Search

Anna Fickesdotter Bülow (1440s–1519), abbess of the Birgittine Vadstena Abbey in Sweden, was also the author of Chronicon Genealogicum (c. 1515), a genealogical narrative of aristocratic families in late medieval Sweden. Anna Fickesdotter’s chronicle is one of the earliest examples of women writing genealogy in Sweden. It sheds light on the roles of women in the transmission and commemoration of family history, genealogy as a gendered imagination and practice, but also the scripting of self as a subjective voice and a woman remembering the past. The account is analysed as an expression of medieval memory culture, where genealogy as a gendered phenomenon had a fundamental impact on the mental, material, and social dimensions of memory.

När vi lär oss av nya erfarenheter är minnen till en början detaljrika och kontextspecifika, och är lättare att plocka fram när inlärningssituationen återinrättas. Med tiden och upprepade framplockningar tenderar dock vissa minnen att förlora kontextuella detaljer (dekontextualiseras), och bli åtkomliga för framplockning i nya situationer (generaliseras). Denna studie gjordes i syfte att undersöka under vilka omständigheter dessa processer sker. För detta ändamål designades ett 2*2 faktoriellt inomindividsexperiment. 17 testdeltagare fick lära sig associera 48 baskiska ord med sina svenska motsvarigheter under upprepade exponeringar, antingen mot samma eller mot varierad videobakgrund vid varje tillfälle. Uppgiften vid inlärning var antingen framplockningsövning (eng. retrieval practice) eller återstuderande (eng. restudy). Vid test mättes erinring av de baskiska ordens svenska översättningar och källigenkänning av ursprunglig inlärningskontext. Mot bakgrund av tidigare forskning förväntades en testeffekt (framplockningsövning>återstuderande) interaktionseffekt för erinring, och bättre källigenkänning vid återstuderande (ökad dekontextualisering vid framplockningsövning). Resultatet visade att experimentparadigmet replikerar tidigare forskning vad gäller testeffekt. Studien lyckades däremot inte finna något belägg för en interaktionseffekt för erinring, eller tydligt belägg för att framplockningsövning leder till ökad dekontextualisering. Flera svagheter med experimentparadigmet upptäcktes, och flera modifieringar föreslås för att bättre testa hypoteserna., When we learn from new experiences, memories are initially detailed and context-specific, making them easier to retrieve when the learning situation is reinstated. Over time and repeated retrievals, however, some memories tend to lose contextual details (decontextualize) and become accessible for retrieval in new situations (generalize). This study aimed to investigate under which circumstances these processes occur. For this purpose, a 2×2 factorial within-subject experiment was designed. 17 test participants learned to associate 48 Basque words with their Swedish counterparts through repeated exposures, either against the same or varied video backgrounds each time. The learning task was either retrieval practice or restudy. At test, recall of the Basque words' Swedish translations and source recognition of the original learning context were measured. Based on previous research, a testing effect (retrieval practice > restudy) was expected, as well as an interaction effect for recall, and better source recognition during restudy (increased decontextualization during retrieval practice). The results showed that the experimental paradigm replicates previous research regarding the testing effect. However, the study did not find evidence for an interaction effect for recall or clear evidence that retrieval practice leads to increased decontextualization. Several limitations with the experimental paradigm were identified, and several modifications are proposed to better test the hypotheses.

With the artistic research project Lethe, musicians and researchers Andreas Hiroui Larsson [percussion], Johan Jutterström [saxophone], and Anna Lindal [violin], investigated forgetfulness as a method and guiding principle for an artistic process, by using the ancient Greek mythological river Lethe as their point of departure. The Lethe was considered to possess the property of forgetfulness, and the research group met—metaphorically—over the course of three years, at its riverbanks. The name Lethe means concealment, and is related to the Greek word for truth: alētheia (that contains the word lēthē), which literally means un-concealment. As such, forgetfulness may both cause concealment and be part of constructing un-concealment. From their campsite at the riverbank of the Lethe, the research group intended to research forgetfulness in relation to their respective personal artistic practices, within the field of western art and improvised music. They also attempted at constructing coherent theoretical standpoints, to help them, and possibly others, navigate the river’s currents and—in the end—present an example of what their research could lead to artistically and discursively. The Roman poet Virgil wrote in his epic poem Aeneid that it is only after we have had our memory erased by the Lethe that we can become reborn. What are we willing to forget when we meet at the riverbanks of the Lethe, and gaze at the waters that can wash away our previous musical lives?, I det konstnärliga forskningsprojektet Lethe—med utgångspunkt i den antika grekiska mytologiska floden Lethe—undersökte forskarna och musikerna Andreas Hiroui Larsson [trummor], Johan Jutterström [saxofon], och Anna Lindal [fiol], glömska som metod för en konstnärlig process. I den grekiska mytologin ansågs floden Lethe besitta glömskans kraft, och forskargruppen möttes—metaforiskt—över tre års tid vid flodens strand. På grekiska betyder Lethe glömska, men också döljande, täckande och namnet är besläktat med ordet för sanning: alētheia (som innehåller ordet lēthē), vilket bokstavligen betyder avtäckande. Därmed kan glömska både orsaka ett döljande, täckande och vara en konstruktiv del i ett avtäckande. Utifrån sitt läger vid Lethes strand avsåg forskargruppen att utforska glömska i relation till deras respektive konstnärliga praktiker inom västerländsk improviserad musik och konstmusik. De avsåg också att formulera och konstruera sammanhängande teoretiska utsagor—i syfte att hjälpa sig själva och andra att navigera Lethes strömmar—, och slutligen presentera exempel på vad deras forskning lett till såväl diskursivt som konstnärligt. Den romerske poeten Vergilius skrev i sin episka dikt Aeneiden att det är först efter att vi har fått vårt minne utsuddat av Lethe som vi kan födas på nytt. Vad kommer vi vara villiga att skiljas från när vi möts vid Lethes strand och ser ut över vatten som kan tvätta bort våra tidigare musikaliska liv?, Lethe

The subject of this thesis is acquisition, presentation and safekeeping in Holocaust archives. The archives studied are Sveriges museum om Förintelsen in Stockholm, Denkmal für die ermordeten Juden Europas in Berlin and Yad Vashem in Jerusalem. The purpose of the thesis is to discover the possible differences in the work with acquisition of material, to see what the focus of the presentations are, and to discern if there are any specific security aspects regarding these institutions. Four aspects of the theme “archive and memory” were chosen as theoretical standpoints for the study: 1) Archives as a mirror of reality, 2) Archive and power, 3) Archive and identity and 4) Archive and canon. The source material consists of interviews with representatives from the institutions. The conclusions of the thesis are: 1) All the institutions emphasize the importance of the memory of the individuals who perished in the Holocaust, and they all use this as a red thread in the exhibitions. The emphasis on the individual memory is, however, questioned as the “eternal” canon of the Holocaust, since the memory of individuals is not usually the long-term focus of history. 2) The archives work differently with both acquisition and presentation of material, and one of the main reasons for these differences can be traced to the host country’s identity in connection to the Holocaust. 3) All the institutions aim to facilitate research on the Holocaust by offering access to material gathered from archives around the world. However, the accessibility of the material differs greatly between the institutions. 4) The security standards of the three institutions are very high, which in the Swedish and German contexts is exceptional, except from in comparison to other archives/museums on Jewishness or Judaism. The conclusion is that the high security standards are connected to antisemitism, which once again is on the rise in Europe. This is a two years master’s thesis in Archival Science.

Syftet med denna studie är att undersöka en dokumenterad respektive konstnärligt filmad metod för instudering av jazzdansmaterial, på ett sätt som samspelar med det egna sättet att lära. Undersökningen har gjorts genom intervjuer, film och observationer med hjälp av en danspedagogstudent. Litteraturen inom ämnet har varit begränsad vilket inneburit en kunskapsinhämtning från flera kunskapsfält. För att analysera materialet har jag använt en tematisk analys samt ett observationsschema med fokus på dansanalys av följande jazzdanskomponenter etablerade av Katarina Lundmark: bredd & höjd, precision, timing, koordination och musikaliskt uttryck (2011). Analysen av intervjuerna resulterade i totalt 10 teman, varav 4st tillhörande respektive filmmetod. Observationerna jämförde två jazzdansfraser som båda filmats vid två tillfällen med en veckas mellanrum och skapade ett resultat för hur vardera jazzdanskomponent påverkade gestaltningen i respektive jazzdansfras. Ett av studiens fynd visar att arbetet med film som instuderingsmetod kräver ett tydligt situerat syfte där de inre processerna aktivt samspelar med de yttre processerna., The purpose of this study was to investigate a documenting respectively screendance recorded rehearsal method for jazz dance material, in a way that interacts with one's own way of learning. The study has been done through interviews, film and observations with the help of a student in dance pedagogy. The literature on the subject has been limited, which led into the gathering of literature from several fields. To analyze the material, I have used a thematic analysis as well as an observation scheme combined with a focus on dance analysis of the following jazz dance components conducted by Katarina Lundmark: width & height, precision, timing, coordination and musical expression (2011). The analysis of the interviews resulted in a total of 10 themes, of which 4 belongs to the respective filming method. The observations compared two jazz dance phrases that were both filmed on two occasions one week apart from each other and created a result for how each jazz dance component affected the performance in the respective jazz dance phrase. One of the study's findings shows that working with film as a rehearsing method requires a clearly situated purpose where the internal processes actively interact with the external processes., Angivet datum ovan för presentation är ifrån min opponering, uppsatsen godkändes först den 21 juni 2024, när revideringsarbetet till följd av opponeringen var avklarat.

Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Våldet ökar i sin tur risken för posttraumatiskt stressyndrom och med det försämringar i episodiskt minne. Med minnesstödjande förhörstekniker kan man underlätta för våldsutsatta att minnas i en förhörssituation. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur poliser förhåller sig till minnesaspekten hos brottsutsatta i nära relationsvåld och hur man använder minnesstödjande förhörstekniker för att säkerställa tillförlitliga vittnesmål. Uppsatsens syfte besvarades med hjälp av en mixed methods-design. Tre kvalitativa intervjuer genomfördes samt en kvantitativ enkät som besvarades av tjugofem anställda inom Polismyndigheten med erfarenhet av förhör med målsäganden i våld i nära relation. Resultaten från enkäten visade att PEACE-modellen, som är en minnesstödjande förhörsteknik, användes av majoriteten av de yrkesprofessionella. Det framkom i både intervjuerna och enkäten att en viktig aspekt är att få målsäganden att medverka, vilket man menade kunde påverkas av bland annat rädsla för förövaren och våldets konsekvenser. Något som framkom i intervjuerna var att när våldet blir vardag är det svårt att sortera ut enskilda händelser ur minnet. Ytterligare en aspekt som ansågs kunna påverka målsägandens utsaga var normaliseringsprocessen som kan göra att målsäganden inte uppfattar våldets allvarhetsgrad och därför inte anser det viktigt att berätta. Uppsatsen visar att det finns specifika svårigheter kopplade till förhörssituationen med personer utsatta för våld i nära relation men att förhörsledare besitter goda tekniker för att underlätta minnesåterkallning. Detta specifika ämnesområde är relativt obeforskat. Framtida studier skulle kunna fokusera på dessa frågeställningar med ett större urval för att bättre representera populationen., Violence in intimate relationships is a major societal problem. The violence, in turn, increases the risk of post-traumatic stress disorder and, with it, deterioration in episodic memory. Memory-supporting interrogation techniques can make it easier for victims of violence to remember in an interrogation interview. This paper aims to investigate how police officers deal with the memory aspect of intimate partner violence victims and how to use memory-enhancing interrogation techniques to ensure reliable testimony. The essay's purpose was answered using a mixed methods design. Three qualitative interviews were carried out as well as a quantitative survey which was answered by twenty-five employees within the Police Authority with experience in questioning plaintiffs of domestic violence. The results of the survey showed that the PEACE model, which is a memory-supporting questioning technique, was used by the majority of the professionals. It emerged in both the interviews and the survey that an important aspect is getting the plaintiff to participate, which it was believed could be influenced by, among other things, fear of the perpetrator and the consequences of the violence. Something that emerged in the interviews was that when violence becomes an everyday problem, it is difficult to sort out individual events from memory. Another aspect that was considered to be able to influence the claimant's statement was the normalization process, which can mean that the claimant does not perceive the seriousness of the violence and therefore does not consider it important to tell. The essay shows that there are specific difficulties linked to the interrogation situation with people exposed to violence in a close relationship, but that interrogators possess good techniques to facilitate memory recall. This specific subject area is relatively unexplored. Future studies could focus on these issues with a larger sample to better represent the population.

Jag tror att människan har ett behov av att omge sig av saker. Vi har en längtan efter att få ta hand om, att få vara omvårdande och bry oss om. Under våra liv utspelar sig en evig nestingprocess, ett oupphörligt skapande av ett bo och en trygghet. Ett ändlöst ackumulerande av saker. Jag vill undersöka och visualisera vårdandet, ägandet, samlandet och blicken. För mig är människans relation till föremål uråldrig, den härstammar från begynnelsen och är en primitiv drift. Jag ser tillbaka på stenåldersmänniskan, barnet och djuret och lånar deras blickar för att kunna förstå och nysta i relationen., I believe that us humans has a need to sorround ourselves by objects and things. We share a desire to care and be caring. During our lives an endless nesting process unfolds, an infinite creation of safety. In this paper I want to explore and visualise care, ownership, collecting and gaze.

Serial positioning effects and the derived recency ratio has shown increasing promise as clinical tools for evaluating neurocognitive disorders. These measures have remained unexplored in Claeson-Dahl’s Test for verbal learning and retention (CDT). To correct this, the present study used naturalistic sample data (N = 110) from a project intended to update CDT’s norms. I hypothesized the prevalence of three serial positioning curves: learning trial one (LT-1), retention and learning phase. Curves were constructed based on correctly recalled words for LT-1, retention, and learning phase proportional recall scores. Assessment of serial positioning patterns were made using visual inspection followed by statistical confirmation. Following this, regional variables of primacy, middle, and recency, were computed using the corrected regional scoring method on learning phase scores. These scores answered the research question, which was directed at exploring regional variables relationships with age, sex-related differences, and education. LT-1 and learning phase curves were confirmed to assume this pattern, while retention didn’t. No significant differences between sexes on regional variables were found, joined by an absence of shared relationships between age and education. Exclusive relationships were however confirmed between regions, age, and education. The second research hypothesis assumed that recency ratio scores were positively predicted by age, independent of sex and education. No statistically significant differences between sexes were found, neither were there a statistically significant correlation with education. This, combined with age positively correlated with recency ratio scores, confirmed the second research hypothesis. Further research with these measures using CDT in clinical samples seems feasible., Seriepositionseffekter och recency-kvoten har visat potential som kliniska verktyg riktade mot neurokognitiva störningar, de har dock förblivit outforskade i Claeson-Dahls Test för inlärning och minne (CDT). Den aktuella studien syftade att fylla kunskapsluckan, vilket gjordes genom naturalistiskt insamlade data (N = 110) från ett projekt avsett att uppdatera CDT:s normer. Jag hypotiserade förekomsten av tre seriepositioneringskurvor: uppläsning ett (LT-1), retention och inlärningsfasen. Kurvor konstruerades med korrekt återgivna ord på LT-1 och retention, samt genom återgivningsskvoter för inlärningsfasen. Fastställandet av seriepositioneringsmönster genomfördes med visuell inspektion av kurvorna följt av statistisk bekräftelse. Genom den korrigerade regionala poängsättningsmetoden, tillämpad på inlärningsfasen, beräknades därefter regionsvariablerna primacy, middle och recency. Regionsvariablerna avsåg besvara forskningsfrågan, formulerad för att utforska regionala variablers relationer med ålder, könsskillnader och utbildningsnivå. Seriepositionsmönster bekräftades för LT-1 och inlärningsfasen, men inte för retention. Ingen signifikant skillnad mellan könen på någon av regionsvariablerna återfanns, likaså förelåg inget signifikant samband mellan ålder och utbildningsnivå. Ålder visade två signifikanta samband med svag effekt, positivt med recency och negativt med middle. Utbildningsnivå hade ett svagt negativt samband med primacy. Den andra forskningshypotesen förutsåg att recency-kvoten skulle positivt prediceras av ålder, oberoende av kön och utbildningsnivå. Inga statistiskt signifikanta skillnader mellan könen observerades på recency-kvoten och inget signifikant samband med utbildningsnivå återfanns. Ålder uppvisade däremot ett positivt samband med revency-kvoten, vilket bekräftade den andra forskningshypotesen. Framtida forskning med seriepositionseffekter och recency-kvoten i CDT kan genomföras med kliniska stickprov.

Arbetet handlar om hur multimodala verktyg kan bidra till inkluderande undervisning. Fokuset är på bildstöd undervisning där VR (virtuell verklighet) kan vara en möjlighet samt möjliga fördelar det bidrar till undervisningen i grundskolan. Inriktningen är att studera VR-teknikens och bildstöd undervisning för att se effekterna. Syftet med denna undersökning har varit att få reda på huruvida lärande resultaten och utbildningen kan förbättras med hjälp av VR och bilder. Frågeställningen lyder “Hur kan multimodalitet och bildstöd i lärande med VR bidra till en mer inkluderande undervisning?” För att undersöka frågeställningen har det genomförts en vetenskaplig undersökning där 10 olika studier sammanfattades. Tidigare forskning har visat att bilder och VR har stor potential att förbättra undervisningen vilket leder till att resultatet ser en positiv syn till bidragandet av en inkluderande undervisning. Men det är fortfarande en fråga som man ska vidare studera då det inte finns många studier för just mellanstadiet som var arbetets fokus.

The aim of this study is to investigate how oral sources can be documented in a better way, through a more conscious use of interview methods in archaeological contexts. By analysing and comparing three case studies, namely the excavation of The Overstone Miners’ Cottages in Northumberland, Great Britain, the excavation of Ramnässkärsparken near Uddevalla, Sweden and the excavation of The Mott Farm, Rhode Island, USA, different ways of using interview methods in relation to the archaeological material have been shown. One conclusion is that the use of the material world in the interviews gives them an archaeological focus. Therefor it is valuable that the archaeologist is the one performing the artefact-centred or spatial interview. Other conclusions are that memories from finds are dependent on recognition. A reference collection can be used to support reminiscence. The interview situation should be open and striving for different perspectives rather than facts. Lastly, archaeologists should apply ethical considerations in their research., Syftet med denna uppsats är att undersöka hur muntligt källmaterial kan dokumenteras på ett bättre sätt, genom en mer medveten användning av intervjumetod i arkeologiska kontexter. Genom att analysera och jämföra tre fallstudier, nämligen utgrävningen av The Overstone Miners’ Cottages i Northumberland, Storbritannien, utgrävningen av festplatsen Ramnässkärsparken utanför Uddevalla, Sverige och utgrävningen av The Mott Farm, Rhode Island, USA, har olika sätt att använda intervjumetod i relation till ett arkeologiskt material framträtt. En slutsats från undersökningen är att användningen av det materiella i intervjuer ger dem ett arkeologiskt fokus. Därför är det värdefullt att just arkeologen håller i den föremålsbaserade eller rumsliga intervjun. Andra slutsatser är att minnen utifrån fynd är beroende av igenkänning. Referensexemplar kan användas för att stötta hågkomstprocessen. Intervjusituationen bör vara öppen och sträva efter att fånga olika perspektiv snarare än fakta. Slutligen bör arkeologer applicera etiska hänsynstaganden i sin forskning.

With a postmodern archival perspective and Cooks four archival paradigms in mind, the purpose of this case study is to examine the Jewish Congregation in Stockholm’s needs and use of their own archives and what their thoughts are about preservation. The purpose is also to examine the content of the archive deposited by the congregation at the National Archives, and how the content can relate to the concepts of power, memory and identity. The source material consists of interviews and two writings relating to the archival investigation Härifrån till evigheten carried out in 2019. The source material also consists of the archival inventory list and its descriptions of the content in the deposited archive. The methods used in this study are a qualitative interview method and a qualitative content analysis. The findings show that the congregation archives, both the deposited and the local archive, are used by the congregation to carry out tasks within the congregation´s various work areas. A problem and an area of needed development related to the use of the archives is the need for digitization of archival materials. A problem that is also addressed in the archival investigation. Concerning thoughts of preservation, the result shows that the congregation need more resources to ensure the preservation of the future memories that the archives represent. There is however a will and awareness among those who work within the congregation that the archives that the congregation is now creating through their work should be preserved in the right way. The analysis of the content in the deposited archive shows that the historic memories that the scientists produce by using the archive in their scientific work, can be affected by the values of the congregation since they are controlling the access to the archive. Furthermore, the content of the archive contains memories created from the work of the congregation and the memories created by Jewish private individuals and organiz

During stormy nights, be careful if you're out on your own, because you might encounter Odin, the hunter of the night, and he may decide to force you along with his phantom armyacross the sky. Cursed by the christian God for breaking his laws, Odin hunts the creatures ofdarkness. A motif in folklore appearing all across Europe it has been discussed many timesover by many different scholars in regard to its origin and potential connection topre-christian mythologies. This essay discusses and explains the Wild Hunt’s status in 1800sSwedish culture and how the drastically changing society of that time changed the Wild Hunt.Using archival material discussing the Wild Hunt this is mainly using memory theory andfolkloristic narrative analysis as the method. This essay aims to understand the history of theWild Hunt, and understand what purpose it served for the people who lived with it, focusingon the individual memories of the Hunt that may have been forgotten by time. A lot ofdiscussions regarding the Hunt centres on its connection to norse asatru, however while thisessay will bring this up, that is not the focus, as it is something that has been discussed bymany other scholars before. The Wild Hunt itself was a bright example of living culture, howstories change and adapt and how different parts are remembered throughout culture. In theend it seems like urbanisation is what led to the fall of the Wild Hunt in Sweden as the naturalphenomena that may have inspired it were no longer present in the modern cities

This work deals with objects suppressed by individual people after the 1973 coup in Chile, due to the repression exerted by the installed civic-military dictatorship. It collects the memories of those who had to get rid of compromising objects to save their lives, pointing out the strategies chosen for this purpose, as well as the places to carry them out. It shows that the strategies varied and depended on different cicumstances. This work is also about the values given to objects and the way in which the function of objects change according to political circumstances. It highlights the memory created in contrast to the discourses of official history and to forced oblivion., Detta arbete handlar om de föremål som förtrycktes av enskilda människor efter statskuppen i Chile 1973, på grund av förtrycket som den installerade civil-militära diktaturen utövade. Det samlar in minnen av dem som var tvungna att göra sig av med kompromissande föremål för att rädda sina liv, och pekar ut de strategier som valdes för detta ändamål, såväl som platserna för att utföra dem. Det visar att strategierna varierade och berodde på olika omständigheter. Det här arbetet handlar även om de värderingar som ges till föremål och hur föremålens funktioner förändras beroende på politiska omständigheter. Det lyfter fram minnet som skapats i kontrast till den officiella historiens diskurser och till påtvingad glömska.

This essay examines how narrative structures such as: alternating narratives, unreliable narrators, and literary devices affect the predominant storyline in fiction targeted at young adults. Because On the Jellicoe Road depicts an orphan character’s coming of age, attention is additionally brought to the novel’s portrayal of how identity and identities are displayed in relation to the overall mystery that finding one’s family creates. Drawing on theoretical approaches from Perry Nodelman, Maria Nikolajeva, Laurel Bollinger and Melanie A. Kimball amongst others, the analytical work further considers how a novel’s chosen subject matter or major theme might influence the narratives approach in conveying said theme.

The relationship between emotion and memory has been the subject of several fascinating investigations for decades now. From a developmental perspective, research has demonstrated that episodic/autobiographical memories improve in typically developing children from an early age through adulthood. This is because of their nature in relation to processing emotional regulation strategies and recollection of traumatic or past experiences. The current systematic literature review sought to further explore the relationship between emotion regulation and episodic/autobiographical memories from a developmental perspective. The relationship was investigated using a systematic literature review in accordance with guidlines from the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analysis. The quality of included studies was evaluated using the Study Assessment Tool for Observational Cohort and Cross-Sectional studies from the National Institute of Health. The search for empirical peer-reviewed articles yielded n=686 participants from various countries who qualified for inclusion from six databases. Due to the heterogeneity of the studies included a meta-analysis could not be done. In terms of emotion regulation strategies, emotional situation knowledge, and sensitive guidance of parental reminiscing, the results show a significant association between emotion regulation and episodic/autobiographical memories. Children as young as three years demonstrated emotional understanding and were able to recall past events, however, older children (4-older) performed better on all memory tasks, indicating that they have developed their cognition strategies well enough to outperform the younger children. Despite the positive association addressed, this systematic review observed some vaiations in the results which were noted due to the study designs included. Although few studies have advanced our understanding of the relationship between emotion regulation, episodic, Sammanfattning Sambandet mellan känsla och minne har varit föremål för flera fascinerande undersökningar i decennier nu. Ur ett utvecklingsperspektiv har forskning visat att episodiska/självbiografiska minnen förbättras i typiskt utvecklande barn från tidig ålder till vuxen ålder. Detta beror på deras natur i sambandet till bearbetning av emotionella regleringsstrategier och minne av traumatiska eller tidigare upplevelser. Den aktuella systematiska litteraturöversikten försökte ytterligare att utforska sambandet mellan känsloreglering och episodiska/självbiografiska minnen ur ett utvecklingsperspektiv. Sambabdet undersöts med hjälp av en systematisk litteraturöversikt i enlighet med riktlinjerna från Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analysis. Kvaliteten på inkluderade studier utvärderades med hjälp av studiekvalitetsbedömningsverktyget för observationskohort-och tvärsnittsstudier från National Institute of Health. Sökningen efter empiriska peer-reviewed artiklar gav n=686 deltagare från olika länder som kvalificerade sig för inkludering i sex databaser. På grund av de ingående studiernas heterogenitet kunde en metaanalys inte göras. När det gäller strategier för känsloreglering, kunskap om känslöreglering situationer, känslig vägledning av förälders reminiscens, visar resultaten en signifikant samfällighet mellan känsloreglering och episodiska/självbiografiska minnen. Barn så ung som tre år visade känslomässig förståelse och kunde återkalla tidigare händelser., dock äldre barn (4 äldre) presenterade bättre på alla minnesuppgifter, vilket tyder på att de har utvecklat sina kognitivs strategier tillräckligt bra för att överträffa de yngre barnen. Trots den positiva samfällighet som adresserades, observerade denna systematiska översikt några av de flesta variationer i resultaten och noterades på grund av studiedesign som inkluderades. Även om få studier har förbättrat vår förståelse av sambandet mellan känsloreglering, självbiografiska och epis

I mitt examensarbete inspireras jag av minnen, lokala platser och identitet för att aktivera historiska objekt samt använda historia som lokalt DNA inom möbelformgivning. Projektet har ett genomgående narrativ som undersöker och berättar min och farfars berättelse ur ett nostalgiskt och kritiskt perspektiv relaterat till ämnet hantverk och formgivning. Visionen är att ta vara på arkitektoniska kvalitéer och hantverkstekniker i befintliga objekt tillverkade av min farfar för att kunna utveckla, förstärka och översätta kvalitéerna till nytt formspråk med en avsikt för hållbar gestaltning. Materialitet och minnen kommer vara betydelsefulla för att belysa historia och hantverk. Designförslaget resulterar i en serie möbler som belyser hur man kan ta till vara på lokala material och historiska hantverkstekniker, samt hur formgivningen kan anpassas till materialet. Möblerna är en hommage till min farfar, inspirerade av gotländsk hantverk- och materialhistoria.

Mitt arbete handlar om VR (virtuell verklighet) och vilka möjliga fördelar det bidrar till undervisningen i grundskolan. Jag har inriktat mig på att studera VR-teknikens effekter och syftet med denna undersökning har varit att få reda på huruvida lärande resultat och utbildningen kan förbättras med hjälp av VR samt vilka utvecklingsmöjligheter det finns för undervisningen. Frågeställningen lyder “Kan VR bidra till förbättrade elevresultat i undervisningen?”. För att undersöka frågeställningen har jag genomfört en vetenskaplig undersökning där jag sammanfattat 10 olika studier. Tidigare forskning har visat att VR har stor potential att förbättra undervisningen vilket leder till att resultaten ser en positiv syn på bidragandet av en kvalitativ undersökning. Men det är fortfarande en fråga som man ska vidare studera då det inte finns många studier för just mellanstadiet som var arbetets fokus.

Användare av sociala medier får idag stora mängder reklam i alla olika former. Som reklamskapare kan det vara svårt att få sina annonser att sticka ut och fånga användarnas uppmärksamhet samt att de ska komma ihåg den. Därför gör den här uppsatsen en kvalitativ studie som försöker ta reda på olika verktyg, så kallade krokar som kan vara effektiva vid reklamskapande på sociala medier. För att ta reda på det har en undersökning på tio personer gjorts där de fått skrolla på Instagram Reels i fem minuter och sedan svara på frågor om vad de har sett och minns för reklamer. Tillsammans med teori och resultat har flera olika metoder som fångat respondenternas uppmärksamhet och vad de minns upptäckts. Dessa krokar har i sitt syfte att kunna användas för att effektivisera annonser på sociala medier så som på TikTok och Instagram.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka om det finns något samband mellanfysisk aktivitet och kognitiv aktivitet kopplat till den kognitiva förmågan i åldersgruppen 65+.Det har studerats om det finns något samband mellan olika mängd på fysisk aktivitet (mycketansträngande, måttligt ansträngande, promenader) samt stillasittande och den kognitivaförmågan (exekutiva funktioner, analytiskt tänkande, bearbetningshastighet). Totalt deltog 30personer, varav 63% kvinnor, i åldrarna 65 till 84 år (M = 73,93, SD = 5.85) som rekryteradesvia offentliga mötesplatser för åldersgruppen samt via personliga kontakter. Deltagarnabesvarade frågeformulär med bakgrundsfrågor (kön, ålder, utbildningsnivå) samt ettsjälvskattningsformulär om fysiska aktivitetsvanor (International Physical ActivitiesQuestionnaire, IPAQ) och ett självskattningsformulär om kognitiva aktivitetsvanor (FloridaCognitive Activities Scale, FCAS). Efter detta fick deltagarna genomföra de fyrakognitionstesterna; Trail Making Test A (TMT A), Symbol Digit Modalities Test (SDMT)som mäter bearbetningshastigheten, Trail Making Test B (TMT B) som mäter exekutivfunktion samt Cognitive Reflection Test (CRT) som mäter analytiskt tänkande.Resultatet visade på signifikant samband mellan ålder och bearbetningshastighet samtexekutiv funktion. Signifikant samband fanns även mellan kognitiv aktivitet ochbearbetningshastighet samt exekutiv funktion. Signifikant samband kunde även identifierasmellan promenader och analytiskt tänkande. Inga signifikanta resultat kunde hittas förresterande variabler och kognitiv förmåga.Resultatet från aktuell studie tyder på att högre grad av kognitiv aktivitet har ettsamband med bearbetningshastighet och exekutiva funktioner. Resultatet visar även attpromenader är relaterat till analytiskt tänkande. Ålder visade sig signifikant ha ett sambandmed bearbetningshastighet och exekutiva funktioner., The purpose of the current study was to investigate whether there is any relationshipbetween physical activity and cognitive activity linked to cognitive ability in the age group65+. The study investigated whether there is any relationship between different amounts ofphysical activity (very strenuous, moderately strenuous, walking) as well as sedentary timeand cognitive ability (executive functions, analytical thinking, processing speed). A total of 30people participated, of which 63% were women, aged between 65 to 84 years (M = 73.93, SD= 5.85), who were recruited via public meeting places for the age group as well as viapersonal contacts. The participants answered questionnaires with background questions(gender, age, level of education) as well as a self-assessment questionnaire on physicalactivity habits (International Physical Activities Questionnaire, IPAQ) and a self-assessmentquestionnaire on cognitive activity habits (Florida Cognitive Activities Scale, FCAS). Afterthis, the participants had to complete the four cognitive tests; Trail Making Test A (TMT A),Symbol Digit Modalities Test (SDMT) which measures processing speed, Trail Making TestB (TMT B) which measures executive function and the Cognitive Reflection Test (CRT)which measures analytical thinking.The results showed a significant relationship between age and processing speed aswell as executive function. There was also a significant relationship between cognitiveactivity and processing speed as well as executive function. A significant relationship couldalso be identified between walking and analytical thinking. No significant results could befound for the remaining variables and cognitive ability.The results from the current study indicate that a higher degree of cognitive activityhas a relationship with processing speed and executive functions. The result also shows thatwalking is related to analytical thinking. Age was found to be significantly related toprocessing speed and executive functions.

Minnesskapande, döendeprocesser och genus i Vadstena kloster: En kvantitativ innehållsanalys av dödsnotiser i Vadstenadiariet 1378–1544

I den här uppsatsen undersöker jag trädgårdar som platser för människors nära interaktioner med lokala ekosystem och samvaro med andra arter. Med utgångspunkt i teoribildning kring ekologiska nostalgier, som föreslår att klimatförändringar och miljömässig degradering kan generera längtan till ett ekologiskt förflutet, undersöker jag minnets roll i trädgårdsskapande mot bakgrund av drastiska klimat- och miljöförändringar. Ytterligare teoretiska insikter hämtas från den spektrala geografin samt Bruno Latours beskrivning av modernitetens dikotomier förflutenhet–nutid och natur–kultur. Metoden utgörs av semi-strukturerade intervjuer och promenadintervjuer med trädgårdsodlare i Sverige. Många av de intervjuade hade djupa minnesladdade anknytningar till odling och till särskilda växter – anknytningar som kunde förstärkas av en medvetenhet om pågående klimat- och miljöförändringar. Genom att utarbeta strategier och anpassa sig efter nya villkor positioneras odlarna tillsammans med naturen och som delaktiga i ett positivt platsskapande, vilket överbryggar uppdelningen i natur och kultur. Flera informanter uttryckte viljan om att bidra till positiv förändring, även om det skedde i liten skala. De ekologiska omsorgerna kunde också vara ett sätt att försöka göra nuet eller framtiden mer i kontinuitet med det förflutna. Minnet är alltigenom centralt och jag visar hur det förflutna frammanas och samexisterar med nuet i tider av kris.

I begreppet minne ryms flera kognitiva processer. En viktig minnesförmåga är mönsterseparation, som innebär att skilja nya visuella intryck från redan kända. Det datoriserade bildminnestestet MST (Mnemonic Similarity Task) har tagits fram för att testa denna förmåga. MST administrerades över internet, och 38 deltagare testades vid flera sessioner för att jämföra förmågan vid olika tidpunkter. Dessa tidpunkter var direkt efter inkodning, 30 minuter efter inkodning, 2 timmar och 40 minuter efter inkodning, och 5 timmar och 40 minuter efter inkodning. Studien fann att förmågan till mönsterseparation försämrades mer än igenkänningsminne. I enlighet med tidigare forskning var deltagarna signifikant bättre på igenkänning än mönsterseparation. Som väntat visade det sig också att förmågan till mönsterseparation och igenkänningsminne båda försämrades med tiden. Deltagarna fyllde också i personlighetstestet IPIP-50 för att skatta deras personlighet utifrån femfaktorteorin. Korrelationer undersöktes mellan mönsterseparation och personlighet, kön, samt utbildning, men var inte signifikanta. Att felaktigt uppfatta en bild som gammal var den vanligaste typen av felsvar på liknande bilder, som dessutom var lika vanlig oavsett tidpunkt. Benägenheten att uppfatta liknande bilder som nya ökade däremot från låga nivåer upp till nästan samma frekvens som att uppfatta dem som gamla. En annan slutsats som dras är att deltagare verkar klara av att följa instruktioner och genomföra psykologiska experiment över internet., The concept of memory consists of several cognitive processes. An important memory ability is pattern separation, which means distinguishing new visual impressions from already known ones. The computerised picture memory test MST (Mnemonic Similarity Task) has been developed to test this ability. The MST was administered online, and 38 participants were tested at multiple sessions to compare ability at different times. These times were immediately after encoding, 30 minutes after encoding, 2 hours and 40 minutes after encoding, and 5 hours and 40 minutes after encoding. The study found that pattern separation ability declined more than recognition memory. Consistent with previous research, participants were significantly better at recognition memory than pattern separation. As expected, both pattern separation and recognition memory skills were found to decline over time. The participants also filled out the personality inventory IPIP-50 to assess their personalities according to Big Five theory. Correlations were examined between pattern separation and personality, gender, and education respectively, but were not significant. Incorrectly perceiving a picture as old was the most common type of error response to similar pictures, which was also equally common regardless of time. In contrast, the tendency to perceive similar pictures as new increased from low levels up to almost the same frequency as perceiving them as old. Another conclusion that is drawn is that participants seem to be able to follow instructions and carry out psychological experiments online.

Introduction This thesis deals with the potential similarities between cemeteries and archives and the potential similarities between gravestones and documents. To give context, a background on the evolution of Swedish cemeteries is provided. The potential similarities are then explored from a practical and an operational perspective, respectively, based on, e.g., the historical development of archives as discussed in Terry Cook’s four paradigms. In addition, abstract and metaphorical perspectives are explored with respect to Michel Foucault’s and Jacques Derrida’s theories of the archive. Method The method consists of qualitative observations from selected cemeteries in Stockholm combined with image analyses of photographs of gravestones taken during the observations. The observations and image analyses are based on the search for possible denotations and connotations. The method section assumes a hermeneutic approach. Analysis Four observations made at Katarina kyrkogård, Maria Magdalena kyrkogård, Skogskyrkogården and Norra begravningsplatsen are presented. Fourteen image analyses of photographs of gravestones taken at these cemeteries are reported. Results The results show similarities between cemeteries and archives as well as similarities between gravestones and documents. Conclusion Several similarities can be established by applying different archive-theoretical perspectives to cemeteries and gravestones. On an operational plane, the evolution of cemeteries follows the historical development of archives in several aspects. Abstract and metaphorical similarities are presented, mainly from a power perspective. A discussion on how these similarities provide the possibility of using an archival approach, partly in future research and partly in the preserving work of cemeteries, gravestones and the ecclesiastical activities is provided. This is a two years master's thesis in Archival science.

Syftet med denna studie är att undersöka hur människor lagrar auditiv information i arbetsminnet med fokus på datorspel. För att testa den auditiva lagringsförmågan testades även den visuella informationslagringsförmågan och om en kombination av auditiv och visuell information förbättrar lagringsförmågan. För att undersöka detta gjordes en kvantitativ studie där ett förstapersonsdatorspel skapades med tre olika versioner som varje grupp av deltagare skulle utföra. Varje grupp bestod av tio deltagare och när de klarade spelet skulle deltagarna svara på en enkät där resultaten från de tre olika grupperna jämfördes mot varandra i en tabell. Studien bygger på tidigare forskning, litteratur och spel inom områdena datorspel, minnet och hjärnan., Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.

New spaces open up when you lose someone. A disappearance is the beginning of an emergence. This project is about mourning the loss of my nai nai (paternal grandmother in Mandarin) and the spaces that have opened up during the process. Through personal experience and by mapping my psychogeography of the place where I grew up with nai nai, Visättra, this project deals with the meaning of places, memories and objects. I have worked with the translation between immaterial and material things while reflecting on contemporary questions such as: attachment to places and objects, highlighting placeness that is entangled with culture, identity and politics, and situating a subjective experience in a larger narrative. What happens to the places that are attached to the memories of a person after their death? What kind of new places are born out of grief and loss? How are they manifested through different scales—from the personal to the universal and the psychological to the geographical? I have explored my questions intuitively along with theoretical frameworks followed by a process of tracing, collecting, translating and recreating carriers of memories, revealing scenes of a dichotomy between brokenness and wholeness—from then to now and from there to here.

Studiens frågeställning är “Vilka spelmekaniker är mest effektiva för att deltagarna ska minnas och återge transporten av Sveriges guldreserv från Stockholm via Karlsborg till Fort Knox?”. Utgångpunkterna för forskningen är George Millers minnesteori (1956) och Blooms reviderade teori för lärandet (Forehand, 2010). En serie av pussellådor som simulerar ett escape room har skapats, artefakten är baserad på en mindre känd del av svensk historia vilket är exporten av Sverige guldreserv. Resultatet från utvärderingen av två grupptester visar att text inte är ett bra verktyg för att lära ut i ett escape room. Mekaniker och interaktion är ett bättre medel när det kommer till inlärning. De mekaniker som spelarna lärde sig bäst av var när de fysiskt kunde manipulera objekt och de pussel som de minns bäst var de som hade en balanserad utmaningsnivå., Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.

Mistluren/tyfonen skapar ett ljud jag har en personlig och emotionell koppling till, och till vilket jag ständigt återvänder, refererar och försöker återskapa. Det är också ett ljud som väldigt många människor utsätts för på regelbunden basis men som inte finns tillgängligt för oss att röra eller spela själva. För att ta kontroll över detta så har jag byggt ett instrument jag kallar mistlursorgel. Med hjälp av mistlursorgeln har jag fått fullständig kontroll över ett ljud jag annars inte har direkt tillgång till.

Cold War military remnants and experiences have recently been turned into museums and tourist attractions in many European countries. Recognizing such memory making as essentially political, we examine the role of gender and sexuality in the making of a Cold War military heritage. Combining critical feminist and intersectional Cold War research with gender perspectives on military memory, this article contributes to feminist conceptualizations of the relationship between gendered security and the production of memory. By highlighting narratives and spatial, visual, and acoustic arrangements, we investigate state-sponsored museum displays of two national security crises in the Swedish context: the 1952 Soviet downing of a DC-3 airplane and the submarine hunts in the Baltic Sea in the early 1980s. The analysis reveals how gender works to construct a geopolitical outlook, enable emotional identifications, and restore national order. Heterosexuality and hierarchical gender norms emerge as prerequisites for national security. We argue that when visitors are encouraged to feel gendered national security, opportunities to critically reflect upon Cold War histories decrease, promoting the depoliticization of security politics and militarism.

I denna kvalitativa designforskningen intervjuas deltagare med olika erfarenhetsnivå inom musik för att se hur de minns en låt de bara hört en gång tidigare. Forskningen utgår ifrån teorin ”The Multi-Store Model of Memory” men nyanseras av resultat från tidigare forskning. Det skapades en låt utifrån en förundersökningsenkät som undersökte vilka attribut personer tror att de fastnar för i en låt. Deltagare fick sedan lyssna på låten en gång och svara på ett antal frågorvom vad låten innehöll genom att bland annat nynna och svara på audiella flervalsalternativ. Deras svar analyserades sedan utifrån erfarenhetsnivåerna ”oerfarna”, ”Gamla proddare/-instrumentalister”, ”Proddare/Instrumentalister” och ”Utbildade”. Undersökningen visade att de grupperna som hade någon form av erfarenhet sedan innan inte skilde sig så mycket i hur de mindes en låt. Däremot skilde sig de oerfarna från de övriga grupperna avsevärt. Sju av åtta oerfarna gissade rätt sång, vilket var fler än alla de övriga grupperna tillsammans. De övriga grupperna hade dessutom några deltagare som svarade helt fel på varje fråga men de oerfarna svarade bara helt fel när det handlade om melodi och bas.

When having travelled one returns to, or revisits, a place. Unaware of the personal transformation that has occurred, one realizes the change when confronted with familiar things. In a desire to understand what objects and places mean to people, the project An actual house looks at three objects from a childhood home: a staircase, a window and a curtain and their relation to memory and autonomic consciousness. It reflects upon the importance of memory and imagination in art, architecture, and design - memory as well as imagination as a tool to create a different future. This art-practice-based work uses a hybrid form method. Exploring phenomenology trough writing, creating objects from memory and conveying the work to a perceptible form in a curated exhibition. It wants to contribute to a discussion on the relation between humans, objects and places in time.

Developing Deep Learning models capable of learning to reason and store memories are some of the most important current challenges in AI research. Finding out which network architectures are best suited for tackling this problem can guide research toward the most promising approaches. The bAbI challenge is a popular benchmark dataset composed of different Question Answering tasks each designed to test specific memory and reasoning abilities fundamental for text comprehension. A model well adapted to learning reasoning should be able to efficiently extract relevant knowledge from small amount of training data and generalise from it to achieve good performance, referred to as the model being data efficient. Memory-augmented networks are one of the most successful kinds of neural network architecture at the bAbI challenge and the SAM-based Two-memory (STM) model uses this architectural approach. This thesis compares STM model performance on the version of the bAbI challenge with little training data (bAbI 1k) to the best performing memory-augmented model on this challenge, the MemN2N model. The aim is to find out which memory-augmented architecture approach is more data efficient at bAbI. STM model performance is compared to two variants of the MemN2N model: MemN2N basic and its enhanced version MemN2N LS-RN. STM and MemN2N basic are found to have similar overall performance while the MemN2N LS-RN model is found to outperform them both, meaning it is more data efficient at bAbI. Differences in performance between models on several individual bAbI tasks are found, with a few being significant. STM is found to perform significantly worse at tasks involving temporal relation and time dependency reasoning than both MemN2N models. MemN2N LS-RN is also found to vastly outperform both STM and MemN2N basic at basic induction. Lastly, all models are found to perform poorly at complex spatial reasoning tasks., En av de viktigaste aktuella utmaningarna inom AI-forskning är att utveckla och studera Djupinlärning-modeller som kan lära sig att resonera och lagra minnen. Att ta reda på vilka nätverksarkitekturer är bäst lämpade för att hantera detta problem kan leda forskningen fram mot de mest lovande lösningarna. bAbI-utmaningen är en populär benchmark-datauppsättning sammansatt av olika fråga och svarsuppgifter, var och designad för att testa specifika minnes- och resonemangsförmågor grundläggande för textförståelse. En modell väl anpassad för att lära sig resonemang bör kunna effektivt utvinna relevant kunskap från små mängder träningsdata och generalisera från det för att uppnå bra prestanda. En sådan modell kallas dataeffektiv. Minnesförstärkta nätverk är en av de mest framgångsrika typerna av neurala nätverksarkitektur er vid bAbI-utmaningen och den SAM-baserade Tvåminnesmodellen (STM) använder denna arkitektoniska lösning. Denna avhandling jämför STM-modellens prestanda på versionen av bAbI-utmaningen med liten mängd träningsdata (bAbI 1k) med den bäst presterande minnesförstärkta modellen på denna utmaning, MemN2N-modellen. Syftet är att ta reda på vilken minnesförstärkt arkitektur är mer dataeffektiv för bAbI. STM-modellens prestanda jämförs med två varianter av MemN2N-modellen: MemN2N basic och dess förbättrade version MemN2N LS-RN. STM och MemN2N basic har visat sig ha liknande övergripande prestanda, medan MemN2N LS-RN modellen visar sig överträffa dem båda, vilket betyder att den är mer dataeffektiv vid bAbI. Skillnader i prestanda mellan modeller på flera individuella bAbI uppgifter finns, och några få av dem är betydande. STM visar sig prestera betydligt sämre vid uppgifter som involverar tidsrelativa och tidsberoende resonemang än båda MemN2N modeller. MemN2N LS-RN visar sig också överträffa både STM och MemN2N basic vid grundläggande induktion. Slutligen har alla modeller visat sig prestera dåligt vid komplexa spatiala resonemangsuppgifter.

Bakgrund och problemformulering: Vård av kritiskt sjuka patienter på intensivvårdsavdelning (IVA) innefattar smärtbehandling, sedering och mekanisk ventilation. En lättare sedering och god smärtlindring eftersträvas vilket möjliggör tidig mobilisering och optimerar mekanisk ventilatoravvänjning. Merparten av patienter som vårdats på en IVA har någon form av minnen av den vård de erhållit där. Minnen av negativa upplevelser kan leda till Posttraumatic Stress Disorder (PTSD). Genom att identifiera eventuella brister i omvårdnaden av svårt sjuka patienter på IVA kan vårdkvaliteten förbättras och risken för framtida negativa psykologiska konsekvenser minskas. Syfte: Syftet med examensarbetet var att värdera och sammanställa publicerade forskningsresultat som beskriver svårt sjuka patienters upplevelser och erfarenheter av att vårdas på IVA. Metod: En systematisk litteraturöversikt valdes som sammanställer tio nyare publicerade studier inom aktuellt område. Inkluderade artiklar analyserades utifrån tematisk analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande subkategorier: Förlust av autonomi med subkategorier hjälplöshet och fysiskt obehag; Närhet till döden med subkategorierna dödsångest och lättnad att leva; Ökat trygghetsbehov med subkategorierna personalkompetens, beteende och attityd och närstående stöttande/störande, samt förankring i verkligheten med subkategorierna vårdmiljö och förvriden verklighetsuppfattning. Diskussion: Svårt sjuka patienter som vårdas på IVA upplever fortfarande fysiskt och psykiskt lidande, trots en mindre invasiva behandlingsmetoder, förbättrad smärtlindring och lättare sedering., Background and problem formulation: The main care of critically ill patients at an Intensive Care Unit (ICU) includes pain-relief, sedation, and mechanical ventilation. Lighter sedation regimens and good pain management is strived for, which makes it easier for earlier mobilization and optimizes removal of mechanical ventilation. The majority of patients who have received treatment at an ICU have some kind of memory of the care they received there. Memories of negative experiences can lead to Post-traumatic Stress Disorder (PTSD). By identifying possible flaws in the care of critically ill patients at the ICU the quality of care can be improved and the risk of future psychological consequences can be lessened. Aim: This essay aimed to evaluate and compile published research results that describe the experiences of critically ill patients of being cared for at ICU. Method: A systematic literature review was chosen that summarizes ten recently published studies in the current field. Included articles were analyzed based on a thematic analysis method. Results: The analysis resulted in four categories with associated subcategories: Loss of autonomy with subcategories helplessness and physical discomfort; Proximity to death with the subcategories death anxiety and relief to live; Increased need for security with the subcategories staff competence, behavior and attitude and relatives supportive / disturbing, and Anchoring in reality with the subcategories care environment and distorted perception of reality. Discussion: Critically ill patients who are cared for at ICU still experience physical and mental suffering, despite less invasive treatment methods, improved pain relief and easier sedation.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kulturarv och minne omförhandlas, materialiseras och upplevs i samband med stadsutveckling av ett komplext kulturarv. Undersökningen fokuseras till området Sege park i Kirseberg, som ligger i östra delen av Malmö. Det nya området planeras på samma plats där mentalsjukhuset Malmö Östra sjukhus låg i drygt 60 år innan det slutligen avvecklades 1995. Metoden utgörs av en kvalitativ innehållsanalys av bland annat planeringsdokument och bilder som kompletteras med författarens upplevelse av platsen. Undersökningen visar att det byggda kulturarvet i stor mån värnas i samband med omvandlingen, men att platsens narrativ samtidigt skrivs om för att bättre passa in i utvecklingen av det nya bostadsområdet. I kombination med få direkta referenser till den tidigare användningen som mentalsjukhus som skyltar och dylikt görs minnet av Östra sjukhuset svårtillgängligt för den som inte är informerad om platsens historia.

Syftet med studien är att undersöka hur textförståelsen och minnet hos elever i årskurs 3 påverkas beroende på tillvägagångssätt, auditivt och visuellt, om man utgår från en och samma text. Studiens ansats är kvantitativ då det genomfördes ett experiment som redovisades på ett kvantitativt sätt i form av tabeller och figurer. Resultatet visade marginella poängskillnader, men desto större skillnader mellan kommunerna och i tidsåtgången att besvara textförståelsefrågorna. Slutsatserna är att eleverna i Eskilstuna generellt fick högre poäng jämfört med eleverna i Västerås. Tidsåtgången var generellt kortare hos eleverna i Västerås jämfört med eleverna i Eskilstuna. Det auditiva tillvägagångssättet genererade högre poäng i Eskilstuna, medan det visuella tillvägagångssättet genererade högre poäng i Västerås. Det sammanlagda resultatet blev jämnt. Det skiljde endast 0,5 poäng mellan tillvägagångssätten till fördel för den auditiva metoden. Att poängresultatet var jämnt stärks av chitvå-testet, som inte kunde påvisa ett samband mellan tillvägagångssätt och resultat. Däremot påverkades tidsåtgången, för att besvara frågorna, betydligt mer beroende på tillvägagångssätt. Eleverna som genomförde testet med den auditiva metoden tog i genomsnitt 2 minuter och 59 sekunder på sig att svara. Eleverna som genomförde testet med den visuella metoden tog i genomsnitt 4 minuter och 28 sekunder på sig att svara. Eleverna föredrar att läsa en text, detta då resultatet visade att 19 av 24 elever föredrar att läsa, vilket motsvarar 79 %.

Laborationer är en metod som endast existerar inom skolan vars syfte är att befästa teori och hur man genomför experiment. Inom svensk gymnasiefysik ska elever lära sig planera, genomföra, tolka och redovisa experiment och observationer. För att lära sig dessa förmågor används en mängd olika metoder av lärare och forskare arbetar aktivt med nya bättre metoder för laborationer. Forskningen kring metoderna pågår oftast endast inom kursen eller programmet som laborationerna genomförs och det saknas information ifall förmågorna endast består till provet är över eller ifall de kan utnyttja kunskapen i högre utbildning. I denna studie har en liten grupp studenter på stort mellansvenskt universitet intervjuats kring deras minnen av fysiklaborationer innan de påbörjade universitetet och analyserat det. Det som studenterna kom ihåg främst var de laborationerna som de tyckte var roliga och intresseväckande. Laborationerna beskrevs främst genom det visuella i form av uppställningen vilket var en av anledningarna till att studenterna mindes laborationerna. Utöver det spelade det ingen roll inte vilka man gjorde laborationen med och om man skrev en labbrapport eller inte. Resultatet visar att moderna laborationsmetoder som ger goda resultat inte nödvändigtvis gör laborationerna minnesvärda. Studien ger däremot bara en liten inblick i fysikstudenters minnen och tjänar till att vara förstudie för att studera vidare vad gör en laboration perfekt.