Search

Bakgrund: Patienter som vårdas palliativt får inte alltid den munvård som krävs för att upprätthålla god munhälsa. Det kan leda till komplikationer i munhålan såsom inflammationer, sår, smärta och muntorrhet hos patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av munvård hos patienter som vårdas palliativt inom vården. Metod: En allmän litteraturöversikt där fem kvalitativa artiklar, fem kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod har analyserats. Resultat: Fyra teman framkom. Etiska dilemman kring munvård visade sig som ett etiskt dilemma då bevarande av patientens värdighet blev en fråga kring munvårdens utförande. Otydlig ansvarsfördelning visade sig som en orsak till utebliven munvård då det framkom otydlighet om vem som ska utföra munvård. Kunskapsbrist som leder till utbildningsbehov visade sjuksköterskornas kunskapsbrist i munvård samt behovet av fortbildning på arbetsplatserna. Behov utav tydliga riktlinjer för munvård var önskvärt hos sjuksköterskorna då de upplevde svårigheter med att arbeta strukturerat med munvård på grund av att det inte fanns verktyg för bedömning av munhälsa. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter visade att munvård är av stor betydelse för att undvika lidande hos patienter som vårdas palliativt. Trots detta tillgodosågs inte patienternas behov utav munvård i den utsträckning som krävdes för att skapa största möjliga välbefinnande.

This article is an investigation of neurodivergent reading practices. It is a collectively written paper where the focus is as much on an autoethnographic exploration of our autistic readings of autism/autistic fiction as it is on the read texts themselves. The reading experiences described come primarily from Yoon Ha Lee's Dragon Pearl (2019) and Dahlia Donovan's The Grasmere Cottage Mystery (2018), which we experience as opposite each other in how they depict their neurodivergent characters and speak to us as autistic readers. Through the article, we describe a formation of neurodivergent (critical) collective readings of autism/autistic fiction. The article contributes to an academic and activistic discourse around neurodivergent reader responses and power relations between neurodivergent and neurotypical readers and authors.

Hilda Forss, Hanna Lahdenperä & Julia Tidigs (red.) Tanke/världar. Studier i nordisk litteratur. Helsingfors: NORDICA HELSINGIENSIA 61, 2022, 334 s.

Literature on attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) has historically come from a cognitive deficit approach and lacked community authorship. In contrast, this article utilises a neurodiversity framework to explore ADHD as a cognitive difference through ADHDers' experiences. Specifically, here we analyse collective autoethnographic writings from neurodivergent academic researchers writing to one other about their experiences of intensity and variable attention or interest-based attention. Through the process of collective writing, we started to rename and restory our experiences, which has enabled us to understand intensity and variable attention as a valuable facet of human diversity, with both strengths and challenges. This project offers an example of how community-based research can elucidate individual experiences as ADHD/AuDHD researchers, facilitate exploration of varied experiences with intensity and attention and increase self-awareness and ability to give and receive neuroaffirmative support.

In this paper we seek to restory what has been storied as “the problem of ADHD”. Informed by calls for a critical ADHD studies, we explore the possibilities of ADHD collective autoethnographic storytelling. Together we (en)counter narratives of ADHD. Within our collective writing space, from our ADHD/AuDHD bodyminds, we seek to re-story our ADHD/AuDHD. We map a field of critical ADHD research within social sciences and point out problems of outsider perspectives, stressing a need for insider perspectives. Our data consist of collective authoethnographic writings about ADHD. From the data we have explored our experiences of (En)Countering ADHD narratives, and a transition process which we refer to as from ”broken NT-scholars” to neurodivergent scholars, stressing the importance of ADHD:ers as independent as well as collective agents, and ADHD as epistemological standpoint within research.

In this paper we explore our own experiences of barriers to learning and academic knowledge production in academia and higher education. Our analyses are based on our collective autoethnographical accounts from our own experiences of ADHD and higher education, with a particular focus on post graduate education and our experiences of ADHD peer support in academic knowledge production. In our analysis, we have distinguished between three different dimensions of academia for ADHD graduate students and faculty: as a place of structural violence and vulnerability; as enabling or disabling, and as a place for neurodivergent community formation. There are few ADHD-centered traditions of learning within education. By ADHD-centered we refer to perspectives within education and support informed by an ADHD insider-perspective. We therefore stress the possibilities of ADHD learning informed by the emerging field of critical ADHD studies.

This paper is a neuroqueer reading of the novel A Room Called Earth (2020) by Madeleine Ryan. In the paper, we explore and theorise a neuroqueer reading practice. Ryan’s novel depicts a neurodivergent experience of life and the world, through a neurodivergent literary form and style. Reading as neurodivergents, the content and the form melt together–it is more than ‘literary style’, it is a way of existing. This reading, and our writing about our reading, is not neutral. It is an engaged and personal reading, where we let our reading subjects fuse with the text. Important in our neuroqueer reading practice is the context of reading and writing. In the article, we explore how sharing our readings in a neurodivergent collective opens up an understanding of the world, the text, and ourselves, which works both as a healing process and sharing of experiences of sensory desires. We argue that the neurodivergent experience is different when experiences as a collective rather than individual experience–the feelings of reading, becomes when shared, something more and other. Earthlove is, through our reading, an experience of sensory/textual desire, and neurodivergent collective acts of love and self-love. Reading it feels like love.

The article investigates letter writing as a way to explore neurodiverse collectives, neuromixed communication and neurodiverse research collaboration. From the perspective of neurodiversity studies and translation practice/studies, the article negotiates new perspectives of inherited images of neurological selves and others, such as the non-autistic as the 'typical' in contrast to the 'atypical' autistic person. Experimenting with autistic time, allowing different sensory modalities and different approaches to time, detail and narrative, the article challenges deficit approaches to autism. Through a letter writing practice the possibilities and challenges of subjectivity, cultural translation and writing as method are examined. The article suggests that 'counter narratives' are important sources of knowledge as they reclaim personhood from dehumanising perspectives. By performing neuromixed conversation and dialogue with theoretical concepts, and pen paling as play as a fruitful form for responsible cross-neurotype translation, the article illuminates challenges and opportunities in neurodiverse collective writing.

Studiens syfte har varit att bidra med kunskap om lärare i årskurs 1–3 och deras syn på läs- och skrivundervisning och läs- och skrivsvårigheter. Internationell och nationell forskning lyfter vikten av att kunna läsa för att få möjlighet att delta i samhället, det minskade intresset för läsning bland våra elever samt vilka framgångsfaktorer som skapar ett lyckat arbete kring läs- och skrivinlärning och läs- och skrivsvårigheter. Något som anses avgörande är att läraren har en tydlig undervisningsstruktur där hen utgår från sina akademiska kunskaper i det praktiska arbetet samt att hen skapar goda relationer till sina elever, vilket ger möjlighet att motivera eleverna till arbete. Vår studie har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod, där vi valt att göra semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i årskurs 1–3. Vi har sedan med stor noggrannhet transkriberat och analyserat vårt empiriska material utifrån en analysmodell i sju steg med en fenomenografisk ansats. Vår analys har genererat i åtta kategorier; metod och materialval, lära på olika sätt, motivation och relation, kartläggning och kunskapsöversikt, uppmärksammande, samarbete, stöd i undervisningen och utmaningar. Kategorierna analyserades vidare i relation till den didaktiska triangeln och läsmodellen The Simple View of Reading. Lärarna beskriver en strukturerad och varierad läs - och skrivundervisning, med olika arbetssätt och material som skapar möjlighet för eleverna att lära på olika sätt. Trygga relationer samt motivation är centralt i lärarnas arbete. Genom att kartlägga och testa elevers kunskaper kontinuerligt inom läsning och skrivning, får lärarna ett bra underlag för sin planering av undervisningen. Det sker olika former av samarbeten kring elever i läs- och skrivsvårigheter, såsom pedagogiska diskussioner och gemensamma arbetsinsatser för att ge varandra stöd i arbetet.

This article is a palimpsest emerging as part of a project of collective autoethnographic writing on the theme of sexuality. It draws on the intensification of friendly writing, friendly as in friends with benefits. We write as autistic and neuroqueer subjects, writing until our textualities becomes sexualities. We write until the text becomes a room – call it Earth or call it Body, call it Brain or call it Heart – in which one could crack meanings―but these are not the most important ones. Instead of meanings and positions, we want to write about movements in time. The time it takes to read a body that is never a body of your own but a part of a tiny orchestra. The time it takes to formulate a voice that speaks through mutism. This peculiar collection of letters works with our writing subjects as moments of memories. Reliving sexual moments – renaming sexual moments as sexual moments. Writing becomes an act of embodied and embrained tension and fusing. Maybe the text will revive in your hands—by reading it, you will write another version with us, of you. We are sensory strangers fucking through texts. Come play with us.

Anna Nygren, Department of Literature, History of Ideas and Religion, University of Gothenburg A Special Place in the Heart: A Study of Girl-Horse Relationships in Lena Furberg’s Stallgänget på Tuva (Men i hjärtat fanns ingen annan. En studie om relationen mellan häst och flicka i Lena Furbergs Stallgänget på Tuva) Stallgänget på Tuva is a cartoon series by Lena Furberg published in Min Häst between 1996 and 2008. Min Häst is a magazine whose main target group is girls interested in horses. The cartoon and the magazine are part of a specific literary genre and a broader culture of girl-horse relations. Furberg’s cartoon could be seen, on the one hand, as a good example of fictional horse stories, and, on the other hand, as a cartoon that has influenced the genre, and its readers. My purpose is to analyse the relation between girl and horse in Stallgänget på Tuva. Using theories from the field of Human-Animal Studies, I discuss different aspects of the relationship and the portrayal of it, such as the realistic contra the romantic view of the relationship, and the complex question of responsibility and power in the relation between human and non-human. For a long time, the genre of fictional horse stories had quite a low status in literary and academic context. More recent studies have enhanced its value and reputation. My analysis shows that Stallgänget på Tuva opens up for ideological as well as existential questions. Several episodes in the cartoon have a radical political potential, showing how girls in their relationship with horses protest against for example patriarchal and capitalist structures. At the same time, the relationship is established on the girls’ premises. What this article shows is the complexity of the girl-horse relationship, the political potential it may have and the power structures it may both reproduce and reveal.

Syftet med uppsatsen var att undersöka utgivningen av svensk fantasy och science fiction för att försöka ta reda på hur genrernas spridning ser ut i Sverige. Undersökningen rörde utgivningen under femårsperioden 2015-2019. Vidare undersöktes ett antal bokomslag för att se hur typen av förlag påverkar utformningen när det kommer till kvalitet och genrekännedom. Analysen av utgivningen är en kvantitativ analys av 363 titlar från 106 olika förlag som görs med hjälp av kapitalteori. Analysen av de 38 utvalda bokomslagen är kvalitativ och görs med hjälp av visuell kommunikationsteori samt genreteori. Undersökningen av utgivningen visade att böckerna främst gavs ut av egenutgivare men också till stor del av mikroförlag och småförlag. Tillsammans stod de för 80% av utgivningen. Undersökningen av omslagen visade att hybridförlagen var bäst på att locka läsarna och att det annars generellt sett var så små marginaler i de genomsnittliga poängen att det var svårt att utläsa något från de siffrorna och istället var det bättre att titta på varje enskilt omslag. Men de mindre förlagen var bättre på att kommunicera genre. Spridningen av de svenska författarnas fantasy- och science fiction-böcker tycks hämmas av att de som satsar på författarna och genrerna saknar kapital att synas och de som har kapital tycks satsa på utländska författare som gör att de svenska författarna trycks undan. När de stora aktörerna väl satsar på fantasy och science fiction skriven av svenska författare verkar de sakna kunskap om genren för att skapa ett omslag som tilltalar läsarna.