Search

Bakgrunden till studien uppstod ur intresset av att allt fler konsumenter ställer högre krav påderas leveranser vid beställning online. Det utvecklas nya innovativa leveransalternativ där ehandelsföretag i större grad erbjuder kunden möjlighet att själv välja leveransföretag. Ehandelsföretag tillåter även kunden att välja mellan olika leveransalternativ, exempelvishemleverans, postombud och självupphämtningsplats. Med det som grund skapades syftet för studien; att undersöka vilka faktorer som spelar roll för en konsument vid val avleveranstjänst(er) vid köp av kläder genom e-handel.Vidare undersöktes olika lämpliga metoder och valet föll på att använda sig av fokusgrupper.En fokusgrupp skapar en interaktion mellan deltagarna som möjliggör för att ta del av ettbredare perspektiv och åsikter, än om vi utfört en enkät. Därefter valdes sju respondenter ut iåldern 20-30 år, och delades sedan in i två grupper med tre respektive fyra deltagare. Studien delades upp i två fokusgrupper eftersom vi önskade alla deltagare få komma till tals, och våga dela med sig av sina åsikter och synpunkter.Resultatet av studien påvisar att kunden anser att fraktkostnad är av stor betydelse vidbeställning av kläder online. Vidare är hemleverans och postombud de leveransalternativ som en kund föredrar. Önskan av bekvämlighet och ovillighet att stå för fraktkostnaden är envärdesättande faktor för kunden. The reason for this study arose due to the interest of understanding how come more and more people are making online purchases of clothing. Due to this development, e-commercecompanies have had to adapt to what the consumers are demanding regarding their delivery.E-commerce companies offer their customers various options of delivery services such ashome delivery, post office and self-pick up boxes. The following study therefore presents ourpurpose; what factors are of importance to consumers when choosing delivery service(s)when purchasing clothes through e-commerce.To execute our study we then brainstormed different ideas of methods on how to conduct ourstudy and therefore decided to proceed with a focus group. A focus group creates aninteraction between the participants that result in the possibility of a broader perspective. Wedecided to have seven participants in our focus group with three in one and four in the other,with a range of ages 20-30 years old. The reason for this being that all participants wouldhave a greater possibility to share their opinions and views of the matter. In comparison toconducting a survey a focus group seemed like the appropriate method for this study.The result of the study demonstrated that the cost of a shipment is of great meaning to acustomer when purchasing clothes online. Furthermore, the participants in the study alsoconsidered home delivery, as well as receiving a package to the postal office as their preferred mode of delivery. The reason for this being that convenience and the unwillingness to account for the shipping cost is a valuable factor for a customer when purchasing clothing online more...

Lågaffektivt bemötande är en metod som används för att hantera situationer när problemskapande beteende uppstår. Metoden har under senare år fått en omfattande spridning, även till förskolan där den idag förekommer som pedagogiskt förhållningssätt. Syftet med denna studie är att kritiskt granska litterära framskrivningar av lågaffektivt bemötande och problematisera användandet av metoden i förskolan utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. De framskrivningar som analyserats består av tre böcker som Sveriges främsta företrädare av lågaffektivt bemötande, Bo Hejlskov Elvén, antingen författat eller aktivt medverkat i. En kvalitativ innehållsanalys med konventionell, induktiv ansats har använts för att genomföra analysen. Resultatet visar tre övergripande och urskiljbara gemensamma teman i litteraturen, vilka är ”hur barn skildras”, ”hur förskollärare skildras” och ”framställningen av lågaffektivt bemötande”. Slutsatserna visar att litteraturen skildrar en omodern syn på barn, en skeptisk syn på förskollärare och en strävan att framställa lågaffektivt bemötande som en i sig komplett och välfungerande metod i alla sammanhang. more...

The purpose of the study is to bring clarity to what impact social relations have on the working climate at the workplace. Here the focus is on the employees and their experiences as well as definitions of working environment, working climate and social relations. Since there is a problem with sick leave in society, where mostly women who work closely with people belong to the most affected occupational group, there are reasonable grounds for letting assistant nurses and preschool teachers be part in this study. Previous research and theoretical perspectives show the importance of highlighting the significance of social relations for the psychosocial working environment at the workplaces. Levi's interpretation of how employees relate to and interact with each other, as well as research on social relations in working life, have been contributing towards an increased understanding of the interpersonal relationships in working life. The synergy of the factors of enjoyment, trust, communication and community, forms the individual's experience of the working environment. A qualitative method has been applied, based on a constructivist perspective in order to capture the respondent’s experiences of social relations at the workplace. The data collection was done through semi-structured interviews with four assistant nurses and four preschool teachers. The empirical material shows that social relations have an impact on the perceived working climate and working environment and thus also the well being at the workplace. In the result, factors concerning enjoyment, trust, communication and community were highlighted. That is factors within the theoretical concept of social relations and contributes in fostering well being at the workplace. more...

Det har i tidigare forskning framkommit att miljön på förskolan är betydelsefull, där det pedagogiska arbetet kan förbättras genom att förskollärarna inreder miljön omsorgsfullt. Som förskollärare kan man inte utforma en miljö som gynnar alla barn på förskolan. Men som förskollärare bör man lära känna varje barn och vara uppmärksam på vad de intresserar sig för och därefter skapa en miljö som inspirerar dem. Vårt syfte med den här studien var att undersöka hur förskollärare kan se på den fysiska miljön och hur de utformar den på förskolan. Vid planerade aktiviteter var vi nyfikna på om man väljer miljö utifrån aktiviteterna och om de anpassar den.Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där omgivningen har betydelse och att artefakter kan påverka. Artefakter är ett genomgående begrepp som vi använder oss av i studien för att utgå från det valda perspektivet. Det står för alla de fysiska redskap som människor är beroende av för att exempelvis vara kreativa, kunna lösa konfliter och kunna kommunicera. I vår studie står artefakter för redskap som förskollärare använder sig av för att bygga upp en miljö. När vi intervjuade förskollärarna använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex förskollärare varav tre arbetade på kommunala förskolor och tre på kooperativa förskolor.Studiens resultat visade att förskollärarna ser på miljön som betydelsefull men i planerade aktiviteter utgick de från vad man ska göra. Vid planerade aktiviteter bestämdes miljön utifrån vilket rum som är praktiskt att befinna sig i för aktiviteten där artefakter var lättillgängliga. Majoriteten av förskollärarna beskrev att förskolelokalerna var för små för antalet barn som vistades i verksamheterna, vilket begränsade deras arbete. De kooperativa förskollärarna beskrev att deras fysiska miljö var inspirerande och de överlag var nöjda med sin miljö. Förskollärarna valde miljö till de planerade aktiviteterna genom att dela upp barngruppen i grupper och de befann sig oftast på samma plats. Vid planerade aktiviteter tog majoriteten av förskollärarna i vår studie upp att man skalade av miljön genom att ta bort artefakter som de upplevde störde barnens koncentrationsförmåga. Vi märkte även att de kommunala förskolorna och de kooperativa förskolornas miljöer i vår studie skiljde sig åt på grund av olika faktorer. Det var faktorer som förskolans ekonomi, regler och riktlinjer där exempelvis de kooperativa förskolorna fick ta hjälp av föräldrar när saker skulle byggas, vilket ledde till en miljö som ständigt var föränderlig. De kommunala förskolorna fick inte ta hjälp av exempelvis föräldrar för att materialet då inte blev fackmannamässigt utfört vilket gjorde att deras miljö var svårföränderlig. more...