Search

The Hand-Arm Vibration International Consortium conducted a study that provided longitudinal data on symptoms and on some electrophysiological and psychological measurements in four vibration exposed cohorts. The cohorts included shipyard workers, automotive assembly workers, forest workers, and dental hygienists. Investigations revealed the prevalence of entrapment neuropathy, including carpal tunnel syndrome that was associated with age. Baseline and follow-up questionnaires and structured physical examinations were administered to all the participants in the study. Vibrometry was performed so that mechanoreceptor function was assessed independently of nerve conduction. Fractionated nerve conduction was also performed providing comparisons of SNCV in the digits with cross-wrist and longer track measurements.

Sammanfattning Åteg M, Andersson I-M, Neely G, Rosén, Laring J, Nygren O. (2007) Arbetsmiljöarbete och motivation. Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär. Arbetslivsrapport, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Den här rapporterade studien behandlar behovet av att skapa motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete. Studien utgår från frågan om utvecklade och spridda metoder för arbetsmiljöarbete fungerar i bemärkelsen att de inte bara leder till arbetsmiljöförbättringar, utan också om de medför en ökad motivation för arbetsmiljöarbete hos deltagarna. För att kunna behandla sådana frågor är det dock nödvändigt med en förståelse för motivation och dess förutsättningar i sammanhang av arbetsmiljöarbete. Studien har haft två syften. Ett första syfte har varit att skapa en förståelse för motivationens roll i arbetsmiljöarbete och utifrån motivationsteori beskriva och analysera förutsättningar för motivation. Ett andra syfte var att föra ett resonemang om möjligheten att med hjälp av ett frågeformulär mäta potentiella förändringar i motivation för arbetsmiljöarbete. Motivation för arbetsmiljöarbete kan påverkas av dels att förändringsarbete skapar nya förutsättningar för arbetet, dels av hur förändringsarbetet organiseras. Deltagande i aktiviteter inom arbetsmiljöområdet har visats leda till ytterligare motivation. En orsak kan vara att individer som deltar i sådana aktiviteter erhåller positiv uppmärksamhet och olika former av belöningar, erkänsla och uppmuntran, vilket motiverar dem att utföra ytterligare aktiviteter. Samtidigt har det visats att ett gott säkerhetsklimat på en arbetsplats ger högre motivation. Högre motivation leder till högre deltagande i arbetsmiljöarbetet, dvs. att individen i högre utsträckning väljer att delta i att skapa en säkrare miljö. Det finns ett flertal etablerade metoder för att mäta motivation för arbete. Det finns dock mindre forskning och färre instrument för att mäta motivation för arbetsmiljöarbete. I studien utvecklades ett frågeformulär, som bygger på att respondenten svarar utifrån tre perspektiv: den egna synen, synen på arbetskamraternas och synen på ledningens intresse, ansvar, delaktighet i arbetsmiljöarbetet. I den tidigare forskningen finns stöd för denna uppdelning, dock tydligast när det gäller den egna synen och synen på ledningen. Ett antal faktorer har identifierats som kan stärka frågeformulärets validitet. Fortsatt utveckling av formuläret är därför aktuellt. Tidigare studier har visat att uppföljningar av åtgärder på arbetsmiljöområdet sällan följs upp och att effekterna inte utvärderats. Att mäta motivation till följd av arbetsmiljöinriktade aktiviteter är ett bidrag till möjligheterna att göra sådana utvärderingar och uppföljningar. Det finns ett intresse både från forskarhåll, från FHV-företag och från företag och arbetsplatser att genomföra mätningar av de anställdas motivation för arbetsmiljöarbete.

Rapporten utgår från forskningsområdet "Hur kan och bör arbetsmiljöarbete bedrivas och integreras i organisationers kärnverksamhet?" vid tema SMARTA, Arbetslivsinstitutet. I ett tidigare arbete har ett antal egenskaper identifierats som viktiga för motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete, sk Moveit-egenskaper. Dessa egenskaper och deras roll i arbetsmiljöarbetet ställs här i relation till perspektivet integrerat arbetsmiljöarbete, där arbetsmiljön ingår i styrsystemet och arbetsmiljöarbete betraktas som en del av styrningen av produktion och verksamhet. Syftet är att utveckla förståelsen för viktiga aspekter i arbetsmiljöarbetet utifrån en målsättning att metoder ska bidra till ett integrerat och kontinuerligt fungerande arbetsmiljöarbete. Den metodansats som rapporten utgår från bygger till stor del på interaktion med företagshälsovårdcentraler, konsulter och ergonomer samt på tidigare forskning. Ett viktigt steg i interaktionen har varit workshops som arrangerats vid tre tillfällen och vid olika platser - Borlänge, Göteborg och Umeå. Rapporten beskriver ett underlag för att bedöma metoders motivationskraft, erfarenheter från workshops med aktörer inom arbetsmiljöområdet, en fristående konsults tillämpning av metoden Visit samt olika former av förutsättningar för arbetsmiljöarbete, såsom företags mognad och hur metoder introduceras på arbetsplatser. Aspekter som identifieras som viktiga för ett integrerat arbetsmiljöarbete är: delegering av ansvar och befogenheter i arbetsmiljöfrågor, bred delaktighet och samverkan mellan anställda och ledning, hanterbara men ändå utmanande krav på arbetsmiljöarbetet, processfokusering och dynamik, samt utrymme för reflektion. Flera av dessa aspekter uppvisar överensstämmelser med egenskaper hos metoder som bidrar till att skapa motivation för arbetsmiljöarbete. Ingår i projekt1?Ingår i projektOm publikationen ingår i ett projekt, ange projektets namn. För att ange flera projekt, klicka på Ytterligare projekt.x

Saccharomyces cerevisiae cell wall has a bilayered structure. The inner part consists mainly of a network of linear ß-1, 3-glucan molecules, and the outer layer is composed mostly of mannoproteins. Yeasts have evolved three different ways of attaching proteins to the polysaccharide network. Some proteins are bound to ß-1, 3-glucan noncovalently (Scw – soluble cell wall proteins ; extracted by hot SDS), while others are attached covalently (Ccw – covalently linked cell wall proteins ; extracted by glucanases) through glycosylphosphatidyl inositol (GPI) anchor and ß-1, 6-glucan, or directly to ß-1, 3-glucan by an alkali labile ester linkage between the γ -carboxyl groups of glutamic acid and hydroxyl groups of glucoses (Pir – proteins with internal repeats ; extracted by NaOH). The exact physiological roles for most of the cell wall proteins are still unknown. A multiple disruption of genes coding for the Pir family proteins (ccw5 ccw6 ccw7 ccw8) was performed in order to investigate their potential role. After disruption of the genes coding for all Pir family members, 67kDa protein band still remained in the NaOH extract. Disruption of SCW4 resulted in apparent disappearance of the 67kDa band, indicating that Scw4p could also be covalently linked to the cell wall in a similar manner like Pir proteins. In order to investigate the role of the Scw4p in the construction of the cell wall, wilde type yeast was transformed with a high copy number plasmid containing SCW4 gene. Phenotypes of this strain as well as scw4, ccw5ccw6ccw7ccw8 and ccw5ccw6ccw7ccw8scw4 were examined. In order to get further insight in the binding mechanism a novel, simple binding assay for Pir family proteins, was developed. It has been shown that pir, as well as scw4 and scw10 mutant cells, can bind externally added Ccw5p to their cell wall. A study of appropriate binding conditions revealed the requirement of the native conformation of Ccw5p. The presence of EDTA blocked the binding of Ccw5p, indicating the cation dependence of the reaction. Both wild type and mutant cells showed enhanced binding in 0.6 M KCl. Further experiments should provide answers to question regarding exact conditions required, as well as reveal if the binding occurs autocatalytically or require a particular enzyme in the wall.