Search

SAMMANFATTNING Bakgrund Miljön och klimatet påverkas negativt av människans överproduktion- och konsumtion. Livsmedelsproduktionen är globalt sätt den enskilt största faktorn till utsläpp av växthusgaser. Samtidigt ökar jordens befolkning. Detta medför ett ökat behov av en hållbar livsmedelsförsörjning och alternativa näringskällor. Ätbara insekter lyfts fram som ett hållbart alternativ till animaliskt protein eftersom de har ett jämförbart proteininnehåll och medför mindre miljöpåverkan. Entomofagi, ätandet av insekter, utgör en viktig del av kosten hos människor i flera delar av världen. I västvärlden föreligger däremot en negativ inställning och ätbara insekter framkallar en känsla av äckel. Flera studier har undersökt vuxna och barns attityder till ätbara insekter men inga studier har undersökt föräldraperspektivet. Förldrarperspektivet är intressant eftersom föräldrar i stor utsträckning ansvarar över vilken mat som ingår i familjens kost och kan påverka barnets framtida matpreferenser. Syftet med studien är att undersöka småbarnsföräldrars uppfattning om ätbara insekter. Metod I studien användes en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervjuteknik. Sex informanter i åldrarna 30-40 år rekryterades till intervjuer som genomfördes via Zoom. Materialet spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras efter Graneheim och Lundmans kvalitativa analysmetod. Analysprocessen resulterade i tre övergripande teman: Måltidens betydelse, Föräldrarnas uppfattningar om ätbara insekter och Föräldrarnas föreställningar om barnens reaktion på att bli serverade ätbara insekter. Resultat Informanterna såg både miljö- och hälsofördelar med ätbara insekter och var i teorin villiga att inkludera ätbara insekter i familjens kost under vissa förutsättningar, såsom att de inte skulle vara synliga i maten. Däremot fanns ett känslomässigt motstånd och informanterna beskrev ätbara insekter som något främmande och äckligt. Informanterna beskrev att det skulle vara enklare att ge ätbara insekter till de yngre barnen eftersom de inte bildat sig en uppfattning om vad som är ätbart och inte, men att de äldre barnen skulle motsätta sig då de skapat sig en bild av att insekter inte är något ätbart. Slutsats Ätbara insekter är ett nytt livsmedel vilket gör att det kan vara svårt att formulera sig och uttrycka sina känslor om ämnet. Det stora hindret för informanterna var känslan av äckel inför att konsumera ätbara insekter. Det fanns däremot en nyfikenhet och de var positivt inställda till att ätbara insekter skulle kunna bli en del av framtidens mat.

The aim of this thesis was to compare the use of the Hasli legend in Sweden and Switzerland during the 19th century. The Hasli legend, which derives from the middle ages, talks about Swedes and Frisians that emigrated to the central part of Switzerland. By comparing the use of the myth in the two nations I wanted to analyze how it was used for shaping identities and how the use varied with, and was affected by, the social context. I have studied historians work about the national Swedish and Swiss history, published during the 19th century. I chose the comparative method and have taken the social context and transnational aspects into consideration. The use of the myth was more uniform in Sweden than in Switzerland, but in both countries the myth was related to the nation and its origin. The national identity is emphasized, but is overlapping other identities. In both countries the use of the myth originates from the ideas of nationalism and national romanticism, but while the use of the myth in Sweden can be explained by the Gothicism and the idea of a Scandinavian nation, the use of the myth in Switzerland was a result of the creation of the Swiss nation in the 19th century. Syftet med denna uppsats var att undersöka Haslisagans identitetsskapande funktion i Sverige och Schweiz under 1800-talet. Sägnen som härstammar från medeltiden handlar om att utvandrare från Sverige och Friesland ska ha bosatt sig i Schweiz. Genom att jämföra bruket av sägnen i de två nationella rummen ville jag undersöka hur skapandet av identiteter varierade med och påverkades av den samhälleliga kontexten. Jag har undersökt historikers verk utgivna under 1800-talet, som behandlar den schweiziska respektive svenska nationella historien. Bruket av sägnen har undersökts genom en komparativ ansats, där den samhälleliga kontexten och transnationella aspekter har tagits i beaktande i analysen av resultatet. Undersökningen visar att bruket av sägnen var mer enhetligt i Sverige än i Schweiz, men i samtliga verk länkas sägnen samman med den egna nationen och dess ursprung. Den nationella identiteten betonas, men är överlappande med andra identiteter. Bruket av sägnen kan i båda länderna länkas samman med nationalismen och nationalromantiska idéer, men medan det svenska bruket av sägnen förklaras med göticistiska och samskandinaviska idéer, så svarar det schweiziska bruket av sägnen mot behovet att skapa en schweizisk nation.

In this essay I compare the description of the Thirty Years’ War in a number of German and Swedish encyclopedias published between 1854 and 2005. The essay is a historiographical research with focus on three areas; the description of the war background, the reason of the Swedish intervention in the war and the picture of the Swedish king Gustav II Adolf with the consequences of the war and the peace of Westphalia. I want to analyze the differences and similarities in the way the history is being told in the German and Swedish encyclopedias. The research shows a transformation from a narrative, nationalistic, partial description with focus on individuals and specific events to a more analytical and objective description with focus on structures. Even if the Swedish encyclopedias show a greater change over the time, the encyclopedias from both countries represent a similar progress over time in the way the war is described. A change in the way the history is being presented can be observed somewhere in the middle of the 20th century. The way the war is described, tends to be more homogenous during the second half of the 20th century, while the national context is present in all encyclopedias. The writing of history is contemporary and it’s affected of the social landscape in which it’s written. All articles about the Thirty Years’ War are written out of a national perspective, which makes it the main dissimilarity between the German and the Swedish articles.