Search

Through a historical perspective, the overall aim with this study is to deepen the understanding of arts and aesthetics, in relation to health, for the benefi- cial use in higher education programs. Since prehistoric time, mankind has been using different art forms for health reasons. Artwork created by a society is a product of the culture that prevails within that society. Aesthetics is con- nected to art, and it spans over a wider field than just art. This literature re- view study brings different historical views on arts, aesthetics, and creativity. The human need for art, music and health is essentially the same through the ages. By bringing in a historical perspective on the healing powers of art and aesthetics we can be better equipped to reintroduce arts in higher education also as a healthy factor. We need to understand our history to be able to create an understanding of the healthy meaning of art for future higher edu- cation students. Lessons that have been used for millennia must not be lost.

Our review shows many parallels between on one hand music making or dancing in a group and on the other hand physical training in a group. Epidemio-logical prospective studies have shown that both types of group activities are associated with a prolonged life. But the cultural activities have qualities that the purely physical activities do not have, for instance strong aesthetic expe-riences that may promote change in life direction, which is of importance in the building of a sustainable society. To sing in a group has in a few studies been shown to have stronger effects on togetherness than merely talking in a group. We also highlight the importance of a good life environment ́s diversity to be able to maintain a good and sustainable society.

Intresset för forskning, utbildning och utveckling inom social hållbarhet, inte minst under kriser, fortsätter att öka. Covid-19 pandemin, kriget i Ukraina, klimatförändringarna, den minskade biologiska mångfalden och potentiella hot såsom politisk polarisering och AI påverkar området social hållbarhet. För tio år sedan etablerades ”Centrum för social hållbarhet” (CSS) på Karolinska Institutet och olika forskare med sina perspektiv på ”Socialt hållbar utveckling – fokus på empati, compassion och altruism” bidrog till ett temanummer av Socialmedicinsk tidskrift 2013. För fem år sedan gav vi också ut temanumret ”Social hållbarhet” i Socialmedicinsk tidskrift 2018, och konstaterar att området är minst lika aktuellt idag. Vi har bjudit in forskargrupper som är intresserade av social hållbarhet, och tillsammans har vi skapat ett nytt temanummer där flera bidrag handlar om yttre och inre hållbarhet i relation till kriser.

Stress påverkar prestation, patientsäkerhet och arbetsmiljö inom hälso- ochsjukvården. Under kriser såsom tex Covid-19 pandemin, kan hög arbetsbelastning och arbete under tidspress, med begränsade resurser, då svåra beslut och prioriteringar behöver göras, leda till moralisk stress, vilket om det återkommande sker leda till moralisk ”skada” och stressrelaterad ohälsa. Därför är det viktigt att sjukvårdspersonal redan under sin utbildning får lära sig om hur de påverkas av stress och att identifiera olika moraliskt utmanande situationer, att de får träna olika stresshanteringsmetoder, samt tillämpa dem i olika simulerade akutmedicinska situationer. Utöver kunskap om stress utifrån ett individperspektiv behövs insikter kring hur stress kan genereras utifrån strukturella/organisatoriska förhållande som kan behöva åtgärdas i stället för eller parallellt med insatser på individ eller gruppnivå.

Bakgrund: Tidigare studier påvisar att fysisk miljö främjar patienters återhämtning vid utformning som en läkande miljö. Patienters erfarna trygghet, kontroll och välmående i en läkande miljö gynnar återhämtningen. Tidigare studier belyser sjuksköterskors erfarenheter av patienters återhämtning där vårdande relationer innefattande patienter, anhöriga och sjuksköterskor framkommer som centrala. De vårdande relationerna främjar sjuksköterskors möjlighet att förstå och möta patienter där de befinner sig i återhämtningsprocessen och ger dem möjlighet att understödja den. Syfte: Att beskriva den psykosociala miljöns inverkan på patienters återhämtning. Metod: Allmän litteraturöversikt utifrån Friberg, 13 artiklar analyserades varav elva kvalitativa och två kvantitativa. Resultat: Den psykosociala miljön påverkade patienters återhämtning positivt likväl som negativt. Resultatet redovisades utifrån fyra teman som framkom under analysen: Psykosocialt stöd från medpatienter, Psykosocialt stöd från vårdpersonal, Psykosocialt stöd från anhöriga och Psykosocialt stöd till sig själv. Konklusion: Patienters återhämtning främjas av delandet av erfarenheter och relationer mellan patienter samt att personal finns tillgänglig för stöd, samtal och uppmuntran. Anhöriga kan ge emotionellt och praktiskt stöd som uppmuntran, främja engagemang i coping-strategier och skapa trygghet. Patienters upplevda kontroll inverkar på återhämtningsprocessen där möjligheten till avskildhet och social interaktion fokuseras., Background: Previous studies show that the physical environment promotes patients’ recovery when designed as a healing environment. Patients’ experiences of security, control, and wellbeing in a healing environment encourage recovery. Previous studies illuminate nurses’ experiences of patients’ recovery where caring relationships including patients, relatives and nurses emerge as central. Caring relationships facilitate nurses’ opportunities to understand and meet patients where they are in the recovery process and provides them with opportunities to support it. Aim: To describe the psychosocial environment’s impact on patients’ recovery. Method: General literature-overview based on Friberg, 13 articles were analysed, of which eleven were qualitative and two quantitative. Result: The psychosocial environment effected patients’ recovery, positively or negatively. Four themes emerged during analysis: Psychosocial support from fellow patients, Psychosocial support from healthcare professionals, Psychosocial support from relatives and Psychosocial self-support. Conclusion: Patients’ recovery is facilitated by relationships with fellow patients and patients’ sharing of experiences, and having healthcare professionals available for support, conversations and encouragement. Relatives can provide patients with emotional and practical support as encouragement, promoting engagement in coping-strategies and security. Patients’ perceived control affects the recovery process where seclusion and social interaction are essential.

Våld i nära relationer upphör inte i samband med pensionering. Äldre kvinnor kan utsättas för alla de olika former av våld i nära relationer som drabbar yngre, inklusive sexuellt våld. Det kan dessutom finnas fler möjliga förövare, utöver en partner även vuxna barn, nära släkting eller personal inom vård och omsorg. Forskningen och samhällets instanser har länge förbisett att våld i nära relationer förekommer mot äldre kvinnor. Det har skapat stora kunskapsluckor gällande äldre kvinnors erfarenheter av våld och vilka metoder som är effektiva för att identifiera, förebygga och åtgärda våld mot äldre kvinnor. Behovet av mer kunskap om äldre kvinnors utsatthet och våldsförebyggande arbete är därför stort. Denna studies syfte var att utforska och beskriva verksamma inom tantjourer och kvinnojourers erfarenheter av att möta och ge stöd till våldsutsatta äldre kvinnor. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med elva verksamma vid tantjourer och kvinnojourer i Sverige. Genom en reflexiv tematisk analys kategoriserades resultaten i enlighet med fyra framträdande teman; det osynliga offret; det osynliga våldet; den okända hjälpen; och synliggörandet. Studien visade hur intersektioner av kön, ålder, funktionsförmåga och klass samverkar och är kopplade till processer av osynliggörande, vilket sammantaget villkorat äldre kvinnors möjlighet till uppbrott från den person som utsätter dem för våld samt deras och tillgång till stöd och skydd. För att tillgängliggöra stödinsatser till våldsutsatta äldre kvinnor på lika villkor som yngre kvinnor behöver bilden av den våldsutsatta kvinnan, våldsutövaren och hur våld i nära relationer ser ut breddas. Stereotypa föreställningar om äldre personer behöver aktivt utmanas och motverkas för att stödinsatser ska kunna utformas utifrån kvinnans individuella behov och livsomständigheter. Nyckelord: våld i nära relationer, våld mot äldre kvinnor, kvinnojo, Domestic violence does not end with retirement. Older women can be exposed to all the different forms of domestic abuse that affect younger women, including sexual violence. There may also be more possible perpetrators, in addition to a partner also adult children, close relatives or personnel in health and social care. Both previous research and society have long overlooked that domestic abuse occurs against older women. This has created large knowledge gaps regarding older women's experiences of violence and which methods are effective for identifying, preventing, and remedying violence against older women. Consequently, there is a need for more knowledge about older women's exposure to domestic violence and violence prevention methods. The purpose of this study was to explore and describe experiences of meeting, and supporting older women exposed to violence, through the perspective of employees at women ́s shelters and women ́s shelters directed to older women. A qualitative interview study was conducted with eleven employees at women ́s shelters and women ́s shelters directed to older women in Sweden. Through a reflexive thematic analysis, the results were categorized by four emerging themes; the invisible victim; the invisible violence; the unknown aid; making visible. The study showed how intersections of gender, age, functional ability, and class interacts and are connected to processes of invisibility, which collectively affected older women's opportunity to break free from violence as well as their access to support and protection. For support services to be available for older abused women at equal terms as for younger women, the image of abused women, the perpetrator, and what domestic violence looks like needs to be broadened. Support measures need to be tailored based on women’s individual needs and life circumstances, therefore stereotypical ideas about older people need to be actively challenged and counteracted. Keywords: domestic violence, elder a

Abstrakt Bakgrund: Under många år har det varit brist på sjuksköterskor inom offentlig sektor. Ökat vårdtryck, tung arbetsbörda och pensionsavgångar har lett till en pressad bemanningssituation. Trots detta finns alltjämt en stor och stark sjuksköterskekår som kämpar på och jobbar hårt för att upprätthålla en stabil sjukvård, denna studie vill medverka till förståelse för vilka faktorer som driver och motiverar dem i deras arbete. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som får sjuksköterskor att trivas på och stanna kvar på sina arbeten i offentlig sektor. Metod: Detta arbete är en litteraturstudie där resultaten från 9 kvalitativa intervjustudier sammanställs. Analys har gjorts efter inspiration av Fribergs analysmetod. Resultatet tolkades och jämfördes med tidigare studier och forskning inom området. Resultat: Resultatet visar att det i hög utsträckning är de sociala faktorerna som får sjuksköterskorna att trivas på sina arbetsplatser, där patientkontakt, tid för vårdarbetet, glädje i arbetslaget och multiprofessionellt lagarbete med ömsesidig utbildande dialog var faktorer som fick sjuksköterskorna att trivas, glädjas och känna sig värdefulla i sin arbetssituation. Konklusion: På organisatorisk nivå kan göras mycket för att få sjuksköterskorna att trivas, en översikt av scheman, utvärdering av enskilda behov och ett aktivt arbete för att skapa starka multiprofessionella arbetsteam med högt till tak, är viktiga parametrar för att nå hög arbetstillfredsställelse inom gruppen. Detta är billiga om än arbetsamma processer som kräver ett tydligt, envist och målinriktat ledarskap.

Background: Periodontitis is an inflammatory condition rendering in degradation of tooth supporting tissue. In the inflammatory process cytokines, amongst others TNF-a, IL-1b and IL-6 play an important role in regulating the immune response. Periodontal Ehlers Danlos syndrome (pEDS) is a rare connective tissue disorder characterized by distinct oral manifestations such as periodontitis. Studies has shown that individuals with pEDS exhibit a mutation in the complement factors C1r and C1s. Aim: The aim of this study was to analyze the gene expression of C1r and C1s in human gingival fibroblasts and to investigate if the expression of these genes’ changes during inflammatory conditions. Methods: Human gingival fibroblasts (hGFBs) were cultured with TNF-a or IL-1b for 24h. RNA isolation, extraction and complementary DNA synthesis was made at the timepoint of 6h and 24h. An qRT-PCR analyses of the genes C1r, C1s and IL-6 were performed and the relative gene expression of C1r, C1s and IL-6 were calculated. Results: The expression of C1r and C1s increased after 24h in TNF-a and IL-1b compared to control by measuring the relative fold change of the genes by culturing fibroblast over time. The result was taken from three parallel samples and the result was significant. Conclusion: The findings point to a link between the inflammatory classical complement pathway and the connective tissue homeostasis. Hopefully, our findings will be one piece of the puzzle regarding the molecular events rendering in pEDS and thereby a potential treatment target.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att kroppen har svårt att reglera blodsockernivån. Det beror på att insulinresistens har utvecklats viket innebär att insulinet som produceras inte fungerar som det ska. Insulinresistens kan leda till minskad betacellsfunktion vilket ytterligare gör att den blodsockerreglerande förmågan försämras. Denna sjukdom är vanligare hos äldre individer och kan ha ärftliga orsaker, men risken ökar också vid övervikt och låg fysisk aktivitet. Typ 2- diabetes behandlas ofta med livsstilsförändringar, beteendeförändringar och läkemedel som t.ex metformin, natriumglukoskopplad transportör 2(SGLT-2) hämmare, glitazoner, dipeptidylpeptidas-4 (DPP4) hämmare, GLP analoger, sulfonylurea och insulin. Insulin degludec och insulin glargin används vid behandling av typ 2 diabetes. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka effekten av insulin degludec och jämföra den med insulin glargin hos T2D- patienter med risk för hypoglykemi och se om degludec ger mindre uttalad hypoglykemi. Metod: Litteratursökningen genomfördes via pubmed med sökorden ”insulin degludec, insulin glargine in type 2 diabetes”. Begränsningarna som valdes vid sökningsfallen var randomiserad kontrollerad studie, 5 år. Detta gav 30 artiklar och av dessa inkluderades 5 artiklar. Resultat: Insulin degludec har jämfört med insulin glargin visat statistisk signifikant lägre risk för både symtomatiska hypoglykemiska episoder och nattliga symtomatiska hypoglykemiska episoder under behandlingsperioden. Effekten av de två behandlingarna när det gäller genomsnittliga procentandelen av tid inom målglukosintervallet 70-180mg/dl, ger ingen skillnad mellan glargin och degludec. När det gäller genomsnittliga procentandelen av tid med hypoglykemi <70 mg/dL var den lägre med insulin glargin än med insulin degludec. Svår symtomatisk hypoglykemi och nattliga hypoglykemihändelser var ovanligare hos både de yngre och äldre deltagarna som tog degl

There are four different types of influenza virus: A, B, C and D which cause influenza.Generally, influenza virus A, B and C infects humans. Rarely, influenzavirus D occursin humans, but it often infects animals. The influenza virus consists of a viral RNAenclosed in a capsid surrounded by an envelope, which has different surface structures,hemagglutinin (H) and neuramindase (N). Based on these surface structures,influenzavirus is classified into different subtypes.Vaccination is the most effective way to fight influenza. Although influenza affectsindividuals of all ages, the elderly are most vulnerable to serious complications.The intradermal (ID) administration of a high-dose inactivated trivalentinfluenzavaccine (IIV3-HD), is a new strategy that could improve the antibody responsein the elderly.This study examined whether a IIV3-HD vaccine might give higher safety,immunogenicity and efficacy compared to a standard-dose (IIV3-SD) vaccine for theprevention of laboratory-confirmed influenza illness in older adults, and examinedwhether HD-ID is a suitable vaccination strategy for the elderly compared to SD orstandard dose intramuscular (SD-IM) vaccine.The PubMed database was used to search for studies.The chosen studies weremulticenter, randomized, controlled trials. Three of them aimed to assess IIV3-HDcompared to IIV3-SD, and two evaluated the administration of the vaccine via the IDroute. The results from the five studies showed that Hemagglutination Inhibition (HAI) titersand seroprotection rates were significantly higher in the IIV3-HD group than in theIIV3-SD group. No major difference was demonstrated as regards to the safety profilebetween the two groups. In addition, the number of patients who had laboratoryconfirmed influenza illness was less in the IIV3-HD compared to the IIV3-SD group.Both HD and ID administration are presented as suitable vaccination strategies for theelderly compared to SD or standard dose intramuscular (SD-IM) vaccines.The conclusion

Bakgrund: Personer med ryggmärgsskada har en minskad styrka i andningsmuskulaturen vilket ökar risken för respiratoriska komplikationer. För att öka styrkan rekommenderas inspiratorisk muskelträning (IMT). Syfte: Syftet med studien var att beskriva kliniska och självskattade effekter av IMT på muskelstyrka i inandningsmuskulatur, andningsfunktion och aktivitetsutförande hos personer med kronisk komplett cervikal eller hög thorakal ryggmärgsskada. Metod: Studien genomfördes som en prospektiv kvasiexperimentell fallstudie med kontrollgrupp där deltagarna i kontrollgruppen inkluderades i interventionsgruppen efter kontrollperioden. Tretton personer genomförde IMT i hemmet under åtta veckor. Utvärdering gjordes med de kliniska utfallsmåtten maximalt inspiratoriskt tryck (MIP), spirometri och 6-minuters push-test (6MPT) samt de patientrapporterade utfallsmåtten Canadian Occupational Performance Measure (COPM) och Patient Global Impression of Change (PGIC). Resultat: Resultatet visade en signifikant förbättring av styrka i inandningsmuskulaturen mätt med MIP, andningsfunktion mätt med forcerad vitalkapacitet (FVC) samt självskattat aktivitetsutförande mätt med COPM. Ingen signifikant skillnad visades för andningsfunktion mätt med forcerad exspiratorisk volym på 1 sek (FEV1) eller Peak Exspiratoriskt flöde (PEF) och inte heller för kondition mätt med 6MPT. Ingen signifikant korrelation visades mellan förändring av MIP och förändring av COPM. Förbättring av generell andningsfunktion enligt PGIC visades hos 69 % av deltagarna. Slutsats: IMT förbättrade styrka i inandningsmuskulatur, andningsfunktion mätt med FVC och självskattat aktivitetsutförande kopplat till andningsfunktion. Resultatet i studien gav ökad kunskap om aktivitetsproblem som patientgruppen identifierade kopplat till nedsatt andningsfunktion. Då deltagarantalet i aktuell studie var litet bör resultaten tolkas med försiktighet.

Bakgrund: När människor hamnar i flera traumatiska händelser kan de utveckla posttraumatiskt stressyndrom, PTSD som är en psykisk diagnos och kan förekomma på grund av trauma av svåra och livshotande tillstånd, exempelvis våld, sexuella övergrepp, krig och/ eller andra aktuella lidanden. För att kunna uppnå goda behandlingsresultat och ett hälsofrämjande tillstånd spelar en god omvårdnad en betydelse för patienters vård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser i möten med hälso- och sjukvården vid posttraumatiskt stressyndrom. Metod: En allmän litteraturöversikt. En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för att besvara syftet. CINAHL- Complete och PubMed var de akademiska databaser som valdes till studien. Artiklarna analyserades med Fribergs analys (2017). Resultat: Efter analysen av de artiklar som besvarade syftet sammanställdes resultatet till tre huvudkategorier: Patienters upplevda brister, Tillräcklig information och Betydelsen av bemötande. Resultatet var baserat på åtta artiklar med kvalitativa metoder från följande länder: Australien, Kanada, Sydafrika och USA. Slutsats: Sjuksköterskor har ett moraliskt yrke och all vård börjar i möte med patienter. Ett effektivt möte avgör vårdens värde. Ett gott bemötande leder till trygghet hos patienter. En professionell kommunikation i möten med patienter bidrar till en personutveckling och ger möjligheter att patienter förstår sina tillstånd. En god kunskap och förståelse av PTSD kommer att hjälpa sjuksköterskor att bidra till en effektiv vård.

Abstrakt Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en progressiv, långvarig och systemisk autoimmun sjukdom som kännetecknas av fluktuerande symtom som smärta, trötthet och svullna leder. Sjukdomen kan lindras men inte botas. RA är ett folkhälsoproblem, där den vanligaste åldern för utbrott är vid 40 års ålder och uppåt. Sjukdomsaktiviteten har stor inverkan på de drabbade individerna och deras förmåga att utföra aktiviteter i det dagliga livet. Många känner sig begränsade av smärtan. Upplevelsen av smärta gör att många personerna blir socialt isolerade, då de inte längre kan ägna sig åt de aktiviteter som de upplever som meningsfulla. Många påverkas i sitt arbete, då sjukdomen orsakar både smärta samt minskad handstyrka. Syftet: I denna studie var syftet att genom en Scoping review kartlägga vad tidigare forskning säger om smärtans påverkan på dagliga aktiviteter hos personer med Reumatoid Artrit. Metod: Studien är utformad som en scoping review. Artiklarna var framtagna i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Totalt inkluderades 14 artiklar i studien. Resultat: Forskningsresultaten indikerar att personer med RA begränsas i sina dagliga aktiviteter på grund av smärtan. Trots detta väljer många personer att delta i olika aktiviteter som en distraktion från smärtan. De hittar andra alternativa sätt att utföra aktiviteterna på för att få aktiviteterna att fungera för dem. En stöttande omgivning och en tillåtande miljö visar sig ha en positiv inverkan på aktivitet engagemanget och kan minska begränsningarna. Slutsats: Att leva med RA kan vara en utmaning, smärta begränsar personer från att delta i aktiviteter de upplever som meningsfulla. Detta kan leda till social isolering och ibland tvingas personer med RA att gå i förtidspension eftersom de inte klarar av att utföra sina arbetsuppgifter. Nyckelord: Aktiviteter i dagliga livet, Arbetsterapi, Reumatoid artrit, RA, Smärta., Background: Rheumatoid arthritis (RA) is a progressive, chronic, and systemic autoimmune disease characterized by fluctuating symptoms such as pain, fatigue, and swollen joints. The disease can be relieved but not cured. RA is a public health problem, with the most common age of the outbreak being 40 years and older. Disease activity has a significant impact on affected individuals and their ability to perform daily activities. Many feel limited by pain. The experience of pain causes many individuals to become socially isolated, as they can no longer engage in the activities they find meaningful. Many are affected in their work, as the disease causes both pain and decreased hand strength. Aim: The aim of this study v is to map what previous research says about the impact of pain on daily activities in people with the diagnosis Rheumatoid Arthritis. Method: The study is a scoping review. The articles were produced in the databases Cinahl, Medline and PsycInfo. A total of 14 articles were included in the study. Results: The research results indicate that individuals with RA are limited in their daily activities due to pain. Despite this, many individuals choose to participate in different activities as a distraction from the pain. They find alternative ways to engage in occupations/activities. A supportive environment and permissive setting have been shown to have a positive impact on activity engagement and can reduce limitations. Conclusion: To live with RA can be a challenge and it is clear how pain limits people from engaging in activities that they consider meaningful and/or give them joy. This can contribute to social isolation and sometimes individuals are forced to take early retirement because they can not perform their work tasks anymore. Key words: Activities in daily life, Occupational therapy, Pain, Rheumatoid arthritis, RA.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna bland kvinnor. Efterdiagnostisering behöver en del kvinnor genomgå mastektomi som är en del av behandlingenför bröstcancer. Denna behandlingsmetod kan orsaka en förändrad livssituation i form avfysiska och psykiska förändringar. Syfte: Belysa kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi Metod: En litteraturstudie har tillämpats utifrån Polit och Becks nio-steg. Cinahl och Psychinfovar två databaser som användes. En relevansgranskning av titlar och abstract gjordes därefterfulltextsgranskning i urvalsprocessen. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt Forsberg &Wengström (2016). Totalt inkluderades 8 artiklar av kvalitativ ansats till resultatet. Resultat: I resultatet så identifierades fyra huvudteman och två underteman Att förlora ettbröst, den förändrade kroppen, kvinnlighet och identitet, Kvinnors emotionella upplevelser,Sexualitet och identitet och Acceptans av den nya kroppen. Det som framkom var attkvinnor upplevde en förändrad kroppsuppfattning efter en mastektomi. En förminskning avkvinnlighet uppstod i samband med förlust av ett eller båda brösten. På grund av förändradfysisk kropp uppstod många olika känslor och tankar kring kroppsuppfattningen. Slutsats: Efter en mastektomi kunde kvinnor uppleva en störd kroppsuppfattningen som ävenpåverkade identitet och sexualitet. För kvinnor har brösten en stor betydelse vilket även skiljerdom från män.

Acne is a skin condition which is caused when the sebaceous glands become inflamed. This disease can affect different people at different ages, but it appears most commonly in adolescence. Acne can have different degrees of severity, which should be taken into consideration while choosing the right treatment. Acne nodulocystic is characterized by deeper infiltrates and pus-filled cysts. This type of acne is severe and should be treated only with isotretinoin. In the early 1980s, isotretinoin was developed to treat moderate to severe acne with a tendency to scarring. Currently, it has been reported that in Sweden about 6000-8000 patients are treated with isotretinoin annually. However, it is important to point out that isotretinoin is associated with high risks. Therefore, isotretinoin is only prescribed by a physician with a specialist qualification in dermatology or by personal exemption by the Medicines Agency. Regarding the dosage, 0.5 mg/kg/day is usually a suitable starting dose in normal cases. This dose can be further increased after tolerance to 1.0 mg/kg/day. However, a lower dose of 0.2 mg/kg/day may be a good option to reduce the risk of side effects such as: mucocutaneous dryness, muscle pain and others. The purpose of this literature survey was to examine which one of the new isotretinoin formulations would give better effect in acne treatment given that both are expected to be independent of food intake at the time of administration. The method used was a literature search in the Pubmed database to find and select relevant scientific articles. The results of the studies in this literature project suggest that both lidose and micronized isotretinoin exhibited similar bioequivalent results in comparison to isotretinoin in the fed state but an improved result in fasting. Moreover, it was noted that the micronized form showed a similarity in pharmacokinetics compared to Lidose in the fed state but better in fasting. However, there is insufficient evidence

Bakgrund: Globalt är trycksår ett allmänt problem inom sjukvården. Trycksår går att förebygga, trots det är prevalensen hög inom slutenvården. Sjuksköterskor har en viktig funktion i det förebyggande arbetet samt i omvårdnaden av trycksår för att lindra patienters lidande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga trycksår inom slutenvården. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie enligt Polit och Becks niostegsmodell. Data analyserades efter en kvalitativ innehållsanalysmetod med en induktiv ansats. Nio artiklar inhämtades från databaserna CINAHL, Pubmed och Medline. Resultat: Studien beskrevs i tre kategorier: kunskapsnivå, förebyggande arbete och barriärer. Sjuksköterskor behöver adekvat utbildning för att arbeta trycksårsförebyggande samt för en god vårdkvalitet. Det är viktigt att sjuksköterskor har rätt förutsättningar för att kunna utföra korrekt och personcentrerad vård. Resultatet visade att kunskapen hos sjuksköterskor, både globalt och nationellt, var bristfällig. Slutsats: Det finns ett behov av att stärka kunskapen inom trycksårsförebyggande arbete hos sjuksköterskor. Därför är det viktigt att hälso- och sjukvården satsar på utbildning för att minska lidande hos patienter samt för att reducera samhällskostnaderna på grund av trycksår., Background: Globally, pressure ulcers are a common problem in healthcare. Pressure ulcers can be prevented, despite this, the prevalence is high in inpatient care. Nurses have an important function in the preventive work and in the care of pressure ulcers to relieve patients' suffering. Aim: To describe nurses' experiences of preventing pressure ulcers in inpatient care. Method: The study is a qualitative literature study according to Polit and Beck's nine-step model. Data were analyzed using a qualitative content analysis method with an inductive approach. Nine articles were retrieved from the databases CINAHL, Pubmed and Medline. Results: The study was described in three categories: knowledge level, preventive work and barriers. Nurses need adequate training to work on pressure ulcer prevention and for a good quality of care. It is important that nurses have the right conditions to be able to perform correct and person-centred care. The result showed that the knowledge of nurses, both globally and nationally, was deficient. Conclusion: There is a need to strengthen the knowledge of pressure ulcer prevention among nurses. Therefore, it is important that the healthcare system invests in education to reduce individual suffering in patients and to reduce the economic burden due to pressure ulcers.

Motivation till träning är en betydande faktor till att människor väljer att träna och en viktig del i skapandet av en hållbar livsstil med träning. Det är därför viktigt att ta reda på de bakomliggande motivationsfaktorerna till att människor väljer att träna, samt att motivation är en viktig del i skapandet av en hållbar livsstil med träning. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka som är de viktigaste motivationsfaktorerna till träning, i mån att främja hälsopromotiva insatser till träning. Metoden för studien är en litteratursökning där tidigare resultat inom ramen för träning jämförs och diskuteras i denna uppsats. Resultatet visar två variabler bakom vad som motiverar människor att träna, vilket är till nytta för träning för fysisk och psykisk hälsa. Slutsats är att de åtta funna motivationsfaktorerna för träning alla återkommer till de två variablerna fysisk och psykisk hälsa. Därför är också en slutsats för att förstå och hjälpa människor med motivation till träning bred i olika angreppssätt men alla med samma syfte om en övergripande hälsa både fysisk och psykisk. Denna studie understryker att motivationen för träning skiljer sig men hälsofrämjande arbete med motivation att träna bör allt syfta till den övergripande hälsan med både fysiska och mentala fördelar.

Inledning: Vad krävs för att det ska bli mer jämställt för kvinnor inom golfen? Vilka ärmöjligheterna för kvinnor som spelar golf kontra vad orsakar hinder? Syfte: Syftet med studien är att undersöka och belysa kvinnliga golfspelareserfarenheter och upplevelser av jämställdhet inom golfen. Metod: En semistrukturerad intervjustudie genomfördes med sex golfspelande kvinnori åldrarna 22–45 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades. En innehållsanalys avmaterialet resulterade i sex teman som svarade mot studiens syfte. Resultat: Resultaten visar att jämställdheten upplevdes vara relativt god ochrespondenterna tyckte sig bli inkluderade i tävlingssituationer. Möjligheterna attutveckla spelet är många och bara få hinder upplevdes av kvinnorna. Resultaten visardock att en del kvinnor upplevt tillfällen då de inte känt sig inkluderade eller blivitrespekterade. Slutsats: En slutsats som kan dras är att golfen inte upplevs som helt jämställd men attutvecklingen mot jämställd golf går framåt. Där fler kvinnor känner att de får varadelaktiga inom golfklubbar och vara med inom högre ligor och spela.

Bakgrund: Med en befolkning som blir allt äldre är det betydelsefullt att försöka bevara en god hälsa och minska funktionsnedsättningar. Riktade hälsosamtal är en svensk modell som syftar till att främja hälsa genom att kombinera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategier. Riktade hälsosamtal med äldre utförs inte jämlikt i Sverige vilket innebär att alla inte erbjuds samma förutsättningar för hälsa. Få studier har undersökt distriktssköterskors erfarenheter av riktade hälsosamtal med äldre. Syfte: Att utforska distriktssköterskors erfarenheter av riktade hälsosamtal med personer 70 år och äldre. Metod Kvalitativ intervjustudie med sju distriktssköterskor och fem sjuksköterskor i södra Sverige inom primärvård. Kvalitativ innehållsanalys utfördes. Resultat: Huvudkategorierna var erfarenheter av åldersgruppen, erfarenheter av metodstöd, erfarenheter av att främja hälsosamma levnadsvanor och erfarenheter av utförda hälsosamtal med tre underkategorier. Konklusion: Resultatet visar att riktade hälsosamtal kan bidra till att identifiera sjukdomar och riskfaktorer hos äldre, men även resurser som kan uppmuntra, inspirera och motivera till hälsosamma levnadsvanor. Små förändringar i levnadsvanor bidrar till hälsa på lång sikt. Mer forskning behövs som undersöker vilka åldersgrupper riktade hälsosamtal gör mest nytta i ur person- och folkhälsoperspektiv i relation till samhällskostnad på kort och lång sikt., Background: With a population that is getting older, it is important to try to preserve good health and reduce functional impairments. Targeted health talks are a Swedish model that aims to promote health by combining health promotion and disease prevention strategies. Targeted health talks with the elderly are not carried out equally in Sweden, which means that everyone does not have the same conditions for health. Few studies have investigated district nurses' experiences of targeted health talks with the elderly. Aim: To explore district nurses' experiences of targeted health talks with people aged 70 and above. Method: Qualitative interview study with seven district nurses and five registered nurses in southern Sweden in primary care. Qualitative content analysis was performed. Results: The main categories were experiences of the age group, experiences of method support, experiences in promoting healthy habits and experiences of performed health talks with three subcategories. Conclusion: The results show that targeted health talks can help to identify diseases and risk factors in the elderly, but also resources that can encourage, inspire and motivate healthy lifestyles. Small changes in lifestyle can contribute to health in the long term. More research is needed that examines which age groups targeted health talks benefit the most from a personal and public health perspective in relation to societal costs in the short and long term.

Bakgrund: Palliativ vård fokuserar på att lindra symtom och främja livskvaliteten. I palliativ vård finns det en tidigare fas och en sen fas. I detta examensarbete inkluderas den sena fasen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie, enligt Evans med fokus på sjuksköterskors erfarenheter av att ta hand om patienter i livets slutskede. Resultat: Resultatet visade att mötet mellan sjuksköterskor och patienter i livets slutskede hade stor betydelse. Vidare beskrevs vikten av en god vårdrelation. Resultat beskrev att det var viktigt att patienter var delaktiga i vården för att kunna individanpassa och bevara patienters integritet. Resultatet visade även det var viktigt att involvera anhöriga i vården. Sjuksköterskorna betonade även vikten av att dela erfarenhet och ge stöd till kollegor. Slutsats: Resultatet visade att mötet mellan sjuksköterskorna och patienter i livets slutskede var av stor betydelse. Vården av dessa patienter krävde ett stort ansvar för att upprätthålla en god vårdrelation. Vidare betonas vikten av att inkludera patienter i vården samt ge adekvat stöd och kommunikation med anhöriga. Resultatet understryker även betydelsen av effektiv kommunikation och stöd från erfarna kollegor. Dessutom underlättade en positiv arbetsmiljö att stressnivån sjönk och det blev därmed lättare att hantera utmanande situationer inom palliativ vård.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är sista delen inom palliativ vård. Sjuksköterskor anses vara en central del i omvårdnaden och agera ombud för patienten gentemot både närstående och vårdteamet. Sjuksköterskor skall vara empatiska och ha ett aktivt lyssnande för att kunna vägleda patienten i en svår situation. Syfte: Syftet var att syntetisera kvalitativ forskning om sjuksköterskors upplevelse av att vårda vuxna i livets slutskede, inom slutenvården. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var viktigt då de är byggstenarna till en trygg och säker vård. Därav skulle alla parter så som närstående, patient och vårdteamet få rätt information och förstå innebörden av den. Närstående upplevde sjuksköterskor som en central del i vårdandet. Viktigt var att förstå kulturella skillnader för en personcentrerad vård. Sjuksköterskor upplevde att resurserna som finns behöver omfördelas Slutsats: Vård vid livets slutskede är en komplex situation, det är inte bara patienten i fokus utan även närstående. Detta kräver engagemang och kompetens. För att sjuksköterskor skall få möjlighet att utöva god vård krävs tid och resurser. Fortsatt forskning: Forskning kring hur sjuksköterskor bör stötta de närstående i vård vid livets slutskede på ett optimalt sätt.

Bakgrund: Behandling av svårläkta sår är en utmaning inom vården och kräver mycket tid av sjuksköterskan och patienten, därtill att det är smärtsamt för patienten. I Sverige har fram till 2023, det inte funnits något nationellt vårdprogram för behandling av svårläkta sår. Regionala eller lokala riktlinjer har därför varit den teoretiska grund en sjuksköterska har haft att förankra sin omvårdnad på, utöver tidigare förvärvad kunskap, kollegor, bästa praxis på arbetsplatsen eller i ovisshet. Syftet: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av behandling av svårläkta sår. Metod: Studien genomfördes som allmän litteraturstudie med induktiv ansats och resultatet var baserat på elva kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel, från två olika databaser. Resultat: Det framkom tre kategorier; engagerade, kunskapskrävande och utmanande. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde känslor av att göra skillnad och engagemang av att säkerställa bästa praxis vid omvårdnad av svårläkta sår. Däremot upplevdes omvårdnaden av svårläkta sår att det krävdes kunskap samt att det var utmanande med bristen på tid på grund av konkurrerande arbetsuppgifter. Konklusion: Sjuksköterskan bör öka kunskapen inom vård av svårläkta sår, för att i sin tur minska patientens vårdlidande genom att optimal behandling ges och vårdtiden förkortas., Background: Treatment of chronic ulcer is a constant challenge in the healthcare and require a lot of time from the nurse and the patient, in addition to being painful for the patient. In Sweden, until 2023 there has been no national careprogram for chronic ulcer. Regional or local guidelines have therefore been the theoretical-basis for a nurse, in addition to previously acquired knowledge, colleagues, best practice at the workplace or in uncertainty. Purpose: The purpose was to investigate nurses' experiences of treating chronic ulcer. Method: The study was conducted as a general literature study with inductive approaches and the results were based on eleven qualitative articles and one quantitative article, from two different databases. Results: Three categories emerged; committed, knowledge-intensive and challenging. The result showed that nurse´sexperienced a sense of making a difference and a commitment to ensure best practice in the care of chronic ulcer. On the other hand, the care of chronic ulcer was perceived to require knowledge and to be challenging due to the lack of time due to competing work-tasks. Conclusion: The nurse should increase knowledge in the care of chronic ulcer, to reduce the patient's suffering by providing optimal treatment and shortening the length.

Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård som ges till patienter vid livets slutskede med syftet att ge bästa möjliga vård och lindra lidande. I takt med att den åldrande befolkningen ökar så ökar även den palliativa vården som ges i hemmet. Tidigare forskning visar att distriktssköterskor som vårdar äldre patienter med palliativa behov i hemmet upplever vårdandet som krävande och komplex. Syftet: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att vårda äldre patienter med palliativa behov i hemmet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor i en kommun i södra Sverige. Insamlade data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; en meningsfull och viktig roll, utmaningar och möjligheter med palliativ vård i hemmet, upplevelsen av teamsamverkan inom palliativ vård och betydelsen av egen kompetens och erfarenhet. Slutsats: Distriktssköterskor upplever att arbetet med palliativ vård är givande och meningsfullt både på ett personligt och professionellt plan. Trots detta är arbetet med palliativ vård i hemmet utmanande och krävande på grund av olika utmaningar såsom tidsbrist. Distriktssköterskor bär ett stort ansvar för genomförandet av en god palliativ vård och även ett ansvar att utbilda vårdpersonal. Viktiga faktorer för en god palliativa vård är teamsamverkan, betydelsen av egen erfarenhet och kunskap inom ämnet.

Bakgrund: Antalet personer som drabbas av en stroke ökar över hela världen och därmed ställs sjukvården inför en fortsatt utmaning att utveckla och modernisera rehabiliteringen för strokepatienter. Syfte: Att granska och syntetisera litteratur om hur strokepatienter upplever Virtual Reality (VR) i rehabiliteringen och dess möjliga inverkan på aktivitetsförmågan i det vardagliga livet. Metod: En systematisk litteraturöversikt för att granska och sammanställa litteratur. Databaserna som använts för insamlingen av artiklarna är CINAHL, Medline, PubMed, Taylor & Francis Journals, AMED och PsycInfo, vilket resulterade i 9 studier. Granskningen av artiklarna utfördes enligt SBU:s granskningsmodell för bedömning av studier med kvalitativ metodik. Efter kvalitetsgranskningen gjordes en metasyntes av de inkluderade artiklarna för att uppfylla studiens syfte. Resultatet: Litteraturöversikten innehåller 9 studier med utgivningsår 2015–2022. Metasyntetiseringen ledde till 24 första nivåns teman samt fyra andra nivåns teman: ” VR skapar positiva och negativa upplevelser” ,”Upplevda fördelar och brister vid utnyttjande av VR bland strokepatienter”, ”Förbättring av funktionsförmågan i vardagen med hjälp av VR” och ”Vikten av sammanhang och stöd betonas”. En analys av andra nivåns teman resulterade i två tredje nivåns teman: ” VR väcker intresse, men har såväl fördelar som nackdelar” och ”VR:s betydelse i vardagen och det sociala för strokepatienter”. Slutsats: Genomgången av materialet resulterade i 9 studier. På basen av studierna framkom bland annat att strokepatienter har både positiva och negativa upplevelser av VR. Studierna visar också att det finns ett behov av fortsatta kvalitativa studier inom ämnet, vilka fokuserar på strokepatienter och deras upplevelser av VR, för att bidra till en ökad kunskap om ämnet ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv., Background: The number of people who suffer a stroke is increasing all over the world, and thus the healthcare system is faced with a continuing challenge to develop and modernize the rehabilitation for stroke patients. Aim: To review and synthesize literature on how stroke patients experience Virtual Reality (VR) in rehabilitation and its possible impact on the ability to perform activities in everyday life. Method: A systematic literature review to review and compile literature. The databases used for the collection of the articles are CINAHL, Medline, PubMed, Taylor & Francis Journals, AMED and PsycInfo, which resulted in 9 studies. The review of the articles was carried out according to the SBU’s review model on assessment of studies with qualitative methodology. After the quality review, a meta-synthesis was made of the included articles to answer the purpose of the study. The result: The literature review contains 9 studies with publication years 2015–2022. The meta- synthesis led to 24 first-level themes and four second-level themes: "VR creates positive and negative experiences", "Perceived advantages and disadvantages of using VR among stroke patients", "Improvement of functional ability in everyday life with the help of VR" and "The importance of context and support are emphasized”. An analysis of the second-level themes resulted in two third-level themes: "VR arouses interest, but has advantages as well as disadvantages" and "VR's importance in everyday life and social life for stroke patients". Conclusion: The review of the material resulted in 9 studies. On the basis of the studies, positive and negative experiences of VR in stroke patients emerged, among other things. Based on the study, there also remains a need for continued qualitative studies within the subject, which focus on stroke patients and their experiences of VR in order to contribute to an increased knowledge of the subject from an occupational therapy perspective.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress i samhället ökar, även sjukskrivningar kopplat till arbetsrelateradstress där arbetsmiljön är bidragande till långvarig stress. Långvarig stress utan återhämtning kan ledatill utmattningssyndrom. I Sverige har stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 13 procent från år 2019till 2022. Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön och brister arbetsmiljön ökar risken förarbetsrelaterad stress. Ledarskapet har en central roll för hälsofrämjande arbetsplatser.Syfte: Undersöka ledarskapets betydelse för arbetsrelaterad stress och hälsofrämjande arbetsplatser.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats bestående av en litteraturundersökning, enurvalsprocess och innehållsanalys.Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudkategorier: företagsledning, arbetsrelaterad stress ochautonomi. Fem subkategorier framkom ur analysen. I dessa fem subkategorier, beskrivs huröverbelastning och resursbrister skapar oro och stress hos de anställda. Både ledare och anställdaförväntas utföra vissa arbetsuppgifter och de i ledarposition förväntas även hantera olika situationer somuppstår rörande personal, exempelvis lösa konflikter och stötta de anställda i sitt arbete. Hög tilltro tillsitt eget ledarskap utvecklar förtroende och en bättre relation till de anställda. Chefer som är närvande isin ledarroll förbättrar möjligheterna att skapa en god teamkänsla på arbetsplatsen. För en godteamkänsla krävs ledarskap med tydlig kommunikation. Delaktighet och Empowerment förstärkerteamkänslan och skapar engagemang och glädje hos de anställda. Individer med ledande befattningpåverkar företagskulturen, med ledarbeteenden och attityder, vilket i sin tur påverkar de anställdasinställning.Slutsats: Resultatet i denna studie pekar på att ledarskap påverkar de anställdas upplevelse avarbetsrelaterad stress: där otydlighet hos ledare i kombination med dålig närvaro och kommunikationskapar missnöje, oro och osäkerhet, påverkar de anställdas hälsa och välbefinnande n

Sammanfattning Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationens amningsrekommendationer bör kvinnor exklusivt amma sitt barn upp till sex månaders ålder. Amning har hälsofrämjande effekter på både kvinnor och barn. Under amningsperioden kan kvinnor erfara utmaningar som kan försvåra amningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter av amningens fysiska och psykiska utmaningar. Metod: En empirisk studie med kvalitativ design och induktiv ansats tillämpades. Totalt samlades 32 bloggar in och analyserades genom tematisk analys enligt Braun & Clarke. Resultat: Det framkom att kvinnor möter utmaningar i samband med amning. Ett huvudtema formades "När amning inte blir en framgång” och fem underteman “En fysisk utmaning” som fokuserar på hur amning påverkar kvinnor fysiskt. “Det saknade stödet” belyser brister med det professionella stödet och omgivningens stöd. “Omgivningens påverkan” beskriver hur samhällets syn på amning kan ha en inverkan på kvinnor. "Förväntningar som inte infrias” där kvinnors förväntningar på amning inte stämmer överens samt “Den känslomässiga påverkan” som beskriver hur amningen berör kvinnor psykiskt. Konklusion: Amningsutmaningar var en vanlig företeelse som påverkade kvinnor både fysiskt och psykiskt. Utmaningarna försvårade amningen vilket bidrog till en känslomässig påverkan med såväl förtvivlan som besvikelse att inte lyckas upprätthålla en amning. Trots amningsutmaningarnas negativa inverkan, upplevde kvinnor amningstiden som betydelsefull., Introduction: According to World Health Organization breastfeeding recommendations, women should exclusively breastfeed their children up to six months of age. Breastfeeding has health- promoting effects on both women and children. During the breastfeeding period, women can experience challenges which can make breastfeeding difficult. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences of the psychical and psychological challenges of breastfeeding. Method: An empirical study with av qualitative design and inductive approach was applied. A total of 32 blogs were collected and analyzed through thematic analysis according to Braun & Clarke. Results: It emerged that women face challenges in relation to breastfeeding. A main theme was formed “When breastfeeding is not a success" and five sub-themes “A physical challenge” which focuses on how breastfeeding affects women physically. “The missing support” which illustrates shortcomings with professional support and the support of the entourage. “The influence of the entourage” which highlights how society’s view of breastfeeding can have an impact on women, “Expectations that are not fulfilled” where women’s expectations of breastfeeding do not match and “The emotional impact” which describes how breastfeeding affects women psychologically. Conclusion: Breastfeeding challenges were a common occurrence which affected women both physically and psychologically. The challenges made breastfeeding difficult, which contributed to an emotional impact with both despair and disappointment at not being able to maintain breastfeeding. Despite the negative impact of the breastfeeding challenges, women experienced the breastfeeding period as significant.

Sammanfattning Bakgrund: Ett vanligt problem bland äldre personer på särskilda boenden är undernäring, som påverkar både fysisk och psykisk hälsa. Minskat näringsintag bland äldre personer är förknippat med undernäring och oönskad viktminskning. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och att identifiera orsaken till bristfälligt näringsintag bland äldre kan vara fördelaktigt för att främja näringsintaget. Syfte: Syftet var att översiktligt beskriva faktorer som främjar näringsintaget hos äldre personer på särskilt boende. Metod: Allmän litteraturöversikt där sex artiklar med kvalitativ metod, fyra artiklar med kvantitativ metod och en med mixad metod analyseras. Resultat: Det framkom tre teman som identifierades som viktiga för att främja näringsintaget hos äldre personer på särskilt boende: att värna om sinnesintryck, att skapa en familjär atmosfär och att erbjuda berikade mellanmål. Slutsatser: Äldre personers näringsintag avgörs av flera olika faktorer och behöver förstås ur flera perspektiv då deras preferenser och behov är individuella. Sjuksköterskans och övrig vårdpersonals engagemang och intresse är viktig för att bidra till äldres upplevelser av god livskvalitet, välbefinnande, värdighet och främjat näringsintag på särskilt boende. Nyckelord: måltid, näringsintag, särskilt boende, äldre personer

Bakgrund: En av de främsta anledningarna till behov av hjärtrehabilitering är hjärtinfarkt. Hjärtrehabilitering har visats vara en av de viktigaste preventiva åtgärderna för att motverka återfall i hjärt- och kärlsjukdom. Fysioterapeutens roll i centerbaserad hjärtrehabilitering är främst att instruera, övervaka, motivera och utvärdera fysisk träning. Det har visat sig viktigt att inte bara behandla utifrån det fysiska utan även psykologiska och sociala faktorer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av fysioterapeutledd fysisk träning under centerbaserad hjärtrehabilitering (fas 2) efter hjärtinfarkt. Metod: Studien utformades utifrån en beskrivande intervjustudie med induktiv ansats. Sex patienter intervjuades för att undersöka upplevelser av deras hjärtrehabilitering. En manifest innehållsanalys användes för att analysera insamlad data. Resultat: Sex kategorier och nio underkategorier skapades utifrån analysen. De sex kategorierna var: Mental påverkan av fysisk träning, Gruppens betydelse vid fysisk träning, Insikt och förståelse av fördelar och hinder för fysisk träning efter hjärtinfarkt, Positiva och negativa effekter av fysisk träning, Fysioterapeutens stöttande roll i träningen samt träningsuppläggets struktur. Slutsats: Resultaten visade att informanterna upplevde den fysiska förmågan som nedsatt i början av hjärtrehabiliteringen. Socialt stöd från fysioterapeuten och andra deltagare i gruppen bidrog till en ökad tilltro till att genomföra och vidmakthålla den fysiska träningen.

Inom primärvården är digital kommunikation en stor del av distriktssköterskans vardag. Det krävs en god kommunikativ förmåga och lyhördhet hos distriktssköterskan för att tillgodose och möta patientens behov oavsett om mötet sker digitalt eller på plats. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av digital kommunikation i primärvården. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med tio distriktssköterskor i primärvården i Halland. Dataanalys genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Totalt identifierades fyra huvudkategorier: Kommunikationens betydelse, tillgänglighet i vården, påverkad patientsäkerhet samt distriktssköterskans arbetsflöde. Diskussion och konklusion: Distriktssköterskorna upplever att digital kommunikation är ett bra komplement till den fysiska vården men att den samtidigt inte får ta överhand. Dessutom framkommer att de digitala verktygen ger möjlighet till innovativa lösningar inom omvårdnad. I takt med en befolkning som blir allt äldre är patientsäkerhet, jämlik vård och arbetsflöde betydelsefulla områden att utveckla vidare.Distriktssköterskorna belyser att det behövs mer utbildning i skriftlig kommunikation, samt för att öka patientsäkerheten i de digitala kommunikationsverktygen behövs kompatibla system. Då mycket pekar på att digitalvård kommer fortsätta utvecklas i snabb takt framåt är vidare studier inom ämnet av stor vikt., In primary care, digital communication is nowadays a big part of the nursepractitioner´s daily workload. Therefore, good communication skills and effective responsiveness are required to accommodate and meet the patient's needs regardless of how the meeting is taking place. Purpose: The purpose of the study is to describe the nurse practitioners’ experiences of digital communication in primary care. Method: A qualitative semi-structured interview study with ten different nurse practitioners working in primary care in Halland. Data analysis was carried out using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Four main categories were identified: The importance of communication, accessibility within the healthcare, affected patient safety as well as the district nurse´s workflow. Discussion and conclusion: This study described nurse practitioners'experiences of using digital communication in primary care. The nurse practitioners’ felt that digital communication is a good complement to daily care. However, it must not take over. In addition, it appears that digital tools provide the opportunity for innovative solutions in nursing. In line with a population that is getting older, patient safety, equal care, and workflow are important areas to develop further. The nurse practitioners highlighted thatmore training in written communication is needed. To increase patient safety when using digital communication tools, compatible systems arerequired. Considering several different studies show digital communication will continue to develop rapidly, further studies in this area will be beneficial.

Att effektivt ta hand om akut smärta, den vanligaste orsaken till besök på akutmottagningen, är en viktig uppgift. Lindring av smärta kan medföra befrielse från lidande och förbättra patientens mående. Obehandlad eller underbehandlad smärta leder till negativa konsekvenser för patienten. Inför förbättringsarbetet genomfördes en kartläggning med journalgranskning och patientenkät vilken jämfördes med sjuksköterskornas egen uppfattning om följsamhet. På så sätt kunde ett kunskapsgap identifieras gällande smärtskattning, smärtbehandling och utvärdering av dess effekt på berörd akutmottagning. Syftet med förbättringsarbetet var att effektivare lindra smärta genom att öka sjuksköterskornas frekvens av smärtskattning. Smärtskattningen skulle ske före och efter given farmaceutisk behandling och farmaceutisk behandling skulle erbjudas i större utsträckning. Journalgranskningen begränsades till att omfatta patienter med buksmärta som är en av de vanligaste sökorsakerna vid besök på akutmottagningar. Nolans förbättringsmodell användes som metod i förbättringsarbetet. Förbättringsarbetets resultat visar på förbättringar inom samtliga mätområden där ökningen av erbjuden farmaceutisk behandling ansågs som mest betydelsefull. Resultatet tyder på att förändringen var gångbar och ledde till förbättring men visade också på vilka stora utmaningar som fanns i en komplex verksamhet. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av personcentrering vid smärtskattning där kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer med tillhörande innehållsanalys genomfördes. Resultatet visade på att patientens delaktighet var den främsta faktorn för framgångsrik smärtskattning. Fokus på smärta ökade medvetenheten och motivationen hos sjuksköterskorna till att efterfråga patientens berättelse och upplevelse i samband med det akuta besöket vilket är en viktig del i ett personcentrerat förhållningssätt. Slutsatsen är att förändrings- och förbättringsarbetet ökade sjuksköterskornas motivat, Effectively managing acute pain is one of the most important tasks of the emergency department and can improve the patient's well-being. Untreated or undertreated pain leads to negative consequences for the patient. Journal review, patient questionnaires and nurses' perception of adherence to established guidelines showed shortcomings regarding pain assessment, pain treatment and evaluation of its effect in the emergency department concerned. The aim of the improvement work was to relieve pain more effectively through increased pain assessment. The pain assessment would take place before and after given pharmaceutical treatment and would be offered to a greater extent. The journal review was limited to include patients with abdominal pain, which is one of the most common reasons for visits to emergency departments. Nolan's improvement model was used as a method in the improvement work where the results show improvements in all measurement areas. The increase in offered pharmaceutical treatment was considered most significant. The result indicates that the change led to improvement. The aim of the study was to describe nurses' experience of person-centeredness in pain assessment through a qualitative method in the form of focus group interviews with content analysis. The results showed that the patient's participation was the main factor for successful pain assessment. The focus on pain increased the awareness of the nurses to request the patient's story and experience in the emergency visit, which is an important part of a person-centered approach. The conclusion is that the improvement work increased the nurses' motivation to request the patient's story with increased occurrence of pain assessment (from 14% to 40%), offer of pharmaceutical treatment (from 51% to 73%) and evaluation of its effect (from 13% to 44%) as a result.

Sjuksköterskestudenter möter patienter i olika sammanhang under sin utbildning. VFU utgör en viktig del av sjuksköterskesprogrammet. Under utbildning ska sjuksköterskestudenter skaffa sig de kunskaper, förmågor och färdigheter som krävs för att erhålla sin yrkesexamen. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: Elva artiklar analyserades med kvalitativ metod genom en systematisk litteraturstudie. Resultat: Två teman och fyra subteman framträdde. Temat Betydelse av en vårdande relation innefattar två subteman, Att vara delaktig och Att förhålla sig till sjuksköterskestudenter närvaro. Temat Betydelse av kompetens innefattar två subteman. Vikten av att vara trygg och Att bli väl bemött. Det framkom att patienterna aktivt engagerades sig i sjuksköterskestudenter lärande när en ömsesidig relation etablerades. Denna relation utveclades till en gemensam handling. Genom att utöva empati, tålamod och respekt hade sjuksköterskestudenter möjlighten att bygga upp förtroende, främja välbefinnandet samt trösta patienterna. Slutsats: Patienterna beskrev positiva erfarenheter bland annat när sjuksköterskestudenter bidrog till en känsla av trygghet i mötet. vilket i sin tur skapade förutsättningar för en god vårdrelation. Ogynnsamma erfarenhter av att vårdas av sjuksköterskestudenter kopplades till otrygghet, bristande kunskap och kommunikation, vilket resulterade till patienterna osäkerhet. Handledares förmåga att vägleda sjuksköterskestudenters lärandeprocesser under VFU bidrog till att utveckla självförtroendet.

Background: Generalized anxiety disorder (GAD) is characterized by excessive anxiety and is associated with cognitive impairment (CoI) as part of the clinical picture. Long term anxiety can influence cognition negatively, yet there is a limited amount of reviews compiling present research on the association. The first aim of this systematic review was to investigate whether there is a difference in global cognition between individuals suffering from GAD compared to healthy controls (HC). The second aim was to specify which cognitive domains that are mainly affected. Methods: A PubMed search with terms for CoI, cognitive testing and anxiety disorders was made. Studies were reviewed based on predetermined eligibility criteria. The quality and certainty of the studies was evaluated. Data was extracted and categorized based on cognitive domains, meta-analysis was then performed for each domain. Results: Eight studies were included. The mean difference for global cognition was 0.49 points lower (95%CI -0.91,-0.07) in GAD compared to HC. The standard mean difference (SMD) for memory was 0.61 points lower (95%CI -1.20, -0.03), for attention 0.63 points lower (95%CI -1.18,-0.08), for executive function 0.74 points higher (95%CI -0.03,1.51) indicating lower function, for language 0.11 points lower (95%CI -0.38,0.15), and for visuospatial function 0.06 points lower (95%CI -0.76,0.63), all in GAD compared to HC. According to GRADE, the certainty of the results is very low. Conclusion: Individuals with GAD seem to have a statistically significant CoI compared to HC in global cognition, memory and attention. Further research is needed with studies of high methodological quality.

Background: Ciprofloxacin is a broad-spectrum antibiotic belonging to the fluoroquinoloneclass. In the current situation, ciprofloxacin is generally not recommended as a first-lineantibiotic treatment for children due to concerns about potential adverse effects on, amongother things, growing bones and cartilage. However, many of the serious side effects havebeen proven in animal experiments and more knowledge about side effects is needed. Aim: The purpose of this systematic literature review is to describe the potential side effectsthat may occur in the pediatric population during treatment with ciprofloxacin. Methods: This is a systematic literature study using the PubMed database. Free text wordsand MeSH terms were combined to create a search plan. An estimation of bias was conductedby using a review template by The National Agency for Medical and Social Evaluation. Results: A total of 13 articles were included. The majority showed no side effects and wereassessed as low risk of bias. Of the studies that reported side effects in children, the majoritywere assessed as high risk of bias. The studies obtained had different administration ofciprofloxacin, dose, age of the children, indication for treatment and number of childrenincluded. Conclusion: Out of 13 studies with a total of 6559 children studied, not a single case of jointdamage, permanent staining of the teeth or photosensitisation has been found. More studies inchildren are needed to draw more confident conclusions about whether ciprofloxacin can beprescribed in situations where the effect clearly outweighs all risks.

Introduction: In 2012, approximately 15 % of human cancer cases were attributable to infectious agents worldwide. Fibropapillomatosis is a marine turtle disease characterized by growth of tumors on the shell, skin, eyes, oral cavity and/or viscera of the animals. Chelonid alpha herpes virus 5 (ChHV5) is believed to be the most likely etiological cause of this disease, having been identified in 86.3% of fibropapillomatosis tumor samples, but also Chelonia mydas papillomavirus 1 (CmPV1) has been considered as a causative agent. Aim: The aim of this study was to determine the prevalence of Chelonid alpha herpes virus 5 and Chelonia mydas papillomavirus 1 in both healthy turtles and turtles with fibropapillomatosis. Methods: Detection of Chelonid alpha herpes virus 5 and Chelonia mydas papillomavirus 1 via polymerase chain reaction (PCR) was conducted on 36 samples (30 healthy tissue and six fibropapillomatosis tissue). Primer sequences for Chelonid alpha herpes virus 5 were used from previous studies and new primers were designed for Chelonia mydas papillomavirus 1. Results: Five out of the six (83.3%) tumor tissue, but none of the 30 healthy tissues tested positive for Chelonid alpha herpes virus 5. Large scale polymerase chain reaction could not be conducted for Chelonia mydas papillomavirus 1. Conclusions: This study, showing high prevalence of Chelonid alpha herpes virus 5 supports previous reports on the strong association between this virus infection and fibropapillomatosis development in green turtles. However, no results could be attained regarding the prevalence of Chelonia mydas papillomavirus 1.

Bakgrund: Kvinnans upplevelse av personalens verbala- och ickeverbala kommunikation under förlossningen är en avgörande faktor för deras förlossningsupplevelse. Trots det används tolk inte i lika stor utsträckning inom förlossningsvården som övrig hälso- och sjukvård. Barnmorskan ska enligt kompetensbeskrivningen ha kompetens att tillgodose patientsäker, personcentrerad, jämlik, tillgänglig och kontinuerlig vård. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av språkbarriärer med kvinnor inom förlossningsvården. Metod: En kvalitativ design med strukturerade digitala intervjuer innehållande öppna frågor. 29 barnmorskor inkluderades i arbetet. En tematisk analys enligt Braun & Clarke genomfördes. Resultat: Barnmorskorna menade att språkbarriärer påverkade relationen till kvinnan negativt och att det blev svårare att bygga en relation när den verbala kommunikationen brast, vilket påverkade barnmorskorna känslomässigt. Närvaro skapade bättre förutsättningar för barnmorskans lyhördhet, vilket ansågs som ett viktigt verktyg. Andra verktyg som barnmorskorna använde sig av var telefontolk, anhörigtolk, kroppsspråk, gester, Google Translate och appar. Flera av barnmorskorna uttryckte en önskan om implementering av kulturdoulor istället för tolkar. Konklusion: Resurser som tillät barnmorskan att vara närvarande hos kvinnan samt gav utrymme för tolkanvändning sågs som bristfälliga. Flertalet barnmorskor hade erfarenhet av att det blev svårare att etablera en relation till kvinnan, vilket påverkade barnmorskorna känslomässigt. Kroppsspråk och tolk sågs som viktiga verktyg. Flertalet barnmorskor önskade implementering av kulturdoulor. Nyckelord: Språkbarriär, barnmorska, förlossning, tolk

Syftet med studien är att undersöka hur utbredd den psykiska ohälsan är bland vård-och omsorgspersonal på särskilda äldreboenden. Det är en kvalitativ fallstudie som specifikt undersöker vård och omsorgspersonals tankar, känslor, upplevelser om psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Det är personalintensiva verksamheter som kan associeras till en organisationskultur med stress, krav och kontroll i ett kvinnodominerat lågstatusyrke. KASAM, Krav- Kontroll-Stödmodell beskrivs i uppsatsen och kan följaktligen tillämpas i vård och omsorgs arbetsmiljö. Resultatet från fallstudien visar att en majoritet från vårdpersonalen upplever psykisk ohälsa på arbetsplatsen och främsta faktorerna till psykisk ohälsa är stress och organisatoriska, sociala förändringar i arbetsmiljön.

Andelen äldre i Sverige blir större medan andelen som förväntas finansiera välfärden blir mindre. För att tillgodose befolkningens vårdbehov anses hälso- och välfärdsteknik vara ett viktigt komplement. Användningen av hälso- och välfärdsteknik har ökat i kommunerna sedan Covid-19 pandemin men nu har utvecklingen bromsat in. Hälso- och välfärdsteknik finns fortfarande i stor utsträckning i äldreomsorgen men inom funktionshinderområdet finns områden där utvecklingen avtar. Användningen av kommunikation via videosamtal mellan personer med funktionsnedsättning och anhöriga tog fart under pandemin men minskar 2023. En kommun har gått emot strömmen och köpt in Komp, en enkel lösning för videosamtal, till personer som bor i bostad med särskild service enligt Lagen om särskilt stöd(LSS). Syftet med studien är att beskriva anhörigas och boendestödjares erfarenheter av användning av kommunikationshjälpmedlet Komp vid kommunikation med personer med stöd enligt LSS. En kvalitativ undersökning av fem respondenters subjektiva uppfattningar av användningen av Komp genomfördes via semi-strukturerade intervjuer med efterföljande tematisk analys. Sju kategorier identifierades som beskriver att Komp-användarna i och med Komp i högre grad självständigt kunde besvara samtal, att det hade varit önskvärt med en lösning som innebar att Komp-användarna kunde ringa ut från Komp, att hantering av smarta telefoner innebar svårigheter för Komp-användarna men att stationära telefoner var enklare, att Komp bidrog till fler samtal och ökad ömsesidig förståelse jämfört med telefonsamtal, att det var enklare för boendestödjare att agera tolk i Komp-samtal än i telefonsamtal, att Komp-samtal kunde missas på grund av att Komp-användarna inte såg eller hörde inkommande samtal, att Komp och Komp-samtal uppskattades av både respondenter och Komp-användare och att Komp-samtal i många fall kunde ersätta fysiska besök från boendestödjare. Mer forskning krävs kring användningen av Komp av personer med funkt

Bakgrund Strömmar av brunalgen sargassum har drabbat Karibien i flera år, särskilt påtagligt det senaste decenniet, sedan år 2011. Den överväldiga mängden sargassum har förknippats med klimatförändringar och utsläpp av gödningsmedel i havet. Sargassum har påvisats orsaka negativa hälsoeffekter för människan, bland annat yrsel, illamående, andningssvårigheter och eksem. Syfte Syftet i studien var att utforska hur strömmar av brunalgen sargassumpåverkar invånarnas livsstil och hälsa på ön Guadeloupe, samt vilka strategier som används för att hantera sargassum i praktiken. Metod Som datainsamlingsmetod har tio informanter intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens informanter har bestått av ickestatliga organisationer, verksamheter inom hälso- och sjukvård, samt organisationer inom turism och maritima sektorn. Resultat Resultatet påvisar en ökad mängd oro av hälsoeffekterna kopplade till brunalgen samt ett kunskapsgap då det kommer till hälsoinformation om sargassum. Slutsats Studiens slutsats är att mer information behövs om hälsoeffekterna av sargassum och att hälsolitteracitet bland invånarna bör utvecklas. Även effektivare åtgärder för att göra sig av med brunalgen är nödvändiga. Därtill kan strömmar av sargassum anses vara ett hinder för destinationen att arbeta för Förenta nationernas globala mål nummer tre – god hälsa och välbefinnande, mål tretton – bekämpa klimatförändringarna, samt mål fjorton – hav och marina resurser., Background Waves of the brown algae sargassum have been floating over the Caribbean for years, but most noticeably during the last decade, since 2011. The overwhelming amount of sargassum has been linked to climate change and the release of fertilisers into the ocean. Sargassum has been shown to cause negative health effects, including dizziness, nausea, breathing difficulties, and eczema. Objective The purpose of the study has been to explore how Guadeloupe is handling the seaweed sargassum, and how inhabitants’ health and lifestyle are affected. Method As a data collection method, ten informants were interviewed through semi-structured interviews. The informants have consisted of nongovernmental organisations, the health care sector and organisations within the tourism and marine sector. Results The results show an increased amount of concern about the health effects linked to the brown algae sargassum and a knowledge gap when it comes to health information about the brown algae. Conclusion The study's conclusion is that more information is needed about the health effects of sargassum, health literacy among the inhabitants requires development, and more effective measures to get rid of brown algae are necessary. In addition, waves of sargassum can be an obstacle for the destination to work for United Nation’s global goals number three -good health and well-being, goal thirteen - climate action, and goal fourteen- life below water.