Search

Under miljonprogrammet löstes staden upp. Stadsplaneringen gick från den klassiska kvartersstaden med ett varierat utbud av verksamheter och service till storskaliga bostadskomplex som anlades i enklaver, eller “bostadsöar,” utanför staden. Bebyggelsen saknar koppling till gatan som istället för att erbjuda sociala kvaliteter och främja möten och mångfald har blivit trafikleder med fokus på trafiktekniska funktioner. Samtidigt har avståndet till innerstaden blivit längre och blockeras ibland av motorvägar eller skogsområden som ska skilja den snabba trafiken på motorvägen från bostadsområdet. Detta kan skapa dålig tillgång till varierande funktioner och service. För att hämma effekterna av miljonprogrammets bristande planering undersöks det i detta arbete hur miljonprogramsområden kan anslutas till staden och hur bättre kopplingar mellan dem kan utformas. Detta görs genom att undersöka vad som skapar en bra stad och sedan genom att tillämpa det i en platsanalys av ett område i Örebro som ligger mellan staden och miljonprogramsområdet Vivalla. Därefter appliceras kunskaperna i ett planförslag för detta område. Planförslaget baseras på visionen En stad där det är lätt att leva som i sin tur ska åstadkommas genom att uppnå ett antal mål med tillhörande strategier. En bra stad skapas sammanfattningsvis genom att främja täthet och närhet i staden, en god funktionsblandning och mångfald, en tydlig gatustruktur, små kvarter samt väl lokaliserade mötesplatser. Genom att främja detta i planförslaget skapas en ny stadsmiljö med en sammanhängande stadsväv som ger upphov till fler möjligheter att, på olika sätt, färdas mellan stadsdelarna.

This project investigates how past architectural competition entries from Sweden's million programme era (1965-1974) can inform future planning strategies for these areas. Using Anderstorp in Skellefteå as a case study, it demonstrates a method for creating a contextual urban morphology that is neither historicizing nor negligent of the past. By analyzing competitions from the time, like the 1969 Anderstorp competition.

I denna undersökning har jag haft som syfte att undersöka hur media beskriver tre områden byggda under miljonprogrammet: Lindängen, Nydala och Rosengård och dess invånare med utgångspunkt från Sydsvenskan och Aftonbladet. Detta har gjorts med hjälp av kritisk diskursanalys samt tidigare forskning och teorier. Utifrån de fem olika teman, miljö och arkitektur, levnadsmiljö, utbildning och arbetslöshet, kriminalitet och brott samt Vi och dem har jag försökt skapa en så bred bild som möjligt. Studiens övergripande slutsats är att dessa områden konsekvent beskrivs i termer som betonar socioekonomisk utsatthet, kriminalitet och problematiska samhällsförhållanden. Invånarna framställs som bristande i hygien, med låg utbildningsnivå och utländsk härkomst. Beskrivningar som dessa förstärker negativa stereotyper och bidrar till en bild av områdena och dess invånare som avvikande och separerade från resten av samhället., In this paper I have sought to investigate how media portrays three different boroughs inMalmö city built up during the so-called “million programme”, namely: Lindängen, Nydalaand Rosengård and its residents, based on the publications of the newspapers Sydsvenskanand Aftonbladet. The means used for the investigation are mainly critical discourse analysiscoupled with previous research and theories. In order to achieve a broad description of theproblem, this paper has centered around the five central themes of: environment &architecture, living environment, education & worklessness, criminality & crime and “Weand them”. The resulting conclusion of this study is that the three named burroughs areconsistently portrayed in the aforementioned media outlets as areas overrun bysocioeconomic degradation, criminal activity and problematic societal relationships. Theresidents are portrayed as lacking in hygiene, with a low level of education, and of foreignorigin.These types of descriptions in media enhance negative stereotypes and contribute to animage of these areas as containing inhabitants which are deviant and isolated from society asa whole.

The aim of the thesis is to examine how young people construct – i.e., make meaning about and socially organize – two adjacent residential areas in Malmö. Central to this is understanding how young people organize the public spaces, as well as construct social identities and a sense of belonging in relation to these places. Concepts such as social identities, group identities, local communities and idiocultures are used to understand young people’s relations with the areas, and with other young people residing there. To understand the complexity of place, I develop a multidimensional concept that takes into account five dimensions: localization; events and activities; populations and social relations; physical environment;values and qualities. My research design employed a combination of methods, drawing primarily on an ethnographic approach. I utilized three different data collection techniques: field observations, focus group interviews,and “go-alongs”. A total of 40 young people, ranging in age from 15 to 25 years, participated in my study. My empirical findings highlight how the values and qualities attributed to the areas by the young people could be said to constitute two distinct discourses: one describes the areas with an emphasis on safety,belonging, and community, while the other emphasizes fear, distance, and isolation. Both discourses were conveyed by heterogeneous groups in terms of class background, ethnicity, age, and gender. What distinguished the young people expressing safety and belonging from those describing fear and distance was primarily the extent of their local networks and experiences of “hanging out” in the areas. Young people spending a lot of time in the areas imagined themselves belonging to a local community based on place, class, ethnicity, and gender identities, making it difficult to belong for those who did not enact these identities according to local norms. Young people who frequently hung out in the areas, claiming different pla

Denna studie undersöker komplexiteten med renoveringar och hur de utförs på ett miljömässigt samt socialt hållbart sätt. Arbetet grundas i intervjuer med aktörer i området, dialog med en del verksamma och övningar med de boende, som slutligen har lett till ett gestaltningsförslag. Examensarbetet avser att påvisa vikten av medborgardialog och den sociala hållbarheten, samt ett cirkulärt och hållbart tankesätt vid renoveringar av fasader på miljonprogramsfastigheter. Studien utmynnar i ett designförslag på en fasadrenovering av en miljonprogramsfastighet i Rosengård på Bennets väg 3., This study examines the complexity of renovations and how they are carried out in an environmentally and socially sustainable way. The work is based on interviews with stakeholders in the area, dialogues with practitioners and exercises with residents, which has led to a design proposal. The project intends to demonstrate the importance of citizen dialogue and social sustainability, as well as a circular and sustainable mindset when renovating the facades of million housing program properties. The study results in a design proposal for a facade renovation of a million program property in Rosengård at Bennets väg 3.

I arbetet besvaras två frågor om vilka designprinciperna är för traditionella trädgårdsstäder från början av 1900-talet samt hur trädgårdsstaden kan anpassas med nutida forskning och praktik till dagens kontext. Ett gestaltningsarbete av ett bostadsområde har utformats med framtagna designprinciper som en del av analysen. Utgångspunkten är en nutida trädgårdsstad i låg och tät bebyggelse. Förslaget utarbetas sig i Kungsmarkens högskaliga miljonprogramsområde som ett alternativ till bebyggelsen som finns på plats idag. Platsens förutsättningar har beaktats gällande; verksamheter, målpunkter, omgiven bebyggelse, trafik, barriärer, utsikter, grönska och topografiska skillnader. Vidare så har målsättningen i det alternativa planförslaget varit att skapa lika många bostäder som idag finns på platsen. Arbetet har undersökt om en nutida låg och tät trädgårdsstad, kan vara ett av alternativen till dagen byggnadsideal.

Trygghet har en omfattande påverkan på vårt vardagliga liv som är betydande för vår fysiska och personliga säkerhet, psykologiska välbefi nnande samt möjlighet till social interaktion och gemenskap. I det här kandidatarbetet undersöks begreppet trygghet kopplat till fysisk planering med fokus på de storskaliga höghusområden och låga fl erbostadsområden som byggdes under miljonprogrammet. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur den fysiska miljön påverkar upplevd trygghet. Miljonprogramsområden kan upplevas otrygga på grund av utmaningar relaterade till sociala problem som brottslighet och otrygghet i den off entliga miljön samt bristande underhåll och trivsel. I detta arbete har miljonprogramsområdet Årby i Eskilstuna har valts som fokus. Årby har valts eftersom området har ett rykte av att vara otryggt, vilket till viss del kan bero på att det byggdes under miljonprogrammet. I arbetet används en kvalitativ forskningsstrategi i form av en fallstudie. Metoderna innefattar en platsanalys där den fysiska miljön i det valda området undersöks och en dokumentstudie för att samla information om tidigare forskning som berör trygghet i bostadsområden. Utifrån informationen som samlats in har en vision, mål och strategier tagits fram för hur det valda området kan utformas för att stärka den upplevda tryggheten. Strategierna har därefter legat till grund för det gestaltningsförslag som tagits fram över ett mindre område i Årby miljonprogramsområde.

Bibliotekens roll i samhället är viktig, inte bara som en plats för kunskap och lärande, utan också som mötesplats. Genom att plocka ut biblioteket som koncept i en offentlig utomhusmiljö, ville jag undersöka möjligheten till att skapa en syntes mellan bibliotek och stadsrum genom gestaltning. Med denna tanke som utgångspunkt har jag utformat ett designförslag som på ett mer tillgängligt sätt erbjuder kunskap och lärande och samtidigt som platsen uppmanar till möten och reflektion. Platsen för mitt projekt som jag utgått ifrån är Orminge centrum som ligger i Nacka kommun utanför Stockholm. 2015 antog Nacka kommun ett nytt detaljplaneprogram för Orminge Centrum, vilket jag har studerat noga samt använt som utgångspunkt i flera delar av det här projektet. För att hålla en tydlig koppling till området har jag genomgående jobbat med Orminge som inspiration. Både genom att studera och analysera det befintliga biblioteket i Orminge centrum, samt genom att utforma designprinciper utifrån platsens befintliga identitet. Tack vare intervjuer har jag fått kunskap om hur biblioteken fungerar som mötesplats, större förståelse för hur ett detaljplaneprogram kan se ut samt hur man kan arbeta för att öka barns nyfikenhet för läsning. Dessa insikter har varit nödvändiga för att kunna genomföra projektet. Resultatet blev ett skulpturalt utomhusbibliotek som fungerar som en bokbytarplats. Designförslaget följer ett program som jag tagit fram genom analys av det befintliga biblioteket i Orminge centrum.

Syftet med uppsatsen är att få en djupare kunskap och förståelse för den innovativa utvecklingen som sker i samband med förnyelseprojekt i svenska miljonprogramsområden. De för studien utvalda områdena är Råslätt i Jönköping, nordöstra Gårdsten i Göteborg, Drottninghög i Helsingborg och Karlslund i Landskrona med fokus på delområdet Pilängen. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ innehållsanalys med ett hermeneutiskt vetenskapligt synsätt. Analysen är baserad på specifika utvalda detaljplaner för respektive område och det teoretiska ramverket kombinerar Edward Harris och Chauncy Ullmans teori om flerkärnmodellen, Erik Clarks perspektiv på gentrifiering, Jane Jacobs urban design-teori som innefattar centrala begrepp såsom primära och sekundära funktioner samt konceptet ”eyes on the street” och Jan Gehls verk Life Between Buildings, som innefattar ”Gehls tre typer av aktiviteter” och hans perspektiv på trygga miljöer.Undersökningens resultat tyder på att de planlagda förändringarna som synliggjorts i planförslagen i huvudsak har en strävan efter en hållbar och blandad stad. Men vi kan också dra slutsatsen att det pågår en form av gentrifieringsprocess som kan omfatta en generering av utvecklingen av miljonprogramsområdenas befintliga karaktär till ett mer attraktivt stadsdelsområde., The purpose of the thesis is to gain a deeper knowledge and understanding of the innovative development that takes place in connection with renewal projects in Swedish million program areas. The areas selected for the study are Råslätt in Jönköping, northeastern Gårdsten in Gothenburg, Drottninghög in Helsingborg and Karlslund in Landskrona with a focus on the Pilängen sub-area. The thesis is based on a qualitative content analysis with a hermeneutic scientific approach. The analysis is based on specific selected detailed plans for each area and the theoretical framework combines Edward Harris and Chauncy Ullman's theory of the multi-core model, Erik Clark's perspective on gentrification, Jane Jacobs' urban design theory which includes central concepts such as primary and secondary functions and the concept of “eyes on the street” and Jan Gehl's work Life Between Buildings, which includes “Gehl's three types of activities” and his perspective on safe environments. The results of the survey indicate that the planned changes that have been made visible in the plan proposals mainly have a striving for a sustainable and mixed city. But we can also conclude that there is a form of gentrification process going on that may include a generation of the development of the existing character of the million program areas into a more attractive district area.

Feeling safe is important for residents in their neighborhoods, but how do residents living in an area rumored to be unsafe perceive safety? This case study examined the perceived safety in a vulnerable area (Swedish: Utsatt område) in Gävle, Sweden. These vulnerable neighborhoods fall under the Swedish million housing program that consist of residential areas with large and high resident buildings that are often densified. This study aimed to examine the residents’ perception of safety in a neighborhood with the same conditions, in addition to evaluate crime prevention in the area using crime prevention through environmental design principles. territoriality, natural surveillance, activity support and access control. The aim of this study was achieved by using the following methods: CPTED inventory, safety walks and a survey. The safety walk was conducted with residents of the area. The inventory showed that crime prevention in the area is considered low, however, the results from safety walk suggest that the residents perceive the area as moderately safe. This study provides some suggestions in order to provide better crime prevention and better perception of safety in the area.Examples among the suggestions were to better the lighting and create more pedestrian crossovers on the car-based roads to decrease possible barrier effects., Att känna sig trygg är viktigt för invånare i sina stadsdelar, men hur upplever invånare som bor i ett område som ryktas vara otryggt sin trygghet? Denna fallstudie undersökte den upplevda tryggheten i ett utsatt område i Gävle, Sverige. Dessa utsatta stadsdelar faller under det svenska miljonboendeprogrammet som består av bostadsområden med stora och höga bostadshus som ofta är förtätade. Denna studie syftade till att undersöka invånarnas uppfattning om trygghet i en stadsdel med samma förutsättningar, samt att utvärdera brottsförebyggande arbete i området med hjälp av brottsförebyggande principer såsom territorialitet, naturlig övervakning, aktivitetsstöd och tillträdeskontroll. Syftet med denna studie uppnåddes genom att använda följande metoder: CPTED-inventering, säkerhetsvandringar och en undersökning. Trygghetsvandringen genomfördes med boende i området. Inventeringen visade att det brottsförebyggande faktorerna i området anses lågt, dock tyder resultaten från trygghetsvandring på att de boende uppfattar området som måttligt säkert. Denna studie ger några förslag för att förbättra de brottförebyggande faktorerna och ge en bättre trygghetsuppfattning i området. Exempel bland förslagen var att förbättra belysningen och skapa fler övergångar för fotgängare på de bil baserade vägarna för att minska eventuella barriäreffekter.

Uppsatsen syftar till att undersöka den mediala diskursen om miljonprogramsområdet Tensta, med ett särskilt fokus på vilka problem och möjligheter som förknippas med stadsdelen och dess utveckling. Uppsatsen syftar även till att undersöka medvetenheten om Tenstas kulturhistoriska värden i diskursen om stadsdelen. En kritisk diskursanalys utförs för att undersöka hur Tensta, kopplat till segregation, skildras. Studien visar att det finns tydliga och dominerande diskurser kring segregation, utanförskap och ojämlikhet som präglar skildringen av Tensta som stadsdel. Studien visar även att det i de enskilda artiklarna även finns andra diskurser. Till exempel företagande, utbildning samt politiska diskurser (liberal och vänster) vilka används för att lyfta fram lösningar för segregation och utanförskap samt för att kritisera politiska motståndare. Tensta är en välbevarad stadsdel som uttrycker miljonprogrammets tidsanda och som är viktig att värna. Stora delar av Tenstas bebyggelse har som helhet ett stort byggnadshistoriskt värde och är kulturhistoriskt värdefullt. Av analysen så framkommer det inga konkreta förslag på stora ombyggnationer eller rivningar av bostadsbeståndet i Tensta. I diskurserna framkommer det inte något kring de kvaliteter och egenskaper som finns i Tenstas bebyggelse. Inga kulturvärden i stadsmiljön lyfts fram som något problematiskt för stadsdelens utveckling. Dock finns det röster som menar att miljonprogrammets bebyggelsestruktur idag inte bör ses som eftersträvansvärd. Det finns utmaningar vad gäller miljonprogrammets bebyggelse eftersom vi saknar distans till deras tillkomst och inte kan värdera det på sina egna villkor. Kan de dominerande diskurserna om segregation och utanförskap samt det negativa sättet att beskriva Tensta i media komma att påverka stadsdelens utveckling?

Syftet med detta kandidatarbete var att undersöka segregationens roll i regional stadsplanering. Studien undersöker hur planeringen av Nya Tunnelbanan Akalla-Barkarby förhållit sig till segregationen i Järvaområdet. Nya tunnelbanan planerades som följd av Stockholmsförhandlingen år 2013, en politisk satsning för att bygga bostäder parallellt med tunnelbana, för att möta regionens befolkningstillväxt och bostadsbrist. Arbetet har genomförts genom en kvalitativ studie med tre olika forskningsmetoder. En litteraturstudie utfördes för att få förståelse för problemområdet. För fallstudien utfördes en dokumentstudie samt intervjustudie med åtta deltagare som har eller tidigare haft koppling till projektet. Efter en tematisk analys av intervjustudien sammanfattades resultatet. Studien visar att de planerade regionala stadskärnorna i RUFS 2010 har haft en betydande inverkan på lokaliseringen av den nya tunnelbanan. Fortsättningsvis upptäcks brister i inkludering av segregationsperspektivet och social hållbarhet i utredningar gjorda av Trafikförvaltningen. Det kan konstateras att det finns svårigheter med att mäta sociala nyttor och att det ekonomiska intresset sätter begränsningar i segregationsfrågans inkludering i planeringen. Ämnet visade sig vara mer komplext än den inledande hypotesen på grund av den bakomliggande bostadspolitikens inverkan på planerings utformning., The purpose of this study is to investigate the role of segregation in regional urban planning. The study examines how the planning of the New Metro Akalla-Barkarby accounts for segregation in Järva. The New Metro was planned after the Stockholm negotiation which took place in 2013, a political initiative to build housing simultaneously with the public metro system to meet the region's population growth and housing crisis. This work has been carried out through a qualitative study with three different research methods. A literary study was conducted to gain an understanding of the relevant aspects of the problem area. For the case study, a document study was executed as well as an interview study with six participants and two e-mail correspondences that have or previously had a connection to the project. After a thematic analysis of the interview study, the results were summarized. The study shows that the planned regional cores in RUFS 2010 have had a significant impact on the location of the New Metro's expansion. Furthermore, there are deficiencies in the investigations’ inclusion of the segregation perspective and social sustainability. It can be stated that there are difficulties in measuring social benefits and that economic interest places restrictions on the inclusion of the issue of segregation in planning. The topic proved to be more complex due to the impact on urban planning from the underlying politics of housing.

This project is an exploration of co-produced space in a city planning process. With the intention of exploring participatory design processes in the field of spatial design, this project is focusing on co-production of space and the role and power of the architect as a relational and spatial initiator. Since participatory design processes have become an implemented tool in municipal city planning, it is of relevance from a perspective of interior architecture to through practical work be both specific, aware and transparent about how these processes could be designed. The project takes place in a public park in Gottsunda, a district south of Uppsala, built as a part of the Swedish million programme in the 1960’s- and -70’s. Gottsunda is now undergoing a city planning transformation and expansion. With background of city planning and architecture from that time, this project has been seeking knowledge of what relevance participation plays in city planning today. This project has been conducted through a series of spatial activities at site, historical research and meetings with a group of teenage girls living in Gottsunda. The conclusions and implications of this project are that the interior architect’s tools as tactile and close to both object, places and users, in this case residents, are of relevance in city planning. Participation is relational, and the interor architect's ability is to both design, understand and translate those relations into the practice of spatial design., Bilder har tagits bort i enlighet med upphovsrättslagen.

Sammanfattning Titel: Hyresgästens möjlighet till boende vid en omfattande renovering.Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi – inriktning: hur bostadsbolags värderar hyresgästers möjlighet till boende efter en omfattande renovering, 15 HP.Problembeskrivning: I samband med omfattande renovering av en bostadsfastighet tenderar nivån på hyresgästutflytt öka. Nivån är som högst i socioekonomiskt utsatta områden, vilket härleds till att de är mer exponerade mot en hyreshöjning. Alla omfattande renoveringar leder inte till någon större hyreshöjning men bostadsbolag har stora möjligheter att öka hyran markant. En kraftig hyreshöjning är ekonomiskt fördelaktigt för fastighetsägaren men de som tvingas flytta på grund av oförmågan att betala hyran hamnar i kläm.Forskningsfråga: Hur arbetar bostadsbolag för hyresgästens möjlighet till bostad vid en omfattande renovering?Syfte: Studien syftar till att analysera hur bostadsbolag tar socialt ansvar och värderar hyresgästens möjlighet till boende i samband med en omfattande renovering och medförande hyreshöjning. Genom att analysera genomförda renoveringar vill vi kartlägga hur bostadsbolag tar socialt ansvar för hyresgästens boendemöjligheter vid en renovering. Studien ska bidra till en förståelse för hur bostadsbolag balanserar det sociala ansvarstagandet med sitt affärsmässiga intresse.Metod: Studien har genomförts med en abduktiv forskningsansats. Vetenskapliga artiklar på det valda forskningsområdet har lagt grunden för den forskningslucka som undersökts. Det är utifrån denna forskningslucka som problemformuleringen och forskningsfrågan skapats. Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med sex respondenter på sex olika bostadsbolag. Studien är utformad som en retrospektiv fallstudie där de valda bostadsbolagen äger miljonprogramsfastigheter som i relativ närtid genomgått omfattande renovering.Slutsats: De undersökta bostadsbolagen strävar åt att arbeta socialt och för, Title: The tenant's opportunity for accommodation in the event of an extensive renovation.Subject: Bachelor's thesis in business administration – specialization: how housing companies value tenants' opportunity for housing after an extensive renovation, 15 HP.Problem statement: Associated with extensive renovation of a residential property, the level of tenant relocation tends to increase. The level of relocation is highest in socio-economically vulnerable areas, which is due to the fact that they are more exposed to a rent increase. Not all extensive renovations lead to a major rent increase, but housing companies have great opportunities to increase the rent significantly. A sharp rent increase is economically advantageous for the property owner, but those who are forced to move due to the inability to pay the rent are the ones ends up suffering.Question at issue: How do housing companies work for the tenant's opportunity for housing in the event of an extensive renovation?Purpose: The study aims to analyze how housing companies take social responsibility and evaluate the tenant's opportunity for housing in connection with an extensive renovation and the rent increase it result in. By analyzing implemented renovations, we want to map how housing companies take social responsibility for the tenant's housing opportunities during a renovation. The study will contribute to an understanding of how housing companies balance social responsibility with their business interest.Method: The study was conducted with an abductive research approach. Peer reviewed articles in the chosen research area have established the research gap that has been investigated. It is on the basis of this research gap that the problem formulation and research question has been created. The empirical material has been collected through a qualitative method with semi-structured interviews with six respondents at six different housing companies. The study is designed as a retrospective case

Sammanfattning Flerbostadshus från miljonprogram som byggdes under perioden 1965–1974 har idag ett stort renoveringsbehov som bland annat avser energieffektivisering av dessa byggnader. Byggsektorn svarar för ca. 33% av den totala energianvändningen i Sverige enligt Boverkets (2021) statistik. Ventilationssystem i flerbostadshus från miljonprogram är en viktig aspekt som behöver energieffektiviseras eftersom de utgör en stor del av fastigheternas energianvändning.För att minska energiförbrukning och driva processen för energieffektivisering inom byggsektorn, sattes ett mål från EU i direktiv (2012/27/EU) på så kallade nära-nollenergibyggnader. I enlighet med EU-direktivet har svenska byggregler utvecklats så att byggnader ska ha mycket energiprestanda. I nuläget beskrivs energiprestandan med ett primärenergital. Den 1 september 2020 började BFS 2020:4 (BBR 29) gälla och då byttes de tidigare primärenergifaktorerna som ingår i beräkning av primärenergital till nya viktningsfaktorer. El-faktorn höjdes från 1,6 till 1,8 medan fjärrvärmesektorn sänktes till 0,7 från tidigare 1,0. Denna studie utfördes för att bidra till en bättre förståelse om utveckling i Boverkets byggregler och för att studera den möjliga påverkan de nya kraven i BBR 29 har på planer som avser energieffektivisera ventilationssystem i flerbostadshus från miljonprogram. En litteraturstudie genomfördes samt kvalitativa intervjuer med olika representanter. Dessutom utfördes en beräkningsdel. I beräkningsdelen valdes två typiska hus som tillhör miljonprogram med F-system för ventilation och fjärrvärme för uppvärmning som domineras i äldre byggnader. Med hjälp av simuleringsprogrammet VIP-energy kunde husen simuleras och de kunde placeras i olika delar av landet så att ändringar vid geografisk- och klimatvariation kunde testas. Med VIP-energy kunde installering av FX och FTX-ventilationssystem i dessa hus testas.Resultatet visade att regeringens mål med höjda krav för el syftar till att spara elen till ind

The renovation and maintenance projects in the “Million program” areas are currently ongoing in many parts of the country. As the stocks in many descriptions have similar conditions with regard to urban structure, construction technology and socio-economic situation, there is great potential for comparison. This means that different results from a renovation may be linked to other factors than the execution and choice of measures. In this thesis two different “Million program” areas have been compared, one in the suburbs of a big city and one in the suburbs of a small town (which will be referred to as ftS and fts in the report). The comparison will be evaluated from the three sustainability perspectives: social, ecologic and economic. To make these three perspektive interact is difficult but when all perspectives are considered as sustainable the “Point of Optimization” has been achieved. The projects that have been involved in this bachelor thesis are Nystad 1, which is owned by Svenska Bostäder, and Drabanten 3, which is owned by Nybro Bostad. Nystad 1 is placed in Akalla which is a suburb to the big city Stockholm and Drabanten 3 is placed in Kungshall which is a suburb to the small town Nybro. Both projects change the ventilation system to FTX, replace windows, put solar cell systems on the roof, renovate the kitchen and the bathroom and additional insulation to varying degrees. The scale of the renovation in Akalla is larger as the entire building to the core gets removed and rebuilt and a total refurbishment of the yard is also included in the project. The purpose of the report is to produce values linked to each perspective of sustainability that are comparable in both projects to evaluate the connection between the results and the placement in either ftS or fts. To produce results that are measurable within every aspect a customer survey was sent out, the reduced usage of energy were calculated and the economic profit was estimated. The project in Akalla is, Renovering och underhållsprojekt i miljonprogramsområden är pågående i flera olika delar av landet. Bestånden har i många avseende liknande förutsättningar med hänseende till stadsstruktur, byggteknik och socioekonomisk situation. Det finns således stor potential för jämförelse och därför kan resultat av en renovering eventuellt kopplas till andra faktorer än utförande och val av åtgärder. I detta examensarbete jämförs två olika miljonprogramsområden, ett i förort till storstad och ett i förort till småstad, (som i rapporten benämns som ftS och fts) och utvärderas ur de tre hållbarhetsperspektiven socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Samspelet mellan dessa tre perspektiven är i många fall svårt och när samtliga perspektiv anses som hållbara så har den så kallade “Optimeringspunkten” uppnåtts. De projekt som detta examensarbete behandlar är Nystad 1, som ägs av Svenska Bostäder, och Drabanten 3, som ägs av Nybro Bostad AB. Nystad 1 ligger i Akalla som är en förort till storstaden Stockholm och Drabanten 3 ligger i Kungshall som är en förort till småstaden Nybro. Båda projekten utför byte till FTX-system, fönsterbyte, solcellsanläggning på tak, renovering av kök och badrum och tilläggsisolering i olika omfattningar. Renoveringen i Akalla utförs i större skala, hela byggnaden görs stomren och en total upprustning av gården ingår också i projektet. Syftet med arbetet är att ta fram jämförbara värden kopplat till varje hållbarhetsaspekt för att sedan kunna avgöra om resultaten som speglas i dessa värden kan kopplas till att projektet är placerat i antingen ftS eller fts. För att ta fram mätbara resultat inom varje aspekt skickades kundundersökningar ut, energiberäkningar utfördes och nuvärdeskalkyler ställdes upp baserat på material som tillhandahållits av respektive projektledare eller inhämtats från andra källor. Renoveringen i Akalla är mer omfattande och den totala projektkostnaden uppgår till strax under 1,3 miljoner per lägenhet. Innan renoveringen uppgick hyran i 9

Urban literary studies have become an important issue in contemporary multicultural Sweden, especially after the 70s, when the public housing project Miljonprogram (“Million Programme”) was completed (1974). Nowadays, these areas are partly regarded as a political failure since they have become places of social and even racial segregation. A central cultural consequence of multiculturalism in Sweden is the so-called Invandrarlitteratur (“immigrants’ literature”), mainly represented by second-generation authors. In this article, I will try to provide a concise but exhaustive understanding of how this kind of literature can reshape the Miljonprogram areas and define what Sweden is today. The aim is to show how these suburban spaces, through a chosen collection of three works, are narrated by immigrant authors not as sites, i.e. spaces as such, but rather as places, i.e. spaces whose meaning is provided by the (literary) subjectivities who live and act therein (Prieto 2013). Using the concept of heterotopia (Foucault 1986) and its defining criteria, I will investigate how these works perform a total reassertion of space, emphasizing the space described as rhizomatic (Deleuze & Guattari 2011) peripheries, i.e. the result of a sensitive relationship between self and space. This investigation is designed to reflect on how the perception of suburbs has changed from first to second-generation immigrant writers and it hopes to open a new research line in which stigmatizing dystopias can be replaced by heterotopias.

Tillgången till platser för fysisk aktivitet i den byggda miljön är viktig för att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa hos befolkningen. Ansvaret för den byggda miljön ligger bland annat på kommunerna, genom planmonopolet. I dagens planering förespråkas förtätning som en hållbar lösning på bostadsbristen i Sveriges större städer. Förtätningen leder ofta till minskade utrymmen mellan husen, vilket i sin tur kan påverka hur den byggda miljön kan användas för fysisk aktivitet. Mot denna bakgrund undersöktes vilka ideal och värderingar som styrt planeringen i förtätningen av en stadsdel och hur de skiljde sig från de värderingar som var tongivande när stadsdelen skapades i slutet av 60-talet. Syftet var att ta reda på hur de värden som skapades under 60-talet hotas genom förtätningen av stadsdelen och hur detta påverkade möjligheten att använda den byggda miljön för fysisk aktivitet. För att undersöka detta närmare valdes stadsdelen Hallonbergen som ligger i kommunen Sundbyberg i Stockholmsregionen, som fall för undersökningen. Arbetet utgjordes av en historisk analys och har använt sig av teorier om materialiserade diskurser och paradigm för att förklara hur beskrivningar i planeringsdokument påverkar den byggda miljön. Undersökningen genomfördes genom granskning av kommunala dokument från de senaste femtio åren, med betoning på Hallonbergens tillkomst och dagens planering för förtätning. I dokumenten undersöktes beskrivningar av stadsdelen, för att förstå vilka ideal och målsättningar som tidigare funnits och finns i planeringen av stadsdelen idag. Granskningen av dokumenten kompletterades med rumsliga analyser av stadsdelen, för att förstå hur planeringen materialiserades i den byggda miljön. Undersökningen visar att det i den ursprungliga planeringen av Hallonbergen fanns en omfattande plan för det närliggande utbudet av aktiviteter i stadsdelen. Idag fokuserar kommunen istället på förbättrade möjligheter att ta sig till områden utanför stadsdelen för aktivite, The design of the built environment can help endorse physical activity by including spaces for physical activity and infrastructure for active transport in the planning process. In contemporary urban planning, densification is advocated as a sustainable solution to the housing shortage in Sweden. While densification has advantages, when more people share existing infrastructure and other resources, it tends to reduce the amount of space between houses which can affect how the built environment is used for physical activity. The thesis examines ideals and perspectives that have guided the recent densification of a neighborhood and compares them to ideals prevailing in the 1960s, when the neighborhood was created. The aim is to examine what values in the neighborhood that are threatened by the densification, while placing specific emphasis on places for physical activity. The thesis is a case study of the neighborhood of Hallonbergen in the municipality of Sundbyberg, north of Stockholm. Planning documents from the municipality (who is responsible for the built environment) and policies from the past fifty years are used as a base for a historic analysis, with a dual emphasis on the emergence of and the current planning for densification of the neighborhood. Alongside the studies of these documents, I used site analysis to investigate how the planning documents are implemented in the neighborhood. The concepts of materialized discourses and paradigm are used in the theoretical framework to identify different approaches used in the planning process. The study shows that ambitions were high during the planning phase of Hallonbergen in the 1960s. The municipality aimed to create a neighborhood that would serve as a model for the whole country, by providing facilities for activity within the neighborhood. Today the municipality suggests a more coherent and dense building structure using spaces originally planned to be used for physical activity to build new dwellings. To

Uppsatsen grundar sig i social hållbarhet och kunskapsluckan gällande hur åtgärder för ökad social hållbarhet i olika typer av bostadsområden ser ut och om dessa åtgärder skiljer sig åt. Uppsatsen ämnar till att undersöka kommunala diskurser kring social hållbarhet och åtgärder som föreslås inom den fysiska planeringen för en ökad social hållbarhet i olika bostadsområden. Arbetet grundar sig i fallstudier av två kommuner; Haninge och Södertälje kommun inom vilka två miljonprogram och två mer “traditionella” bostadsområden har valts ut, där båda kommunerna innehåller respektive typ av bostadsområde. Därefter har kommunala styrdokument som behandlar respektive bostadsområde analyserats med hjälp av diskursanalys för att undersöka hur kommunen skriver om den sociala hållbarheten inom områdena och vilka åtgärder som föreslås för dem. Den specifika inriktningen inom det diskursanalytiska fältet som har valts för diskursanalysen är Laclau och Mouffes diskursteori. I analysen framgår det att de nodalpunkter som omfattas av kommunernas sociala hållbarhetsdiskurser binds ihop med ett antal element och flytande signifikanter (och därmed åtgärder), som både liknar men även skiljer sig mellan de olika kommunernas diskurser. Utöver detta är det även möjligt att konstatera att de specifika kommunernas diskurser har skillnader samt likheter inom den egna diskursen vilket har föranlett olika åtgärder för hur man ska öka den sociala hållbarheten i kommunen.

I denna kandidatuppsats har vi undersökt vår frågeställning ifall det är långsiktigt ekonomiskgynnsamt att rusta upp och renovera närområden i miljonprogram med utgångspunkt ifaktorer inom social hållbarhet. Detta har gjorts genom en kvalitativ analys baserad påintervjuer av fastighetsägare och byggbolag samt tidigare studier och teoretiskautgångspunkter. Till dessa valdes viktiga faktorer ut. För att kunna svara på vår frågeställningbehövdes de faktorer som fåtts från teoretiska utgångspunkter, tidigare studier samt intervjuerdelas upp i kategorier. Dessa valdes ut ifrån Östgötamodellen och sattes som grund, mednågra mindre justeringar. Östgötamodellens sista kategori byttes ut från “Kön, ålder och arv”till “Transparens och delaktighet”. De faktorer som inte kunde tilldelas en kategori sattes som“Icke tilldelad”.Efter indelningen i kategorier analyserades likheter och skillnader i fokus och vid jämförelsenmellan teoretiska utgångspunkter, intervjuer och tidigare studier kunde ett glapp mellanfastighetsägare och byggbolagens beslutsfattande organ uppfattas. Detta skulle kunna vara enanledning till varför social hållbarhet inte legat i fokus och inte prioriterats tidigare. Dockskulle detta behöva utvärderas mer för att kunna säkerställas.För att få företagen att satsa på sociala investeringar och upprustning av närområdet kringmiljonprogram, i större utsträckning, behövs långsiktigt ekonomiskt gynnsamhet bevisas.Först då kan det finnas intresse från företagens beslutande organ att även titta på den socialahållbarhetens kategorier vid avgörandet i huruvida ett projekt borde genomföras eller inte.Detta är svårt att visa på idag då många av projekten som skulle kunna generera denna typ avdata i framtiden är i startgropen, och resultat från projekten har helt enkelt inte utvärderats än., In this bachelor thesis, we have investigated if it is economically beneficial to restore thesurrounding areas in the Million Programme based on factors of social sustainability. Aqualitative analysis has been made based on interviews with property owners, constructioncompanies, previous studies and selected factors of various theoretical concepts. To answerour question, the factors were divided into different categories. The categories were selectedfrom Östgötamodellen, with some minor adjustments. The last category of Östgötamodellen,“Gender, Age and Heritage”, was replaced by “Transparency and Participation”. The factorswithout a particular assigned category were set as “unallocated”After categorising the factors of social sustainability, similarities and differences in focuswere analysed. In the comparison between theoretical concepts, interviews and previousstudies, a gap between property owners and the decisions that are made within theconstruction companies were highlighted. That might be a reason why social sustainabilityhas not been prioritised before. This could merely be a matter of speculations and thereforeneeds to be evaluated further.In order to get companies to invest in social initiatives and restore the surrounding areaswithin the Million Programme; the long-term economic benefits must be proven. If this canbe achieved, there may be a change in how the decisions are made when evaluating whether aproject should be implemented or not. Due to the fact that a lot of the projects are relativelynew and have not been evaluated yet, it is difficult to prove if these projects can generateeconomic benefits in the future.

Rosengård was built in the 1960s and 1970s as part of the million program, in which one million new homes were built in ten years. But since then there have been no major changes besides minor cosmetic changes. These efforts have not been sufficient enough and have not given any significant improvement of the area and the problems remain until today. Malmö is today very a divided city, a segregated city, and integrating the eastern and western parts of the city is an important issue for the municipality government in Malmö. Today's urban form of Rosengård has major shortcomings and makes it more difficult for the inhabitants of the area to integrate into the city of Malmö. In the land use plan for Malmö city, Rosengård is pointed out as a prioritized area with a strong focus on urban development. The focus is on turning Amiralsgatan into an urban high street with a rich range of shops and life and movement on the sidewalks. An analysis of Rosengård is made from a perspective of density and mixed-use development. Based on the compact urban model, a development proposal has been constructed in which will be a vision for the future development of the area. The theoretical starting point "The Compact City" is a planning strategy that emphasizes the dense city, which guarantees good accessibility with integrated public transport. The compact city allows for a more pedestrian and bicycle friendly city and less car use. The mixed-use development is also a central pillar in the compact city and leads to better access to commercial and service. The goal is to achieve a denser urban form by applying the driving factors that characterize the compact urban model. The new Rosengård will be a continuation of Malmö's inner city and Amiralsgatan is the main central axis, which will undergo a major overhaul. The street's width is reduced from 120 meters to 40 meters and a new tram line goes in the center of the street. The shopping mall of today’s Rosengård center is being demolishe

Det här examensarbetet är en diskursanalys som handlar om miljonprogrammet och dessroll i vad vi ser som den goda staden idag. Miljonprogrammet ses gärna som en parentes ihistorien, någonting som saknar identitet och karaktär. Det räknas inte gärna som ”riktig”stadsbebyggelse, utan betraktas snarare som dess motsats. Dessutom är den ful. För attförändra den här upplevelsen av miljonprogrammen används gärna nyliberala metoderoch entreprenörsurbanism för att skapa det man kallar ”stadsmässighet” även i förorten.På så vis menar man att man kan göra dessa områden konkurrenskraftiga och attraktiva påen marknad. Analysen visar att diskursen som präglat miljonprogrammet ända sedanbörjade stå klara på 70-talet ännu finns kvar men delvis har bytt karaktär - idag seskapitalismen som en lösning på förortens problem, snarare än problemens orsak, ochbilden av förorten som misslyckanden lever vidare., The reputation of the Swedish Million Programme has been quite bad since the 70’s, andtoday it is seen as an era without any history or identity. The modernist neighbourhoods isugly, and not seen as parts of the ”real city”. Instead, it is often described as its opposite,something that must change to become a part of what we see as the good city today. Toaccomplish this, neoliberal methods like entrepreneurial urbanism is used to renew theareas and make them attractive. This paper focus on the discourse that have surroundedthe Swedish Million Programme since it was build, and it shows that we still see thesesuburbs as failures. But instead of blaming the capitalist system, it is seen as part of thesolution by means of neo liberal methods.

This bachelor’s degree project focuses on the subject of urban development, where the intention is to compare the approaches of the development of new districts in Copenhagen and Stockholm. In order to enable urban development, there are many underlying processes and documents that must be handled by the municipality. Among these documents, the detail- and overview plan are two of the main topics that this report focuses on. In order to achieve a more in-depth comparison of the cities, we have chosen to narrow down the bachelor’s degree project by focusing on four construction projects from the respective capitals. This has been done to enable a more detailed review of constraints on the architectural aspects. The basis for the report is mainly based on literature studies, but interviews and observations have also been of great importance for the purpose of the report. The report underlines, among other things, how urban development may suffer from a more rigorous design of a detailed plan, and what the consequences may be if the detail and overview plan contests each other. Other parts of the degree project emphasize the significance of the differences in implementation time when drawing up detail plans within each respective country, and how existing buildings can affect the design of new buildings. Furthermore, the report discusses the importance of the project leader's background. While Sweden mainly has engineers in the role of construction project manager, Denmark often has project managers with an architectural background. A clear picture of this is emphasized, as the report highlights urban construction trends in each country. Another important discussion in the report is about the mindset in Sweden during the 60's, when the million programme accelerated; How it, back then, was a brilliant solution to eradicating housing shortages, but nobody thought further than that. Today, this approach has been abandoned, as the development of a new neighborhood does not

Detta arbete handlar om att utforma en mötesplats för aktivitet i ett utvalt område i stadsdelen Sätra, Gävle. Som metod används participativa designmetoder som handlar om att involvera människor så mycket som möjligt. Participativa designmetoder är socialt hållbara metoder för att utveckla stadsmiljön bl a därför att den tillkännager vikten av att engagera de personer som är närmast berörda. Metoderna tar också fasta på mjuka värden såsom platsidentitet, människors personliga drivkrafter och vilja att tillsammans etablera ett gemensamt område för alla. Sätra är en stadsdel i Gävle med över 10 000 invånare. I denna stadsdel finns ett område mellan Gråstensvägen och Jökelvägen som håller på att rustas upp av Gavlegårdarna. Lekplatserna och utomhusplatserna är i nuläget föråldrade samtidigt som det i området bor mycket barn och ungdomar som skulle kunna tänka sig att nyttja dessa om de var mer anpassade efter deras behov. I arbetet har jag därför undersökt denna problematik med hjälp av frågeställningen: Hur kan man med en designprocess som involverar medborgare utforma en plats? Hur kan man utforma denna plats på ett sådant sätt så att det lockar de boende att vistas och mötas och skapa inkluderande och trivsam miljö där platsidentitet uppehålls? I arbetet genomförs participativa designmetoder utefter frågeställningen på så sätt att djupintervjuer genomförs med de människor som bor i området för att få en djupare inblick i behov och problematik. Dessa leder i senare fas till workshops där mjuka värden etableras för att kunna jobba vidare med koncept. Platsobservationer och studie av relevant litteratur från både design och arkitekturområdet har använts för att utveckla syfte och metoder för workshops under arbetets gång. Arbetets resultat är i form av en planlösning och en klätterställning som har utformats efter behov samt workshopmodeller som utformats och testats.

Det som idag sammanfattas som miljonprogrammet har sitt ursprung under en tioårsperiod (cirka 1965-1975), då riksdagen beslutade att man med uppbyggnad av en miljon nya bostäder skulle bota den bostadsbrist som var. Beslutet fick ett positivt bemötande och man började bygga bostäder, främst i ytterområdena. Detta beslut skulle senare bli hårt debatterat då kritikerna antog att det skulle leda till en ökad segregation och sedermera nya, mer omfattande samhällsproblem. I dagens samhälle har miljonprogramsfastigheterna ofta ett dåligt rykte då skötseln av fastigheterna tillsammans med dess ålder föranlett eftersatta fastigheter. Eftersattheten i fastigheterna har nu lett till att många fastighetsägare står inför omfattande renoveringar för att kunna erbjuda sina hyresgäster beboeliga lägenheter. HSB Stockholm har arbetat och arbetar fortfarande med upprustning av miljonprogramsfastigheter i Rinkeby. Projekten innefattar en totalrenovering av hela fastigheten. Efter att ha genomfört renoveringen i några av fastigheterna upplever man inte att lönsamheten blivit så bra som man önskat. Det är i den sistnämnda meningen den här uppsatsen tar sin början, varför når man inte sitt avkastningskrav? Arbetet gör en djupdykning i den rättsvetenskap som behandlar upprustning av hyresbostäder och hyreshöjningar. Vidare konfronteras HSBs upprustningsstrategier med jämförbara fastighetsbolags metoder för att finna en vägledning i hur man på ett ekonomiskt hållbart sätt bör utföra upprustningsarbeten. Efter att ha kopplat samman det teoretiska (juridiken) med det praktiska så har jag kommit fram till en slutsats. Slutsatsen är att när praxis i sina bedömningar inte lägger någon större vikt i förarbetenas utsagor så föranleder detta problem då det är svårt att få till en direkt jämförelse vid bruksvärdesprövningar. En direkt jämförelse var något som HSB ville få till då man såg det som ett led i att kunna höja hyran efter renoveringarna i Rinkeby. Ytterligare en slutsats som kommit ur de, What today summarized as million program originated during a ten year period (about 1965-1975), the parliament then decided that with the construction of one million new homes they could cure the housing shortage that was. The decision was accepted positively and they started to build, mainly in outlying areas. This decision would later be heavily debated as critics assumed that it would lead to increased segregation and later on to new wider social problems. In today´s society, the million properties often hade a bad reputation when the management of the properties along with its age led neglected properties. Neglected units in the buildings now have led to that many property owners now are faced with extensive renovations in order to offer their tenants livable apartments. HSB Stockholm has worked and is still working on the renovation of million properties in Rinkeby. The projects include a complete renovation of the entire property. After having completed the renovation of som of the properties they are now facing the fact that the profitability was not as good as they have assumed. It is in the last sentence this essay begins, why are not HSB reaching their required rate of return? The essay delves into the legal science that deals with the rehabilitation of rental housing and rent increases. Furthermore HSBs rehabilitation strategies will be confronted with other comparable property companies methods, so we can find a guide on how to in a economically sustainable way manner this upgrading work. After having connected the theoretical (the law) to the practical, i have come to a conclusion. The conclusion is that when the practice in their assessments don´t take the legislative history statements into account, we have a problem. Because it is difficult to directly compare the apartments. A direct comparison was something HSB wanted beacuse they saw a way to increase the rents after the renovation. Another conclusion that emerged from the public debate and the in

During recent decades Swedish housing policy has undergone a system switch causing the decline of the traditional welfare state and the emergence of neoliberal policy, favouring gentrification in urban development. Caught in-between regulation and marketised conditions of the housing sector are the socioeconomically disadvantaged tenants, whose terms weakened in relation to homeowners, making them vulnerable in an increasingly socioeconomically unequal urban environment. Meanwhile the ”miljonprogram”, a large proportion of the national housing stock, has deteriorated due to disinvestment, creating extensive renovation needs. Facing the threat of “renoviction” tenants are organising against housing-companies performing standard-enhancing renovations resulting in socially unsustainable rent-increases. By conducting a qualitative case-study, carried out in the Stockholm suburbs emphasising on interviewing tenants, results are formed depicting a bottom-up perspective on the complex housing policy system in general and particularly the process of renovation. Without drawing any farfetched conclusions, it is established that current housing policies are not adapted to solve problems arising with the need for renovation. Furthermore, the tenants are dissatisfied with their situation showing low levels of trust in the housing companies capability of providing adequate solutions causing the tenants to organise in protest. Finally, some signs of impending gentrification in the area are observed.

Purpose: The Million homes programme is a major part of the total housing stock in Sweden. Substantial and costly renovations will be required to meet the modern-day requirements. The aim of this report is to explore how attractiveness and the social, economic and ecological sustainability of housing estates can be improved. The objective is to give hands-on proposals for improvement, presented in a program for action, which makes housing estates built during the Million homes programme more attractive and sustainable. Method: Case studies of three housing estates built during the Million homes programme has been carried out through literature studies and interviews, to investigate measures to improve the attractiveness and sustainability, and asses their impact. Findings: To increase the attractiveness, a mixed development should be obtained, measures must be done without increasing the rents too much, the residents should have a say in the renovation works, the area's reputation should be strengthened, and security and transportation should be improved. Social sustainability can be promoted through respect and communication with tenants, improved community, more people in motion in the area, employment of tenants and mixed ownership. To promote ecological sustainability energy-saving measures and investments in renewable energy should be carried out while taking the character of the buildings into consideration. Energy saving measures are often economically profitable. If the social sustainability is improved economic gains can be done, and a long-term perspective is important. To coordinate actions and preserve functioning components is good for the economic sustainability. The results are presented in a program for action, and the measures can be considered universal and applicable to Million homes programme housing estates, but must be adapted to the context. Implications: Sweden's environmental and energy goals can only be achieved if energy efficiency and res, Syfte: Miljonprogrammets bostäder utgör en stor del av Sveriges totala bostadsbestånd. Stora och kostsamma renoveringsåtgärder kommer krävas för att byggnaderna ska uppfylla nutida krav. Syftet med arbetet är att undersöka hur attraktiviteten och den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten i flerbostadshusområden från miljonprogrammet kan förbättras. Målet med arbetet är att ge konkreta förbättrings- förslag, redovisade i ett åtgärdsprogram, som gör bostadsområden byggda under miljonprogrammet mer attraktiva och hållbara. Metod: Fallstudier av tre flerbostadshusområden byggda under miljonprogramsåren har utförts genom litteraturstudier och intervjuer. Detta för att undersöka attraktivitets- och hållbarhetshöjande åtgärder, samt utvärdera deras effekter. Resultat: För att öka attraktiviteten bör blandad bebyggelse eftersträvas, åtgärder måste göras utan att hyresnivån höjs alltför mycket, de boende bör ha inflytande i förnyelsearbetena, områdets rykte bör stärkas samt trygghet och transportmöjligheter förbättras. Den sociala hållbarheten kan främjas genom hänsyn till och kommunikation med hyresgäster, förbättrad gemenskap, fler människor i rörelse i området, syssel- sättning av hyresgäster och blandade upplåtelseformer. För att främja den ekologiska hållbarheten bör energibesparande åtgärder och investeringar i förnyelsebar energi utföras, samtidigt som hänsyn tas till bebyggelsen karaktär. Energibesparande åtgärder är dessutom ofta ekonomiskt lönsamma. Då den sociala hållbarheten främjas kan samhällsekonomiska vinster göras och ett långsiktigt perspektiv är viktigt. Att sam- ordna åtgärder och bevara fungerande komponenter gynnar den ekonomiska hållbarheten. Resultaten redovisas i ett åtgärdsprogram, där åtgärderna kan anses generella och tillämpliga på flerbostadshusområden från miljonprogramsåren, men måste anpassas till det aktuella området. Konsekvenser

År 1965 togs riksdagsbeslutet om miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under tio år. Till en början hade områdena som uppkom under den tiden ett gott rykte och symboliserade ett moderiktigt samhälle. Flera av dessa har sedan haft en negativ utveckling när det kommer till miljöpåverkan, segregation och trygghet. Ett typiskt exempel på ett område från denna tid är Vivalla i Örebro. I många av miljonprogramsområdena har underhåll varit eftersatt i många år och det talas om att miljonprogrammen läcker energi. Många av områdena står inför stora behov av renovering, något som är kostsamt. Men det är också en möjlighet till att ta ett helhetsgrepp i hållbarhetsfrågan. I och med renovering finns möjlighet att förbättra de ekologiska förutsättningarna genom bland annat sänkt energianvändning. Samtidigt kan de sociala frågorna beaktas för att på bästa sätt förbättra förutsättningarna för de boende. I Mitt gröna kvarter i Vivalla ville fastighetsägaren, ÖrebroBostäder, skapa ett pilotprojekt med hållbarheten i fokus. Resurser sattes in för att bland annat sänka energianvändningen, öka tryggheten och minska utanförskapet. Syftet med denna rapport var att studera hur ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet beaktas i renovering av miljonprogram, med fokus på Mitt gröna kvarter i Vivalla. Detta genomfördes genom omfattande litteraturstudier samt genom intervjuer med personer med olika roller i projektet. Mitt gröna kvarter var en kostsam satsning som trots stor framgång vad gäller minskad energianvändning och ökad delaktighet från de boende inte var ekonomiskt lönsam, sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Däremot finns det mycket som tyder på att samhället gör en stor vinst av projektet.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och undersöka selektiv migration i Uppsalas genom att observera rörlighet och befolkningsförändringar under tidsperioden 1990-2010 för bostadsområden byggda under miljonprogramåren 1965-1974. För att uppnå undersökningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, hämtade från databasen GeoSweden, för inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefödda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfödda inflyttare ökade. Studien visar även att selektionen bland inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram skiljer sig från andra så kallade utsatta bostadsområden i andra svenska städer. Den selektion som setts i tidigare studier där utflyttare från de utsatta områdena är mest resursstarka avseende utbildning, inkomst och sysselsättning, följt av stannare och inflyttare, märktes ej nämnvärt i Uppsalas miljonprogram, bortsett från perioden 1990-1995.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverige använder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projekt som studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg, Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap. Genom att intervjua en person från varje område studeras likheter och skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vid byggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka den sociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områden som länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokus ligger på att anställa långtidsarbetslösa. I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på att föra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan bygga hyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagsläget har., This report gives a picture of different things a developer in Sweden can use to increase the social sustainability. The studied parts are Bygga om Dialogen in Malmö, Älvstaden in Gothenburg, Vivalla in Örebro and association Byggemenskap. By interviewing one person from each area similarities and differences were studied to compare their work with social sustainability. In Malmö and Örebro their work is to increase the social sustainability for restoration objects and how to get whole areas that have long had a bad reputation to become socially sustainable with the main focus being on hiring long-term unemployed people, in Gothenburg and within the association Byggemeskap, the focus is to increase the social sustainability at new housing estates and how we can build new tenancies with a lower rent then apartments have today.

Purpose: Discover measures that enhances social sustainability based on three chosen positions; social interaction, social integration and architectural identity, whilst increasing the attractiveness of the area. Method: A case study in Tensta, a comparative study based on a previous survey and a self-conducted survey, in forms of a questionnaire, dialogues and interviews with residents of Tensta. Initially, studies about the advantages and disadvantages of the “million-program” and document analysis of previous surveys were made. Findings: The objective of the study was to find measures that enhance the social sustainability of a residential area whilst increasing its attractiveness. By finding out how the residents of the area evaluate the measures already conducted as well as what they personally consider contributing to a pleasant social environment, it is possible to see which direction of development the area is taking. In this way measures that enhance social sustainability which increase the area’s attractiveness. Several point efforts have been made in with a lack of effect. Furthermore, the residents believe that the actual problems cannot simply be “designed out” as they are rooted deeper than that. One of the major problems in Tensta is the low employment and occupation rate, especially among the younger generations. By providing more appropriate facilities/spaces, which encourage a social environment, the risk of residents taking up bad habits, such as crime, is reduced. This would reduce the insecurity, which currently is discouraging people from leaving their house during evenings, and further on allow more activities to take place. Implications: The study shows that smaller measures such as well-maintained environments including plantations and functional lighting, could help enhance the social sustainability by inspiring residents to feel proud and belonging to the area. Furthermore, the study clarifies that clearly defined meeting points is somethi

Utgångspunkten i denna kandidatuppsats inom landskapsarkitektur är att undersöka hur synen och användandet av betong, i framför allt utemiljöer, har förändrats från modernismen, genom brutalismen till idag. Då mycket av det som står skrivet om betong sedan tidigare ofta fokuserar på betongens tekniska aspekter, är tanken med denna uppsats att undersöka betong ur ett nytt perspektiv och granska materialet utifrån stilideal och intentionen bakom användandet. Uppsatsen är uppdelad i fyra delar: en inventerande del med litteraturstudier där olika riktlinjer inom betonganvändandet synliggörs, vilket leder in på den platsbesökande delen som utgår ifrån kvalitativa observationer på tre olika platser där betongen har en central roll och där resultaten av litteraturstudierna visas. Efter detta kommer en analyserande del, där jag undersöker platsbesöken utifrån tre olika motsatsaspekter. Slutligen kommer en kritiskt diskuterande del där frågeställningen för uppsatsen ”Hur har synen på betong och användandet av detsamma förändrats från tiden för miljonprogrammet till idag, med utgångspunkt i rådande stilideal?” samt resultatet av litteraturstudierna och platsbesöken diskuteras utifrån olika aspekter. Detta har resulterat i en uppsats där diskussionen kring hur betongens status har förändrats över tid ligger i fokus. Slutsatsen gör materialets komplexitet synligt och tydliggör olika aspekter som gör att områden där betongen är utbredd kan vara både uppskattade och inte., The premise of this bachelor thesis in landscape architecture is to examine how the vision and the use of concrete, especially in outdoor environments, has changed from modernism, trough brutalism until today. Since much of what previously is written about concrete often focus on the technical aspects of the material, the idea of this essay to examine concrete from a new perspective, and review material on the basis of style ideals and intent behind the use. The thesis is divided into four parts: an inverting part with literature studies where different guidelines in concrete use is made visible, leading in to the site visitors portion which assumes qualitatives observations at three different places where the concrete has a central role and where the results of the literature studies is shown. After this, an analytical part takes place where I examine the site visits from three different contrast aspects. Finally, a critical discussion takes place where the issue ”How has the perception of the concrete and the use of the same changed from the time of the Swedish million program until today, based on the prevailing stylistic ideal?” and the results of literature studies and site visits are discussed from different aspects. This has resulted in an essay where the discussion around how the concrete status has changed over time is the focus. The conclusion makes the material complexity visible, and clarifies various aspects that make areas, in which concrete is widespread, can be both appreciated and not.

I arbetet visas hur man kan använda skapande arbete som väg till platskännedom och bas för ett koncept för en plats, med ett område i Gottsunda/Valsätra, Uppsala, som exempel. Jag utarbetade tio undersökningsmetoder med skapande arbete som gemensam nämnare och prövade dem på området. Undersökningsmetoderna var skilda varandra i utförande. Jag byggde modeller, gjorde känsloskisser, seriella vyer, tecknade konturer och mellanrum, skissade på natten, gjorde collage, karikatyrer, promenerade och tecknade samtidigt, samt tecknade reflekterande skisser. Jag tolkade resultatet från undersökningsmetoderna och drog slutsatser ifrån det. Slutsatserna analyserades och användes som material till att utforma ett program för området. Detta följs av några koncept för områdets framtida utformning. ”Västra parken” bygger på att skapa social interaktion genom att tillhandahålla bostadsnära odlingsytor med fokus på ätbara växter och grödor. I förslaget ”Torgytor” skapas ett långsmalt torg. Uteserveringar, torghandel och schackspel inramat av körsbärsträd. En sekvens av rum möter flanören som passerar “Östra parken”. Förutom grönskande uterum skapas en scen samt två målarväggar. Detta ger möjlighet för de boende att uttrycka sig i flera olika medier och få utlopp för sin kreativitet, sina känslor och kanske även den frustration och ilska jag känt existerar i området under mitt skissande. ”Bostadsgård” är ett koncept som visar hur den sociala zoneringen kan förbättras på områdets bostadsgårdar. Konceptet ”Fasad” visar några exempel på åtgärder som livar upp områdets på många platser gråa fasader. Som avslut på vyn från områdets huvudentré skapade jag konceptet “Lekpark”. En hög skulptur markerar här gatans slut och kring denna ligger en lummig lekpark för alla åldrar. En intressant iakttagelse är att man med min skissmetod faktiskt får en skiss tillbaka i sitt medvetande, en skissartad bild över hur ett område upplevs. Min upplevelse är att skissandet kortade ner startsträckan för gesta, This work demonstrates how form studies can be used as a way to reach site knowledge and form the base for landscape architectural design concepts, with the geographical area of Gottsunda/Valsätra, Uppsala, as an example. I worked out ten investigative sketching techniques and tested them in the mentioned area. I built models, made emotional sketches, serial views, contours and negative spaces, sketched during nighttime, made collages, caricatures, walked and sketched simultaneously, and also drew reflective sketches. I interpreted the results of the sketching methods and drew conclusions from them. The conclusions were sorted to strenghts, weaknesses, opportunities and threats, and then used as a base for making a program for the area. The program is followed by some concepts for the area's future design . "Västra parken"is designed to provide areas for urban farming, with a focus on edible plants and crops, close to the residents in the neighbourhood. In the concept “Torg”, Squarespace, the possibility of creating an elongated square is shown. Outdoor dining, market trade and large chess boards surrounded by cherry trees on two sides. A sequence of rooms meets the visitor in the concept “Östra parken”, the East Park. In addition to the many green outdoor rooms, a stage for performances and two walls for painting and art adds life to the park. It provides an opportunity for residents to express themselves in a variety of media and also an outlet for their creativity, their feelings and maybe even the frustration and anger I felt exists in the area during my sketching. "Bostadsgård" shows how the residential courtyards can be improved in the area. “Fasad” shows a couple of examples on how the dull facades in the area can be improved. The concept “Lekpark”, playground, is built as an ending point and landmark of the view from the main entrance of the area. The exercises I made have given me a strong mental picture of the area's nooks and crannies as well as given me