Search

Flera internationella studier som PIRLS och PISA visar att svenska elever har en allt sämre läsförståelse. Läsningen på mellanstadiet präglas av ett allt större behov av att utveckla läsförståelse. Den skönlitterära läsningen kräver en särskilt sorts läsande som kännetecknas av en öppenhet, där läsare i högre grad utforskar horisonter och där budskap inte alltid är givna. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur läsförståelseundervisning av skönlitteratur kan genomföras på ett framgångsrikt sätt, för mellanstadieelever i ämnet svenska. Utgångspunkten för studien är nio vetenskapliga artiklar som genom tematisk analys har synliggjort tre bärande teman: undervisningsmetoder, läsförståelsestrategier och metakognition. Litteraturstudiens resultat indikerar att förutsättningen för en framgångsrik undervisning är att läsförståelsestrategier samspelar med en medveten explicit strategiundervisning, där elevers metakognitiva lärande är centralt, för att de ska bli starka och självständiga läsare.

Den här studien syftar till att undersöka vilka undervisningsstrategier mellanstadielärare använder i läsförståelseundervisning i skönlitteratur i ett mångkulturellt och flerspråkigt klassrum. Studien ämnar även undersöka hur mellanstadielärare resonerar kring de utmaningar, möjligheter och hinder som finns i läsförståelseundervisning av skönlitteratur i denna miljö. För att studera detta har fem mellanstadielärare på två olika skolor intervjuats. Empirin, baserad på de tolkande intervjuerna, har sedan analyserats utifrån en teoretisk modell om läsförståelsens olika komponenter: läsaren, texten, aktiviteten och den sociokulturella kontexten. Skolorna skiljer sig åt, då den ena skolan har en majoritet av elever med flerspråkig bakgrund, medan den andra inte har det. Resultatet visar att trots skillnad i antalet flerspråkiga elever använde lärarna på båda skolorna liknande undervisningsstrategier. Dessa strategier inkluderade att ge bakgrundskunskap, arbeta med läsförståelsestrategier, boksamtal, högläsning och tyst läsning. I studien framkommer det att bakgrundskunskaper och ordförståelse blir särskilt framträdande för att möta flerspråkiga elevers läsförståelse. Det framkommer även vissa hinder som kan försvåra lärarnas läsförståelseundervisning och önskemål om hur dessa hinder kan hävas för att förbättra lärarnas undervisning i det flerspråkiga och mångkulturella klassrummet.

The aim of this essay was to describe and analyse the use of snuff as a social activity. By accomplishing eight qualitative interviews with snuff-users I wanted to get a glimpse into their relationship to the snuff and find out in which situations and frames of mind the snuff-use alter. I also wanted to find out if age, class or gender has any affect in snuff-using. The interviews were analysed in a sociological perspective with help from Erving Goffmans and Joseph Gusfields ideas, among others. I found out that each snuff-user creates his own rituals and routines, but there are factors in daily life, which can change the use of snuff. I did not find any differences according to class or age and snuff-using, however I did find a few differences according to gender.

In September 2003 the Swedish minister of foreign affairs Anna Lindh was murdered. The murder shocked Sweden and the picture of a safe homeland was challenged. The Swedish people joined together in different manifestations and rituals to show their appreciation for the minister and to mourn together. A few days later the nation was going to vote on whether Sweden should join the euro and the minister was involved in the campaign. The aim for this thesis is to understand how this national crisis was handled in Sweden. To study this I have used theories of nationalism and ritual. My material has mainly been memorial books and newspaper articles from this period. I argue that this crisis made the nation question its self-image and made a transformation necessary. By using the ritual concept of rites de passage I argue that the nation acted like a nation where no conflicts existed the days before the referendum. My argument is also that the murder is incorporated in a national mythology where Lindh becomes a national hero and that the memory of these events is a part of a national self-image. Keywords: Anna Lindh, national grief, rites de passage, referendum on the euro, national mythology