Search

Studien behandlar poetiska uttryck - dvs verser av olika slag – i ett urval dödsannonser publicerade i dagstidningar i Sverige (Dagens Nyheter) och i Svenskfinland (Hufvudstadsbladet). Perspektivet är jämförande och resultaten visar att annonserna i det sverigesvenska materialet generellt har förre poetiska uttryck än de finlandssvenska, nåpgot som eventuellt kan kopplas till en långt större variation i symbolbruket i de svenska dödsannonserna som ger uttryck för den dödes individuella attribut.

Den sociolingvistiska doktorsavhandling som här anmäls i Litteraturkrönika 2022 i Arkiv för nordisk filologi handlar om språklig stil ochgörandet av stil – stajling – hos elva finlandssvenskar från Västra Nyland, som numera är bosatta i Stockholm, och hur de på olika sätt anpassar sitt språk i en stockholmsk samtalskontext. Syftet med avhandlingen är dels att dokumentera deltagarnas språkliga stil, dels att finna förklaringar till den stilvariation som finns.

This volume explores linguistic diversity and complexity in a range of urban con-texts, a number of which have been subject to relatively little or no sociolinguisticinquiry, especially in English. It seeks to diversify the sites under investigation inurban multilingualism studies, and advocates an exploration of multilingual practi-ces that is not restricted to the large-scale contemporary Western metropolis. Anovel mixture of cities from around the world is therefore studied, from megacitiesand lesser-known communities within well-researched cities to smaller cities onthe national periphery, representing diverse types, sizes, contexts and languages.

The chapters in this volume, grouped into three thematic parts, present a broadpicture of the diversity of multilingual cities across the world in the 21st century.They explore cities of vastly different size, ranging from megacities such as Ja-karta down to small cities such as Fribourg/Freiburg, and cities situated in theGlobal North as well as in the Global South. The dynamics of and interaction be-tween different languages in those cities also demonstrate great variation, fromthe presence of two or more languages in multilingual countries or regions to thestatus of immigrant languages in cities traditionally dominated by one majoritylanguage, and to post-colonial contexts where colonial languages often co-exist asofficial languages alongside indigenous languages. While national varieties of En-glish, as well as English as a lingua franca, play an important role in the languagemake-up of many of the cities analysed in this volume, in others the focus is onother (originally) European and non-European languages. As a result, the specificcircumstances of each of the cities sometimes demand different methodologicalapproaches to do them justice, while other chapters share a common methodolog-ical approach to document multilingualism in the cityscape. This is the case withfive chapters (identified in turn further below) across all three sections which uselinguistic landscaping as their approach, carefully fine-tuning the methodology soas to fit the particular conditions of each site.

This volume explores linguistic diversity and complexity in different urban contexts, many of which have never been subject to significant sociolinguistic inquiry. A novel mixture of cities of varying size from around the world is studied, from megacities to smaller cities on the national periphery. All chapters discuss either the multilingualism or the pluricentric aspect of the linguistic diversity in urban areas, most focussing on one urban centre.

https://doi.org/10.33063/diva-493076

I det här kapitlet presenteras ett kontrastivt arbetssätt där kommunikation och språkbruk jämförs mellan olika kulturer. Ett vanligt arbetssätt är att jämföra hur olika sociala handlingar, som t.ex. att hälsa, tilltala, tacka eller be om något uttrycks i olika kulturella sammanhang. I kapitlet undersöks tilltalspraktiker i de två nationella varieteterna av svenska, sverigesvenska och finlandssvenska med fokus på servicesamtal mellan kunder och personal.

Using a large-scale survey, we explore reported nominal address and introduction routines in first encounters at international academic conferences. Our focus is on variation in such routines among respondents originating in Germany, Austria and Switzerland in their first language (L1) German and in English (L2 English, their second or further language). In L1 German, introduction by first name and last name tends to be the unmarked choice, with some national variation present. Similar national variation exists in L2 English, albeit to a lesser extent, showing some pragmatic transfer from the respondents’ L1 German variety to L2 English. In comparison to the results for L1 speakers of three national varieties of English, the German L1 speakers’ emulated behaviour diverges from their L1 behaviour without necessarily reflecting English L1 behaviour in most cases.

This study deals with turn-taking in human-robot interactions (HRI). Based on 15 sessions ofvideo-recorded interactions between pairs of human participants and a social robot called Furhat, we explore how human participants orient to violations of the normative order of turn-taking in social interaction and how they handle those violations. As a case in point, we present sequences of HRI to show particular features of turn-taking with the robot and also how the robot may fail to respond to the human participants’ bid to take a turn. In these sequences, the participants either complete the turn in progress and ignore the overlap caused by the robot’s continuation of its turn, or they cut short their own turn and restart in the next possible turn-transition place. In all cases in our data, the overlaps and failed smooth turn-transitions are oriented to as accountable and in some sense interactionally problematic. The results of the study point not only to improvables in robot engineering, but also to routine practices of projection and the ways in which human subjects orient toward normative expectations of ordinary social interactions, even whenconversing with a robot.

Jämfört med många andra länder framstår Finland som ett klart du-land. Niandet har ändå bevarats som en språklig resurs i vissa situationer både på finska och svenska. Det är också ett av de områden där svenskan i Finland skiljer sig från svenskan i Sverige. Samtidigt förekommer niande i förhållandevis få sammanhang i Finland, och uppfattningarna går isär om hur och när man överhuvudtaget kan eller ska nia. Att denna variation förekommer har noterats av tidigare forskning (t.ex. Clyne m.fl. 2009), men hur den ser ut i dag har inte undersökts närmare. Syftet med vår studie är att bidra till forskningen kring svenskt tilltal på denna punkt. För att kartlägga vilka uppfattningar det finns om tilltalet på svenska i Finland, genomfördes en frågelista vid Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) hösten 2019. Vår analys bygger på svaren på denna frågelista. Resultaten visar bl.a. att vilket tilltal man väljer i rätt hög grad handlar om personliga val: hur man själv förhåller sig till social närhet eller distans. För många är valet förknippat med starka personliga preferenser och både duande och niande väcker starka och ibland diametralt motsatta uppfattningar., Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP)

Syftet med undersökningen är dels att undersöka språkbrukarnas uppfattningar om dödsannonsernas symbolbruk relaterat till respektive land, dels beskriva likheter och skillnader i faktiska dödsannonser publicerade i svenskspråkiga tidningar i de båda länderna. Vi har därför genomfört två delundersökningar. Den första är en enkätundersökning om svenskars respektive finländares uppfattningar om förekomsten av symboler i dödsannonser i två rikstäckande dagstidningar från Sverige (Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet) samt två finländska (Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet). Den andra är en multimodal analys av dödsannonser från Dagens Nyheter (DN) och Hufvudstadsbladet (HBL). Resultaten relateras till skiftande språkbruk mellan de båda länderna och diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning om pluricentriska språk, dvs. språk som talas som officiellt eller nationellt språk i mer än ett land.

I tidigare undersökningar av personlig träning på svenska i Finland och Sverige har vi funnit att många verbala instruktioner är korta och frasformade (se Huhtamäki m.fl. 2019). Instruktioner kan dock vara längre och mer komplexa, till exempel bestå av en uppmaning och en motivering, såsom "tänk på att du kan ha bollen ännu mer så att du får ännu mer rotation" (Lindström m.fl. 2020). Här står uppmaningen i imperativ och följs av en förklarande, konsekutiv sats. En detalj som Lindström med flera (2020) upptäckte i denna kontext var att instruktioner som innehöll sekvensen 'tänk på att' var vanligare i det sverigesvenska delmaterialet än i det finlandssvenska. Detta föranledde då frågan vad tränarna gör med denna och en del andra konstruktionstyper innehållande verbet tänka: i vilka situationskontexter används de och i vilket interaktionellt syfte? Fokus för den här undersökningen ligger således på instruktioner som uttalas av den personliga tränaren och riktar sig till motionären och som innehåller verbet tänka i någon form. Vi studerar med vilka verbala, prosodiska och kroppsliga drag PT:n realiserar instruktionerna samt jämför ett finlandssvenskt och ett sverigesvenskt delmaterial., Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP)

https://doi.org/10.33063/diva-493076

Boken är en sammanfattande slutrapport över de viktigaste empiriska resultaten från forskningsprogrammet "Interaktion och variation i pluricentriska språk. Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska" finansierat av Riksbankens jubileumsfond 2013–2020. Boken innehåller tre avdelningar: I Utgångspunkter, II Resultat och III Samtalen i sitt sammanhang. I del I redovisas programmets teoretiska och metodiska utgångspunkter, tidigare forskning om pluricentriska språk och det empiriska samtalsmaterialet från tre domäner: service, lärande och vård. I del II meddelas resultaten av interaktionella analyser av hälsningsbeteende, samtalsöppningar, ärendepresentation, tilltalspraktiker, råd och instruktioner, värderingar, samtalsavslutningar och tackande samt analys av föremåls betydelse och deltagarnas förkroppsligande beteenden. I del III diskuteras resultaten i ett större sammanhang där mikroanalyserna av interaktionellt beteende kopplas till deltagarroller och deltagarrelationer, aktivitetens betydelse, samtalens fysiska förutsättningar, den kulturella kontexten, formalitet och informalitet, distans och närhet. Slutligen tolkas resultaten i en större samhällskontext och diskuteras med utgångspunkt i de relationer som råder mellan språkbruk, kultur och nation i syfte att därigenom också bidra till den teoretiska diskussionen av pluricentricitet mer generellt., Interaktion och variation i pluricentriska språk M12-0137:1

The current collection of articles, entitled New perspectives on pluricentricity, is devoted to the dissemination of theoretical, methodological and empirical-based discussions of the concept of pluricentricity and its suitability for accounting for linguistic variation in the 21st century., Interaktion och variation i pluricentriska språk

The current collection of articles, entitled New perspectives on pluricentricity, is devoted to the dissemination of theoretical, methodological and empirical-based discussions of the concept of pluricentricity and its suitability for accounting for linguistic variation in the 21st century, Specialnummer av Internationales Jahrbuch für europäische Soziolinguistik (International Yearbook of European Sociolinguistics), volume 35, issue 1, ISSN 0933-1883., Interaktion och variation i pluricentriska språk.

While research on pluricentricity has traditionally focused on phonological, lexical and grammatical variation across national varieties, pluricentric languages also provide a rich laboratory for the exploration of pragmatic variation, and potentially new insights into the complexities of both pragmatics and pluricentricity. Pluricentric pragmatics remains a developing field and determining appropriate methodologies and strategies for data collection remains open to evaluation and assessment. Methodological considerations pertaining to address research in pluricentric languages are made from a range of perspectives, which are typically interconnected and will depend on the intended research focus. In this contribution we present a critical reflection on methodological aspects of pragmatic research, based on our own experiences investigating address in several pluricentric languages (in particular German and English). After a brief overview of the pluricentric languages considered and their address systems we provide an outline of the research projects reviewed. We then discuss in detail issues regarding data types and data collection (in particular questionnaires, interviews, focus groups and various online data) and consider further methodological aspects such as the choice of research framework, context and type of address investigated, quantitative and/or qualitative approaches taken and whether the research focus is on actual use, reported use and/or perceptions. We conclude with some suggestions for further research directions.

Interaction and Variation in Pluricentric Languages (IVIP) is a research programme which was funded for eight years (2013–2020) by the Swedish research foundation Riksbankens Jubileumsfond for the Advancement of the Humanities and Social Sciences.1 The overall purpose of the Riksbanken programme grant scheme is to provide funding for “joint, well-integrated research assignments in the social sciences and humanities carried out over relatively long periods by groups of merited researchers connected with Sweden”.2 While there is a requirement for active involvement of Swedish-based researchers, or a Swedish research institution, the participation of researchers from other countries is also encouraged. The IVIP programme was a binational collaboration between researchers in Sweden and Finland. It was led and administered from Stockholm University with Catrin Norrby as the researcher in charge of the overall programme. The other senior participants were Jenny Nilsson at the Institute of Language and Folklore in Gothenburg, Jan Lindström at Helsinki University and Camilla Wide at Turku University. Together these four researchers formed the programme executive. The main purpose of this report is to give an overview of the research programme’s objectives and overall design, its theoretical and methodological approach, and empirical data. The programme findings have, to date, resulted in some sixty publications; for details the reader is directed to the list of publications available at the IVIP homepage., Intraktion och variation i pluricentriska språk