Search

ObjectiveAs part of the update of the International Evidence-Based Guidelines for the Assessment and Management of polycystic ovary syndrome (PCOS), a systematic review was performed to inform evidence-based recommendations. DesignSystematic review. Only randomised controlled trial were included. PatientsWomen with PCOS; the use of combined oral contraceptive pills (COCP) was compared with no medical treatment. MeasurementsOutcomes were designed in collaboration with clinical experts, researchers, and consumers. Critical outcomes included hirsutism, irregular cycles, quality of life, body mass index (BMI), and weight. Results1660 publications were identified, but only four studies were included. No studies could be combined for meta-analysis. COCP treatment improved cycle regularity compared with no medical treatment (100% vs. 0%, with low certainty of evidence). COCP showed no difference in improvement of hirsutism or BMI compared with placebo or lifestyle; a lower weight after COCP compared with no treatment (mean difference [MD] -8.0 (95% confidence interval, CI -11.67); -4.33 kg); and improvement in quality of life (MD 1.2 [95% CI 0.96]; 1.44), but these results were all very low certainty of evidence. ConclusionResults show that COCP benefit cycle regulation, but other benefits or potential adverse effects were only identified with very low certainty of evidence. The COCP is frontline medical treatment in PCOS, but this is still based on established efficacy in the broader general population. Our results show that research in PCOS is seriously lacking and should be prioritised to capture core reproductive, metabolic and psychological outcomes important in PCOS.

Bakgrund: Besöken på akutmottagningar för barn i Sverige ökar hela tiden. För att möta detta har allt fler sjukhus börjat använda sig av sjuksköterskebesök. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans erfarenhet av att självständigt bedöma och behandla sjuka barn på en akutmottagning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt förhållningssätt. Urvalet bestod av elva barnsjuksköterskor med erfarenhet av sjuksköterskebesök. Materialet analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Barnsjuksköterskans erfarenhet av sjuksköterskebesök visade sig vara positiva. Hen ansåg att sjuksköterskebesök innebar att arbetet blev mer stimulerande och utvecklande. Barnsjuksköterskan hade en betydande uppgift i att barnen kom till rätt vårdnivå både för barnets bästa och för att verksamheten skulle fungera på ett bra sätt. Det fanns potential och vilja att utveckla sjuksköterskebesök på akutmottagning för barn. Slutsats: Sjuksköterskebesök är positivt för barnsjuksköterskan, för att det bidrar till att barnsjuksköterskan utvecklas i sin profession vilket i sin tur skapar arbetsglädje. På grund av sjuksköterskebesök kan barnen som inte är i behov av en läkarbedömning få hjälp snabbare vilket leder till kortare väntetider på akutmottagningarna. Background: Visits in the Swedish emergency units for children are increasing. In order to meet this, more and more hospitals are using nurse-led consultations. Aim: The purpose of this study was to describe the pediatric nurse´s experience of independently assess and treat children in the emergency department for children. Method: A qualitative interview study with inductive approach. The sample consisted of eleven pediatric nurses with experience of nursing visits. The material was analyzed with manifest content analysis. Results: The pediatric nurse´s experience of nurse-led consultation turned out to be positive. He/she considered that nurse-led consultations meant that the work became more stimulating, interesting and developing. The pediatric nurse had a significant task in that the children reached the right level of care both for the child's best interests and the activities. There was potential and willingness to develop nurse-led consultations to the emergency department for children. Conclusion: Nursing visits are positive for the pediatric nurse, because they contribute to the pediatric nurse developing in her profession, which in turn creates job satisfaction. Due to nurse visits, children who do not need a medical assessment can get help more quickly, which leads to shorter waiting times in the emergency department. In addition, the business benefits as nurse visits are more cost-effective.

Congenital adrenal hyperplasia (CAH) is the most common form of adrenal insufficiency in childhood; it requires cortisol replacement therapy with hydrocortisone (HC, synthetic cortisol) from birth and therapy monitoring for successful treatment. In children, the less invasive dried blood spot (DBS) sampling with whole blood including red blood cells (RBCs) provides an advantageous alternative to plasma sampling. Potential differences in binding/association processes between plasma and DBS however need to be considered to correctly interpret DBS measurements for therapy monitoring. While capillary DBS samples would be used in clinical practice, venous cortisol DBS samples from children with adrenal insufficiency were analyzed due to data availability and to directly compare and thus understand potential differences between venous DBS and plasma. A previously published HC plasma pharmacokinetic (PK) model was extended by leveraging these DBS concentrations. In addition to previously characterized binding of cortisol to albumin (linear process) and corticosteroid-binding globulin (CBG; saturable process), DBS data enabled the characterization of a linear cortisol association with RBCs, and thereby providing a quantitative link between DBS and plasma cortisol concentrations. The ratio between the observed cortisol plasma and DBS concentrations varies highly from 2 to 8. Deterministic simulations of the different cortisol binding/association fractions demonstrated that with higher blood cortisol concentrations, saturation of cortisol binding to CBG was observed, leading to an increase in all other cortisol binding fractions. In conclusion, a mathematical PK model was developed which links DBS measurements to plasma exposure and thus allows for quantitative interpretation of measurements of DBS samples.

Additional file 1. Interview guide.

Vertaisarvioitu. Viime vuosikymmenien aikana tapahtuneen kehityksen myötä yli 80 % lapsena syövän sairastaneista on elossa viiden vuoden kuluttua syövän toteamisesta. Syöpähoidot saattavat kuitenkin vaurioittaa tytön munasarjoja pysyvästi. Tutkimusten mukaan lapsuusiän syövästä toipuneet saavatkin lapsia harvemmin kuin terveet väestöverrokit. Vaikka taustalla on usein tahaton lapsettomuus, myös tiedonpuute hoitojen riskeistä ja vaikutuksesta hedelmällisyyteen, seksuaalisuuteen ja raskauksiin voi olla osatekijä. Asiantunteva neuvonta syöpähoitojen vaikutuksesta lisääntymisterveyteen on ensiarvoisen tärkeää. Lapsuusiän syövästä toipuneiden naisten koeputkihedelmöityshoitojen määrä on viime vuosina selvästi lisääntynyt. Jos hoidot johtavat raskauteen, siihen liittyvät riskit ovat yleensä pieniä, ja lapsuudessa syöpää sairastaneet naiset voivat yleensä synnyttää lapsensa turvallisesti. .

Med denna studie vill vi med stöd av fokusgruppsintervjuer undersöka vad som har varit av betydelse för unga tjejer som gör gymnasieval inriktat mot mansdominerad bransch. Studiens forskningsfrågor lyder: Vilka orsaker finns och har varit av betydelse i tjejernas val av gymnasieprogram? Vilka uppfattningar om valet som normbrytande kan utrönas hos de tjejer som går El- och energiprogrammet? Hur kan karriärvägledningen utvecklas för att vidga elevernas perspektiv och förbättra förutsättningar för normbrytande karriärval? Intervjuerna genomfördes med två grupper av tjejer som går El- och energiprogrammet på gymnasiet. Det visade sig att de betydande orsakerna var flera men att de mest framträdande var att det fanns en osäkerhet inför gymnasievalet, skoltrötthet och till viss del slumpen. Vidare kunde vi se hur den lokala kontexten möjligtvis påverkat, som till exempel tjejernas vårdnadshavares klasstillhörighet och studieortens förutsättningar. Tjejernas uppfattning om valet som normbrytande kopplades till erkännanden de fått från sin omgivning genom olika uttryck och åsikter. De flesta av dem anspelar på att deras val bryter mot genuskontraktet. Fokus hos omgivningen hamnade på föreställningar om vad som är rimligt för en tjej snarare än det val av karriär som gjorts. Valet upplevdes ändå som fritt och eget av tjejerna. När samtalen i fokusgruppen berörde studie- och yrkesvägledningen framkom att det fanns en önskan om mer tid och stöd inför sina karriärval. Att elever ges möjlighet att undersöka sina egna förutsättningar i förhållande till karriär framkommer som en betydande del i utvecklingen av vägledning både från litteraturen och våra informanter.

The development of modern cancer therapies has led to increased survival in most early onset cancer patients. As more patients experience long-term survival, the late effects of cancer and its treatments affecting both the health and quality of life of survivors have become evident. Female cancer survivors are concerned about the possible adverse effects of cancer on their reproductive health. The aim of this study was to evaluate use of fertility treatments, as well as adverse pregnancy-related conditions and obstetric outcomes in female cancer survivors. In this thesis, Finnish population-based registers were used to compare female cancer survivors to female siblings (Studies I, II and IV) and age-matched female comparison subjects (Study III). The study cohort, which was identified from the Finnish Cancer Register, comprised female cancer survivors diagnosed with cancer between 1953 and 2004 at the age of 0-34 years (N=13,799) and between 1953-2012 at the age of 0-39 years (N=24,610). Female siblings and age-matched comparison subjects were identified by linkage to the Central Population Register. Information on the use of fertility drugs (Study I) was obtained from the Reimbursement Register of Prescribed Medicines. Information on fertility treatments in women giving birth (Study II), as well as information on pregnancy-related conditions (Study III) and obstetric outcomes (Study IV), was retrieved from the Medical Birth Register. Female cancer survivors have an increased use of fertility drugs compared to siblings, explained by the increased use of assisted reproductive technology (ART). Time period played a key role, with increased use of ART in cancer survivors from 2003 onwards (Study I). In cancer survivors giving birth, time elapsed from cancer treatment increased the use of fertility treatments over time, suggesting that cancer treatments lead to a diminished ovarian reserve and a narrowed fertile window (Study II). The risk for preterm deliveries is increased in cancer survivors but the underlying reasons behind them have been unclear. Our results showed that certain pregnancy related conditions (vaginal bleeding and pre-eclampsia) tend to be more severe in cancer survivors, as these conditions more often lead to preterm delivery in cancer survivors compared to comparison subjects with the same condition (Study III). In addition, cancer survivors have an increased risk for hospitalization during pregnancy, intrahepatic cholestasis, fear of childbirth and mental disorders and diseases of the nervous system (Study III). Cancer survivors also have an increased risk for induction of labor and elective cesarean sections compared to siblings. The risk of adverse delivery outcomes were most increased in childhood cancer survivors, aged 0-14 years at diagnosis (Study IV). The increased use of fertility treatments in female cancer survivors emphasizes the need for collaboration between oncologists and gynecologists in order to identify those cancer survivors at risk for subfertility or infertility. Our results show an increased use of fertility treatments during recent years, indicating a more active approach towards treating cancer survivors with fertility issues. Our results further indicate that once pregnant, though most cancer survivors have uncomplicated deliveries, some are at an elevated risk for complications, that place them at risk of preterm delivery and adverse obstetric outcomes. Health-care providers should be aware of these risks, attempt to identify these women and provide adequate follow up for this subgroup. Nykyaikaisten syöpähoitojen ansiosta yli 80% lapsuudessa tai nuorena aikuisena syöpään sairastuneista paranee. Syöpähoidot saattavat kuitenkin vahingoittaa munasarjojen toimintaa, jolloin munarakkuloiden määrä vähenee ja munarakkulan kehitys häiriintyy. Nuoruuden syövästä toipuneet naiset saavatkin lapsia selvästi vähemmän kuin muu väestö. Tämän väitöstutkimuksen mukaan nuoruuden syövästä toipuneet naiset joutuvat myös useammin turvautumaan lapsettomuushoitoihin. Tutkimuksessa selvisi, että syövästä toipuneille tehtiin koeputkihedelmöityshoitoja kaksinkertainen määrä terveisiin sisaruksiin verrattuna. Väitöstutkimuksessa verrattiin myös 2000-luvun jälkeen tehtyjä koeputkihedelmöityshoitoja ennen 2000-luvulla tehtyihin ja todettiin, että luku on yli kolminkertaistunut. Tässä väitöstyössä tutkittiin myös syövästä toipuneiden naisten raskauksia ja synnytyksiä. Tutkimus vahvistaa aiempia havaintoja siitä, että raskaus ja synnytys sujuivat nuoruudessa syövän sairastaneilla naisilla yleisesti ottaen hyvin. Tutkimuksessa todettiin, että syövän sairastaneilla naisilla on kohonnut ennenaikaisen synnytyksen riski, joka pääsääntöisesti näyttää johtuvan tulevan äidin sairauksista. Esimerkiksi raskauden aikainen verinen vuoto tai raskausmyrkytys johti ennenaikaiseen synnytykseen syövän sairastaneilla naisilla useammin kuin verrokeilla. Syövästä toipuneiden naisten synnytyksiä käynnistettiin myös 17 % sisarusten synnytyksiä useammin ja he päätyivät 36 % useammin suunniteltuihin keisarileikkauksiin. Osaselitys tähän lienee syövästä toipuneiden naisten kaksinkertainen synnytyspelko väestöverrokkeihin verrattuna. Raskauteen ja synnytykseen liittyvät riskit olivat kuitenkin pieniä ja lähellä sisaruksien ja muun väestön vastaavia, joten nuorella iällä syöpää sairastaneet naiset voivat yleensä synnyttää lapsensa turvallisesti. Väitöskirjassa on tutkittu yli 24 000 naista, jotka ovat sairastaneet syövän alle 40-vuotiaana. Verrokkiryhmä koostui naisten sisaruksista ja potilaiden kanssa saman ikäisistä väestöverrokeista. Tiedot perustuvat Suomen Syöpärekisterin, Syntyneiden lasten rekisterin ja KELAn lääkeostorekisterin lukuihin.

Till följd av både naturliga processer och antropogen påverkan växer Upplands största sjö, Tämnaren, igen, till lokalbefolkningens förfäran. Denna fallstudie kartlägger med hjälp av intervjuer och den miljöetiska kartmetoden de inblandade aktörerna och deras förhållningssätt i arbetet för sjöns bevarande. Detta för att få en förståelse för hur deras natursyn påverkar förutsättningarna för Tämnarens framtid. Studien baseras på tidigare studentarbeten och avser att vara ett komplement till dessa. Resultatet visar att ett samarbete mellan aktörerna är under utveckling men att de samtidigt har mer förväntningar på varandra än på sig själva. Aktörerna har spridda inställningar till nyttorna med Tämnaren och är heller inte helt överens om hur man bör gå tillväga, om något alls bör göras eller vem som ska göra vad. Slutsatsen är att för ett bevarande av Tämnaren bör samtliga aktörer identifiera sin egen nytta med Tämnarens existens för att på så vis hitta motivation till ett arbete mot ett gemensamt mål.