Search

Östersjön är drabbad av övergödning på grund av en för stor näringstillförsel av blandannat fosfor. Fosfortillförseln till Östersjön domineras av vattendrag och bidrag från Sverigeär den tredje största källan av fosfor. När hästar går ute i mindre hagar, främst undervinterhalvåret, gödslas hagarna med näringsämnen från gödsel och urin. Näringsämnensom hamnar i hagen riskerar att föras bort med vatten genom ytavrinning. Dessutomriskerar marken bli mättad på fosfor, dvs inte kunna binda fosforn, vilket medför ettfosforläckage till närliggande vattendrag, och i slutändan till haven. I den här studienstuderades effekten av att gödsel i rasthagar mockas upp samt hur nederbörd påverkarhur fosfor lakas ur gödsel. En litteraturundersökning samt en fältstudie i tre delar genomfördesi syfte att undersöka om mockning är en effektiv åtgärd mot fosforläckage.Studien genomfördes på en gård med två hästar i en hage på 0,09 hektar. Fältstudiensförsta del fokuserade på hur mycket gödsel och fosfor som mockades upp ur hagen viddaglig mockning, veckovis mockning samt mockning efter en månad. Fältundersökningenav mockning i hagen visade att daglig mockning förde bort 78 % av gödseln ur hagen och73 % av fosforn från hagen, vilket motsvarar 5,5 g fosfor per dag och häst. Att mockadagligen jämfört med månadsvis för bort 80 kg mer gödsel och maximalt 85 g fosfor urhagen jämfört med månadsmockning. För daglig mockning jämfört med månadsmockningreducerades gödselbelastningen med 60 kg gödsel och maximalt 65 g fosfor. Trotsatt hagen mockades noggrant gick det inte att få upp mer än 36 % gödsel efter en månad.Del två i studien studerade fosformängden i gödselhögar som legat ute i fält i totalt tvåmånader. Där studerades även nederbörd och temperatur som faktorer som kan påverkaläckaget. Provtagning av gödsel i cylindrar visade att efter 8 veckor fanns endast 25 % avfosforn kvar och det fanns ett svagt samband mellan nederbörd i fält och fosformängd.Sist genomfördes en kort bevattningsstudie i laboratorium med fokus på urvattning avfosfor vid kraftigt regn. Bevattningsstudien visade att det sker ett läckage av fosfor frångödsel vid regn. Efter ett regn motsvarande 100 mm visar resultaten att cirka 40 % avfosforn i hästgödseln lakades ur. The Baltic Sea suffers from eutrophication caused by a large nutrient supply of phosphorousand nitrogen. The supply is dominated by waterborne phosphorous and Sweden is thethird largest source of phosphorous to the Baltic Sea. Horses normally spend time outsidein smaller paddocks during the winter season where they fertilise the soil with nutrientsfrom the manure. Added phosphorous to the soil increases the risk of phosphorus-richsurface runoff from the paddock. In addition, the soil risks being saturated with phosphorus,which results in a phosphorus leakage to nearby watercourses, and eventually tothe seas.In this study, the effect of removing manure from the paddocks through mucking wasstudied. Precipitation were monitored in relation to the amount of phosphorous in manure.A literature review combined with a field study in three parts were conducted toexamine whether mucking was an effective measure against accumulation of phosphorusin the soil. The study took place in a 0,09 hectare paddock with two horses during twomonths. The first part of the field study focused on how much manure and phosphoruscould be mucked out of the paddock during daily mucking, weekly mucking and muckingafter one month. The results showed that daily mucking removed 78 % of the manure and73 % of the phosphorous, which corresponds to 5,5 g of phosphorus per day and horse.Daily mucking, compared to monthly, removed 80 kg more manure from the paddock.Daily mucking compared to weekly removed 60 kg more manure. Although the paddockwas thoroughly cleaned, it was not possible to get more than 36 % of the manure afterone month.Part two in the study examined the amount of phosphorous in manure piles that wereleft in the field for a total of two months. Sampling of manure, in cylinders, showedthat after eight weeks only 25 % of the phosphorous remained in the manure. The restwas considered lost. Lastly, an irrigation study was carried out in a laboratory. The testfocused on phosphorous leakage from the manure in case of heavy rain. The irrigationstudy showed that the phosphorous leaked during rainfall. After a rain equivalent to 100mm, the results showed that about 40 % of the phosphorus in horse manure leaked.

I det här projektet har halten tungmetaller, miljöfarliga metaller och andra metallföroreningar undersökts i fiberhaltiga bottensediment längs Norrlandskusten i syfte att bredda förståelsen för saneringsbehovet. Industrier har använt olika processer i sin verksamhet som släppt ut fiberrikt avfall i vilka en mängd föroreningar och däribland miljöfarliga metaller har lagrats. Metallerna ansamlas i sedimenten och bör påvisas vid provtagning, men så är enligt denna studie inte alltid fallet. Många faktorer spelar in i om tungmetallerna lagrats och finns kvar i sedimenten eller inte. Två av dessa faktorer skulle kunna vara halten organiskt kol i sedimenten samt svavelhalten, alternativt de båda i relation till varandra. För att ta reda på vad som finns i sedimenten har data från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) använts. Samma data ligger till grund för den stora studie och riskklassning som genomfördes av SGU, Havs- och vattenmyndigheten och fem länsstyrelser i Norrland, projektet FIN15. I projektet har data från fem undersökta områden analyserats. Områdena är Norrsundet, Ljusnefjärden, Iggesund, Marmen och Yttre fjärden. Datan har analyserats med avseende på vilken industri som funnits i vilket område, i vilka sediment vilka metaller finns samt om det går att påvisa någon koppling mellan vilken industri som använts på platsen. I syfte att avgöra om metallkoncentrationerna i sedimentenär betydligt högre än de naturliga bakgrundsnivåerna har jämförvärden från Bottniska viken använts som referensvärden för "neutral metallkoncentration" i sedimenten. Resultatet visar att det i många fall kan dras kopplingar mellan typ av industri och metallhalt, men att det finns många faktorer som är avgörande för huruvida metallerna finns kvar i sedimenten eller inte. Svavlet och det totala organiska kolets (TOC) påverkan på metallernas koncentration visade sig vara mer komplex än vad som framställdes enligt teorin. Vid vissa områden ökade metallkoncentrationerna med ökad kolhalt, i andra minskade den. Det går i denna undersökning heller inte att påvisa ett starkt samband mellan svavelhalten och halten förorening. Metoden som använts går att utveckla och fler faktorer bör beaktas för att få en bättre helhetsbild. De fem analyserade områdena har alla varierande geologi och har haft en kombination av flera olika industrier. Det går inte att med säkerhet fastställa att en viss metall kommer från en viss industrityp, men det går att se samband mellan förhöjda halter metaller och industriområden med gemensamma industrityper i allmänhet.