Search

Rätten, hållbar energianvändning och bevarandet av kulturvärden

Rätten, hållbar energianvändning och bevarandet av kulturvärden

Senast år 2050 ska EU vara klimatneutralt. För att nå det målet kommer det behövas stora satsningar på förnyelsebara energikällor. Havsbaserad vindkraft kan här spela en viktig roll. Utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i Sverige är än så länge begränsad men det finns planer på att bygga vindparker i stora delar av Sveriges havsområden. Vid alla etableringar av vindkraft till havs är de rättsliga frågorna av avgörande betydelse. Etableringar av vindparker regleras av ett antal lagar och regler. Det kan handla om lagar som reglerar vilka tillstånd som krävs i olika delar av havet, var en vindpark kan byggas, hur miljön får påverkas och vilka ekologiska faktorer som en vindkraftsentreprenör måste ta hänsyn till. Lokaliseringen är av central betydelse vid en tillståndsprocess. Om en etablering planeras inom Sveriges territorialvatten, dvs inom 12 nautiska mil (ca 22 km) från baslinjen, ska kommunen tillstyrka etableringen enligt 16 kap. 4 § MB, innan vindkraftsexploatören kan få tillstånd. Tillstånd söks då hos mark- och miljödomstol. Om en vindpark ska anläggas utanför territorialgränsen men inom Sveriges ekonomiska zon, som sträcker sig ut till 200 nautiska mil (ca 370 km), är det regeringen som fattar beslut om tillstånd utifrån lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon (SEZ). Regeringen fattar även beslut om vindkraftsetableringar när lagen (1966:314) om kontinentalsockeln (KSL) berörs. Mål som kan påverka militärens intresse prövas också av regeringen, enligt 21 kap. 7 § MB, i de fall ansökan sker hos mark- och miljödomstol. Oavsett vem som prövar tillåtligheten av vindparken, och enligt vilken lag, sker det en prövning av vindkraftsverksamheten mot de grundläggande bestämmelserna i miljöbalken, främst 2 kap. MB. Den sökande ska visa att MB:s krav efterlevs. Vid etablering av havsbaserad vindkraft krävs alltid att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram inför ansökningsprocessen. Den ska påvisa både hur en vindkraftsetablering kan påverka miljön och att ti

Rapporten innehåller beskrivningar och analyser av juridiska frågor kopplade till havsbaserad vindkraft. Det innefattar vilken lagstiftning som tillämpas i olika delar av havet, tillstånd som krävs och mot vilka miljöbestämmelser prövningen sker. Forskarna analyserar de EU-rättsliga frågor som kan innebära konflikter med utveckling av vindkraft, med fokus på EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektivet. I rapporten redogörs för de vanligast förekommande arterna som riskerar att påverkas av havsbaserad vindkraft och rättslig praxis kopplat till dem. Översiktsplanerna och havsplanernas betydelse för den individuella prövningen av havsbaserad vindkraft tas upp i rapporten som även innehåller en diskussion om under vilka förutsättningar vindkraft till havs kan vara ett hållbart alternativ för utbyggnad av förnybar elproduktion i Sverige.

Cultural values in the physical environment are explicitly protected by international agreements and their preservation for future generations is specified as a goal of sustainable development. According to Article 9(3) of the Aarhus Convention, environmental organisations have the right to appeal decisions and omissions by authorities relating to the environment. This article examines whether this legal obligation applies in different situations where cultural values in the physical environment may be affected. In order to determine whether such values are covered by this right, the legal concept of the environment is analysed. We then examine how cultural values in the physical environment are protected according to the national law, as well as how rules for environmental organisations’ right of appeal have been implemented and applied by Swedish courts. We conclude that cultural value in the physical environment is an environmental issue in the sense of the Aarhus Convention and thus covered by the right of appeal. In addition, we argue that decisions that “relate to the cultural en- vironment” should be interpreted extensively and that it can be difficult to distinguish cultural values in individual objects from their surrounding envi- ronment and landscape. Decisions that affect individual objects of cultural value can therefore often be covered by the right of appeal according to the Aarhus Convention.

Improved energy efficiency and increased use of renewables within the building stock is crucial to ensure the achievement of international and national climate goals, such as bringing about a carbon neutral society. The existing buildings needs to be retrofitted and heated by renewable energy sources. However, this may lead to conflicts with other sustainability goals, such as the preservation of cultural heritage values within the built environment. The design of the legal system can be assumed to have a decisive role in well-developed Rechtsstaats in how these conflicts are handled. One important criterion for the achievement of overall sustainability objectives is that the legal system as a whole is coherent and without deficits, loopholes, and conflicts contradicting goal fulfilment. Moreover, the norms must be effectively applied and complied with. This article presents and elaborates on deficits in the legal system and its application, in particular within the land use planning and building legislation and the heritage protection law, in handling the conflicts between reaching energy goals while preserving heritage values and achieving a sustainable development. The important deficits identified include the lack of legal requirements on the adoption of holistic approaches and the assurance of adequate knowledge in the planning and building processes. The analyses have been carried out through interdisciplinary cooperation within the research project Law, Sustainable Energy Use and Protection of Heritage (RECO), funded by the Swedish Energy Agency., Rätten, hållbar energianvändning och bevarandet av kulturvärden

The housing and service sector account for nearly 40 percent of the total energy usage in the European Union (EU). Improving energy efficiency in the building stock is therefore of vital importance to ensure climate goals. However, increasing the energy efficiency of existing buildings can lead to conflicts with other sustainability goals, such as the preservation of cultural heritage values of the built environment. How this conflict is handled in practice will depend on the design of the legislation and ultimately, the legal system. Not only is legislation on the protection of cultural values necessary, the legal system as a whole must be coherent and without deficits, loop-holes and conflicts contradicting goal fulfilment. Moreover, the norms must be effectively applied and complied with. Results of an interdisciplinary research project assessing the effectiveness of the Swedish legal system in reaching energy goals while preserving heritage values, show that meeting sustainability goals are jeopardized by not applying the law in accordance with the intent of the legislator. This paper elaborates on the deficits identified and how they can be improved in order to handle sustainability conflicts., REKO

Installing solar cells on rooftops is a common measure for reducing a building’s external energy consumption and increasing the proportion of renewable energy in the energy system. However, installing solar cells can mean that the general interest in preserving cultural value is negatively affected. This article describes the protection of cultural value by examining the legal protection of cultural value of church monuments according to the Historic Environmental Act (HEA) and “particularly valuable” buildings according to the Planning and Building Act (PBA). Following a general description of the legal protection of culture value follows a presentation of how the protection of cultural value relates to the installation of solar cells in the application of the respective legislation. The article concludes with an analysis of how strong the protection against distortion is for church monuments and “particularly valuable” buildings. The author has found that there are differences in which arguments are given importance for whether a solarcell installation may take place. The author suggests that neither arguments about the reversibility of the installation, nor environmental and climate justifications should be taken into consideration with regard to the design and purpose of the legislation. The author also argues that the protection against distortion, in theory, is stronger for “particularly valuable” buildings, according to the PBA, than for church monuments, according to HEA.This is especially true since the “use value” of a church is credited with the cultural value of the church. However, the author suggests that a distortion should rarely be allowed, since alternative solutions should be possible. Hence, a distortion of cultural value through the installation of solar cells is not a necessary measure – neither for the climate nor the church’s continued operation., Rätten, hållbar energianvändning och bevarandet av kulturvärden

Fönsterbyte är numera en bygglovsbefriad åtgärd, trots negativ påverkan på kulturvärden, så länge ändringen inte är märkbar för ”gemene man” och antikvarisk kompetens har inte längre någon betydelse i prövningen av vad som utgör en förvanskning. Så har två avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen i november 2019 tolkats av rättstillämpande myndigheter och fastighetsägare. I denna analys förklarar vi varför vi tror att detta är en feltolkning, hur avgörandena bör tolkas samt vad lagstiftaren kan göra för att ytterligare minska risken för förlust av kulturvärden., Rätten, hållbar energianvändning och bevarandet av kulturvärden

Fönsterbyte är numera en bygglovsbefriad åtgärd, trots negativ påverkan på kulturvärden, så länge ändringen inte är märkbar för ”gemene man” och antikvarisk kompetens har inte längre någon betydelse i prövningen av vad som utgör en förvanskning. Så har två avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen i november 2019 tolkats av rättstillämpande myndigheter och fastighetsägare. I denna analys förklarar vi varför vi tror att detta är en feltolkning, hur avgörandena bör tolkas samt vad lagstiftaren kan göra för att ytterligare minska risken för förlust av kulturvärden., Rätten, hållbar energianvändning och bevarandet av kulturvärden