Search

Byggbranschen idag har stora utmaningar med slöseri av resurser och återkommande fel under produktionsfasen nämns som ett allvarligt problem. Genom att utveckla entreprenörers erfarenhetsåterföring kan den projektbaserade branschen på sikt minska det totala svinnet. Denna studie syftar till att undersöka de aktiviteter som en svensk entreprenör genomför under två projekt. Målet är att presentera rekommendationer om hur projektbaserade entreprenörer inom byggbranschen bör lägga upp processen för genomförandet av erfarenhetsåterföring. Detta ska svaras på genom två frågeställningar: 1. Hur har erfarenhetsåterföringen gått till i den undersökta intervjustudien av två besläktade projekt? 2. Vad karaktäriserar en god erfarenhetsåterföring inom en projektbaserad organisation? En litteraturstudie visade på kunskap och organisatoriskt lärande som de bakomliggande begreppen som styr erfarenhetsåterföringen. Undersökningen gjordes sedan som en intervjustudie baserad på intervjuer av tjänstepersoner som är involverade i det dagliga arbetet på byggarbetsplatsen. De fick berätta om det arbetet som genomförs för att ta vara på de kunskaper som produceras under projekten och föra vidare det i organisationen. De aktiviteter som identifierades under intervjuerna analyserades genom teoretisk tematisk analys. Olika delar av organisatoriskt lärande; förvärv av kunskap, distribution av information, tolkning av information och organisatoriskt minne; låg som grund för tematiseringen av de olika aktiviteterna. Totalt identifierades under intervjuerna tolv aktiviteter som ansågs ha en påverkan på projektens erfarenhetsåterföring. Tre tematiserades som förvärv av kunskap, en som distribution av information, tre som tolkning av information och fem som organisatoriskt minne. Med hjälp av en identifierad definition av erfarenhetsåterföring kunde sedan antalet aktiviteter som faktiskt utgör erfarenhetsåterföring i de aktuella projekten begränsas till tio stycken. Dessa aktiviteter bidrog

Huvudskador inom alpin skidsport är bland de allvarligaste skador som kroppen utsätts för. Tidigare studier på huvudskador som genomförts på grenar såsom Störtlopp, Super-G, Storslalom, Skicross, Freestyle och Snowboard visar att standarder som finns på skyddsutrustning inte är tillräckliga. Ännu har ingen videoanalys genomförts på disciplinen Slalom med fokus på huvudets islag med underlaget under olyckor trots att dylika händelser har rapporterats. Certifieringar av hjälmar inom dessa discipliner skiljer sig och har genom åren påverkats av studier och forskning. Detta har resulterat i regeländringar och ökade krav på säkerhetsstandarder satta av Internationella Skidförbundet (FIS). Videoanalyser av olyckstillfällen inom snösport omfattar en hel del antaganden vilket medför problematik för okända variabler då de sker genom rekonstruktioner. De variabler som är kända utnyttjas för att uppskatta dessa okända värden. Denna avhandling syftade till att rekonstruera olyckor i slalomdisciplinen för att undersöka vilka hastigheter som faktiskt uppstår vid huvudkollison mot underlaget, samt därefter utröna eventuella samband mellan utövarens färdhastighet och underlagets lutning. Detta för att möjligen påverka eller upplysa om de faktiska hastigheter som uppstår för att validera de standardiserade certifieringar som idag är stadgade. Resultatet av den här studien visar tendenser på att en minskad lutning på underlaget ger en högre islagshastighet för huvudet mot underlaget. Färdhastigheten enskilt påverkar inte i lika stor uträckning som lutningen men bidrar till att öka islagshastigheten. I ett av de åtta analyserade fallen uppmättes 5,94 m/s, vilket överskred de testkrav för hjälmar satta till 5,42 m/s enligt EN-1007:2007 Klass B skyddscertifiering., Head injuries in alpine skiing are the most serious injuries exposed to the human body. Previous studies applied to Downhill, Super-G, Giant Slalom, Skicross, Freestyle and Snowboard shows that safety standards on protection equipment may not be enough. In the slalom discipline no such video analysis studies have yet been deployed on head impacts in the Slalom discipline, although several incidents have been reported. Certifications for helmets in the respective disciplines differ and each of them have become influenced by studies and research throughout the years. This has resulted in rule changes and increased standards set by the International Ski Federation (FIS). Video analysis of athletes in snow sports causes problems with unknown variables based on rough reconstruction of past events, which lead to assumptions. To estimate these unknown values known variables play a critical role. This thesis aimed to reconstruct accidents in the slalom discipline to investigate the velocities for head collisions normal to the ground. Hence evaluate the relationship between the athlete’s travel speeds and the slope angle. This is to influence or inform about the speeds that arise to validate the standardized certifications that are currently stipulated. The result of this study shows tendencies that head collisions on lower slope angle results in a higher impact velocity. The travel speed alone does not affect to the same extent as the slope angle, but in combination the effect is to a greater degree. In one of the eight cases the impact velocity exceeded 5,42 m/s for the absorptions test according to EN-1007:2007 Class B certification, the highest measured value was 5,94 m/s., Betygsdatum 2023-06-07