Search

Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet (se Samuelsson et al., 2020. Didaktiskt ledarskap handlar om att ha elevers lärande i fokus vid planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. Det handlar om att skapa arbetsro och upprätthålla elevers uppmärksamhet samtidigt som det finns ett genomtänkt didaktiskt upplägg som gör att eleverna lär och utvecklas så långt som möjligt. Att leda eleverna till lärande är både givande och inspirerande, men också svårt och utmanande. Lärares förmåga att leda undervisningen är avgörande för elevers lärande, och trots att frågan ständigt diskuteras av lärare, utvecklingslärare, rektorer, skolledare och forskare finns det fortsatt behov av ytterligare studier, just därför att frågan är så komplex. Kanske var det därför som tre kommuner valde att fokusera på just lärares förmåga att leda elever till lärande när de skulle delta i det praktiknära forskningsprojekt som har resulterat i den här rapporten. I rapporten beskrivs ett tvåårigt forskningsprojekt inriktat mot Ledarskap för lärande. Projektet är en del i den nationella försöksverksamheten ULF som står för utveckling, lärande och forskning (Ulf-avtal, 2021). Två forskare från Linköpings universitet har samarbetat med åtta medforskande lärare från Mjölby, Norrköpings och Söderköpings kommun. De båda forskarna har lång erfarenhet av att själva arbeta som lärare. De arbetar nu på Linköpings universitet med forskning och utbildning. Deras forskningsområden kompletterar varandra. En av dem är inriktad på ledarskap och den andra på didaktik, och båda intresserar sig för hur dessa forskningsområden kan sammanflätas. De medforskande lärarna har lite olika roller i sina kommuner. Alla är lärarutbildade och arbetar med undervisning. Några av dem har ordinarie lärartjänster, med viss tid för skolutveckling och handledning av kollegor, andra har som huvudsyssla att handleda andra lärare på olika skolor i kommunen. De medforskande lärarnas arbete i sina kommuner var utgångspunkten när forskningsområdet skulle avgränsas. Deras skolledare hade valt det övergripande området, ledarskap för lärande, och utsett dem som medforskare, eftersom de var erkänt skickliga lärare som på olika sätt också arbetade med och intresserade sig för skolutveckling. Eftersom de medforskande lärarna i olika utsträckning inte bara arbetade med att undervisa själva, utan även med att stötta andra lärare i sin lärarroll, beskrev de utmaningar som handlade om hur lärare kan stöttas i att utveckla nya strategier för att leda för lärande. Detta praktikgrundade behov utgjorde ett första underlag för forskningsgruppens arbete. För att kunna stötta lärare i deras didaktiska ledarskap blir det viktigt att definiera vad det är. Tidigare forskning är ofta uppdelad i ledarskapsforskning och didaktisk forskning, men i lärares dagliga praktik är dessa båda fält sammanvävda (Samuelsson et al., 2021). Det finns därför ett behov av att öka kunskapen om vad didaktiskt ledarskap innebär, för att sedan kunna använda den kunskapen för att stötta lärare i deras förmåga att leda undervisning.

Ett sätt att få syn på hur lärare leder undervisning är att använda sig av observationer och då kan ett observationsprotokoll vara till hjälp. Hur ett protokoll togs fram och hur det till slut ser ut beskrivs i denna artikel. Ledarskap för lärande

In a case study, 36 future sloyd teachers, who have taken a leading role in working with pedagogical development, describe their experience of pupils’ unmotivated and disruptive behaviour. It was revealed that the teachers were disturbed by pupils whose risk-filled behaviour was aggressive or destructive, as well as by pupils who were reluctant to take risks in their constructive or passive behaviour. It was also revealed that these types of behaviour occurred periodically or permanently, which in different ways challenged the sloyd lesson as a social system. From an ecological perspective, the teachers employed various strategies in their attempts to maintain a balance, social sustainability in the classroom. They had various strategies for directly handling challenges, such as attempting to keep the pupils in the classroom, and other strategies for indirectly handling challenges outside the classroom. In this way, the teachers hindered, stopped, brought back or removed pupils who were unmotivated or disruptive. It was also revealed that dealing with these challenges was energy- and time-consuming and that it shifted focus from the teachers’ didactic management of sloyd class.

Denna artikels tänkbara svar på frågan varför vi har slöjd i den svenska grundskolan är förankrat i teorier om motstånd (Senneth, 2008) och teorier om kommunikation och ledarskap (Hamre m.fl., 2013). Svaret pekar på en potential knuten till att lärare i slöjd medvetet leder elever till motstånd i slöjdundervisningen och stannar hos dem under motstånd genom att erbjuda både krav och stöd. Utifrån en re-analys av tidigare insamlade videoobservationer beskrivs tre lärare, i olika slöjdgrupper, som förhåller sig på skilda sätt till en av sina elever som möter externt eller skapar internt motstånd i pågående slöjdarbete. Analysen syftar till fördjupad förståelse av hur elevers möte med motstånd uppstår och hur detta kan relateras till lärares förhållningssätt. De tre lärarna har delvis olika sätt att leda undervisning och att erbjuda sina elever mer eller mindre emotionellt stöd, organisatoriskt stöd och stöd för lärandet. Genom sina olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet gör deras elever olika erfarenheter av möten med motstånd i skolslöjd. Keywords: Motstånd, Emotionellt stöd, Lärande stöd, Organisatoriskt stöd, Didaktiskt ledarskap, Re-analys

Denna essä är en fallstudie som riktar upp­märksamheten mot en ung vuxen, Erik, och hans erfarenheter, minnen, berättelse och föremål från det som kallades för slöjd i olika material på ett fritidshem. Samtidigt är det en didaktisk studie då den i korthet också berör hur blivande lärare i slöjd tolkar barns artefakter. Eriks berättelser om föremålen som gjorts i olika tekniker och olika material med mer eller mindre stöd av vuxna ger en bild av det som kallades slöjd på fritidshemmet. Essän bidrar för det första, utifrån samtalen med Erik om hans artefakter, med insikter om hur materiella förut­sätt­ningar och didaktisk inramning påverkar både vad som görs och hur det görs. Den bidrar för det andra, utifrån samtal med blivande lärare i slöjd, också med insikter om hur vuxna riskerar att missuppfatta barns artefakter utifrån föreställningar om en sammanhållen gestaltning bortom materiella förutsättningar och didaktisk in­ram­ning.

I drygt 100 år har svenska barn tillbringat delar av sina somrar på kollo. Kollo, som används som förkortning för skollovskoloni, barnkoloni eller sommarkoloni, är traditionellt en ferieverksamhet i internatform för barn i skolålder där barnen tillbringar dygnet runt ett par sommarveckor på läger iväg frånsina föräldrar. Motiven för att bedriva kollo har förändrats över tid och beskrivits i forskning. Beskrivningar om föräldrarnas motiv för att skicka sina barn till kollo saknas dock. Denna artikel bidrar medkunskap om just detta. Artikeln studerar svenska föräldrars uppfattningar om varför barn skall åka tillkollo. Detta görs i ljuset av föreställningar om barn och barndom. Föräldrarna ser dels kollot som enviktig del av barndomen, som en tidlös plats där barn får vara barn och utvecklas utan vardagens stress.En dominerande syn på barnens kollvistelse som ett ”projekt” finns dock i föräldrarnas svar. Kollotsfrämsta värde anges vara att det erbjuder utomhusvistelser i den goda naturen och fostran till skötsamhet, något dagens kollobarn, enligt deras föräldrar är i behov av. Föräldrarna uppfattar kollon sombärare av ursprunglighet och traditioner, och deltagandet som ett slags passagerit, som en katalysatorför barn och ungas självutveckling inför livet i det framtida samhället.

Ensamarbetets dagar är till ända, för elevers och lärares skull. Fast vi är inte riktigt där än. I väntan på detta finns det anledning att uppmärksamma om och hur pedagogiskt förhållningssätt skiljer sig åt i ett kollegium.

A not entirely unusual position among teachers is that they believe that they must first establish a peaceful classroom before they can begin to teach the subject. This research, shows how a proficient mathematics teacher teaches his subject and thereby creates a quiet and focused classroom and exerts effective leadership, just by teaching mathematics. The researchers observed a male mathematics teacher for almost half a year, i.e. one semester. The results of research present several patterns that the researchers saw during the observations of his teaching. The teacher showed an interest in each student’s mathematical thinking and expressed explicitly how students were expected to learn mathematics. He also directed students’ attention to mathematics and established a culture where all solutions were important in the teaching process. In the teaching process, he used multiple representations to motivate students and a lot of supportive expressions that made them feel that they were able to learn mathematics. He worked patiently to establish structures, and there was almost no disruptive behaviour. Students simply did not have time to interfere because they were so engaged in learning mathematics. Keywords: classroom management, mathematics teaching, proficient teacher.

Behöver elever vara detektiver för att förstå lärares instruktioner eller har de lärt sig att följa instruktionernas logik fastän de inte går att få ihop?

Classroom management is an important part of learning to be a teacher. The variation theory of learning provides the insight that it is important to vary the critical aspects of any task or subject that is to be learned. Simulation technology is useful in order to provide a controlled environment for that variation, and text as a medium gives the opportunity to control exactly what aspects are presented to the learner. This study shows that text-based simulation has the potential to help the learner discern critical aspects of classroom management.

Många lärarstudenter lämnar lärarutbildningen med brister i förmågan att leda klassrummet – enligt dem själva. Genom datorsimuleringar har lärarstudenter fått ett nytt och effektivt sätt att träna upp sin förmåga att leda klassrummet utan att verkliga elever kommer till skada. Det visar ett forskningsprojekt 1 vid Linköpings universitet.

Gender differences between boys and girls in the perception of the classroom setting, and their relationship to achievement in mathematics and aspects of self-regulated learning skills are the focus for this article. Throughout the component analysis of answers from 6758 Swedish students we found some differences in how boys and girls perceive their classroom setting and some differences in boys’ and girls’ relationship to mathematics. According to the classroom setting, we found that boys feel that they use group work more than the girls do. Boys also feel that they have an influence over the content and are more involved during the lesson than girls. With respect to students’ relations to mathematics we found that boys perceive mathematics to be more important than girls do. One implication for teachers from the study points out how different aspects of a perceived learning environment affect students’, boys’ and girls’, achievement in mathematics.

Elevers upplevelser av matematikundervisningen i skolan påverkar hur väl de lyckas i matematikämnet. Killar upplever att de i högre utsträckning än tjejerna har inflytande över innehållet och är mer delaktiga i undervisningen. Tjejerna upplever matematiken i skolan som svårare än vad killar gör.

"What's in it for me?" A study on students' accommodation and resistance during group work.

Lärares erfarenheter är det som bygger upp den beprövade erfarenhet som skolans utbildning ska vila på. Idag lyfter allt fler, såväl forskare som beslutsfattare, fram läraren som en av de viktigaste nycklarna till en framgångsrik skola.

Svenska lärare upplever elevers pratande som mest besvärande. Detta är också det mest förkommande störande beteendet. Detta ganska triviala beteende störde lärare mest 1998 och så är det fortfarande.

Förebyggande, långsiktigt, målmedvetet och tålmodigt är viktiga delar av lärares klassrumsledarskap. Detta är i sig inget nytt. Astrid Lindgren skrev om det redan 1949 i boken Mera om oss barn i Bullerbyn .

Det råder brist på lärare. Det slutar fler lärare än det utbildas nya. Fler måste lockas till att bli lärare. Nya vägar måste hittas för att nå ut till blivande lärarstudenter. Unga människor tillbringar numera mer tid framför datorn än de sitter framför tv:n eller läser tidningar. Det framstår därför som logiskt att söka nya lärare, unga människor, via kampanjer på internet och via sociala medier. Det framstår kanske lika logiskt att ge en alternativ bild av skolan och läraren än den vi vanligtvis nås av i medierna. För den bilden berättar inte hela historien.

Det som sker på skolans vardagsgolv, i klassrummen har under de senaste åren återigen blivit föremål för en allt mer omfattande diskussion. Inte minst som en effekt av ett ökat politiskt intresse och därpå följande reaktioner, skriver Marcus Samuelsson.

The ability or lack of ability to intervene when intervention may be justified is discussed from time to time. It often occurs as a result of an incident brought to attention through mass media focus. This is true regardless of whether it involves interventions in trouble spots from organisations such as the EU or the UN or governments like the United States, or if it concerns individual citizens' behaviour in specific situations, writes Marcus Samuelsson.

The purpose of our research project is to explore the design of game-like simulations that allow pre-service teachers to explore and experiment with problematic classroom situations to develop proficiency in classroom management. The research problem for this paper is how to design a plausible, valuable to learn, and interesting game-like simulation that also is usable and opens up for reflection on and understanding of the scenarios in the simulation. We used ‘research through design’ and combined interaction design and game design to develop the SimProv simulation. 21 pre-service teachers were invited to evaluate it in a play session with constructive interaction and questionnaires. SimProv consists of text-based scenarios where pre-service teachers can take actions corresponding to classic leadership styles. The results show that it provides a plausible, valuable, exploratory, playful, but not always interesting experience for pre-service teachers. The participants did engage in reflective discussions about the choices they made.

The aim with the present study was to investigate bystander actions in bullying situations as well as reasons behind these actions as they are articulated by Swedish students from fourth to seventh grade. Forty-three semi-structured individual interviews were conducted with students. Qualitative analysis of data was performed by methods from grounded theory. The analysis of the student voices of being a bystander in bullying reveals a complexity in which different definition-of-situation processes are evoked (a) relations (friends and social hierarchy), (b) defining seriousness, (c) victim’s contribution to the situation, (d) social roles and intervention responsibilities, and (e) distressing emotions. There are often conflicted motives in how to act as a bystander, which could evoke moral distress among the students. Our analysis is unique in that it introduces the concept of moral distress as a process that has to be considered in order to better understand bystander actions among children The findings also indicate bystander reactions that could be associated with moral disengagement, such as not perceiving a moral obligation to intervene if the victim is defined as a non-friend (‘none of my business’), protecting the friendship with the bully, and blaming the victim.

a participant and interacting with them. The chapters on data handling and coding and data analysis are informative about how to think about the analysis as well as how to carry it out. Following t ...

This study examined the extent to which students fully embrace sloyd activities. Sloyd is a form of adventurous education in Sweden where school students take more control of the content and methods of learning as part of their weekly education. Hands on activities are often part of the adventure and it sometimes takes place outdoors. The study focused on two sloyd groups, one led by their school teacher in school time and one group who volunteered for sloyd out of school hours. Students in the school context were expected to follow the sloyd teacher’s instructions and they were supposed to choose between an individual task or a group assignment at the beginning of the semester. The youngsters in the sloyd club context were expected to manage the sloyd activities themselves as and when they attended the voluntary sessions. That children and young people embrace sloyd is more or less taken for granted, whether it is part of students’ school activities or youngsters’ spare time activities. However, we found there was a variation in the extent to which students embraced sloyd from both the class based and voluntary groups. The class-based students’ willingness to embrace sloyd depended on whether their activity assigned to them by the teacher was interesting to them. Although the out of school students voluntarily chose their activity, some of them still declined to embrace fully the sloyd approach due to a general lack of interest in the activities. Our conclusion is that sloyd leaders or facilitators need to consider individual differences to ensure sloyd is fully embraced.

Swedish children are generally well informed, from preschool all the way through the entire school system, about the meaning of the Convention on the Rights of the Child, CRC (United Nations, 1989), and other similar ideas about their position in relation to adults in school, adults at home and adults in the society. As a result of that experience, almost 30.000 hours in school as an institution, it is possible to argue that a lot of Swedish children, through discussions are well trained to act according to the idea of the competent child. But how do adults, teachers, researchers and journalists react when competent youth use their knowledge to expose what they have experienced in school on websites like YouTube? In order to answer such a question this chapter examines two movies of exposed teachers on YouTube.se. These movies, one with an angry teacher and one with a jocular teacher, are subsequently used in order to argue that exposures like these of teachers are reasonable to understand as being made by the competent youth. The Competent Youth´s Exposure of Teachers at YouTube.se - ResearchGate. Available from: http://www.researchgate.net/publication/261673354_The_Competent_Youths_Exposure_of_Teachers_at_YouTube.se [accessed Mar 20, 2015].

Stoke on Trent, Trentham Books, 2006, xi + 250 pp., $30.10 (paperback), ISBN 1‐85856‐388‐7 A phenomenon such as violence around and in school is something we need, I am sorry to say, always to be r...