Search

I och med de ökade hoten från klimatförändringar har fler städer börjat arbeta med att minska sin påverkan på klimatet. Ett exempel på det är attsträva efter koldioxidneutralitet. Denna studie syftar till att undersöka vad som städer framställer som problem i arbetet med att uppnåkoldioxidneutralitet. Utifrån framing och Bacchis (1999) analysverktyg om problemframställningar samt tidigare forskning om städersklimatarbete, har de tre städerna Linköping, Köpenhamn och Melbourne undersökts. Dokument om städernas arbete med koldioxidneutralitet haranalyserats genom kvalitativ textanalys. Studien visar att energi och avfall är två frågor som ofta uppmärksammas och problematiseras av städermedan konsumtion och individers beteende lämnas utanför problemframställningen. As a result of the increasing threats from climate change more cities have started to work with decreasing their climate impact. One example ofthis is to pursue carbon neutrality. This study aims to examine what the problem is represented to be by cities in their work to achieve carbonneutrality. Based on framing and Bacchi’s (1999) analyzing tool about problem representations, as well as previous research on cities and climatechange, the three cities Linköping, Copenhagen and Melbourne have been examined. Documents concerning carbon neutrality in the cities havebeen analyzed by the use of qualitative text analysis. The study shows that energy and waste are two issues that often are highlighted andproblematized by cities while consumption and the behaviour of individuals are excluded from the problem representation.

Proton pump inhibitors (PPIs) are nowadays the therapy of choice in the management of a variety of upper gastrointestinal (GI) conditions particularly gastroesophageal reflux disease (GERD). Previous studies indicate that patients commonly receive PPIs without clear indications. The proportion of GERD patients refractory to PPI treatment is unclear. The clinical importance of acid rebound is controversial. The aims of the present study were to evaluate the use and indications for PPIs in hospitalised patients and to assess the prevalence of GI symptoms in patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Furthermore, to assess the proportion of GERD patients with persistent symptoms despite high dose PPI therapy and to evaluate if cessation of PPI therapy in healthy subjects is associated with the development of GI symptoms. The use of PPIs was evaluated by reviewing medical records, and by interviewing patients. Gastrointestinal symptoms and psychological well-being in COPD patients were assessed by using three questionnaires: the Gastrointestinal Rating Scale, the Psychological General Well-Being and the Hospital Anxiety and Depression scale. GI symptoms and quality of life in GERD patients were measured using four questionnaires: the Reflux Disease Questionnaire, the GERD Impact Scale and the SF-36. To assess upper GI symptoms in healthy volunteers after cessation of therapy the Glasgow Dyspepsia Questionnaire was used. Gastrin and chromogranin-A (CgA) were used as indirect measures of gastric acid inhibition. A large proportion of hospitalised patients used PPIs. Among hospitalised pulmonary patients 49% used PPIs and the majority of the indications for the use were inappropriate, with peptic ulcer prophylaxis during corticosteroid therapy being the dominating inappropriate indication. The dominating appropriate indication was treatment for GERD. Gastroscopy had only been performed in 32% of patients. Gastrointestinal symptoms were common in patients with COPD but similar to another chronic patient group (chronic renal failure). The GI symptoms were associated with impaired psychological general well-being. COPD patients treated with PPIs had higher GI symptom severity and lower general well-being than patients not using PPIs. GERD patients with at least moderate reflux symptoms despite PPI treatment were common. However, persistent symptoms are rare after increased dosage of PPI therapy. Discontinuation of a four week course of PPIs in previously healthy subjects was associated with significantly higher frequencies of upper GI symptoms during the first and second week after cessation of therapy compared with subjects receiving placebo, 44% vs 9% respectively (p

Vi vill med detta examensarbete visa på möjligheter och hinder för elevers lärande i matematik inom ramen för undervisningen. Vi har valt att lägga fokus vid lärandeprocessen och interaktionsmönster i undervisningssituationen. I litteraturgenomgången vill vi ge en liten inblick i forskning inom fältet samt anknyta detta till styrdokumentens intentioner. Litteraturgenomgången ger oss en möjlig referensram genom vilken vi kan se och förstå undervisningens möjligheter och hinder. I den empiriska studien har vi genom observationer och intervjuer tagit del av lärares aktiva strävan att iscensätta styrdokumentens intentioner. Vi har i våra analyser av observationerna använt oss av Strängs & Dimenäs (2000) ramar för didaktisk analys, genom vilka vi har sett på möjligheterna och hindren i undervisningen. I resultatdiskussionen reflekterar vi över vår förvåning att pedagogerna säger att de inte använder sig av styrdokumenten i någon större omfattning vid planering av lektionerna. Det förvånar oss eftersom läroplan och kursplaner ligger till grund för skolan som verksamhet och det tillhör därför lärarens uppdrag att följa dessa. Trots det upplever vi att undervisningen på många sätt genomsyrats av styrdokumenten. Slutligen vill vi att arbetet ska förbereda oss för kommande yrkesroll och utveckling av vår egen matematikundervisning.