Search

Trans and gender diverse people report significantly poorer health than cisgender people. This could be understood as an effect of minority stress. One way of enhancing their wellbeing is through transgender affirming cognitive-behavioural therapy, and this study investigated participant experiences of such an intervention. The intervention was therapist led, individual, internet based and directed towards transgender people in Sweden. Eight semi-structured interviews were conducted and analysed through a reflexive thematic analysis. The analysis resulted in two main themes: I’m in this for us! and What’s in it for me? The first theme reflected experiences of motivation to participation, therapist approach and treatment structure. The second theme delved into experiences of components of the intervention. The results indicated that despite low expectations participants generally perceived the intervention as helpful and relevant. However, some participants found aspects of the intervention overly clinical and pathologising, making it difficult for them to relate to and embrace. The findings, based on participant experiences of what was (and wasn’t) helpful aligns with suggestions from the transgender affirming theoretical framework. This highlights the importance of maintaining a distinct foundation of participant’s needs and minority stress theory in interventions., Transpersoner har på gruppnivå sämre hälsa än cispersoner, vilket kan förstås utifrån minoritetsstressteori. Ett sätt att öka deras välmående är genom transbekräftande kognitiv beteendeterapi och denna studie undersökte deltagarnas upplevelser av en sådan intervention. Interventionen var terapeutledd, individuell och internetbaserad och riktade sig till transpersoner i Sverige. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med reflexiv tematisk analys. Analysen resulterade i två huvudteman: Jag gör det för oss! och Hur blev det för mig? Det första huvudtemat reflekterade upplevelser av motivation till deltagande, bemötande och behandlingsstruktur. Det andra fördjupade sig i behandlingens innehåll. Resultaten indikerade att trots låga förväntningar på interventionen upplevdes den i huvudsak som hjälpsam och relevant av deltagarna. En del av interventionen upplevdes dock som alltför klinisk och patologiserande och var därmed svår för en del deltagare att ta till sig. Deltagarnas upplevelser av vad som varit hjälpsamt och inte gick i linje med det som föreslås av det transbekräftande teoretiska ramverket. Detta synliggjorde vikten av att insatser av detta slag hålls tydligt förankrade i deltagarnas behov och i minoritetsstressteori.

Bakgrund: Inom arbetsterapi används begreppen aktivitetsbalans och aktivitetsobalans. Det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och upplevelsen av aktivitetsbalans, men få studier är utförda på män. Vid psykisk ohälsa kan aktivitetsobalans uppstå vilket kan påverka personens vardag, aktiviteter och hälsa negativt. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur män i Sverige med depression och/eller ångest upplever aktivitetsbalans. Metod: Studien utförde elva semistrukturerade intervjuer med kvalitativ tvärsnittsdesign och data analyserades med manifest innehållsanalys och ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Resultatet visade att begränsad kapacitet bidrar till aktivitetsobalans genom att bristande ork hindrar aktivitetsutförandet och tröskeln upplevs för hög. Aktiviteter påverkar den psykiska hälsan eftersom aktiviteter ger och tar energi, tillfredställande krav i aktivitet, rätt mängd och nivå i aktivitet och vikten av variation mellan aktiviteter. Verktyg som bidrar till aktivitetsbalans är strategier för psykisk hälsa, rekreativa aktiviteter och kortsiktig lösning för att minska ångest. Omgivningsfaktorer som påverkar aktivitetsbalans är stödjande och hindrande faktorer samt normer om maskulinitet och negativa attityder. Slutsats: Upplevelsen av aktivitetsbalans varierade utifrån den psykiska hälsan och beroende på dag. Aktivitetsbalans kunde upplevas trots närvaron av depression och/eller ångest. Det framkom att aktivitetsobalans upplevdes på helger men aktivitetsbalans på vardagar. Resultat visar behov av vidare forskning inom området., Background: Occupational therapy describes the concept of occupational balance and imbalance. There is a connection between mental illness and the experience of occupational imbalance, but few studies explored the experiences of men. Mental illness can cause occupational imbalance and could impact the individual's activities in daily life and health negatively. Aim: The aim of this study is to investigate how men in Sweden with depression and/or anxiety experience occupational balance. Method: Eleven semi-structured interviews was conducted using a qualitative cross-sectional design. Data was analyzed using manifest qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The result showed that limited capacity contributed to occupational imbalance by energy deficit, prevented occupational performance and that the threshold was experienced as too high. Satisfied demands, right amount and level and variety of the activities impacted mental health. Depending on the mental health, activities could both give and take energy. Tools for occupational balance were strategies for improving mental health, recreational activities and short-term solution to reduce anxiety. Contextual factors that impacted occupational balance were supportive and prohibitive factors, norms about masculinity and negative attitudes. Conclusion: Occupational balance varied because mental health changed and depended on the day. Occupational balance could be experienced despite the presence of depression and/or anxiety. Occupational imbalance was experienced during the weekend, but occupational balance during the weekdays. The result indicate that further research is needed.

Bakgrund: Aktivitet och delaktighet är viktigt för hälsa och välbefinnande. En funktionsnedsättning kan medföra inskränkt delaktighet i fritidsaktiviteter. Fritidshjälpmedlet Joëlette, kan beskrivas som en en-hjulad rullstol med två handtag fram och bak. Joëlette används för att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att delta i turer i naturen. Bara ett fåtal tidigare studier finns om liknande hjälpmedel och endast med vuxna deltagare. Syfte: Att undersöka hur barn med funktionsnedsättning upplever fartfyllda turer i naturen med fritidshjälpmedlet Joëlette, utifrån barns, föräldrars och personliga assistenters utsagor. Metod: Tvärsnittsdesign med åtta semistrukturerade intervjuer med barn, föräldrar och personliga assistenter. Deltagarna rekryterades via den ideella föreningen Glädjeknuff-Skåne som anordnar Joëlette-turer för barn med funktionsnedsättning. En manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes. Resultat: Upplevelserna av Joelette-turer var positiva. Tre kategorier framkom: 1) Annorlunda än vanlig rullstol, 2) Sinnena aktiveras i naturen, och 3) Känna sig delaktig i den sociala miljön.Turerna bidrog till upptäckter av nya platser i naturen som var svåra att nå med vanlig rullstol, förhöjda kroppsliga förnimmelser vilka skänkte glädje, känslor av betydelsefullhet och delaktighet. Slutsats: Joëlette-turer i naturen bidrar till känslan av delaktighet och positiva känslor för barn med funktionsnedsättning. Fler studier krävs för att få ett bredare perspektiv., Background: Activity and participation are important for health and wellbeing. A disability may lead to limited participation in leisure activities. The assistive device Joëlette can be described as a one-wheeled wheelchair with two handles at the front and back. Joëlette is used to enable persons with disabilities to participate in tours in nature. Only a few previous studies exist on similar assistive devices and only with adult participants. Aim: To examine how children with disabilities experience fast-paced tours in nature with the assistive device Joëlette, based on the accounts of children, parents and personal assistants. Method: Cross-sectional design with eight semi-structured interviews with children, parents, and personal assistants. The participants were recruited via the non-profit organization Glädjeknuff-Skåne that arranges Joëlette tours for children with disabilities. A manifest content analysis with an inductive approach was used. Result: The experiences of Joëlette tours were positive. Three categories emerged: 1) Different from a regular wheelchair, 2) The senses are activated in nature, and 3) Feeling involved in the social environment. The tours contributed to the discovery of new places in nature that were hard to reach with a regular wheelchair, heightened bodily sensations which gave joy, feelings of importance and participation. Conclusion: Joëlette tours in nature contribute to the feeling of participation and positive emotions for children with disabilities. More studies are required for a broader perspective.

Bakgrund: Varje år vårdas över 10 000 barn på neonatalavdelningar i Sverige. En stor del av dessa barn är födda för tidigt. Att vårdas på neonatalavdelning innebär ofta att det för tidigt födda barnet genomgår en mängd smärtsamma procedurer. För att dessa procedurer inte ska påverka barnet negativt nu och i framtiden krävs smärtlindring. Hud mot hud vård är en metod som kan minska smärtan för det för tidigt födda barnet. Syftet: Var att belysa hud mot hud vårds inverkan på det för tidigt födda barnets smärtreaktioner vid procedursmärtor under vårdtiden på neonatalavdelning. Metod: En systematisk litteraturöversikt över kliniska RCT studier som berör hud mot hud vård genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar integrerades. Resultat: Det framkom i majoriteten av studierna att hud mot hud vård har en positiv effekt på smärtreaktioner vid procedurrelaterad smärta hos det för tidigt födda barnet. Slutsats: Hud mot hud vård har en god smärtlindrande effekt vid procedursmärta, dock är den i vissa studier likvärdig med andra icke farmakologiska interventioner. Mer forskning behövs för att förtydliga hud mot hud vårdens betydelse vid smärtsamma procedurer.

Bakgrund: Delaktighet i organiserad fritidsaktivitet är en viktig aspekt av barns fritid då det bidrar till glädje, kompetens, identitet och god folkhälsa. Dock har barn med cerebral pares (CP) mindre möjlighet att vara delaktiga i organiserade fritidsaktiviteter än barn utan funktionsnedsättning. Föräldrars stöd har visat sig vara en viktig förutsättning för barnens engagemang i fritidsaktiviteter. Syfte: Att få en djupare förståelse för hur föräldrar till barn med CP upplever barnets möjligheter att vara delaktig i organiserade fritidsaktiviteter utanför hemmet. Metod: Kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer i tvärsnittsdesign. Med ett bekvämlighetsurval som genomfördes via riktade Facebook/Instagramgrupper rekryterades åtta deltagare. Dessutom rekryterades en deltagare med avsiktligt urval. Data analyserades med latent innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Föräldrarnas upplevelse av vad som påverkar delaktighet i fritidsaktiviteter för barn med CP resulterade i fem huvudkategorier: föräldrarnas roll, organisationen och ledarskapets roll, barnets egenskaper, samspelet med andra barn samt samhällets roll. Slutsats: Studien bidrar med ny kunskap om resurser och hinder för delaktighet i fritidsaktiviteter för barn med CP ur ett föräldraperspektiv. Resultatet tyder på att det finns ett behov av ökad kunskap hos ledare och föreningar, större ansvar inom Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH), mer tillgänglig assistans och transporter samt större utbud av fritidsaktiviteter i närområdet., Background: Participation in organized leisure activities is an important aspect of children's leisure as it creates joy, competence, identity and good public health. Children with cerebral palsy (CP) have less opportunity to participate in organized leisure activities than children without disabilities. Parental support is an important prerequisite for children's involvement in leisure activities. Aim: To gain deeper understanding of how parents of children with CP experience the child's opportunities to participate in organized leisure activities outside the home. Method: Qualitative approach using semi-structured interviews in cross-sectional design. Convenience sampling was used to recruite eight participants through targeted Facebook/Instagram groups. Purposive sampling was used to recruit one participant. Latent content analysis with an inductive approach was used. Result: Parental perception of factors influencing participation in leisure activities for children with CP resulted in five main categories: the parents' role, organization and leadership's role, the child's characteristics, interaction with other children and society's role. Conclusion: The study contributes with new knowledge about resources and barriers for participation in leisure activities for children with CP, from a parental perspective. The results suggest increased knowledge among leaders and organizations, more responsibility in pediatric habilitation, accessible assistance, transports and leisure activities in the neighbourhood are needed.

Bakgrund: Den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning av barn via ambulans är andningsbesvär. Barns luftvägar skiljer sig anatomiskt från vuxna och barn har därför en ökad risk för att drabbas av hypoxi. Ambulanssjuksköterskans prehospitala möte med barn har visats kunna orsaka osäkerhet och nervositet hos ambulanssjuksköterskan. Det saknas djupare förståelse för ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vårda barn med andningsbesvär. Syfte: Syftet var att belysa ambulanssjuksköterskans erfarenheter vid vårdande av barn med andningsbesvär. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer där 10 yrkesverksamma ambulanssjuksköterskor i Sverige inkluderades. Studiens data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Lundman och Graneheim. Resultat: Vård av barn med andningsbesvär beskrivs som utmanande relaterat till flera faktorer, en stor del relateras till att det sällan förekommer larm gällande barn med andningsbesvär. Ambulanssjuksköterskor beskriver bristande erfarenhet och att detta skapar ett stort behov av ytterligare utbildning gällande barn med andningsbesvär för att skapa trygghet vid vårdandet. Tidigare erfarenheter av barn värderas därför högt och leder till ett tryggare vårdarbete. Att ha egna barn beskrivs vara en underlättande faktor vid vårdande av barn med andningsbesvär. Vid mötet med anhöriga till det sjuka barnet har dessa haft förmåga att orsaka stress för ambulanssjuksköterskan. Konklusion: Erfarenheterna av att vårda barn med andningsbesvär beskrivs som utmanande. Det anses finnas stor förbättringspotential inom rådande specialistutbildningar när det kommer till utbildningar gällande vård av barn. Ytterligare forskning krävs för att vidare belysa ambulanssjuksköterskors erfarenheter vid vårdande av barn med andningsbesvär.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett generellt växande problem och en ökning i antalet ärenden indexerade som psykisk ohälsa har noterats de senaste åren. Ambulanssjukvården och polismyndigheten samverkar vid olika händelser, för att säkerställa adekvat utförande av samhällsuppdrag. Samverkan i team beskrivs som en kärnkompetens för ambulanssjuksköterskor. Även om samverkan sker till vardags, identifieras brister och hinder mellan organisationerna, vilket kan påverka hantering och beslutsfattande vid olika situationer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors erfarenheter av samverkan med polismyndigheten i ärenden som involverar patienter med psykisk ohälsa. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Informanter rekryterades från Region Skånes ambulansdistrikt 2 och 4. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade individuella intervjuer, totalt intervjuades 11 ambulanssjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datamaterialet. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema, två huvudkategorier med vardera fem underkategorier. Temat som framkom var att ambulanssjuksköterskorna generellt sett hade en positiv upplevelse av att samarbeta med polisen i ärenden som involverade patienter med psykisk ohälsa. Huvudkategorierna formades enligt följande; förberedelse och förutsättningar samt teamarbete. Ambulanssjuksköterskorna beskrev upplevelsen av olika förberedelser och förutsättningar för en god samverkan; omfattningen av polisens deltagande i ärenden, vilka olika lagar som gällde, tilldelad information och förberedande kommunikation. Ambulanssjuksköterskorna upplevde att kommunikation, bemötande, tidigare erfarenheter, personkännedom samt anpassning till situationerna var viktigt i organisationernas teamarbete. Konklusion: Resultatet indikerar att en effektiv och transparent kommunikation inom teamet är avgörande och spelar en central roll inom samverkan i denna specifika, Background: Mental ill-health represents a growing societal concern, with an observed increase in cases involving mental ill-health in recent years. Emergency medical services and law enforcement agencies collaborate in various incidents to ensure the effective execution of societal duties. Team collaboration is identified as a core competency for paramedics. Despite routine collaboration, deficiencies and obstacles between organizations are recognized, potentially impacting handling and decision-making in diverse situations. Objective: Ambulance Nurses' Experiences of Collaborating with the Police in Cases Involving Patients with Mental ill-health. Method: The study employed a qualitative interview approach with an inductive orientation. Participants were recruited from Region Skåne's ambulance districts 2 and 4. Semi-structured individual interviews were conducted, with a total of 11 paramedics interviewed. Qualitative content analysis was employed to analyze the data. Results: The analysis resulted in a main theme and two main categories, each comprising five subcategories. The emerged theme indicated that paramedics generally had a positive experience collaborating with law enforcement in incidents involving mental ill-health. The main categories were shaped as follows: preparation and prerequisites, and teamwork. Paramedics described their experiences regarding different preparations and prerequisites for effective collaboration, encompassing the extent of police involvement, relevant laws, provided information, and preparatory communication. Paramedics perceived communication, approach, prior experiences, familiarity with individuals, and adaptation to situations as crucial elements in organizational teamwork. Conclusion: The results indicate that effective and transparent communication within the team is crucial and plays a central role in collaboration in this specific context. Inadequate communication may lead to misunderstandings and unilateral decisions

Bakgrund: Problematisk skolfrånvaro har på senare år ökat och kommit att bli ett samhälleligt problem. Barns framtid och utveckling är till stor del präglad av att de klarar av skolan. Ett arbetsterapeutiskt perspektiv som innebär förståelse för hur miljön kan påverka aktivitetsutförandet kan bidra till att förbättra elevers delaktighet i skolan. Syfte: Syftet är att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att stödja elever med problematisk skolfrånvaro. Metod: En kvalitativ intervjustudie där 10 arbetsterapeuter inkluderades, analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom sju kategorier; Kunskap om orsaker till problematisk skolfrånvaro, vikten av terapeutisk allians för att främja skolnärvaro, fånga elevens motivation genom att fokusera på små steg för att lyckas, basala rutiner behöver stärkas för succesiv återgång till skolan, anpassningar i skolmiljön kan främja ökad delaktighet, främja ett gemensamt synsätt för eleverna, preventiva insatser är viktiga för att tidigt motverka problematisk skolfrånvaro. Slutsats: En begränsning är att arbetsterapeuter i Sverige inte finns tillgängliga för alla elever. Arbetsterapeuter hade kunnat vara med och bidra vid preventivt arbete med problematisk skolfrånvaro och tillsammans med andra professioner skapa bättre förutsättningar för elever att vara delaktiga i skolans undervisning och aktiviteter., Background: Problematic school absenteeism has increased in recent years and has become a societal problem. Children's future and development is largely determined by their ability to complete school. An occupational therapy perspective that involves an understanding of how the environment can affect the performance of activities can contribute to improving students' participation in school. Aim: The aim is to investigate occupational therapists' experiences of supporting students with problematic school absence. Method: A qualitative interview study in which 10 occupational therapists were included was analyzed with qualitative content analysis. Results: In the analysis, seven categories emerged; Knowledge of causes of problematic school absenteeism, the importance of therapeutic alliance to promote school attendance, capturing the student's motivation by focusing on small steps to succeed, basic routines need to be strengthened for gradual return to school, adaptations in the school environment can promote increased participation, promote a common point of view for students, preventive measures are important to prevent problematic school absenteeism at an early stage. Conclusion: A limitation is that occupational therapists in Sweden are not available to all students. Occupational therapists could have been involved and contributed to preventive work with problematic school absences and, together with other professions, created better conditions for students to participate in the school's teaching and activities.

Abstrakt Bakgrund: Kvinnors upplevelse av förlossning har betydelse både för framtida familjeplanering och anknytningen till barnet samt relationen till partnern. Tidigare forskning visar att det kan vara för tidigt att mäta kvinnors upplevelse direkt efter förlossningen. Därför var syftet med studien att jämföra kvinnors VAS-skattning av förlossningsupplevelsen vid hemgång från BB och 6–8 veckor post partum. Metod: Materialet samlades in genom enkäter som delades ut på en BB-avdelning i södra Sverige, där kvinnor skattade sin förlossningsupplevelse via VAS-skala. Skattningen gjordes genom siffror 0–10 där 0 var den sämsta tänkbara upplevelsen och 10 den bästa tänkbara upplevelsen. Skattningen gjordes först på BB och kvinnan blev därefter uppringda 6–8 veckor post partum för ny VAS-skattning. Totalt inkluderades 117 enkäter till analysen. Analysen genomfördes statistiskt som en kvantitativ studie. Enkäten innehöll en öppen fråga som analyserades kvalitativt med innehållsanalys. Resultat: Ingen statistisk signifikant skillnad från VAS-skattningen på BB till VAS-skattningen 6–8 veckor post partum kunde påvisas. Studien framtog däremot en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna som har VAS-skattat. Den kvalitativa analysen gav ett resultat av faktorer som påverkade förlossningsupplevelsen. Det framkom fyrahuvudkategorier som beskrev kvinnans förlossningsupplevelse. Dessa var barnmorskans profession, upplevelse av smärtlindring, upplevelse av induktion och yttre faktorer. Slutsats: Resultatet i studien kan vara viktig i förlossningsvården att uppmärksamma kvinnor som är förstföderskor och blir inducerade då de har en större risk för att förlossningen upplevs negativt. Studien framtar vad som kan påverka kvinnors förlossningsupplevelse vilket ger barnmorskan möjlighet att anpassa och ge goda förutsättningar till positiv förlossningsupplevelse.

Bakgrund - Barn som genomgår dagkirurgiska ingrepp upplever svår smärta i hemmet efteråt. För att minska risken för kronisk postoperativ smärta krävs en adekvat smärtlindring av den akuta postoperativa smärtan. Föräldrar har visat sig göra en bristfällig skattning av sina barns postoperativa smärta i hemmet. Syfte - Att undersöka barns, i åldern 8 till 17 år, postoperativa självskattade smärta i hemmet efter ortopediska dagkirurgiska ingrepp med hjälp av mobilappen PicPecc. De specifika frågeställningarna var; “Hur var smärtans intensitet de tre första dygnen efter utskrivning från dagkirurgisk enhet och hur förändrades smärtans intensitet under dygnen?” och “Vilka smärtstillande åtgärder rekommenderades inför utskrivning från dagkirurgisk enhet samt vilka smärtstillande åtgärder användes i hemmet?”. Metod – En pilotstudie med kvantitativ ansats där observationer inhämtades med hjälp av ett digitalt instrument under tre dygn. Resultat - I studien inkluderades 14 deltagare och det fanns ett externt bortfall på 43%. Datainsamlingen resulterade i 55 smärtskattningar från 8 deltagare. Av 55 skattningar visade 20 (36%) på en smärtnivå som motsvarade medelsvår eller svår till outhärdlig smärta (≥4/10). Dessa 20 skattningar var gjorda av 4 deltagare. Det fanns inte någon statistisk signifikant skillnad i smärtintensitet mellan dygn 1 och dygn 3 (Z = -0,136, p = 0,892). De smärtstillande åtgärderna som användes i hemmet var analgetiska läkemedel (paracetamol, ibuprofen och oxikodon) samt icke farmakologiska metoder (högläge, distraktion och vila/sömn). Slutsats - Vidare forskning krävs för att undersöka om de resultat som framkom i pilotstudien även förekommer i ett större urval och kan generaliseras till populationen.

Bakgrund: Sömn är en grundläggande förutsättning för människans generella hälsa och ett gott sömnmönster är grundläggande för att individer ska kunna utföra sina dagliga aktiviteter. Detta examensarbete utgår från de beteendemässiga aspekterna av människans sömn. Sömnmönstret definieras utifrån fem parametrar: sömnlatens, antal nattliga uppvaknanden, totalt antal sömntimmar under natten, total sömnkvalitet och dygnsrytm. Syfte: Att undersöka hur sömnmönstret hos universitetsstudenter på treåriga hälsovetenskapliga program vid Lunds universitet påverkar deras studieresultat och generella hälsa. Metod: En tvärsnittsstudie med 128 respondenter. Data genererades via en webbenkät. Somer´s D och Spearman rank korrelationskoefficient användes vid statistiska tester för att undersöka samband. Resultat: Totalt uppgav 43,8 % av respondenterna att de upplever sin generella hälsa som mycket god medan 37,5 % upplever sin generella hälsa som god. Angående om respondenten upplever att hen får tillräckligt med sömn svarade 62,6 % att de sover tillräckligt medan 37,6 % svarade att de inte sover tillräckligt. Av de som uppgav att de inte sover tillräckligt var den vanligaste bakomliggande orsaken stress, ångest och oro. Slutsats: Signifikanta samband hittades för antal sömntimmar under natten och total sömnkvalitet. Inga samband identifierades mellan sömnmönstrets parametrar och det objektiva studieresultatet. Svaga till medelstarka samband identifierades mellan sömnparametrarna och respondenternas generella hälsa., A good sleep pattern is fundamental for an individual to be able to carry out their daily activities. This thesis aims to examine the behavioral aspects of human sleep patterns. The term sleep pattern is defined by five parameters: sleep latency, nocturnal awakenings, sleep duration, sleep quality and circadian rhythm. Our aim was to investigate how the sleep patterns of university students at three-year health science programs at Lund University affect their study results and general health. A cross-sectional study with 128 respondents was carried out. Data was generated via a web survey. Somer's D and Spearman's rank correlation were used to examine statistical relationships between variables. Altogether, 43.8% of respondents stated that they experience their general health as very good. Regarding whether they get enough sleep, 62.6% of respondents answered that they do, while 37.6% answered that they don’t. For those who didn’t get enough sleep, the most common underlying cause was stress, anxiety and worry. Significant associations were found for the parameters sleep duration and sleep quality on general health. No associations were found between the sleep pattern parameters and academic achievement. Weak to moderate associations were identified between the sleep parameters and the participants' general health.

Bakgrund: Våld kan beskrivas på diverse olika sätt. Våld utgörs av avsiktliga handlingar av försummelse, fysisk-, psykisk- eller sexuella slag. Idag är arbetsrelaterat våld ett globalt problem som under senare år belyses allt mer. I vissa branscher föreligger det högre risker för att utsättas för hot och våld. För blåljusverksamheter är hot och våld vanligt förekommande. Syfte: Syftet med genomförd litteraturstudie var att undersöka ambulanspersonalens erfarenheter av hot och våld. Metod: En systematisk litteraturstudie där nio kvalitativa artiklar har analyserats genom tematisk analys. Resultat: I litteraturstudien framkom hur ambulanspersonalen påverkas av och hanterar hot och våld. Ambulanspersonal använder sig av olika strategier för att undgå hot och våld. En av de viktigaste faktorerna för att undgå hot och våld var att ha god kompetens och erfarenhet i hanterandet av hotfulla situationer. Rädsla, ångest, huvudvärk och sömnstörningar bland annat var konsekvenser på hot och våld. Höga förväntningar från närstående kunde vara en bidragande orsak till att hot- och våld uppstod. Ambulanspersonal upplevde att de hade skyldighet att vårda patienten och äventyrade därför egen säkerhet. Etiska dilemman som kunde uppstå var att välja mellan att välja att säkra egen säkerhet eller att hjälpa en kollega och äventyra bådas säkerhet. Polisens närvaro vid hot- och våldssituationer hade en betydande roll hos ambulanspersonalen, då de upplevde mer trygghet. Stor andel av ambulanspersonalen saknade samt efterfrågade utbildning inom hot och våld. Konklusion och implikationer: Ambulanspersonalen påverkades av olika etiska dilemman, förväntningar från utomstående, möten med substanspåverkade individer samt av psykisk och fysisk påverkan. Även ambulanspersonalens beteende var en faktor till att hot och våld uppstod. Detta påverkade hur ambulanspersonalen valde att hantera hot- och våldssituationer. Det behövs mer stöd från ambulansverksamheter gällande tydliga riktlinjer i hantera

Bakgrund: Människor använder sina händer i de flesta aktiviteter för att exempelvis kommunicera, undersöka med känsel och utföra finmotoriska rörelser. Handen spelar därför en viktig roll i vardagen. En handskada kan resultera i stora problem att utföra vitala aktiviteter. Rehabilitering efter en handskada innefattar att gradvis använda den skadade handen i vardagen igen och därför behövs åtgärder som kan kompensera för den nedsatta funktionen. Syfte: Denna litteraturöversikt ämnar att kartlägga hur handskador påverkar personers vardagsaktiviteter samt hur kompensatoriska åtgärder kan underlätta utförandet av dessa. Arbetet ämnar även att besvara frågeställningen om vilka kompensatoriska åtgärder som arbetsterapeuter erbjuder personer med handskador idag. Metod: En litteraturöversikt genomfördes av tolv artiklar ur PubMed och CINAHL. Innehållet analyserades och kategoriserades in i huvud- och underkategorier utifrån induktiv ansats. Resultat: Deltagarna anpassade sina vardagsaktiviteter på olika sätt. Genom att förändra utförandet, använda hjälpmedel samt dra nytta av stöd från anhöriga kunde de klara av sin vardag. Flera av deltagarna upplevde att de inte var tillräckligt informerade om hur de kunde underlätta sina vardagsaktiviteter utan fick själva upptäcka alternativa strategier. Slutsats: Personer som drabbats av en handskada bör tidigt informeras om sin skada, rehabilitering samt olika kompensatoriska åtgärder som den drabbade kan använda sig av för att underlätta utförandet av vardagsaktiviteter., Background: People use their hands often in most daily activities to for example communicate, explore with touch and perform fine motor movements. The hand is therefore an important part of daily living. A hand injury can result in problems performing vital activities. Rehabilitation after a hand injury includes gradual use of the injured hand in daily living again and thus there is a need for strategies to compensate for the impaired function of the hand. Aim: This literature review aims to explore how hand injuries affect people's daily activities and how compensatory strategies can facilitate the performance of these. This study also intends to answer the question of what compensatory strategies are offered to people with hand injuries by occupational therapists today. Method: A literature review was done of twelve articles from PubMed and CINAHL. The content was analyzed and categorized in main and subcategories using an inductive approach. Result: The participants adapted their daily activities in different ways. By changing the execution, using assistive devices and support from their relatives, they were able to cope with their everyday life. Several participants felt that they were not sufficiently informed about how they could facilitate their daily activities and had to discover alternative strategies on their own. Conclusion: People who have suffered a hand injury should be informed early on about their injury, rehabilitation and various compensatory strategies that they can use to facilitate the performance of their everyday activities.

Bakgrund: Handarbetes betydelse inom arbetsterapi har varierat över tid. Att utforska upplevelser av handarbete ur ett aktivitetsvetenskapligt perspektiv kan öka förståelsen av aktivitetens betydelse inom arbetsterapi. Syfte: Att kartlägga människors upplevelser av att utföra aktiviteten handarbete med fokus på upplevelse av aktivitetsvärde och mening. Metod: Litteraturstudien, med en induktiv ansats, inkluderade kvalitativa originalartiklar som beskrev upplevelser av att utföra handarbete inom arbetsterapi. Manifest innehållsanalys av tolv vetenskapliga artiklar med god kvalitet genomfördes. I analysen framträdde ett mönster av upplevelser som delades in i fyra tydliga kategorier av fenomen med underkategorier. Resultat: Utförandet av handarbete hade stor betydelse för människor genom att det gav upplevelser som tillförde aktivitetsvärde och skapade mening. Upplevelserna var relaterade till de fyra kategorierna: emotioner, identitet, sociala och kulturella sammanhang samt förmågor. Slutsats: Studien visade vilka upplevelser av aktivitetsvärde och mening som människor kan få av att utföra handarbete inom arbetsterapi. Kunskaper om handarbetets betydelse är viktig för att arbetsterapeuter ska använda aktiviteten som intervention inom fler områden. Vidare forskning behövs för att stärka evidensen kring betydelsen av att utföra handarbete som en fritidsaktivitet. Resultatet fördjupade förståelsen att människors upplevelser av att utföra handarbete är komplexa och sammanvävda.

Bakgrund: Barnmorskor i Sverige får i enlighet med Socialstyrelsens självständigt förskriva och ge preventivmedelsrådgivning och förskriva preventivmedel. Vid preventivmedelsrådgivning kan det finnas utmaningar kopplat till rådgivningssituationen och barnmorskan bär ett ansvar att främja sexuella och reproduktiv hälsa. Det finns få studier i en svensk kontext som fokuserar på utländska kvinnors upplevelser av preventivmedelsrådgivning hos barnmorska. Syfte: Syftet med studien var att undersöka utlandsfödda kvinnors upplevelser av preventivmedelsrådgivning på barnmorskemottagning. Metod: Enskilda intervjuer med utlandsfödda kvinnor genomfördes. Data bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två kategorier med fyra respektive tre subkategorier. Kategorin “Kulturella erfarenheter påverkar hur kvinnors söker preventivmedelsrådgivning ” med subkategorierna ”Kvinnans bristande kunskap”, ”Behovet av förberedelse hos kvinnan”, ” Preventivmedel är tabubelagt i hemlandet” och ”Rollen och närvaron av en tolk” och kategorin “Kvinnor har förväntningar och förhoppningar inför mötet med barnmorskan” med subkategorierna “Känslan av trygghet i relation med barnmorskans”, “Att inte få veta det man behöver ” och “Att uppleva brist på delaktighet ” Konklusion: I studien framkommer det att utlandsfödda kvinnor har ett behov av ökad kunskap gällande preventivmedel men känner sig förhindrade till att diskutera om ämnet, p.g.a. diverse anledningar, exempelvis språkbarriär eller kulturskillnader. Resultaten belyser vikten av att barnmorskan åstadkommer trygghet och skapar ett förtroende hos patienten. Det är användbart för barnmorskor att öka sin förståelse för de specifika utmaningar som påverkar dessa kvinnor.

Bakgrund: Trots att infertilitet är ett växande globalt folkhälsoproblem visar aktuellt forskningsläge på att män och kvinnor ofta saknar medvetenhet om faktorer som påverkar deras förmåga att bli gravida. Genom att öka medvetenheten om fertilitet och relaterade riskfaktorer kan människor genom medvetna val minska förekomsten av ofrivillig barnlöshet samt optimera utfall av graviditeter och hälsan hos framtida barn. Syfte: Att genom en systematisk litteraturstudie sammanställa kunskapsläget kring kunskapshöjande interventioner inom fertilitetmedvetenhet samt att besvara frågorna om interventionerna leder till ökad kunskap, ändrade reproduktiva intentioner och/eller beteendeförändringar som reducerar riskfaktorer för reproduktiv ohälsa. Metod: En systematisk litteraturstudie där nio inkluderade artiklar sammanställdes med hjälp av narrativ syntes. Resultat: Studiedeltagarna visade en låg kunskapsnivå gällande fertilitet vid baslinjen. Positiva effekter i form av ökad kunskap om det fertila fönstret, ålderns påverkan, chanser att lyckas vid IVF, livsstilsfaktorer relaterade till försämrad fertilitet och innebörden av infertilitet kunde uppmätas i åtta av de nio undersökta studierna. Ökad kunskap leder i begränsade fall till ändrade reproduktiva intentioner och positiva beteendeförändringar. Slutsats: I denna magisteruppsats identifieras att kunskapshöjande interventioner om fertilitet förbättrar medvetenheten hos män och kvinnor. Framtida forskning behövs för att utvärdera långsiktiga effekter gällande beteendeförändringar och för att förstå mottagarens upplevelse av information om fertilitet för att på så sätt skapa effektiva interventionsmetoder.

Bakgrund: Att ha ett spädbarn som vårdas på en neonatalavdelning är påfrestande och ångestfyllt för föräldrar. Känguruvård är en vårdmetod där spädbarnet ligger hud mot hud med sin förälder, vilket medför hälsofördelar för både spädbarnet och föräldern. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturöversikten var att undersöka föräldrars upplevelser av att vårda sitt prematurfödda spädbarn i känguruvård på neonatalavdelning. Metod: En systematisk litteraturöversikt har genomförts genom sökning i foskningsdatabaser där tidigare publicerade artiklar har valts ut och granskats för att sedan tolkas till ett nytt resultat med hjälp av metasyntes. Resultat: Nio artiklar besvarade studiens syfte. Fyra huvudteman med tillhörande underteman utvanns avseende föräldrars upplevelser av interaktion med spädbarnet, könsroller och separation inom föräldraskapet, vårdpersonalens roll i känguruvården samt miljöns påverkan på föräldrarnas upplevelser. Både positiva och negativa aspekter har framkommit. Konklusion: Föräldrar upplever främst känguruvård som något positivt som stärker deras föräldraroll samtidigt har resultatet lyft fram områden som kan förbättras avseende miljön på vårdrummet samt vårdpersonalens attityder i samband med känguruvård.

Bakgrund: Centraliseringen av förlossningsvården i Sverige innebär ökad avstånd till sjukhusen vilket medför att de prehospitala förlossningarna kan öka. Insikt i och förståelse för ambulanspersonalen upplevelse kring en prehospital förlossning är nödvändig för att få skapa trygghet i yrkesrollen, vilket leder till adekvat omvårdnad till den födande kvinnan, den nyblivna mamman och/eller det nyfödda barnet. Syfte: Att beskriva ambulanspersonalens upplevelser kring prehospital förlossning. Metod: Systematisk litteraturstudie där sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskningsmetodik inkluderats. Resultat: Två teman framkom, det första var faktorer som bidrar till negativa känslor med tillhörande kategorier; ökat behov av utbildning, rädsla för komplikationer, hjälplöshet, brist på självförtroende och stress. Kärnan i de negativa känslorna grundar sig på bristande utbildning och mängdträning. Det andra temat var positiva emotionella upplevelser med tillhörande kategorier; kollegialt stöd och upplevelsen av en unik händelse. Grunden i de positiva känslorna var att ha en bra kollega samt att allt hade gått bra efter förlossningen. Konklusion: Ambulanspersonal behöver mer utbildning inom prehospital förlossning för att reducera de negativa känslorna kopplat till prehospital förlossning.

Bakgrund: Övervikt och obesitas är ett växande problem i samhället och anses vara ett folkhälsoproblem. Över hälften av Sveriges befolkning lever idag med övervikt eller obesitas. Arbetsterapeutens roll är att stödja individer i förändringsarbete för att främja hälsa och möjlighet till deltagande i meningsfulla aktiviteter. Syfte: Litteraturöversikten syftar till att kartlägga faktorer som arbetsterapeuter bör beakta i arbetet med vuxna som lever med övervikt eller obesitas. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med en induktiv ansats. Totalt samlades 15 kvalitativa och kvantitativa artiklar in till resultatet. Resultat: Tre huvudkategorier och åtta underkategorier skapades. Faktorer som påverkar livsstilsförändringar visade på motivation till förändring, insikt och förståelse, utmaning på rätt nivå och stödjande interventioner. Hinder och resurser i miljön beskriver den fysiska och psykosociala miljöns inverkan. Aktiviteters betydelse för en hållbar livsstil belyser meningsfulla aktiviteter och aktivitetsbalans samt vanor och rutiner. Slutsats: En större förståelse för vad som är viktiga aspekter att beakta hos personer med övervikt eller obesitas har framkommit. Resultatet av denna översikt visar att interventioner med fokus på förändring i vardagens aktiviteter har en större effekt än interventioner som enbart fokuserar på viktminskning., Background: Overweight and obesity is increasing and are regarded as public health problems. Currently, over half of Sweden's population lives with overweight or obesity. The occupational therapist's role is to support individuals in the process of change to promote health and facilitate participation in meaningful activities. Aim: The aim of this literature review was to outline factors that occupational therapists should consider in their work with adults living with overweight or obesity. Method: The literature review was conducted using an inductive approach. A total of 15 qualitative and quantitative articles were collected for the review. Result: Three main categories and eight subcategories were established. Factors influencing lifestyle changes indicate motivation for change, insight and understanding, challenges at the right level, and supportive interventions. Obstacles and resources in the environment describe the impact of the physical and psychosocial environment. The significance of activities for a sustainable lifestyle highlights meaningful activities and activity balance, as well as habits and routines. The results of the literature review provide a deeper understanding of crucial aspects to consider for individuals with overweight or obesity. Conclusion: The findings suggest that interventions focusing on changes in everyday activities have a greater impact than interventions solely focused on weight loss.

Abstrakt Bakgrund: Sexuell hälsa kräver att alla människors sexuella rättigheter respekteras och skyddas. I klimakteriet är det inte ovanligt att kvinnor upplever att sexualiteten påverkas. Hur klimakteriet påverkar kvinnor är individuellt och mångfacetterat. Att vara förberedd, att få information samt vid behov att få behandling är av betydelse för hur kvinnor upplever klimakteriet. Prioriterade reformer inom sjukvården behöver i större utsträckning tillgodose även kvinnors behov. Klimakteriet är ett av de eftersatta områden som i regeringens jämställdhetsmål, delmål 5 jämställd hälsa. För att tillgodose vad kvinnor i klimakteriet efterfrågar behöver vården vara tillgänglig och ha goda kunskaper. Inte minst behöver de olika förväntningar som kvinnor har bemötas tvärprofessionellt med ett kvinnocentrerat perspektiv där barnmorskor kan göra stor skillnad för den enskilda kvinnan. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevda sexuella hälsa under klimakteriet i Sverige. Metod: Studien genomfördes i kvalitativ design. Data samlades in med hjälp av frågeformulär som lades ut i fem olika svenska intressegrupper för klimakteriet på sociala media. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studien ingick svar från 80 respondenter. Resultat: Analysen resulterade i åtta subkategorier under tre huvudkategorier; lust och sex, kroppen förändras och mentala faktorer. Orgasmer och att känna lust påverkade hur sexuell hälsa upplevdes liksom relationer och att få behandling när kroppen förändrades. Förändrad självkänsla, oro och trötthet påverkade också upplevelsen. Det framkom också att ibland påverkades inte den sexuella hälsan alls av klimakteriet och ibland hade upplevelsen förbättrats. Konklusion: Resultatet indikerar att sexuell hälsa ska förstås ur en holistisk syn på människan och ses ur ett livscykelperspektiv. Barnmorskor möter kvinnor genom hela livet och arbetar hälsofrämjande, rådgivande och förebyggande för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa.

Bakgrund: Amning är en mänsklig rättighet och har ett flertal hälsofördelar för både moder och barn. Många kvinnor upplever amningen som en prestation. För att uppnå fungerande amning krävs adekvat rådgivning från kunnig hälso- och sjukvårdspersonal, i syfte att bland annat stärka kvinnors självkänsla. Rådgivning från sjuksköterskor och annan vårdpersonal har visat sig påverka initiering och duration av amning. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur förstföderskor upplever sjuksköterskans amningsrådgivning på eftervårdsavdelning. Metod: Icke-systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet består av tre huvudteman som beskriver Positiva upplevelser av sjuksköterskans amningsrådgivning, Negativa upplevelser av sjuksköterskans amningsrådgivning samt Blandade upplevelser av att bli erbjuden kommersiell mjölkformula Slutsats: Sjuksköterskans rådgivning, bemötande och kunskap påverkar hur amningen fortskrider efter utskrivning. Amning bidrar till en mer jämställd värld och är en viktig del för att uppnå de globala målen.

Background: Mental illness accounts for almost half of sickness absence in Sweden, of which most cases are due to stress-related illness. Occupational therapy interventions are an option for individuals with stress-related illness as they may be in need of changes that can promote a good activity balance. Aim: To explore the effects of occupational therapy interventions in primary care for adults with stress-related illness. Method: A general literature review was conducted with a deductive approach and systematic selection to explore quantative and qualitative studies. Data collection was carried out in the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed. The search resulted in 12 articles that are presented based on the main concepts in the Model of Human Occupation: volition, habituation, performance skills and environment. Result: Occupational therapy interventions gave participants motivation, an inner strength and a desire to change everyday life. Participants were able to move on and face challenges in everyday life that had previously been experienced as difficult. They gained increased knowledge about prioritizing and planning activities that were health-promoting. Conclusion: The interventions showed positive results and can be a good option for individuals with stress-related illness. More research on the interventions in other cultural contexts should be applied in order to provide stronger evidence strength and basis., Bakgrund: Psykisk ohälsa står för nästan hälften av sjukfrånvaron i Sverige, varav de flesta fall beror på stressrelaterad ohälsa. Arbetsterapeutiska interventioner är ett alternativ för individer med stressrelaterad ohälsa då de kan vara i behov av förändringar som kan främja en god aktivitetsbalans. Syfte: Undersöka arbetsterapeutiska interventioner inom primärvården för vuxna individer med stressrelaterad ohälsa. Metod: Allmän litteraturöversikt genomfördes med en deduktiv ansats och systematiskt urval för att kartlägga kvantitativa och kvalitativa studier. Datainsamling genomfördes i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Sökningen resulterade i 12 artiklar som redovisas utifrån huvudbegreppen i Model of Human Occupation (MOHO): viljekraft, vanebildning, utförandekapacitet och miljö. Resultat: Arbetsterapeutiska interventioner gav deltagare motivation, en inre styrka samt en vilja att förändra vardagen. Deltagare kunde även gå vidare och möta utmaningar i vardagen som tidigare hade upplevts som svåra. De fick ökad kunskap om att prioritera och planera aktiviteter som var hälsofrämjande. Slutsats: Interventionerna visade positiva resultat och kan vara ett bra alternativ för individer med stressrelaterad ohälsa. Mer forskning om interventionerna i andra kulturella kontexter bör tillämpas för att kunna ge starkare evidensstyrka och underlag.

Bakgrund: Cirka 10% av alla barn som föds varje år vårdas på neonatalavdelningar i Sverige. Allt fler barn överlever vilket i sin tur genererar ett högt tryck på neonatalavdelningar runt om i Sverige vilket resulterar i brist på vårdplatser. Den ökade vårdtyngden kompenseras genom att allt fler barn vårdas i neonatal hemsjukvård. Föräldrar kan uppleva en otrygghet att skrivas ut från neonatalavdelningen direkt och därmed kan hemsjukvård vara ett alternativ. Det finns få studier som beskriver sjuksköterskans erfarenheter av den neonatala hemsjukvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att följa barn genom vårdprocessen i den neonatala hemsjukvården. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som alla hade en specialistsjuksköterskeutbildning och lång erfarenhet av neonatalvård. Inklusionskriterierna var; sjuksköterskor som hade minst ett års erfarenhet av att arbeta i neonatal hemsjukvård. Vid analysprocessen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I föreliggande studies resultat framkom tre olika kategorier som alla beskrev sjuksköterskans erfarenheter av den neonatala hemsjukvården; Betydelsen av förberedelser för att skapa trygghet, Uppgiftsfokuserad vård med familjecentrerat perspektiv och Betydelsen av att ge stöd till familjen. I resultatet belystes vikten av tillgången till tid under alla delar av förberedelser som behövs under vårdprocessen. Att vara ute i god tid med förberedelser resulterade i en trygg utskrivning. Sjuksköterskorna belyste även vikten av att se varje familjs unika behov och anpassa sitt arbetssätt beroende på vilken familj som sjuksköterskorna mötte. Slutsats: En god förberedelse inför utskrivning till hemsjukvård ledde till en trygg övergång från sjukhusmiljö till hemmet där föräldrarna gavs möjlighet att bli säkra i sin föräldraroll med stöttning från sjuksköterskan i hemsjukvården

Bakgrund: Postoperativ smärta är ett vanligt förekommande fenomen som ska behandlas för att undvika komplikationer. Både internationella såväl som nationella studier visar att patienter är missnöjda med omvårdnad och smärtbehandling postoperativt Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att smärtlindra patienter med postoperativ smärta. Metod: Litteraturstudie med integrerad analys av nio artiklar. Resultat: Tre huvudteman identifierades vilka visar att sjuksköterskan upplever Barriärer vid smärtlindring, att kompetens påverkar smärtlindring och Uppfattning av verbal och icke-verbal kommunikation samt fem subteman; Stereotyper, Närståendes påverkan, Tidsbrist, Teamet kring patienten, Smärtskatta patienten. Slutsats: Ökade kunskaper kring smärta kan bidra till att sjuksköterskor blir mer bekanta med smärtbehandling för postoperativa patienter.

Bakgrund: Enligt Amnesty International är abort totalförbjudet i 26 av världens alla länder. I Sverige har rätten till abort funnits sedan den svenska abortlagen infördes år 1974. Rätten till abort är en del av kvinnans sexuella och reproduktiva hälsa och ingår i barnmorskans kompetensområde. Sexuell och reproduktiv hälsa definieras som ett tillstånd av psykiskt och fysiskt välbefinnande avseende alla aspekter som hör till sexualitet och reproduktion och inte bara frånvaro av sjukdom, dysfunktion eller skada. Syfte: Syftet var att belysa barnmorskans upplevelser och erfarenheter av att arbeta inom abortvård. Metod: Systematisk litteraturöversikt med metasyntes av 6 kvalitativa artiklar. Resultat: Tre huvudteman framkom Behovet av speciell kunskap, vikten av stöd och psykologisk support samt glädjeämnen och svårigheter och utifrån dessa 8 underteman. Slutsats: Arbetet inom abortvård kan vara påfrestande på olika sätt men även glädjefyllt. Specifik kunskap om abortprocessen behövs, såväl som förmågan till god kommunikation för att kunna stödja kvinnan i den fysiska och psykiska smärta som en abort kan innebära.

Bakgrund: Menopaus är en naturlig del av kvinnors åldrande och infaller runt 40–60 års ålder. Upplevelsen av symtomens påverkan i kroppen under denna period är högst individuell. Kvantitativa studier visar att klimakteriet har påverkan på delaktighet i aktivitet men studierna visar inte hur kvinnor upplever klimakteriets påverkan. Syfte: Studiens syfte är att undersöka kvinnors upplevelse av delaktighet i aktivitet som genomgår klimakteriet. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex deltagare som rekryterades med ett ändamålsenligt urval. Datainsamling skedde med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Kvinnors upplevelse av klimakteriets påverkan på delaktighet i aktivitet resulterade i två huvudkategorier ”Symtomen påverkar delaktighet i dagliga aktiviteter i varierande grad” samt ”Stödjande miljöer är viktiga för delaktighet i dagliga aktiviteter”. Slutsats: Kvinnor upplevde i varierande grad att klimakteriesymptom påverkade möjligheten till delaktighet i aktivitet i vardagen. Resultatet har betydelse för arbetsterapi för att kunna erbjuda ett personcentrerat bemötande och stötta kvinnor till en meningsfull vardag. Vidare studier behövs för att belysa klimakteriets påverkan på ytterligare målgrupper men även på samhället i stort., Introduction: Menopause is a natural part of women's aging and occurs in the age between 40–60. Symptoms experienced during this period, is highly individual. Quantitative studies show that menopause has an impact on participation in activity, but studies do not highlight how women experience that impact. Aim: The purpose of the study is to investigate women's experience of participation in activity that goes through the menopause.. Method: A qualitative interview study was conducted with six participants who were recruited using a purposive sampling. Data collection took place with semi-structured interviews. The data was then analyzed using qualitive content analysis with an inductive approach. Results: Women's experience of menopause's impact on participation in activities resulted in two main categories "Symptoms affect participation in daily activities to various degrees" and "Supportive environments are important for participation in daily activities". Conclusions: Women's experience of menopause's impact on participation in activities were affected to varying degrees. The result is important for occupational therapy to be able to offer a person-centered approach and to support women to a meaningful everyday life. Further research is needed to shed light on the impact of menopause in different focus groups and on the society.

Background: The learning environment in elementary school is not adjusted for students with autism, putting high demands on abilities generally affected in autism spectrum disorder. Previous research focuses on students’ behavior and sensory-based interventions but there are few studies on how to make the learning environment accessible for students with autism. Aim: To investigate how occupational therapists can work within elementary school to contribute to an accessible learning environment for students with autism. Method: Qualitative cross-sectional study. Semi-structured interviews with six occupational therapists, who works with students with autism in elementary school. Manifest content analysis with an inductive approach. Result: The analysis resulted in four themes; knowledge about autism, challenges in the physical learning environment, challenges in the social learning environment, accessibility-promoting measures. Among measures suggested to make the learning environment more accessible were more varied furnishing, and use of classroms, clearer signage to classrooms, more use of visual support and increasing knowledge about autism among school staff. Conclusion: This study contributes with new knowledge about the challenges in the learning envirionment for students with autism, but also about what occupational therapists can do to make it more accessible. There is need for further research within this area., Bakgrund: Lärmiljön i grundskolan är inte anpassad för elever med autism, utan ställer höga krav på förmågor som generellt sett är påverkade vid autismspektrumtillstånd. Tidigare forskning fokuserar på elevers beteende och sensoriskt baserade interventioner men det finns få studier kring hur lärmiljön kan utformas efter behoven hos elever med autism. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur arbetsterapeuter arbetar och kan arbeta inom grundskolan för att bidra till att göra lärmiljön tillgänglig för elever med autism. Metod: Kvalitativ tvärsnittsstudie, med semistrukturerade intervjuer. Sex arbetsterapeuter som arbetar med elever med autism i grundskolan intervjuades. Analys genomfördes med induktiv ansats och manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra huvudteman: kunskap om autism, utmaningar i den fysiska lärmiljön, utmaningar i den sociala lärmiljön och tillgänglighetsfrämjande åtgärder. Bland åtgärder som framkom för att göra lärmiljön mer tillgänglig var mer varierad möblering och användning av salar, tydligare skyltning till salar, mer användning av bildstöd samt att höja kunskapen kring autism hos skolpersonal. Slutsats: Denna studie bidrar med ny kunskap om de utmaningar som finns i lärmiljön för elever med autism, men också om vad arbetsterapeuter kan bidra med för att lärmiljön ska bli mer tillgänglig. Det kvarstår behov av vidare forskning inom området.

Bakgrund: Det sker separation mellan barn och föräldrar i förlossnings- och neonatalvården på grund av ofullständiga rutiner, ingen utbildning hos personalen samt ingen vana av arbetssättet. Forskning idag visar att närhet mellan barn och förälder är fördelaktigt för båda parterna. Enligt Socialstyrelsen (2021) ska förlossnings- och neonatalvården eftersträva en så kort separation mellan barn och förälder som möjligt, men att idag är inte sjukvården alltid anpassad för att barn och föräldrar ska kunna samvårdas ihop. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av separation från sitt barn som vårdas på en neonatalavdelning. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultatet baseras på 12 vetenskapliga artiklar som sökts fram via PubMed och CINAHL. Analys av data har gjorts enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föreliggande studies resultat belyser föräldrars upplevelser av separation från sitt barn på en neonatalavdelning. Resultatet redovisas utifrån tre kategorier; upplevelsen av fördröjd anknytning, samspel med vårdpersonalen samt en berg- och dalbana av känslor. Slutsats: Föräldrar på en neonatalavdelning upplever en fördröjd anknytning till sina barn relaterat till separation. Föräldrar upplever också oro, rädsla, ovisshet samt sorg under separationen. Trots separation upplevde föräldrar även emotionell närhet till sina barn. Vidare forskning och implementering av nya riktlinjer där barn och föräldrar kan undvika separation, minskar onödigt lidande för både barn och föräldrar.

Bakgrund: I situationer med pågående dödligt våld (PDV) ställs höga krav på ambulanspersonal som ska kunna agera sjukvårdsledning och ansvara för det medicinska omhändertagandet trots komplexa omständigheter. Risken att utsättas för stress ökar då ambulanspersonal inte känner att de har tillräckliga resurser för att klara av en situation eller då de känner sig otillräckliga. Negativ stress kan ge psykiska besvär och leda till bland annat depression och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syfte: Syftet med studien var att belysa ambulanspersonals erfarenheter av att ha arbetat i situationer med pågående dödligt våld. Metod: Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie med avsikt att få en mer övergripande insyn i det aktuella forskningsläget. Studien innefattar både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datan analyserades med en tematisk syntes med inslag av Whittemore och Knafls (2005) integrativa analysmetod. Resultat: Ambulanspersonal som arbetar i PDV-situationer upplevde oro för sin egen säkerhet och hälsa samt en känsla av att situationen var övermäktig. PTSD, sannolik PTSD och PTSD-symtom var vanligt förekommande bland ambulanspersonal efter att ha befunnit sig i en PDV-situation. Ökad exponeringstid i PDV-situationer ökade risken för PTSD. Viss ambulanspersonal hanterade sina känslor efteråt genom att använda alkohol och mediciner. Hjälp från arbetsgivaren beskrevs som viktig av ambulanspersonal. Slutsats: Resultatet visar att ambulanspersonal ofta upplevde arbetet i PDV-situationer som stressfullt och PTSD eller symtom på PTSD var vanligt förekommande efter PDV-situationer. Organisationer som ambulanspersonal arbetar i har en viktig roll i att förebygga stress samt att ge stöd till ambulanspersonal som upplever stress efter en PDV-situation.

Bakgrund: Ungefär 10% av alla nyfödda barn i Sverige vårdas på en neonatalavdelning i samband med sin födelse. I tidigare publicerad statistik har endast drygt hälften av tillfrågade föräldrar upplevt att vårdpersonalen gjort dem delaktiga i deras barns vård och behandling. Föräldrar har en betydande roll för barnets omvårdnad och utveckling och därför var det av stor vikt att belysa deras upplevelser av delaktighet i vården. Syfte: Syftet med uppsatsen var att belysa föräldrars upplevelser av vårdstödjande åtgärder som påverkar delaktighet vid neonatalvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes under september till oktober 2023. Åtta semistrukturerade intervjuer med totalt tio deltagare inkluderades med stor geografisk spridning. Deduktiv innehållsanalys användes för att analysera materialet utifrån begreppet delaktighet. Resultat: Föräldrarna beskrev ett flertal orsaker till vad som gör att man upplevt sig delaktig i sitt barns vård, men även vad som ibland hindrat dem från denna känsla. Föräldrar upplevde att delaktighet till stor del skapas genom ett gott bemötande från vårdpersonalen, där föräldrar genom stöd och praktiska förutsättningar får möjlighet att delta i den aktiva omvårdnaden. Utöver detta behövde föräldrar begriplig och kontinuerligt kommunicerad information om sitt barns vårdförlopp för att känna trygghet och kontroll i vården på en neonatalavdelning. Resultatet presenteras under fyra huvudkategorier och elva subkategorier. Slutsats: Ett gott bemötande ansågs kunna minska betydelsen av andra identifierade hinder för att föräldrar skall uppleva sig delaktiga i vården. Studien kan bidra till en tydligare förståelse för vad som upplevs som hinder eller möjligheter för känslan av delaktighet, och ytterligare kunskap behövs.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat på låg kunskap gällande fertilitet, i synnerhet hos unga män. Medelåldern för förstagångsföräldrar ökar och man kan se att personer senarelägger barnafödandet till förmån för utbildning och karriär. Med bakgrund av detta har en internationell expertgrupp utvecklat en poster med fertilitetsrelaterad information: “Vill du ha barn i framtiden? Nio saker som kan vara bra att veta”. Syfte: Att utforska universitetsstuderande mäns tankar och uppfattningar om fertilitet mot bakgrund av en fertilitetsposter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.15 universitetsstuderande män deltog. Resultat: Männen upplevde att informationen i postern till viss del var överraskande med en hel del ny information. Vidare diskuterade de över budskapet i postern, det mest framträdande var att det inte framkallade någon känslomässig stress. Det framkom även tankar om att fertilitet och familjebildning främst är en fråga för kvinnan, baserat på rådande samhällsnormer. Männen kom fram till att fertilitetskunskap bör förmedlas under gymnasiet och att skolan bär ansvaret att informera ungdomar. Slutligen fanns det åsikter om posterns layout och männen ansåg att man kunde göra den mer lättläst och på så sätt tillgänglig för fler. Konklusion: Männen i studien ansåg att fertilitetsinformation bör vara lättillgänglig för alla och att det till stor del är skolans ansvar att informera. Slutsatser kan dras om att postern bör visas i utbildningssammanhang samt att det finns potential att förbättra postern och göra den mer lättförståelig. Ytterligare forskning krävs för att få en bredare förståelse för hur postern tas emot av andra grupper i samhället.

Bakgrund: Årligen sker cirka 3000 amputationer av nedre extremiteter i Sverige. De vanligaste orsakerna är diabetes, perifer kärlsjukdom och trauma. Efter att personer genomgått amputation upplevs förändringar gällande livskvaliteten. Syfte: Att sammanställa litteratur för att belysa hur personer upplever sin livskvalitet efter amputation av nedre extremitet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Nio kvalitativa artiklar hämtades från PubMed och CINAHL och analyserades med integrerad analys. Resultat: Tre teman identifierades: Psykosociala faktorer, Fysiska förändringar och Existentiella faktorer, som samtliga beskrev upplevelser av livskvalitet efter amputation av nedre extremitet. Slutsats: Huvudsakligen visade resultatet negativ påverkan på livskvaliteten. Studien fann däremot enstaka aspekter som påverkade livskvaliteten positivt. Att amputera nedre extremitet innebär att fysiskt förlora en del av sig själv, vilket utifrån Erikssons omvårdnadsteori inte behöver betyda att personen inte upplever sig hel.

Bakgrund: Ökad invandring i Sverige har ökat tolkbehovet i vården. Vid avsaknad av tolk används familjemedlemmar och tvåspråkig vårdpersonal som tolkar samt icke-verbal kommunikation, vilket påverkar kommunikation på olika sätt. Syfte: Att belysa betydelsen av tolksituationen inom hälso- och sjukvård avseende samspelet mellan patient, familjemedlemmar och sjuksköterska. Metod: Litteraturstudie med integrerande analys av tio studier utförda i Sverige. Resultat: Fem kategorier identifierades; Tolken som en bro till personcentrerad omvårdnad, faktorer av vikt för översättning av information, vikten av icke-verbal kommunikation i tolksituationen, att känna tillit till i tolksituationen, patient och familjemedlemmars önskan om att påverka tolksituationen. Slutsats: Sjuksköterska behöver ta hänsyn till patientens preferens för tolk och ha kunskap om transkulturell omvårdnad i tolksituationen för att ge holistisk och personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Ambulanspersonalen behöver kunskap och kompetens att bemöta och bedöma alla patienter oavsett ålder, symtom, tillstånd och sjukdom. Barn är en liten patientgrupp inom ambulanssjukvården vilket leder till att ambulanspersonalen kan uppleva begränsningar och brist på viktig erfarenhet vid vårdande av barn. Barn är mer komplexa och skiljer sig mot vuxna vilket kan medföra stress och osäkerhet i samband med ambulansuppdrag som involverar barn. Kunskap om barnets ålder, mognad och utveckling behövs för att ambulanspersonalen ska kunna närma sig barnet och ge vård på bästa sätt. Ambulanspersonalen har inte bara ett ansvar att ge en professionell vård som är anpassad till barnet, utan det krävs även att ambulanspersonalen har kompetens att kunna bemöta barnets vårdnadshavare. Syfte: Syftet med studien var att utifrån aktuell forskning beskriva ambulanspersonalens upplevelse av att vårda barn inom ambulanssjukvården. Metod: En litteraturöversikt med en systematisk ansats för att sammanställa befintlig forskning inom området baserat på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Ambulanspersonalen upplevde en rad olika utmaningar att vårda barn. Bland annat utmaningar i att kunna bemöta vårdnadshavaren samt barnet och dennes behov. Ambulanspersonalen upplevde negativa känslor såsom stress och osäkerhet vid omhändertagande av barn, vilket till stor del berodde på otillräcklig utbildning och bristande erfarenhet. Slutsats: Den låga frekvensen av möten med barn och bristande kompetens som ambulanspersonalen upplever påverkar både vårdkvalité och patientsäkerhet. Ambulanspersonalen önskar mer utbildning gällande barn som patienter för att känna sig mer förberedd inför vårdmötet.

Background: Meaningful activities are interconnected with health and well-being. When people age or their circumstances for engaging in occupations change, a loss of meaningful activities can occur, leading to illness. Older people may not only lose the ability to perform occupations but may also find that their circumstances for engaging in occupations change when the home environment and nursing home become integrated. Purpose: The purpose of this study was to explore which occupations older people in a nursing home perceive as meaningful. Method: This study explores the perceptions seven participants had of meaningful occupations through semi-structured interviews. Participants responded to questions about their lives and everyday living at the nursing home. Data was analyzed using qualitative content analysis. Results: Activities regarding social participation, being outdoors, walks and relaxing activities emerged as meaningful activities among the participants. These activities lead the participants to well-being, engagement, positive emotions, community with others and being able to continue to feel belonging to society. This by keeping up to date on what is happening in the outside world. Conclusion: Participants perceived well-being and health when the retirement home could accommodate the meaningful activities., Bakgrund: Meningsfulla aktiviteter är sammankopplade med hälsa och välbefinnande. När människor åldras eller deras förutsättningar för aktivitet förändras kan förlusten av meningsfulla aktiviteter leda till ohälsa. Äldre personer kan både förlora förmågan att utföra aktiviteter, men också finna att förutsättningar till aktivitetsutförande förändras när hemmiljö och äldreboende blir ett. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka aktiviteter som äldre människor på ett äldreboende upplever som meningsfulla och på vilket sätt. Metod: Studien undersökte upplevelser av meningsfulla aktiviteter bland sju deltagare genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna fick svara på frågor kring deras liv och vardag på boendet. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Aktiviteter kring social delaktighet, utevistelse, promenader och medieaktiviteter framkom som meningsfulla aktiviteter bland deltagarna. Dessa aktiviteter ledde för deltagarna till välbefinnande, engagemang, positiva känslor, gemenskap med andra och att kunna få fortsätta känna en tillhörighet till samhället. Detta genom att hålla sig uppdaterad om vad som händer i omvärlden. Slutsats: Deltagare upplevde välbefinnande och hälsa när äldreboendet kunde tillmötesgå deltagarnas meningsfulla aktiviteter.

Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen önskar kvinnor världen över föda med så få interventioner som möjligt. Barnmorskan ska främja den normala födselprocessen. Mätinstrumentet “the Bologna Score” (BS) togs fram år 2001 för att studera handläggandet av födslar utifrån barnmorskans kompetensområde. Mätinstrumentet mäter mellan noll och fem, ju närmare fem BS desto mer normal är födseln. Det är av intresse att kontinuerligt följa upp den normala födseln med samma validerade mätinstrument och kartlägga utvecklingen över tid. Syfte: Syftet med studien var att jämföra barnmorskors handläggande och bedömning av normal födsel utifrån “the Bologna Score”. Metod: En kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie har genomförts. Data har inhämtats med hjälp av enkäter där “the Bologna Score” har utgjort grunden för ställda frågor. Resultat: Sammanlagt inkluderades 191 enkäter. Resultatet visade ett medelvärde på 4,19 BS. Ställningen kvinnan födde i samt användandet av värkstimulering med syntetiskt oxytocin påverkade poängställningen av BS i högst grad. Barnmorskorna rapporterade 93% av födslarna som normala. En signifikant skillnad framkom mellan barnmorskornas bedömning av födslarnas normalitet och huruvida de var handlagda enligt “the Bologna Score”. Konklusion: Barnmorskor handlägger födslar idag, i högre grad utifrån evidens enligt BS jämfört med vad tidigare studier har visat. Barnmorskor bedömer födslar som inte uppnår fem BS som normala. Instrumentet BS kan vara ett verktyg för att regelbundet kalibrera födslars kvalitet i Sverige. Begreppet normal födsel är komplext och behöver fortsatt reflekteras över och diskuteras, för att bevara barnmorskeyrket och för att fler kvinnor ska få en positiv upplevelse av födandet.

Lyme disease (LD) is the most common tick-borne illness in the United States (U.S.), Europe, and Asia. Borrelia burgdorferi, a spirochete bacterium transmitted by the tick vector Ixodes scapularis, causes LD in the U.S. If untreated, Lyme arthritis, heart block, and meningitis can occur. Given the absence of a human Lyme disease vaccine, we developed a vaccine using the rabies virus (RABV) vaccine vector BNSP333 and an outer surface borrelial protein, BBI39. BBI39 was previously utilized as a recombinant protein vaccine and was protective in challenge experiments; therefore, we decided to utilize this protective antigen in a rabies virus-vectored vaccine against Borrelia burgdorferi. To incorporate BBI39 into the RABV virion, we generated a chimeric BBI39 antigen, BBI39RVG, by fusing BBI39 with the final amino acids of the RABV glycoprotein by molecular cloning and viral recovery with reverse transcription genetics. Here, we have demonstrated that the BBI39RVG antigen was incorporated into the RABV virion via immunofluorescence and Western blot analysis. Mice vaccinated with our BPL inactivated RABV-BBI39RVG (BNSP333-BBI39RVG) vaccine induced high amounts of BBI39-specific antibodies, which were maintained long-term, up to eight months post-vaccination. The BBI39 antibodies neutralized Borrelia in vaccinated mice when challenged with Borrelia burgdorferi by either syringe injection or infected ticks and they reduced the Lyme disease pathology of arthritis in infected mouse joints. Overall, the RABV-based LD vaccine induced more and longer-term antibodies compared to the recombinant protein vaccine. This resulted in lower borrelial RNA in RABV-based vaccinated mice compared to recombinant protein vaccinated mice. The results of this study indicate the successful use of BBI39 as a vaccine antigen and RABV as a vaccine vector for LD.

Introduction: The number of randomized controlled trials (RCTs) investigating the effects of exercise among cancer survivors has increased in recent years; however, participants dropping out of the trials are rarely described. The objective of the present study was to assess which combinations of participant and exercise program characteristics were associated with dropout from the exercise arms of RCTs among cancer survivors. Methods: This study used data collected in the Predicting OptimaL cAncer RehabIlitation and Supportive care (POLARIS) study, an international database of RCTs investigating the effects of exercise among cancer survivors. Thirty-four exercise trials, with a total of 2467 patients without metastatic disease randomized to an exercise arm were included. Harmonized studies included a pre and a posttest, and participants were classified as dropouts when missing all assessments at the post-intervention test. Subgroups were identified with a conditional inference tree. Results: Overall, 9.6% of the participants dropped out. Five subgroups were identified in the conditional inference tree based on four significant associations with dropout. Most dropout was observed for participants with BMI > 28.4 kg/m2, performing supervised resistance or unsupervised mixed exercise (19.8% dropout) or had low-medium education and performed aerobic or supervised mixed exercise (13.5%). The lowest dropout was found for participants with BMI > 28.4 kg/m2 and high education performing aerobic or supervised mixed exercise (5.1%), and participants with BMI ≤ 28.4 kg/m2 exercising during (5.2%) or post (9.5%) treatment. Conclusions: There are several systematic differences between cancer survivors completing and dropping out from exercise trials, possibly affecting the external validity of exercise effects.

With great interest, we have read the Perspective article by Fiuza-Luces et al.1 on exercise-induced anticancer immunity. The authors highlighted a well-known theory that exercise-induced immunosurveillance — with a prominent role for natural killer (NK) cells — may underpin the anticancer effects of physical activity in humans. . . .

Aboriginal and Torres Strait Islander people in Australia face disparities in accessing culturally safe and appropriate health services. While current cultural safety and responsiveness frameworks set standards for improving healthcare practices, ensuring accountability and sustainability of changes, necessitates robust mechanisms for auditing and monitoring progress. This study examined existing cultural safety audit tools, and facilitators and barriers to implementation, in the context of providing culturally safe and responsive healthcare services with Aboriginal and Torres Strait Islander people. This will assist organisations, interested in developing tools, to assess culturally responsive practice. A scoping review was undertaken using Medline, Scopus, CINAHL, Informit and PsychInfo databases. Articles were included if they described an audit tool used for healthcare practices with Aboriginal and Torres Strait Islander people. Selected tools were evaluated based on alignment with the six capabilities of the Indigenous Allied Health Australia (IAHA) Cultural Responsiveness in Action Framework. Implementation barriers and facilitators were identified. 15 papers were included. Audit tools varied in length, terminology, domains assessed and whether they had been validated or evaluated. Seven papers reported strong reliability and validity of the tools, and one reported tool evaluation. Implementation facilitators included: tool comprehensiveness and structure; effective communication; clear organisational responsibility for implementation; commitment to prioritising cultural competence; and established accountability mechanisms. Barriers included: the tool being time-consuming and inflexible; responsibility for implementation falling on a small team or single staff member; deprioritising tool use; and lack of accountability for implementation. Two of the six IAHA capabilities (respect for the centrality of cultures and inclusive engagement) were strongly reflected

Purpose: Persistent inward calcium and sodium currents (PICs) are crucial for initiation and maintenance of motoneuron firing, and thus muscular force. However, there is a lack of data describing the effects of fatiguing exercise on PIC activity in humans. We simultaneously applied tendon vibration and neuromuscular electrical stimulation (VibStim) before and after fatiguing exercise. VibStim induces self-sustained muscle activity that is proposed to result from PIC activation. Methods: Twelve men performed 5-s maximal isometric plantar flexor contractions (MVC) with 5-s rests until joint torque was reduced to 70%MVC. VibStim trials consisted of five 2-s trains of neuromuscular electrical stimulation (20 Hz, evoking 10% MVC) of triceps surae with simultaneous Achilles tendon vibration (115 Hz) without voluntary muscle activation. VibStim was applied before (PRE), immediately (POST), 5-min (POST-5), and 10-min (POST-10) after exercise completion. Results: Sustained torque (Tsust) and soleus electromyogram amplitudes (EMG) measured 3 s after VibStim were reduced (Tsust: −59.0%, p < 0.001; soleus EMG: −38.4%, p < 0.001) but largely recovered by POST-5, and changes in MVC and Tsust were correlated across the four time points (r = 0.69; p < 0.001). After normalisation to values obtained at the end of the vibration phase to control for changes in fibre-specific force and EMG signal characteristics, decreases in Tsust (−42.9%) and soleus EMG (−22.6%) remained significant and were each correlated with loss and recovery of MVC (r = 0.41 and 0.46, respectively). Conclusion: The parallel changes observed in evoked self-sustained muscle activity and force generation capacity provide motivation for future examinations on the potential influence of fatigue-induced PIC changes on motoneuron output.

Background: Digital health interventions are increasingly used to deliver health-related interventions for children and young people to change health behaviors and improve health outcomes. Digital health interventions have the potential to enhance access to and engagement with children and young people; however, they may also increase the divide between those who can access technology and are supported to engage and those who are not. This review included studies that reported on the access to or engagement with digital health interventions among children and young people. Objective: This review aims to identify and report on access and engagement in studies involving digital health interventions among children and young people. Methods: A systematic review following the Joanna Briggs Institute methods for conducting systematic reviews was conducted. An electronic literature search was conducted for all studies published between January 1, 2010, and August 2022, across sources, including MEDLINE, CINAHL, and PsycINFO. Studies were included if they examined any aspect of access or engagement in relation to interventions among children and young people. The quality of the included papers was assessed, and data were extracted. Data were considered for meta-analysis, where possible. Results: A total of 3292 references were identified using search terms. Following the exclusion of duplicates and review by inclusion criteria, 40 studies were independently appraised for their methodological quality. A total of 16 studies were excluded owing to their low assessed quality and flawed critical elements in the study design. The studies focused on a variety of health conditions; type 1 diabetes, weight management and obesity, mental health issues, and sexual health were the predominant conditions. Most studies were conducted in developed countries, with most of them being conducted in the United States. Two studies reported data related to access and considered ethnicity and soc