Search

Sammanfattning Bakgrund: Miljön på intensivvårdsavdelningar (IVA) är högteknologisk. Patienter som vårdas inom intensivvården övervakas ständigt av personal och medicinteknisk utrustning. Omvårdnadsåtgärder och undersökningar behöver utföras oavsett tid på dygnet. Personalens närvaro påverkade patienternas sömn och apparatur låter dygnet runt. Vid utebliven sömn och minskad REM-sömn ökar riskerna för negativa effekter som nedsatt immunförsvar och delirium. Det behövs ökad kunskap för hur patienterna upplever sin sömn på IVA för att kunna främja förutsättningarna för sömn, hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning upplever sin sömn under vårdtiden. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes med Bettany-Saltikov och McSherry (2016) analysmetod. Resultat: I resultatet framkom det att patienterna upplevde att sömnen påverkades av IVA-miljön. Många upplevde svårigheter att somna, men också att de väcktes flera gånger. Patienterna kände sig fast mellan sömn och vakenhet, vilket skapade mycket ångest och oro. De upplevde vårdmiljön som skrämmande och kunde känna sig ensamma och övergivna vilket försämrade sömnkvaliteten ytterligare. För att känna trygghet behövde patienterna kontinuerligt kommunicera med vårdpersonal och känna deras närvaro. Det skapade förutsättningar för god sömn. Slutsats: Aspekter i den fysiska och psykiska miljön spelade stor roll för att intensivvårds patienterna skulle få goda förutsättningar för tillräcklig sömn. Intensivvårdssjuksköterskan kan genom lyhördhet och ökad kunskap uppmärksamma hur viktig den yttre miljön samt existentiella faktorer är för att patienten ska kunna uppnå god sömn på IVA.

Alla elever i skolan har olika förutsättningar och behov och trots det ska eleverna utvecklas utifrån de mål som är skrivna i läroplanen. Lärare har styrdokument att förhålla sig till, samtidigt som det finns en annan verklighet i klassrummet att ta hänsyn till. Därför var studiens syfte att identifiera vilka möjligheter och begränsningar lärare upplever att de har i arbetet med elevers olika behov i klassrummet. I studien intervjuades sju lärare i södra Sverige och för att nå en djupare förståelse för varje lärares erfarenheter och tankar användes ostrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Bergs teori om handlingsutrymme samt frirumsmodellen. I studien används modellen för att låta lärare tolka och beskriva sin känsla av handlingsutrymmet i klassrummet. Studien visar att lärares handlingsutrymme är olika beroende på vad läraren anser påverkar deras frirum. Flera lärare menar att tiden inte räcker till för samtliga elever och hur läraruppdraget är splittrat med många olika moment som tar tid från det sociala i klassrummet. Lärarna menar att deras frirum begränsas av faktorer som lokaler, resursfördelning och klassammansättningar. Elevgrupperna förändras ständigt och likaså läraruppdraget och därmed behöver klassrummet varieras frekvent utefter elevernas olika behov.

Vad räknas som språk? Det var den fundering som först uppkom då beslutet att utföra en studie i ämnet språkliga landskap var fattat. När vi satte oss in i forskningen på området insåg vi att det språkliga landskapet kan utgöras av mer än exempelvis skriftspråk eller verbalt språk, såsom exempelvis svenska, engelska eller arabiska. Vi antog därför ett dynamiskt perspektiv på flerspråkighet och valde att, utöver skriftspråk, inkludera sådant som teckenspråk, bildstöd, normer, symboler, stödstrukturer och identitet- och nationalitetssymboler i vår definition av språk, och därmed även i insamlingen av data. Syftet med studien är att undersöka hur det språkliga landskapet ser ut i en svensk grundskola, samt att få lärares-, fritidspersonals- och skollednings perspektiv på, och tankar kring, skolans språkliga landskap. De forskningsfrågor som besvaras är 1. Hur ser det språkliga landskapet i den undersökta skolan ut? och 2. Vilka uppfattningar och föreställningar påverkar utformningen av skolans språkliga landskap? Studien genomfördes i två steg, dels genom observation och fotografering av skolans fysiska utrymmen, dels genom kvalitativa intervjuer med två lärare, biträdande rektor samt en fritidspersonal. I studien framkom ett språkligt landskap där svenskt skriftspråk dominerade. Vidare användes bildstöd i kombination med svenska frekvent i samtliga observerade utrymmen. Engelska förekom i ett antal stödstrukturer och på affischer. TAKK (tecken som alternativt och kompletterande kommunikationssätt) förekom i ett klassrum. I det språkliga landskapet uttrycktes även normer och värderingar riktade till elever, från lärare, skrivna uteslutande på svenska. Övergripande framkom att det inte fanns någon allomfattande policy för utformningen av skolans språkliga landskap, utan att de val som gjordes oftast baserades på lärares egna uppfattningar och åsikter. Däremot uttryckte samtliga intervjuade personliga åsikter och medvetna förhållningssätt dels till utformningen av sko

Idén till studien kom från en fallstudie av Lisa Asp-Onsjö (2008) som undersöker skolsituationen för elever med behov av anpassningar och särskilt stöd utifrån begreppen rumslig, social och didaktisk inkludering. Därefter utarbetades syftet med studien, nämligen att undersöka vilka anpassningar och strategier lärare använder sig av i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter. Med Asp-Onsjö (2008) som teoretisk grund, användes Specialpedagogiska skolmyndighetens Tillgänglighetsmodell (SPSM, 2021) som bygger på begreppen social, fysisk och pedagogisk lärmiljö vid utformandet av forskningsfrågor och även vid analys av empirin. Vidare analyserades resultatet utifrån ett traditionellt och ett alternativt specialpedagogiskt perspektiv, samt dilemmaperspektivet beskrivet av Nilholm (2005). Studien har ej avgränsats till att handla specifikt om dyslexi, även om en stor del av underlaget till studien i form av tidigare forskning är specificerad så. Anledningen till att denna avgränsning ej gjordes var att samtliga intervjuade lärare var verksamma i spannet F-3, varpå diagnosen dyslexi sällan eller aldrig var aktuell. Studiens resultat visade att de intervjuade lärarna hade ett medvetet förhållningssätt i anpassningen av undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Den sociala, den pedagogiska och den fysiska lärmiljön anpassades på ett väl avvägt sätt, och det gick att se att de olika kategorierna av lärmiljöer gick hand i hand. En välfungerande social miljö, med rätt fysiska anpassningar kunde i kombination med pedagogiska anpassningar leda till en god lärmiljö för elever med läs- och skrivsvårigheter. Utmärkande för studiens resultat var också att de flesta svar visade på att lärare gör anpassningar ur ett alternativt specialpedagogiskt perspektiv, där fokus ligger på vad som kan förändras och förbättras i elevens omgivning och i elevens samspel med andra, snarare än på att lägga p

The last decade of urbanization throughout many cities have seen a perceptible shift in the demand for centralized urban amenities while poverty has increasingly decentralized. Yet, the opportunity landscape of these shifting geographies of poverty and prosperity are not well understood. In this article, we examine how access to employment for low-income households has been impacted as a result of these changing geographies. Using a case study on the Charlotte metropolitan area we examine whether the suburbanization of poverty and reinvestment in the center city has reshaped the job opportunity landscape for low-wage residents. The objectives of this article are twofold. First, we calculate and map autobased accessibility from all neighborhoods in the Charlotte metropolitan area to job locations, differentiated by wage categories, in 2010 and 2017 to identify potential changes in the mismatch between low-income households and access to employment. We use a point-level employment dataset for these two years and calculate accessibility originating from census block groups. Second, we estimate the extent to which access to employment has affected employment rates and household incomes at the neighborhood level using a first-difference, spatial two-stage least squares model with instrumental variables. Our findings suggest that changes in accessibility had no significant effect on changes in neighborhood employment rates. However, we find evidence that increasing accessibility for lower-income households could have a positive effect on neighborhood median household incomes. Overall, the polycentric nature of Charlotte appears to have reduced the spatial mismatch between low-income workers and low-wage jobs.

Bakgrund: Den traditionella läkarledda ronden har länge varit uppbyggd på samma sätt och inneburit att läkare rundvandrat till patienter för att följa upp deras medicinska behandling och resultat. Enligt en holistisk utgångspunkt bör ett ohälsotillstånd vårdas utifrån ett flerdimensionellt synsätt, där det medicinska perspektivet och omvårdnadsperspektivet kompletterar varandra. Sjuksköterskans omvårdnadsperspektiv under ronden beskrivs historiskt varit undergivet läkarens, vilket i forskning visat sig påverka patientsäkerheten negativt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av en sjuksköterskeledd omvårdnadsrond. Metod: En allmän litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades på ett strukturerat sätt. Resultat: Resultatet kunde delas in i tre kategorier: Omvårdnadsrond som ett sätt att öka patientsäkerheten, omvårdnadsronden för en personcentrerad vård samt omvårdnadsronden bidrar till kunskapsutveckling. Konklusion: Litteraturstudien visar att en sjuksköterskeledd omvårdnadsrond har potential att öka patientsäkerheten. Omvårdnadsronden ökar huvudsakligen inte den personcentrerade vården. Omvårdnadsronden kan med fördel användas för kunskapsutveckling. Erfarenheterna av omvårdnadsronden skiljer sig beroende på informationen som givits innan interventionen och tidsaspekten i hur frekvent ronden genomförts samt tidsåtgången. Ökad delaktighet och ökad struktur lyfts som positivt., Background: The traditional doctor-led round has long been structured in the same way and meant that a doctor has been walking around to patients to follow up on their medical condition and treatment. According to a holistic starting point, an ill health condition should be cared for based on a multidimensional approach, where the medical perspective and the nursing perspective complement each other. The nurse's nursing perspective during the round is described as historically being subordinated to the doctor´s, which in research has been shown to negatively affect patient safety. Purpose: The aim was to investigate nurses´ experiences of nurse-led nursing rounds. Method: A general literature study where 13 articles were reviewed. Results: The result could be divided into different categories: Nursing round as a way to increase patient safety, the nursing round for a person-centered care and the nursing round contributes to knowledge. Conclusion: The literature study shows that a nurse-led nursing round has the potential to increase patient safety. The nursing round does not mainly increase person-centered care. The nursing round can be advantageously used for knowledge development. The experiences of the nursing round seem to differ depending on the information the nurses received before the intervention and the time aspect in how often the round was carried out and the time consumption. Increased participation and increased structure were highlighted as positive

The private sector is expected to take ownership and contribute towards achieving the UN’s Sustainable Development Goals (SDGs), and considering the innovative nature of start-up companies, they can be seen as key players. Though, they lack the guidance needed to assess the performance within the SDGs. Moreover, the literature within the field of sustainability assessment tend to focus on larger firms. This thesis aims to increase the knowledge about specific characteristics for start-ups and how they affect the assessment processes in the context of SDGs. This is done through an extensive literature review and exploratory interviews. The study implies that time and knowledge might be more limited in the context of start-ups, however it also exemplifies the benefits of being more flexible than established larger firms. The literature review and interviews laid the foundation for ten key factors that are highly important when conducting a SDG assessment, from an operational perspective as well as factors needed for an adequate assessment. Thereafter, four different SDG assessment tools are evaluated against these ten factors. The result presents the tools strengths and weaknesses as well as their application within the assessment process. It can be seen that the tools serve different purposes and that the choice of tool depends on the specific challenges faced by the start-up. None of the tools cover the importance of considering interactions between the goals. Moreover, it is not clear what indicators should be used in a sufficient sustainability assessment. This is further discussed together with suggestions regarding how the start-ups should approach these shortcomings, supported by existing research.

The last decade of urbanization throughout many cities have seen a perceptible shift in the demand for centralized urban amenities while poverty has increasingly decentralized. Yet, the opportunity landscape of these shifting geographies of poverty and prosperity are not well understood. In this article, we examine how access to employment for low-income households has been impacted as a result of these changing geographies. Using a case study on the Charlotte metropolitan area we examine whether the suburbanization of poverty and reinvestment in the center city has reshaped the job opportunity landscape for low-wage residents. The objectives of this article are twofold. First, we calculate and map autobased accessibility from all neighborhoods in the Charlotte metropolitan area to job locations, differentiated by wage categories, in 2010 and 2017 to identify potential changes in the mismatch between low-income households and access to employment. We use a point-level employment dataset for these two years and calculate accessibility originating from census block groups. Second, we estimate the extent to which access to employment has affected employment rates and household incomes at the neighborhood level using a first-difference, spatial two-stage least squares model with instrumental variables. Our findings suggest that changes in accessibility had no significant effect on changes in neighborhood employment rates. However, we find evidence that increasing accessibility for lower-income households could have a positive effect on neighborhood median household incomes. Overall, the polycentric nature of Charlotte appears to have reduced the spatial mismatch between low-income workers and low-wage jobs.

This thesis applies a Foucauldian genealogy to examine the power relations in global univer-sity rankings, by analysing three strategic reports from Lund University. The strategic reports are from 1995-2000, 2012-2016, and 2017-2026. The theory applied is Foucault’s pow-er/knowledge theory. The research question that guides this thesis is What signs of adaptation to rankings can be identified in the strategic reports from Lund University from 1995, 2012 and 2017? What are the main discursive shifts, how did they develop and what are their im-plications for the academic knowledge of the university? The dominant discourses identified in the analysis are internationalisation, the role of the university & its core values, and leader-ship. Several signs of adaptations to global university rankings by Lund University have been identified in the strategic reports and consist of shifts in discourse. Internationalisation has shifted from being a new phenomenon in 1995 to being one of the main strengths of the uni-versity. The university starts to behave more like a brand, benchmarking its services to other universities. The discourse about the role of the university has changed from autonomous and uncompromising to become a force that should respond to societal challenges and even with changed core values. The implications for the changing role of the university is that it could weaken the university’s credibility as an academic force. Regarding leadership, the discourse has shifted from having its focus on academic leadership with an emphasis on ethics, towards becoming a collegial leadership with a focus on measurement and evaluation internalising power within the organisation. In line with previous research, this thesis also argues that the relationship between rankings, policy makers, and the academia is complex. This paper fur-ther argues that Lund University has become part of a circular process where rankings impose a state of urgency and a need for universities to ad