (boldness, sociability and body weight) in the crucian carp (Carassius carassius), a common freshwater fish. My results show that exposure to fluoxetine at 100 µg L-1 significantly decreased propensity to take risks (boldness) in crucian carp, but I found no effects of fluoxetine exposure on sociability or body weight. Furthermore, no effects of exposure to a predator (pike) or any interactions between fluoxetine and predator exposure on any of the traits measured were detected. My data shows that a common anti-depressant drug frequently found in nature can alter important fitness related traits in a species known for its resilience to abiotic disturbances, and hence I stress the need for further studies. For society to recognise and fully understand negative impacts of pharmaceuticals on fresh water ecosystems, I for future studies suggest an ecosystem approach, where several species, stressors, key behavioural and morphological traits under varying environmental conditions are considered., Organismer i våra sjöar och hav måste ständigt kämpa för sin överlevnad i en miljö fylld av olika stressande faktorer, inte minst till följd av mänsklig påverkan. I en laboratoriestudie har jag undersökt hur den vanliga sötvattensfisken ruda (Carassius carassius) störs av två olika faktorer som misstänks påverka fiskars välmående – exponering för en anti-depressiv medicin (fluoxetin) och risken för att bli uppäten (predation). Att leva i en miljö med både konstant exponering för föroreningar och konstant risk för predation misstänks stressa ruda så pass att flera viktiga beteenden och fysiska egenskaper påverkas. Om stressfaktorer stör en organism kan också andra arter indirekt påverkas genom att de måste anpassa sig till den störda organismen, något som kan ha stora konsekvenser för hela ekosystem. Syftet med denna studie var att se hur ruda påverkas av att exponeras för de två stressfaktorerna fluoxetin och gädda (Esox lucius), men även hur ruda påverkas av att exponeras för fluoxetin och gädda samtidigt. För att göra det utsattes fisk för sex olika behandlingar (se figur 1), och sedan mättes skillnader i tre viktiga egenskaper mellan fiskarna. Egenskaperna som mättes var hur riskbenägna och sociala fisk var, samt hur mycket de vägde. Alla dessa egenskaper är viktiga för individers hälsa och förmåga att konkurrera om exempelvis föda och partners, men också för att undvika predation. Rudor utsattes för tre olika halter av fluoxetin – ingen medicin, en låg koncentration som hittas i vatten utanför reningsverk samt en hög koncentration. Hälften av rudorna delade dessutom akvarium med gäddor för att se hur risken för predation påverkar dem. Rudornas överlevnad säkerställdes genom att de levde i en del av akvariet som gäddan inte kunde nå, men stressades ändå av gäddans närvaro eftersom de delade samma vatten. Rudor kan nämligen upptäcka små partiklar från predatorn i vattnet, det kan liknas vid att rudor kan känna lukten av gädda. Resultaten av denna studie visar att