Search

Projektet ”Beslutsstöd för upphandling av gröna byggprojekt” ingår som ett delprojekt i det strategiska forskningsprogrammet Bioinnovations ”Framtidens biobaserade byggande och boende (FBBB). Delprojektet tar sin utgångspunkt i de marknadsmässiga svårigheter som trä i byggande haft i att uppfattas som ett likvärdigt alternativ till övriga stommaterial. Ett antal kommuner i landet har därför utarbetat träbyggnadsstrategier för att synliggöra trä som lämpligt stommaterial och ett material som har höga miljömässiga prestanda. Syftet med projektet har varit att belysa hur kommunala strategiska handlingsmönster kan påverka utvecklingen till att trä i byggande kommer in som ett likvärdigt byggnadsmaterial. Målet med denna rapport är att utifrån av ett antal strategier, och byggprojekt visa hur framtida upphandlingar kan se ut. Tio stycken träbyggnadsprojekt i tre kommuner med träbyggnadsstrategi har valts ut och beskrivits, via insamlad sekundärdata och intervjuer med berörda personer. Urvalet av byggprojekt grundades på att få en bredd av byggnadstyper och upphandlingsformer snarare än skillnader i kommuners handlingar och överväganden i de enskilda projekten. Sammanställningen av de tio byggprojektens genomförande visar att förekomsten av kommunala träbyggnadsstrategier har haft en positiv påverkan på introduktion och utveckling av träbyggandet. Detta tillsammans med dynamiken i den regionala/ lokala byggmarknaden. Genom att det finns en målsatt strategi skapar det en tydlighet från kommunalt håll om kommunens ambition och vilja att bygga med trä, vilket är en viktig grund för förändringen som visar sig i sammanställningen. Entreprenörerna har därmed fått incitament att lära sig träbyggande eftersom det skapar en konkurrensfördel. Den kommunala beställaren har en viktig roll i att tolka och förmedla den av politiker antagna träbyggnadsstrategin och skapa en intern förståelse och kompetens om träbyggande. Slutligen visar de enskilda projektprocesserna på vikten av ett systematiskt lärande och intern spridning av kunskap för lyckade resultat. Slutsats: Kommunerna bör beskriv och definiera långsiktiga mål med byggandet i kommunen där trä ska ingå som ett konkurrenskraftigt alternativ i beskrivningen av möjliga lösningar. Bioinnovation Framtidens Biobaserade Byggande och Boende

The aim of the project “Biobased building and living for the future” was to create conditions for increased use of bio-based products and services in the construction sector in Sweden and Europe and to increase the competitiveness of the Swedish timber manufacturing industry. The project has shown ways to develop E-commerce, parts of the production where increased digitalization leads to increased capacity and quality, as well as solutions for development of floor systems, external walls and tall timber buildings. The project has shown development opportunities to increase the use of bio-based products that implemented will increase competitiveness. The project has been divided into eleven sub-projects to study the various aspects of external factors, market conditions and business models, process development and product development. Within each sub-project, several workshops have been carried out to jointly evaluate results and decide the next step in the sub-project. Through joint workshops, the partners have also been able to meet and share results across the subprojects and spread knowledge and create networks within the industry. The last part is perceived as very valuable by both the companies and the academy / institute. For the joinery value chain, a current situation analysis has been carried out and shown how the development of E-commerce platforms must be combined with process development in order to have a large effect. The results will be utilized in the companies' strategy work ahead. For the timber building value chain, demonstrators have shown development opportunities for both process and product development. The next step for the companies is to evaluate the various solutions linked to their own production conditions.

The aim of the project "Biobased building and living for the future" was to create conditions for increased use of bio-based products and services in the construction sector in Sweden and Europe and to increase the competitiveness of the Swedish timber manufacturing industry. The project has shown ways to develop E-commerce, parts of the production where increased digitalization leads to increased capacity and quality, as well as solutions for development of floor systems, external walls and tall timber buildings. The project has shown development opportunities to increase the use of bio-based products that implemented will increase competitiveness. The project has been divided into eleven sub-projects to study the various aspects of external factors, market conditions and business models, process development and product development. Within each sub-project, several workshops have been carried out to jointly evaluate results and decide the next step in the sub-project. Through joint workshops, the partners have also been able to meet and share results across the sub-projects and spread knowledge and create networks within the industry. The last part is perceived as very valuable by both the companies and the academy / institute. For the joinery value chain, a current situation analysis has been carried out and shown how the development of E-commerce platforms must be combined with process development in order to have a large effect. The results will be utilized in the companies' strategy work ahead. For the timber building value chain, demonstrators have shown development opportunities for both process and product development. The next step for the companies is to evaluate the various solutions linked to their own production conditions.

Det samlade värdet av sågverks-, trämanufaktur- och möbelindustrin – trävärdekedjan – uppgick år 2017 till drygt 100 Mdr SEK för företag med fler än 9 anställda. En kraftig tillväxt följde innan omvärldsfaktorer som finanskris, minskat bostadsbyggande, valutaoro och så vidare bromsade in utvecklingen. Under de efterföljande åren har värdekedjan återhämtat sig delvis tack vare en ökad klimat- och miljödebatt som gynnat ett förnybart material. År 2017 omsatte värdekedjan knappa 90 Mdr SEK. I projektet ”E-handelns påverkan på snickeriindustrin” har ingått att beskriva ett antal delbranscher inom trävärdekedjan och analysera vilka hot och möjligheter som dessa branscher har stått inför. Ingående delbranscher är dörrar, fönster, trappor, men ytterligare närliggande delbranscher har valts att redovisa i denna rapport. Beskrivningen bygger på ekonomiska data insamlade via företagens årsredovisningar för perioden 2008 till 2017, på branschstudier som visar respektive bransch samt generella konjunkturella studier för den svenska marknaden. Bilden som framträder är branscher som mår förhållandevis bra. Omsättningsökning, måttligt god lönsamhet och tillväxt. Det finns dock orosmoln som tornar upp sig, där mindre företag uppvisar en sämre lönsamhet, konkurrensen från utlandet och mer standardiserade produkter kommer in, samt att mellanleden har en fortsatt stark roll i värdekedjan. Framtidsutsikterna ser generellt positiva ut, och analysen kan delvis påvisa vikten av fortsatt nära relation med slutkunder, vikten av att hitta unika produkter som kan modulariseras och snabbt utvecklas vidare, och att noggrant följa hur näthandeln utvecklar sig. Bioinnovation - Framtidens Biobaserade Byggande och Boende

Mot bakgrund av samhälleliga utmaningar kopplade till demografi, klimat, sysselsättning och krav på resurseffektivitet kan industriellt träbyggande bidra med följande i ett tidsperspektiv fram till 2025: Bygga upp en kapacitet för industriell träbyggande som kan leverera 50 % av flerbostadshusen som byggs på den svenska marknaden (17 500 lägenheter varav 15 000 producerade inom landet) och samtidigt nå en 30-35%-ig materialandel inom segmentet lokaler. Därigenom skapa 8 000 nya jobb inom prefabricering i fabriksmiljö och bidra till att flytta 6 000 jobb från storstad till landsbygd. Detta kan vara en dellösning på bristen på inhemsk byggarbetskraft – att flytta ut jobben på landet och att ”göra om” snickare till maskinoperatörer. Detta kan även vara en möjlighet för integrering av nyanländ arbetskraft. Utnyttja träets potential för minskad klimatbelastning jämfört med andra byggmaterial. Ett industriellt flerbostadshus har 40 % lägre CO2 utsläpp än ett jämförbart betonghus. Motsvarande siffra för lokaler är minus 35-40% (baserat på sammanfattande och nya analyser av Tyréns). Minska klimatbelastningen med 0,7-0,8 miljoner ton CO2 ekvivalenter genom att substituera från betong till trä – en besparing som utgör knappt 3 % av den totala mängd utsläpp som Sveriges handlande och icke handlande sektorer ska anpassa sig till för år 2030. Om träets kollagring adderas till substitutionseffekten så blir den kalkylmässiga besparingen 2-4 miljoner ton CO2 ekvivalenter. Bygga resurseffektivare med industriellt byggande och framförallt utnyttja den potential till fortsatta effektivitetsförbättringar som ligger i att öka volymerna. Detta sker genom högre nivåer på byggproduktionen i kombination med kraftigt ökade marknadsandelar. Industriellt byggande har bättre kontroll över processer som även inkluderar underentreprenörer och konsulter och kan genom bättre integration och partnerskap verka dämpande på en marknad som kännetecknas av stora svängningar i lägen präglade av överhettning respektive nedgång och stiltje. En avslutande kommentar gäller behovet av kapacitet på den svenska marknaden för bostadsbyggande. Svensk skogs- och träindustri verkar i dagsläget stiga in med stora kapacitetsutbyggnader i ett läge där det inte är särskilt troligt att svensk betongindustri fortsätter att expandera. Vi bedömer att osäkerheten vad gäller klimatfrågan är för stor för att man från betongsidan ska ge sig in på stora investeringar i nuläget. De stora byggbolagen verkar ägarmässigt frikoppla sig från betongbranschen och är därmed ännu mera obundna att gå över till en trästrategi när incitamenten blir tillräckligt stora och tydliga. Detta är en stor möjlighet för industriell träbyggande.

Analysen i detta projekt visar att moderna flervånings träbyggnader för bostäder uppvisar en lägre frekvens av brandincidenter som lett till insatser från räddningstjänsten vid en jämförelse med hela det övriga bostadsbeståndet av flerbostadshus. Detta är rimligt, bland annat med hänsyn till att det aktuella beståndet av flervånings träbyggnader består av relativt nyproducerade byggnader. Endast en av incidenterna i de totalt drygt 10000 bostäderna har någon koppling till stommaterialet. Under senare år har frågan om moderna trähuskonstruktioners brandsäkerhet aktualiserats från nya perspektiv. Tillämpad teknik sedan 20 år baseras på brandkrav i nationella regelverk enligt EUs Byggproduktdirektiv som till stor del verifierats genom laboratorietester. När byggtekniken nu är vedertagen och förväntas öka betydligt kommer kravet på en utvärdering av dess funktion i verkligheten från flera aktörer. Det moderna träbyggandet definieras i detta projekt som flerbostadshus högre än två våningar, där bärande stommen är av trä och där uppförandet skett efter Boverkets uppdaterade byggregler 1994 eller senare versioner av byggreglerna. Till begreppet flerbostadshus räknas här även studentboende/elevhem samt vårdboende. Projektet har genomfört och analyserat en totalinventering av dessa bostäder. Datainsamlingen har hämtats direkt från komponentföretag, byggherrar och entreprenörer som tillverkat respektive uppfört flerbostadshus med mer än två våningar från 1994 och framåt. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har sedan levererat utdrag ur sin incidentdatabas för brandincidenter med insatser från räddningstjänsten för samtliga dessa byggnader. Data finns om drygt 10000 lägenheter från 188 byggnadsprojekt, vilket bedöms utgöra mer än 95 % av genomförda projekt. Uppgiftslämnarna i branschen redovisar totalt 3 fall av brandincidenter för åren 1998–2014 och MSB:s uppgifter utökar antalet med mindre incidenter till totalt 22 fall, varav 3 i fristående soprum. The analysis in this project shows that modern multi-story wooden buildings for housing exhibit a lower fire incident rate than the rest of the multi-family housing stock. This is not surprising since the studied buildings are relatively new. Only one of the incidents in the total of more than 10,000 homes have any connection to the structural material. In recent years, the question of fire safety of modern wood construction has been raised from new perspectives. The applied technology for 20 years has been based on the fire safety requirements in the national building code (based on EU:s Construction Products Directive), largely validated through laboratory tests. When the construction technology is now recognized and is expected to increase significantly, the requirement for an evaluation of its function in the real world comes from many actors. This report presents the experiences from built projects in use. Modern wood construction is defined in this project as apartment buildings higher than two storeys, where the load-bearing structural material is wood, according to the revised Swedish building regulations in 1994 or later versions. All apartment buildings, including student housing and assisted living, have been included. The project has completed and analysed a total inventory of these homes. Data has been collected directly from the component manufacturing companies, developers and contractors who manufactured and erected apartment buildings with more than two stories since 1994. The Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) has delivered extracts from its incident database of fire incidents for all of these buildings. Data is thus available on more than 10,000 apartments from 188 construction project, which is estimated to represent more than 95 % of completed projects. Respondents in the industry is reporting a total of 3 cases of fire incidents for the years from 1998 to 2014 and the MSB data expands the number with minor incidents to a total of 22 cases for these years, three of which were in separate garbage buildings. Bioinnovation/MarkPoll

Träbyggandet i Sverige förutsätter nya kunskaper, attityder, affärsmodeller och en fortsatt utveckling av träbyggnadstekniken. Olika utbildningar som handlar om träbyggande måste också samarbeta mer tvärfunktionellt. I en exjobbsskola genomfördes våren 2015 tre examensarbeten, som belyser olika utmaningar för träbyggandet. Medverkande parter: Svenskt Trä, Moelven Byggmodul AB, Linköpings Universitet, KTH och SLU. En träbyggnadsteknisk aspekt, fuktsäkerhetsdimensionering av väggelement, utforskades av Carl Dahlström and Emma Giesen, KTH. Attityder till och kunskaper om träbyggande bland konstruktörer studerades av Anders Gräns, SLU. Anders Roos, Lotta Woxblom, Tomas Nord, Andreas Falk och Johan Larsson Affärsmodeller och outsourcing av de expanderande industriella träbyggandets värdekedjor var temat för exjobbet av Viktor Widmark och Kim Zemrén, LiU. Seminarier och möten organiserades under arbetets gång där exjobbarna redovisade sina framsteg, utbytte erfarenheter och diskuterade frågeställningar inbördes och med branschföreträdare. Projektet visar på styrkan i att skapa plattformar för samarbete och utbyte mellan olika expertområden och marknadsaktörer, och att sådana samarbeten är speciellt värdefulla för unga yrkespersoner, som ska verka i träbyggsektorn.

Det samlade värdet av sågverks-, trämanufaktur- och möbelindustrin – trävärdekedjan – uppgick år 2004 till knappt 70 Mdr SEK för företag med fler än 9 anställda. En kraftig tillväxt följde innan omvärldsfaktorer som finanskris, minskat bostadsbyggande, valutaoro och så vidare bromsade in utvecklingen. Under de efterföljande åren har värdekedjan återhämtat sig delvis tack vare en ökad klimat- och miljödebatt som gynnat ett förnybart material. År 2012 omsatte värdekedjan knappa 90 Mdr SEK. Branschorganisationerna Svenskt Trä och Trä- och Möbelindustriföretagen, TMF, önskade en uppdatering av hur värdekedjan utvecklats under de senaste tio åren och vilka framtida möjligheter som kan skönjas. Genomförandet har skett genom insamling av ekonomiska siffror för samtliga företag inom respektive industrigren och men bredare insamling för företag med fler än 9 anställda. En enkät och företagens syn på framtiden samt ett antal workshops med företag inom några delindustrier (sågverk, träbyggande och komponenttillverkare). Utvecklingen för sågverksindustrin har utmärkts av en fortsatt konsolidering där de stora företagen (>500 milj SEK i omsättning) har vuxit. Denna grupp omsatte 28 Mdr SEK av totalt 35 Mdr för sågverksindustrin. Lönsamhetsmässigt är det dock de mellanstora företagen som visar bäst siffror på mellan 5 och 10 % under perioden. Trämanufakturindustrin bestående av de strategiska grupperna, småhus, dörrar, fönster, golv, kök/bad, snickeri, förpackningar, limträ/limfog, byggsystem och inredningar visar en varierad bild. Byggsystem, kök/bad och inredningar har vuxit med mellan 50 och 100 % under perioden medan golv och småhus backat. Totalt sett omsatte dessa industrier 35 Mdr SEK. Räknas företag med färre än 10 anställda med ökar omsättningen med dryga 5 Mdr SEK. Lönsamhetsmässigt låg kök/bad, fönster och förpackningar i topp med siffror över 10 %. Till skillnad från sågverksindustrin är det de stora företagen i de flesta delindustrierna som visar på bäst tillväxt och lönsamhet. Förutom stordriftsfördelar visar det sig att närhet till slutkund samt en mer komplex produkt (hus, byggsystem, kök) har en högre lönsamhet. Med direktkontakt och möjlighet att anpassa leveransen ökar möjlighet till värdeskapande. Möbelindustrin har haft en mer måttlig tillväxt och med delindustrin kök/bad flyttad till trämanufaktur uppgick omsättningen till 16 Mdr SEK. Mikroföretagen omsatte omkring 4 Mdr SEK som också skall inkluderas. Störst tillväxt har design, kontor och stora underleverantörer haft med siffror på mellan 30 och 40 %. Speciellt designföretagens utveckling är positiv då denna grupp visade mindre bra siffror för perioden fram till 2004. Lönsamhetsmässigt är bilden densamma som för tillväxt, dvs. lönsamhet följer med tillväxt. Liksom för trämanufaktur är det de stora företagen som överlag uppvisar bäst siffror. Effektiv produktion och möjlighet till automatisering skapar lönsamhet samtidigt som svensk design verkar ha en positiv effekt på företagens lönsamhet. Påverkande omvärldsfaktorer är den demografiska utvecklingen i landet, bostadsbyggande, valutakursen och på senare år en ökad debatt om klimatpåverkan. Under perioden har befolkningen ökat i antal och åldersklasserna har förskjutits ytterligare mot en äldre befolkning. Det medför ändrade preferenser och en fortsatt stark bostadsefterfrågan. En ökad andel äldre och en ungdomsgrupp som också växer skapar en brist på små och medelstora lägenheter i storstadskommuner. Svensk ekonomi fram till 2008 var förhållandevis god och exporten positiv vilket bidrog till efterfrågan på trävärdekedjans produkter överlag. Finanskrisen med en påverkan på valutakursen fick en negativ inverkan på utvecklingen. Klimataspekten och den allt eskalerande debatten om resursknapphet har hittills inte kunnat tillgodoräknas för företag med en förnybar resurs och med effektiva resurssnåla produktionsprocesser. Den sammanvägda bilden av trävärdekedjan är att den påverkas av externa faktorer och att företagen har arbetat intensivt med effektiviseringsåtgärder för att förbättra sin kostnadsposition. Det finns därmed grunder för en positiv utveckling baserad på god kontroll över interna processer och med ökad marknadsnärvaro. I ett framtida positivt scenario där svensk ekonomi visar en god och stark tillväxt ser möjligheterna för trävärdekedjan goda ut. Tre drivkrafter och tillika strategiska vägval ser vi framför oss. Substitution – träprodukter har inneboende egenskaper som passar för ett framtida resursanpassat och biobaserat samhälle. Det finns goda möjligheter för positiv substitution där träprodukter ersätter andra material Produktutveckling – modern teknik medför snabb omställning av produktion och skapandet av nya produkter. Trävärdekedjans företag ligger bra till för att ta till sig denna teknik och ytterligare ökad produktutveckling. Export – svensk träbaserad industri har ett gott anseende på den utländska marknaden och flera svenska företag är med och konsoliderar den europeiska träbaserade industrin. Detta bör fortsätta och att små- och medelstora företag tar steget ut på exportmarknaden. I ett positivt scenario visar trävärdekedjan upp en omsättningsökning på dryga 50 % fram till 2024 med en positiv utveckling av medelstora företag. En stark motor för utvecklingen är det moderna träbaserade byggandet. Bedömningen är att det skapas nya företag som utvecklar ett modernt träbyggande men inte minst att affärskonstellationer bestående av byggmästare, komponenttillverkare och även byggmaterialhandeln utvecklas. Affärsinnovationer bidrar positivt till värdekedjans utveckling där klimat- och miljöaspekter blir en tydlig del i erbjudanden. Inom möbelsektorn utvecklas exporten fortsatt starkt och bygger på en resurseffektiv tillverkning och närhet mellan beställare, designer och tillverkning. Med bas i de tre inriktningarna, utvecklad samverkan mellan industri, forskning och samhälle och en samsyn kring visionen ” Träprodukter är det naturliga valet i ett modernt byggande, för designanpassade interiöra lösningar och stommen i ett hållbart, biobaserat och klimatanpassat samhälle” framtida hållbar trävärdekedja skall nås.

”Nationell och internationell konkurrenskraft i en hållbar samhällsutveckling”. Så lyder visionen år 2020 för innovationssystemet Trämanufaktur, med delsektorerna industriellt träbyggande, ROT-sektorn samt interiöra lösningar. Visionen understryker den roll som innovationssystemet kring trä och träprodukter har i en framtida hållbar samhällsutveckling, i första hand i Sverige, men även på en internationell arena. Hållbarhetsperspektivet innehåller tre delar: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Alla behöver samverka för att nyttja naturresurserna på bästa sätt idag och imorgon. Träets roll i ett hållbarhetsperspektiv ses ofta enbart ur en ekologisk synvinkel, men det ekonomiska perspektivet lyfts alltmer fram. Det gäller särskilt tankar kring industriella processer med målet optimal resursanvändning. Träets egenskaper som ett starkt men lätt material innebär goda transportmöjligheter. Det har också god buffringsförmåga och estetiska förtecken som attraherar människor. Social hållbarhet innebär bland annat människors lika rätt, i vilken bostadsmiljön är en viktig faktor. Träprodukter, både synliga och strukturella, ger möjlighet till effektiva produktionslösningar och hållbar design i det befintliga och framtida bostadsbeståndet, vilket kan minska på utanförskap och ge hållbara bostadsmiljöer. Träprodukter kan därmed kopplas till hållbarhetsbegreppets tre delar: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Visionen och målbilden som är resultaten av framsynen utmålar en industri med förutsättning att öka sin omsättning från cirka 75 Mdr SEK idag, till omkring 90 Mdr SEK år 2020. Industriellt träbyggande bedöms etablera sig på bostadsmarknadens samtliga segment tack vare åtgärder som skapar kostnads- och produktionseffektivitet. Hus med trästommar ökar från knappa 50 % (varav 90 % utgörs av småhus och 10 % av flerbostadshus) till knappa 60 % (90 % småhus, 40 % flerbostadshus). Med ett årligt bostadsbehov om knappa 40 000 lägenheter ökar träbyggnadsindustrins leveranser till cirka 23 000 lägenheter per år och omsättning omkring 35 Mdr SEK. Debatten kring energihushållning och klimatfrågan leder till utveckling av nya affärsmodeller inom ROT-sektorn. Kompetensnätverk utvecklas kring träbyggsystem, både för mindre renoveringsarbeten och för större påbyggnadsprojekt. Trämanufakturindustrin tar ledning i denna utveckling. En marknadspotential på minst 5 Mdr SEK har skapats inom ROT-arbeten vid periodens utgång, samt ytterligare 5 Mdr inom underhåll. Tack vare ROT-avdraget i början av perioden fortsätter GDS-marknaden att utvecklas positivt även för träprodukter. Den bedöms uppgå till 15 Mdr SEK år 2020. Interiöra lösningar med bas i träprodukter kopplas samman med både nybyggande och renovering och utvecklar nya spännande systemlösningar utifrån funktionella behov. Inom den interiöra industrin skapar den inhemska möbelindustrin konkurrensfördelar via effektiva produktionsprocesser och produkter baserade på hållbarhetssynsätt. Möbelindustrins omsättning ökar till dryga 30 Mdr SEK. För att nå de uppställda målen och den ekonomiska potentialen i visionen krävs åtgärder av samtliga aktörer i innovationssystemet. En utveckling från samsyn, via samverkan, till samhandling kommer att krävas inom flertalet föreslagna åtgärder för att nå uppställda mål på kort och lång sikt. Alla aktör har möjlighet att bidra. Vinsten av att vara aktiv är stor och påtaglig. Åtgärdsförslagen är uppdelade i tre strategiområden: ”Affärsutveckling”, ”Industriella processer” och ”Hållbarhet”. Nedan presenteras målbild, målbeskrivning, konkreta åtgärdsförslag och ett förslag på potentiella aktörer som genomförare för respektive strategiområde och för varje delindustri (industriellt träbyggande, ROT och interiöra lösningar). Det är viktigt att inledningsvis skapa en grupp, bestående av företrädare för de olika delområdena, som tar ansvar för samordning av åtgärderna. Representanter från TMF, Skogsindustrierna och forskningsutförare bör ingå. Åtgärdsförslagen är framtagna för att nå visionen och anpassade efter potentiella framtidsbilder. Dessa framtidsbilder arbetades fram under projektets gång och bygger på en bred omvärldsbeskrivning och efterföljande scenarioarbete. Omvärldsbeskrivning gav ett antal drivkrafter som vägdes samman till två påverkansfaktorer – ”Totala byggnadsinvesteringar” och ”Träets konkurrenskraft” – vilka gav fyra scenarier: Sky is the limit Trägen vinner Historien igen Allt är svart Respektive scenario innehåller en framtidsbild för år 2020 samt en presentation om vägen från nuläge till framtidsläge. Sky is the limit: Högkonjunkturscenario där byggandet tar fart och träbyggande ökar sina marknadsandelar. Anledningen är aktivitet i industriella processer, fokus på energioch hållbarhetsfrågor, standardiseringsarbete internationellt m.m. Resultatet blir en 40 %-ig andel trä i flerbostadsbyggandet och en fortsatt dominans för trä på småhusmarknaden. Sky is the limit: Högkonjunkturscenario där byggandet tar fart och träbyggande ökar sina marknadsandelar. Anledningen är aktivitet i industriella processer, fokus på energioch hållbarhetsfrågor, standardiseringsarbete internationellt m.m. Resultatet blir en 40 %-ig andel trä i flerbostadsbyggandet och en fortsatt dominans för trä på småhusmarknaden. Historien igen: Låg konkurrenskraft för trä, under det att en högkonjunktur råder. Byggandet kommer igång, men eftersom det inte finns utvecklade träbyggalternativ dominerar traditionella material. Däremot används trä mycket inom interiöra lösningar och svenska företag konkurrerar framgångsrikt med internationella producenter på den marknaden. Allt är svart: Ett riktigt mörkt scenario med en fortsatt lågkonjunktur och minskad konkurrenskraft för trä. Trångboddhet, lägre levnadsstandard, statliga bygg- och forskningssatsningar på alternativa material till trä och ingen systemsyn som passar trämanufakturindustrin, är resultatet av denna utveckling. I scenarierna framträder tydligt vikten av en aktiv industri och viljan till samhandling och förändring. Genom att samarbeta och samhandla skapar industrin möjligheter även i sämre ekonomiska tider. Aktivitet är i detta fall viktigare än ekonomiskt goda förutsättningar. Genom en större samverkan och samhandling inom innovationssystemet kommer innovationskraften att öka hos företag och organisationer. Förutsättningar finns därmed för att förändra befintligt beteenden inom exempelvis byggindustrin, och att utifrån nya förutsättningar ta en ledande position i framväxten av nya affärs- och produktkoncept. Projektarbetet med att få fram en vision och en väl förankrad åtgärdskarta har bedrivits med hjälp av framsynsmetodik. Fyra workshops med tillfrågade representanter från industri, akademi och samhälle har genomförts i syfte att skapa en karta av alternativa åtgärder, beroende på olika framtida utfall. Varje workshop har innehållit diskussioner om drivkrafter på området Trämanufaktur, skapandet av alternativa scenarier, framtagande av en bred åtgärdskarta samt avslutningsvis en fördjupning inom vissa åtgärdsgrupper med mål att identifiera aktörer. Totalt har cirka 100 personer deltagit, representerande ett stort antal företag och organisationer med koppling till IS Trämanufaktur. Resultatet av arbetet är väl förankrat hos ledande organisationer inom Trämanufaktur, vilket borgar för ett snabbt genomförande av åtgärdsförslagen. Slutsatsen av projektarbetet är att metoden lämpar sig väl för att ta fram och förankra en vision, samt för att skapa åtgärdsförslag både på industri- och företagsnivå. Avslutningsvis kan konstateras att: det fortfarande finns en stor potential för det industriella träbyggandet, samt att produktutbudet bör breddas, ett nytt koncept, ”Green, Lean and Made in Sweden”, kan lyfta möbelindustrin ytterligare, och industriell ROT är ett nytt område med stor potential för Trämanufakturindustrin, som sammankopplar funktionella produkt- och organisationslösningar med trä som gemensam nämnare.

The enlargement of EU coupled with harmonization of regulations and standards have opened new market segments and geographical areas resulting in grown market shares and innovative behaviour of timber construction firms. The role of policies aiming at increased competitiveness and innovativeness of the European forest sector through integrating innovation has been studied within a COST Action running from 2006 to 2010. COST Action E51 "Integrating Innovation and Development Policies for the Forest Sector" aimed at increasing our understanding of the role of policies and development programs to improve competitiveness and specifically innovations in the forest sector. One of the sub-groups studied the timber construction value chain and the type and diffusion of innovations. This report presents empirical data of timber construction industries from eight European countries. The data include the general construction environment and the policy superstructure of each country and one characteristic example of innovation and innovation process within the timber construction industry of each country respectively. The description of the construction industry follows the concept that construction is a complex product system (CoPS, Hobday, 1998) relating actors in an innovation system approach manner. The timber construction industry is gradually moving from supplier to system integrators thus modifying the overall system.The results indicate a large difference between studied industries in terms of type of innovation, supportive actions from society and industry organizations, and the effect of the innovation on the overall building process and infrastructure. Utvidgningen av EU tillsammans med harmonisering av regler och standarder har öppnat nya marknadssegment och geografiska områden för träbyggindustrin, resulterande i ökade marknadsandelar och möjligheter till innovativt beteende. Påverkan av nationella policies och program på den utvecklingen har studerats inom ett COST Action som löpt under perioden 2006 till 2010. COST Action E51 "Integrating Innovation and Development Policies for the Forest Sector" syftar till att öka vår kunskap om vilken roll policies och nationella utvecklingsprogram spelar för att öka konkurrenskraften och specifikt innovationsförmågan inom skogssektorn. Träbyggindustrin var en av värdekedjorna som studerades utifrån typ och spridning av innovationer. Denna rapport innehåller information on träbyggindustrin in åtta europeiska länder. Träbyggindustrierna beskrivs utifrån den generella byggindustrin, viktiga politikområden i respektive land samt en karaktäristisk innovation och dess utbredning inom träbyggindustrin. Byggindustrin och dess innovationsförmåga ses utifrån ett innovationssystemperspektiv och där byggandet är ett komplext produktsystem (CoPS; Hobday, 1998). Träbyggindustrin uppstår och utvecklas i gränssnittet mellan leverantör och systemintegratör vilket påverkar hela systemet.Resultatet pekar på stora skillnader mellan de studerade industrierna i fråga om typ av innovation, vilka stödaktiviteter samhället och branschorganisationer erbjuder samt effekten av innovationen på den övergripande byggprocessen och infrastrukturen. Godkänd; 2010; 20100909 (lms) Lean Wood Engineering

Economic and legal regulation changes in many European housing industries during the past two decades have had a profound effect on industry structure and company behaviour. Increased cooperation, longer term project organizations, new products, developed production methods are example of changes to meet the criticism of poor quality, high production costs and low innovativeness that has followed the industry. Timber based structures designed and produced with an industrialised approach have emerged in the Swedish market. Companies pursuing the concept often have a wood mechanical industry production and business logic which may be different from the traditional housing industry's logic. This report presents empirical data from a Ph.D. project aiming at describing and explaining the strategic development of timber housing companies in Sweden and Austria. The data are described from a strategic management perspective where strategy is the resource allocation and organizational set-up of pursuing a defined product market in the context of a specified industry. Included are case descriptions on industry and company level. The industry level includes housing industry conditions for the two countries that have established the present structure and behaviour of the building process, and created opportunities and limitations for companies. The company level presents company strategy in terms of defining and pursuing product markets, deployment of resources and capabilities, and organizational structure during the period 1990 to 2006. The result is a rich description of the structure and development of the Austrian and Swedish housing industries with emphasis on strategic opportunities for timber structures. Furthermore, the four case studies indicate how companies have approached the opportunities in the market by focusing on prefabrication and standardisation of products and building capabilities in design and project management. Förändringar av ekonomiska styrmedel och legala regler under de senaste två decennierna har haft en påverkan på husbyggnadsindustrins struktur och företags agerande i Sverige. Ökat samarbete, mer långsiktiga projektorganisationer, nya produkter och utvecklade produktionsprocesser är några exempel på förändringar som skett för att möta kritiken om industrins låga kvalitet, höga produktionskostnader och låga innovationsgrad. En annan är utvecklingen av en industrigren kring utvecklandet av industriellt designade och producerade byggnader med trästomme. Företag med denna ansats kommer i stor utsträckning från den trämekaniska industrin med en affärs- och produktionslogik som till viss del skiljer sig från den traditionella husbyggnadsindustrins.Denna rapport presenterar empiriskt material från ett doktorandprojekt med syfte att beskriva och förklara den strategiska utvecklingen av träbyggnadsföretag i Österrike och Sverige. Strategisk utveckling och strategi tar sin utgångspunkt från industriell ekonomi- och marknadsföringsområdet där strategi innebär aktiviteter för användning och organisering av företagets resurser för att uppnå konkurrenskraft på en definierad marknad. Rapporten innehåller beskrivning av förhållanden på industrinivå och agerande på företagsnivå för de två länderna. Industrinivån utgår från de grundförutsättningar inom husbyggnadsindustrin som skapat den befintliga strukturen och agerande inom byggprocessen och hur dessa förutsättningar påverkat företagsstrategier. Företagsnivån utgörs av longitudinella beskrivningar av företagens strategi utifrån samspelet mellan produkt marknadsinriktning, resursbas samt organisatoriska struktur mellan åren 1990 och 2006.Resultatet är en rik beskrivning av hur husbyggnadsindustriernas struktur och agerande i Österrike och Sverige har förändrats med fokus på möjligheterna för träbyggande. Vidare ger rapporten en bild av hur företag ur ett strategiskt perspektiv har översatt möjligheterna på marknaden genom att utveckla erbjudanden baserade på prefabricerade element och system och tillhörande design- och projektledningstjänster. Godkänd; 2008; 20081006 (ysko)

The functional-based building regulations issued in 1994/95, made it possible to once again build higher buildings with timber structures in Sweden. At the same time there was a need to make the traditional project- oriented construction process more efficient, with prefabricated building systems and products as one possible solution. Since then, a number of timber housing companies have established product strategies and developed system solutions to meet the demands from different markets. In other European countries, changes in rules and regulations have positively facilitated the development of timber building products and systems and established new companies and strategies. Austria is one example, where architecture and technology are in focus, developing different product strategies in the timber housing industry. External factors and their changing, affect the formulation of viable business strategies in the timber housing industry. This dissertation aims to describe and analyse the strategic development of timber housing companies in Sweden and Austria. Strategy theories on the alignment of internal elements and external factors to create competitive advantage are applied in this dissertation. The results are based on empirical data gathered in a multiple case-study with two cases from Sweden and Austria, respectively. Result show that the strategic development of the Austrian timber housing companies was determined by the established conditions in the construction process. Timber structures already had strong positions in specific market segments; hence, the strategic behaviour of timber housing companies progressed with an inside-out approach. The strategic focus was to develop efficient internal processes that focus on design skills, flexible production facilities and on-site assembly resources to improve competitive advantage. The strategic development of the Swedish timber housing companies was based on what was possible from the changes in basic conditions, which partly diverted from the common and shared understanding in the construction process; hence the strategic behaviour of timber housing companies have had an outside-in approach to create competitive advantage. They have developed product platforms of standardised modules or elements and where cooperation with technical and system design complementors have been important to offer competitive timber building system solutions. The results indicate a strong correlation between basic conditions - construction process - firm conduct. Changes in basic conditions will give raise to firm conduct, different from the normative behaviour in the construction process, by firms with resources and capabilities by the changing basic conditions. Möjligheten att bygga höga byggnader med trästomme i Sverige kom som en följd av införandet av funktionsbaserade byggregler i mitten av 1990-talet. Samtidigt fanns ett behov av att effektivisera den traditionellt projektorienterade byggprocessen där industriellt förtillverkade systemprodukter sågs som en möjlig lösning. Detta utgjorde drivkraften till att ett antal träbyggnadsföretag har skapats och utvecklat produktstrategier och systemlösningar för högre hus i trä. Även i ett europeiskt perspektiv har det skapats ökade möjligheter för träbyggprodukter inom husbyggandet via regeländringar, vilket påverkat företagens strategier. Ett exempel är Österrike där arkitektur och teknik varit förtecken i utvecklandet av olika produktstrategier inom träbyggnadsindustrin. Omvärldsfaktorer och dessas förändring påverkar hur träbyggföretag skapar och utvecklar sina företagsstrategier. Denna avhandling syftar till att beskriva och analysera den strategiska utvecklingen av träbyggföretag i Sverige och Österrike. Avhandlingen har sin teoretiska bas i strategiteorier, där passningen mellan interna och externa förutsättningar ligger till grund för hur företag utvecklar konkurrensfördelar. Resultaten är baserade på data insamlade via en multipel fallstudie där två fall från Sverige respektive Österrike ingick.Resultaten visar att de österrikiska träbyggföretagens strategiska utveckling har skett inom ramen för vad som är givet av den etablerade byggprocessen. Träbyggnader har haft sina givna marknader och företagens strategiska agerande har varit med ett inifrån-ut-perspektiv. Det strategiska agerande har präglats av att utveckla effektiva interna processer med fokus på konstruktionskunnande, flexibla produktionsmetoder och byggplatsåtaganden för att öka konkurrensförmågan. De svenska träbyggföretagens strategiska utveckling har skett inom ramen för vad som är möjligt utifrån de förändrade grundförutsättningarna, och delvis avvikande från normen i byggprocessen. Träbyggföretagen har haft ett utifrån-in perspektiv och utvecklat träbyggsystem baserade på standardiserade modul- eller planelement. Samarbeten med olika projekteringsresurser har varit viktiga för erbjudanden med hetsåtagande.Resultaten visar att det finns ett starkt samband i kopplingen mellan grundförutsättningar - byggprocess - företagsagerande. När förändringar i grundförutsättningar sker som avviker från byggprocessens etablerade norm skapas möjligheter för företag med passande resurser och erbjudanden. Godkänd; 2008; 20081105 (ysko)

The study, using a combination of a qualitative case study and archival study approach, aims at describing and analyzing the development in the solid wood value chain i.e. sawn timber products, dominant Swedish saw milling strategies, and industrialized housing. The background to the study is the increasingly dynamic environment fundamentally affecting how actors in the solid wood value chain identify strategic resources and assets formulating and implementing their strategies. This dynamic is particularly evident in the housing construction market, where recent changes in construction norms have introduced new process and production concepts such as lean and agile thinking placing different and sometimes new demands on suppliers of sawn timber products. To understand what is required of a future reliable supplier of sawn timber products in an industrialized housing concept, and creating a sustainable competitive advantage vis-à-vis competing saw milling industries, a conceptual terminology for this understanding has to be established. This terminology is in this study built on the strategy process linking the development of the solid wood value chain i.e. an outside-in perspective from the positioning theorists, to the interpretation and creation of core competences and capabilities in the Swedish saw milling industry i.e. an inside-out perspective from the resource-based theorists. Results indicate that dominant strategies in the saw milling industry are becoming more market oriented but still emphasising operational effectiveness in areas like procurement and production. Furthermore, increasing emphasis on complementary services such as distribution, technical and marketing sales support to the physical products can be distinguished. The study indicates that there is no single "best" strategy, and that the realized dominant strategies are dependent on how companies identify their competences finding markets fitting these competences to establishing competitive advantage. Regarding the potential of saw milling companies in becoming reliable and long-term important suppliers of sawn timber products in an industrialized housing concept, the study indicates that companies with a decentralized structure and informal decision-making, already involved in the construction industries are the "first wave" companies. These companies are actively focusing their resources and competences towards construction industry finding ways to move further down the value chain. The "second wave", is made up of those companies already pursuing a differentiation strategy towards the construction industry. These companies are the larger corporations predominantly involved in the wood products industry, with centralized structure with spanning functions, formal decision making in R&D and knowledge creation, and operating in a number of markets. Further research should aim at improving the proposed conceptual terminology by studying saw milling industries in other countries. Furthermore, the issue of "first" and "second" wave saw milling companies becoming sawn timber products suppliers in an industrialized housing concept, should be studied on an European and global level establishing the different requirements placed by construction industries. Godkänd; 2005; 20061215 (haneit)