Search

Uppsatsen syftar till att undersöka den mediala diskursen om miljonprogramsområdet Tensta, med ett särskilt fokus på vilka problem och möjligheter som förknippas med stadsdelen och dess utveckling. Uppsatsen syftar även till att undersöka medvetenheten om Tenstas kulturhistoriska värden i diskursen om stadsdelen. En kritisk diskursanalys utförs för att undersöka hur Tensta, kopplat till segregation, skildras. Studien visar att det finns tydliga och dominerande diskurser kring segregation, utanförskap och ojämlikhet som präglar skildringen av Tensta som stadsdel. Studien visar även att det i de enskilda artiklarna även finns andra diskurser. Till exempel företagande, utbildning samt politiska diskurser (liberal och vänster) vilka används för att lyfta fram lösningar för segregation och utanförskap samt för att kritisera politiska motståndare. Tensta är en välbevarad stadsdel som uttrycker miljonprogrammets tidsanda och som är viktig att värna. Stora delar av Tenstas bebyggelse har som helhet ett stort byggnadshistoriskt värde och är kulturhistoriskt värdefullt. Av analysen så framkommer det inga konkreta förslag på stora ombyggnationer eller rivningar av bostadsbeståndet i Tensta. I diskurserna framkommer det inte något kring de kvaliteter och egenskaper som finns i Tenstas bebyggelse. Inga kulturvärden i stadsmiljön lyfts fram som något problematiskt för stadsdelens utveckling. Dock finns det röster som menar att miljonprogrammets bebyggelsestruktur idag inte bör ses som eftersträvansvärd. Det finns utmaningar vad gäller miljonprogrammets bebyggelse eftersom vi saknar distans till deras tillkomst och inte kan värdera det på sina egna villkor. Kan de dominerande diskurserna om segregation och utanförskap samt det negativa sättet att beskriva Tensta i media komma att påverka stadsdelens utveckling?

Uppsatsen syftar till att undersöka den mediala diskursen om miljonprogramsområdet Tensta, med ett särskilt fokus på vilka problem och möjligheter som förknippas med stadsdelen och dess utveckling. Uppsatsen syftar även till att undersöka medvetenheten om Tenstas kulturhistoriska värden i diskursen om stadsdelen. En kritisk diskursanalys utförs för att undersöka hur Tensta, kopplat till segregation, skildras. Studien visar att det finns tydliga och dominerande diskurser kring segregation, utanförskap och ojämlikhet som präglar skildringen av Tensta som stadsdel. Studien visar även att det i de enskilda artiklarna även finns andra diskurser. Till exempel företagande, utbildning samt politiska diskurser (liberal och vänster) vilka används för att lyfta fram lösningar för segregation och utanförskap samt för att kritisera politiska motståndare. Tensta är en välbevarad stadsdel som uttrycker miljonprogrammets tidsanda och som är viktig att värna. Stora delar av Tenstas bebyggelse har som helhet ett stort byggnadshistoriskt värde och är kulturhistoriskt värdefullt. Av analysen så framkommer det inga konkreta förslag på stora ombyggnationer eller rivningar av bostadsbeståndet i Tensta. I diskurserna framkommer det inte något kring de kvaliteter och egenskaper som finns i Tenstas bebyggelse. Inga kulturvärden i stadsmiljön lyfts fram som något problematiskt för stadsdelens utveckling. Dock finns det röster som menar att miljonprogrammets bebyggelsestruktur idag inte bör ses som eftersträvansvärd. Det finns utmaningar vad gäller miljonprogrammets bebyggelse eftersom vi saknar distans till deras tillkomst och inte kan värdera det på sina egna villkor. Kan de dominerande diskurserna om segregation och utanförskap samt det negativa sättet att beskriva Tensta i media komma att påverka stadsdelens utveckling?

Det är ofta ett svårt beslut för en kommun att ur ett ekonomiskt perspektiv bestämma om gamla skolor ska renoveras eller om det ska byggas nya. Om kommunen väljer att bygga en ny skola är det många olika kriterier och intressen som ska beaktas. Utbildning är även en mänsklig rättighet och det är av stor vikt att alla barn har tillgång till grundskoleutbildning. Därför är placeringen av skolan ett av de viktigaste besluten en myndighet ska fatta. Geografisk informationsteknik (GIT) är ett snabbt, behändigt och ekonomiskt verktyg för att analysera den variation av problem som kan uppstå inom samhällsplanering. GIT kan även hantera stora mängder av rumsliga och attributdata som är hämtade från flera olika källor. Kombinationen av geografiska informationssystem (GIS) med multikriterieanalyser (MKA) används ofta för att lösa problem inom flera olika områden. Denna studie har som mål att lokalisera en plats i Mora tätort där det är lämpligt att uppföra en högstadieskola. Studien strävar efter att exemplifiera hur MKA kan användas av kommuner för att lokalisera lämpliga områden för nya skolor inom småstäder. För att kunna genomföra studien har intervjuer med lärare och en sakkunnig genomförts för att få olika synvinklar på rangordningen av för studien relevanta kriterier. Detta har sedan legat som grund för viktningen av samtliga faktorkartor för att kunna identifiera vilka som har en större eller mindre betydelse för skolans plats i staden. Resultatet från intervjuerna och MKA visar att de tillfrågade generellt ger demografiska förhållanden en stor betydelse och samtidigt ger jordarter samt marklutning en lägre prioritering. Vad gäller övriga kriterier varierar prioriteringen mellan respondenterna, men resultatet från MKA utpekar trots meningsskiljaktigheterna ut samma område som det mest lämpliga för en högstadieskola. Förutom den mest lämpliga platsen presenteras även två alternativa lokaliseringar för en ny skola i varje resultatkarta. Den ena alternativa platsen lokal, It is common that municipalities find it difficult to decide if an old school should be renovated or if it is more economically sustainable to build a new school. If the municipality decides to build a new school, several different criteria and interests must be considered. Education is a human right and children's access to primary education is very important. Therefore, the decision of where to locate a school is one of the most important decisions authorities can make. Geographical information technology (GIT) is a fast, convenient and economical tool that can be used to analyse a variation of different problems that may occur in spatial planning. GIT can store great numbers of spatial and attribute data that are collected from different sources. The combination of geographical information systems (GIS) and multi-criteria decision analysis (MCDA) is often used to solve different kind’s problems that occur in many fields. GIS-based MCDA can be applied to the planning of garbage disposal and transports. The aim of this study is to locate an area within the urbanarea of Mora that is suita- ble for a new school. The study strives to set an example of how MCDA can be used by municipalities to find suitable locations for schools in a small city. To implement this study interviews with teachers and an expert was performed. This resulted in different perspectives on the ranking of relevant criteria. The answers from the interviews have then been used to the weighting of every factor map to identify which should have a greater or less importance for the school's location in the city. The result from the interviews and MCDA shows that generally the respondents give the demographical relations a great importance meanwhile soils and ground elevation usually receive a lesser importance. The priority of the other factors differed between the respondents, but the resulting MCDA still identifies the same area as most suitable for a new school. Also, two alternative localizations

Det är ofta ett svårt beslut för en kommun att ur ett ekonomiskt perspektiv bestämma om gamla skolor ska renoveras eller om det ska byggas nya. Om kommunen väljer att bygga en ny skola är det många olika kriterier och intressen som ska beaktas. Utbildning är även en mänsklig rättighet och det är av stor vikt att alla barn har tillgång till grundskoleutbildning. Därför är placeringen av skolan ett av de viktigaste besluten en myndighet ska fatta. Geografisk informationsteknik (GIT) är ett snabbt, behändigt och ekonomiskt verktyg för att analysera den variation av problem som kan uppstå inom samhällsplanering. GIT kan även hantera stora mängder av rumsliga och attributdata som är hämtade från flera olika källor. Kombinationen av geografiska informationssystem (GIS) med multikriterieanalyser (MKA) används ofta för att lösa problem inom flera olika områden. Denna studie har som mål att lokalisera en plats i Mora tätort där det är lämpligt att uppföra en högstadieskola. Studien strävar efter att exemplifiera hur MKA kan användas av kommuner för att lokalisera lämpliga områden för nya skolor inom småstäder. För att kunna genomföra studien har intervjuer med lärare och en sakkunnig genomförts för att få olika synvinklar på rangordningen av för studien relevanta kriterier. Detta har sedan legat som grund för viktningen av samtliga faktorkartor för att kunna identifiera vilka som har en större eller mindre betydelse för skolans plats i staden. Resultatet från intervjuerna och MKA visar att de tillfrågade generellt ger demografiska förhållanden en stor betydelse och samtidigt ger jordarter samt marklutning en lägre prioritering. Vad gäller övriga kriterier varierar prioriteringen mellan respondenterna, men resultatet från MKA utpekar trots meningsskiljaktigheterna ut samma område som det mest lämpliga för en högstadieskola. Förutom den mest lämpliga platsen presenteras även två alternativa lokaliseringar för en ny skola i varje resultatkarta. Den ena alternativa platsen lokal, It is common that municipalities find it difficult to decide if an old school should be renovated or if it is more economically sustainable to build a new school. If the municipality decides to build a new school, several different criteria and interests must be considered. Education is a human right and children's access to primary education is very important. Therefore, the decision of where to locate a school is one of the most important decisions authorities can make. Geographical information technology (GIT) is a fast, convenient and economical tool that can be used to analyse a variation of different problems that may occur in spatial planning. GIT can store great numbers of spatial and attribute data that are collected from different sources. The combination of geographical information systems (GIS) and multi-criteria decision analysis (MCDA) is often used to solve different kind’s problems that occur in many fields. GIS-based MCDA can be applied to the planning of garbage disposal and transports. The aim of this study is to locate an area within the urbanarea of Mora that is suita- ble for a new school. The study strives to set an example of how MCDA can be used by municipalities to find suitable locations for schools in a small city. To implement this study interviews with teachers and an expert was performed. This resulted in different perspectives on the ranking of relevant criteria. The answers from the interviews have then been used to the weighting of every factor map to identify which should have a greater or less importance for the school's location in the city. The result from the interviews and MCDA shows that generally the respondents give the demographical relations a great importance meanwhile soils and ground elevation usually receive a lesser importance. The priority of the other factors differed between the respondents, but the resulting MCDA still identifies the same area as most suitable for a new school. Also, two alternative localizations