Search

Bakgrund: Livsstilsrelaterade sjukdomar utgör idag ett stort hot mot människors hälsa – såväl nationellt som globalt. Det finns tydlig evidens för sambandet mellan ohälsosamma levnadsvanor och livsstilssjukdomar samt vikten av hälsofrämjande arbete för att minska riskfaktorerna. Primärvården är den vårdnivå dit de flesta söker vård i första hand, därmed har primärvården en central roll i det hälsofrämjande arbetet. Sjuksköterskor inom primärvården har således en nyckelroll i det hälsofrämjande arbetet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av hälsofrämjande arbete med livsstilsförändringar inom primärvården. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats och strukturerad sökmetod. Resultat: Databearbetningen genererade tre kategorier: (1) Sjuksköterskans och patientens roll, (2) relationens betydelse samt (3) organisatoriska och samhälleliga faktorer. Konklusion: Hälsofrämjande arbete med livsstilsförändringar är ett komplext område. Trots aktuella riktlinjer ges inte de förutsättningar som sjuksköterskor anser att de behöver för att arbeta hälsofrämjande så som riktlinjerna avser. De flesta sjuksköterskor anser att det hälsofrämjande är en viktig del av deras arbete. För att möjliggöra ett hälsofrämjande arbete uttrycker sjuksköterskorna att det finns ett antal hinder som begränsar själva genomförandet, de lyfter även fram förutsättningar som kan bidra till att underlätta arbete med livsstilsförändringar., Background: Non communicable diseases related to unhealthy lifestyle are a majorthreat to our health. There is clear evidence on the link between unhealthy lifestylehabits and non-communicable diseases and the importance of health promotion as away of reducing the risk factors. Primary care plays an important part in theimplementation of health promotion and nurses working in primary care have a keyrole in health promotion. Aim: The aim was to highlight nurses’ experience of healthpromotive work with lifestyle changes at primary care. Method: A general literaturereview with an inductive approach performed with a structured search method.Result: The result generated three main categories: (1) The role of the nurse and thepatient, (2) the importance of the relationship and (3) organizational and socialfactors. Conclusion: Implementation of health promotion is challenging. There areclinical practice guidelines to counteract patient’s unhealthy lifestyle habits, but timeand resources are not provided. The nurses described the health promotive work asthe core of their responsibilities, but they also pointed out several barriers andfacilitators for the work with health promotion.

Bakgrund: Livsstilsrelaterade sjukdomar utgör idag ett stort hot mot människors hälsa – såväl nationellt som globalt. Det finns tydlig evidens för sambandet mellan ohälsosamma levnadsvanor och livsstilssjukdomar samt vikten av hälsofrämjande arbete för att minska riskfaktorerna. Primärvården är den vårdnivå dit de flesta söker vård i första hand, därmed har primärvården en central roll i det hälsofrämjande arbetet. Sjuksköterskor inom primärvården har således en nyckelroll i det hälsofrämjande arbetet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av hälsofrämjande arbete med livsstilsförändringar inom primärvården. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats och strukturerad sökmetod. Resultat: Databearbetningen genererade tre kategorier: (1) Sjuksköterskans och patientens roll, (2) relationens betydelse samt (3) organisatoriska och samhälleliga faktorer. Konklusion: Hälsofrämjande arbete med livsstilsförändringar är ett komplext område. Trots aktuella riktlinjer ges inte de förutsättningar som sjuksköterskor anser att de behöver för att arbeta hälsofrämjande så som riktlinjerna avser. De flesta sjuksköterskor anser att det hälsofrämjande är en viktig del av deras arbete. För att möjliggöra ett hälsofrämjande arbete uttrycker sjuksköterskorna att det finns ett antal hinder som begränsar själva genomförandet, de lyfter även fram förutsättningar som kan bidra till att underlätta arbete med livsstilsförändringar., Background: Non communicable diseases related to unhealthy lifestyle are a majorthreat to our health. There is clear evidence on the link between unhealthy lifestylehabits and non-communicable diseases and the importance of health promotion as away of reducing the risk factors. Primary care plays an important part in theimplementation of health promotion and nurses working in primary care have a keyrole in health promotion. Aim: The aim was to highlight nurses’ experience of healthpromotive work with lifestyle changes at primary care. Method: A general literaturereview with an inductive approach performed with a structured search method.Result: The result generated three main categories: (1) The role of the nurse and thepatient, (2) the importance of the relationship and (3) organizational and socialfactors. Conclusion: Implementation of health promotion is challenging. There areclinical practice guidelines to counteract patient’s unhealthy lifestyle habits, but timeand resources are not provided. The nurses described the health promotive work asthe core of their responsibilities, but they also pointed out several barriers andfacilitators for the work with health promotion.