Search

Reflektion handlar om att träna sig i att fläta samman teoretisk kunskap och praktisk kunskap till en helhet. Det är en färdighet och kvalitet som under sjuksköterskans utbildning framhålls som en betydande del i sjuksköterskeprofessionen. Dels för att reflektion används som ett didaktiskt vertyg i sjuksköterskans lärandeprocess och kunskapsutveckling, men också viktig ur ett vårdvetenskapligt perspektiv för sjuksköterskan. Ett reflekterande förhållningssätt behövs för att sjuksköterskan ska kunna möta patientens livsvärd och därmed kunna bedriva en personcentrerad vård där patients autonomi och intregritet bevaras. Inom sjukvården kan reflektion användas i flera syften, bland annat som kompetensutveckling på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Syftet med detta examensarbete var att belysa reflektionens betydelse i vården och vårdandet utifrån sjuksköterskans perspektiv. Författarna valde att utforma examensarbetet som en litteraturöversikt för att skapa en översikt över aktuell forskning inom området. Författarnas resultat visade att reflektion stärker vården och vårdandet då det var ett viktigt redskap för att utveckla och stärka sjuksköterskans kärnkompetenser. Författarnas slutsatser var att reflektion främjade flera färdigheter hos sjuksköterskan så som ett kritiskt tänkande och ett reflekterande förhållningssätt. Dessutom visade resultaten att reflektion i grupp stärkte kommunikation, samarbete och gemenskap i vård teamet. Dessa empiriska resultat stämde överens med den teoribildning som fanns och författarnas förförståelse av reflektionens betydelse för sjuksköterskan och vården.

MicroRNAs (miRs) are small non‐coding RNAs that regulate gene expression in physiological processes as well as in diseases. Currently miRs are already used to find novel mechanisms involved in diseases and in the future, they might serve as diagnostic markers. To identify miRs that play a role in glomerular diseases urinary miR‐screenings are a frequently used tool. However, miRs that are detected in the urine might simply be filtered from the blood stream and could have been produced anywhere in the body, so they might be completely unrelated to the diseases. We performed a combined miR‐screening in pooled urine samples from patients with different glomerular diseases as well as in cultured human podocytes, human mesangial cells, human glomerular endothelial cells and human tubular cells. The miR‐screening in renal cells was done in untreated conditions and after stimulation with TGF‐β. A merge of the detected regulated miRs led us to identify disease‐specific, cell type‐specific and cell stress‐induced miRs. Most miRs were down‐regulated following the stimulation with TGF‐β in all cell types. Up‐regulation of miRs after TGF‐β was cell type‐specific for most miRs. Furthermore, urinary miRs from patients with different glomerular diseases could be assigned to the different renal cell types. Most miRs were specifically regulated in one disease. Only miR‐155 was up‐regulated in all disease urines compared to control and therefore seems to be rather unspecific. In conclusion, a combined urinary and cell miR‐screening can improve the interpretation of screening results. These data are useful to identify novel miRs potentially involved in glomerular diseases.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Akut förvirringstillstånd är ett vanligt neuropsykiatriskt tillstånd som främst drabbar sköra, äldre människor. När akut förvirringstillstånd väl har uppstått finns det få behandlingar tillgängliga för att minska duration och allvarlighetsgrad. Syftet var att ta reda på hur akut förvirringstillstånd kan förebyggas och hur omvårdnaden kan underlättas för äldre patienter med akut förvirringstillstånd på sjukhus. Metod: För att söka svar till syftet har en beskrivande litteraturstudie valts som metod. Databassökning genomfördes och studiernas kvalitet granskades med hjälp av en granskningsmall. Femton studier inkluderades, både kvantitativa och kvalitativa. Genom analys av inkluderade artiklar kunde betydelsefull data utifrån syftet identifieras och sorteras in i kategorier. Resultat: Resultatet har visat att förebyggande åtgärder har betydelse för att minska risken att drabbas av akut förvirringstillstånd. Flera studier som är multikomponentstudier har visat goda resultat för att undvika insjuknande i akut förvirringstillstånd där interventionerna säkerställer att flera av patientens basala behov tillgodoses, såsom sömn, mat- och vätskeintag, elimination och att kunna kommunicera. Studierna kom fram till att vårdpersonalens kunskap och utbildning har betydelse, att ökad kunskap förbättrar patient omhändertagandet och vårdkvalitén. Underlättande åtgärder beskriver studierna att ha ökad tillsyn, att minska stimuli och att aktivera patienten. Slutsats: Förebyggande åtgärder har betydelse för att minska risken att den äldre patienten drabbas av akut förvirringstillstånd. Ökad kunskap hos vårdpersonalen förbättrar patient omhändertagandet och vårdkvalitén. För att underlätta omhändertagandet om en patient med akut förvirringstillstånd behövs både tid, erfarenhet, lämpliga lokaler och personalresurser. ABSTRACT Background Delirium is a common neuropsychiatric condition that primarily affects frail, aged people. When it has occured it is few treatments available to reduce duration and severity. The purpose of this study was to find out how delirium can be prevented and how nursing can facilitate the care of aged patients with delirium in hospital. Methods To find answer to our purpose a descriptive litteraturestudy have been chosen as a method. Database searches were implemented and the quality of the studies was scientifically reviewed with a template. Fifteen studies were included, both quantitative and qualitative. Through analysis of included studies, valuable data based on the purpose were identified and sorted into three categories. Results The results show that preventive actions have importance for reducing the risk of being affected of delirium. Some studies formed as multicomponent studies have shown good results for avoiding acute onset of delirium where the interventions secure that several of the patient basic needs are catered, as sleep, nutrition- and fluid intake, elimination and being able to communicate. The studies also came up with the result that the knowledge and education of the health professionals mattered, that increased knowledge facilitates the patient care and the quality of care. When the patient is affected of delirium, there are actions that facilitate the nursing. Facilitating actions is described in the studies as increased supervision, reduction of stimuli, activate the patient etcetera. Conclusion Preventive interventions have importance of reducing the risk of elderly patients being affected of delirium. Increased knowledge of healthcare professionals improves patient care and quality of care. To facilitate the care of the patient with ongoing delirium there is need for time, experience, suitable facilities and enough healthcare personnel.

Studien redovisar hur tre stycken läroböcker i ämnet fysik åk 4–6 står upp mot det centrala innehållet i Lgr 11 samt de förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla. Studien innehåller även en analys av två lärarhandledningar som tillhör två av de läroböcker som undersökts. Syftet med att analysera lärarhandledningarna var att ta reda på om dessa innehöll någon form av bedömningsstöd för läraren. Metoden har influerats av en innehållsanalys vilket betyder att delarna som analyserats strukturerats upp på ett kvantifierbart sätt i olika kategorier. Resultaten visade att läroböckerna stod upp mot kursplanens krav i varierande grad. Vissa delar från det centrala innehållet i fysik saknades helt eller behandlades i mycket liten grad vilket gör användandet av kompletterande material, så som en lärarhandledning ännu mer viktigt. Samma sak gällde för de förmågor som eleverna ska få träna på och visa. En av förmågorna saknades i en av böckerna och behandlades mycket litet i en annan, men mer i den tredje boken. Analysen av lärarhandledningarna visade att båda innehöll bedömningsstöd. Det visade sig också att handledningarna kompletterade de delar som saknades i grundböckerna. Detta visar att lärarhandledningarna i det här fallet behövs för att uppfylla de krav på innehåll som Lgr 11 har på fysikämnet i åk 4–6. I Sverige finns ingen statlig instans som kontrollerar att läromedlen står upp mot styrdokumenten. På grund av detta så faller kontrollen på lärarna. Även om författarna till läroböckerna skriver att deras böcker uppfyller Lgr 11 så kan vissa delar uteslutits eller behandlats i allt för liten grad, vilket analysen visar. Slutsatsen av läromedelsanalysen var bl.a. att det är viktigt att som lärare sätta sig in i vad läroböckerna innehåller genom att själv vara förtrogen med kursplanen i Lgr 11.

Vinterräkning av fladdermöss har skett i gruvorna i Taberg, Kleva, Hörnebo, Sunnerskog och Ädelfors sedan 1980-talet. Inventeringarna ger oss information om fladdermössens populationsförändringar. Men de ger även information om förändringar i biologisk mång-fald, markanvändning och vegetationsstruktur. Tabergs gruva är den gruvan som har inventerats flest gånger och därefter kommer Kleva gruva. Däremot är Hörnebo gruva, Sunnerskogs gruva och Ädelfors gruva endast invente-rade ett fåtal gånger. På grund av de enstaka räkningarna är det svårt att dra några slutsatser kring förändringarna i dessa. Enligt inventeringarna hyser Tabergs gruva det största antalet övervintrande fladdermöss och sedan 1980-talet har individantalet ökat kraftigt. Individantalet har även ökat i Kleva gruva. De arter som registrerats under vinterräkningarna i gruvorna i länet är: Fransfladdermus (Myotis nattereri). Brunlångöra, tidigare långörad fladdermus (Plecotus auritus). Mustasch-/taigafladdermus, tidigare brandts fladdermus (Myotis mystacinus/ Myotis brandtii). Nordfladdermus, tidigare nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii). Vattenfladdermus (Myotis daubentonii). De vanligast påträffade arterna överlag i länet är brunlångöra, mustasch-/taigafladdermus och vattenfladdermus. I Kleva gruva utgör glädjande nog den rödlistade fransfladdermusen en stor del av fladdermusfaunan, samtidigt som arten blir allt vanligare i Tabergs gruva. Dessutom har artens utbredning ökat i länet då två individer av fransfladdermus även påträffades år 2015 i Ädelfors gruva. År 2016 utgjorde ett rekordår för det totala antalet individer av fladdermöss och antalet fransfladdermöss som övervintrade i Tabergs gruva.