Search

The present article analyses mobilisation in climate and environmental movements as a social practice. The research questions concern why people take part in said movements, and how this makes sense to them, in relation to the specific context. The study aims to understand participation on several levels, thus filling knowledge gaps regarding the cross-section of civil society, social movements and Bourdieu’s theory of social practices. The empirical study consists of two cases of current climate and environmental movements. The first case concerns local groups and networks mobilised to preserve forests and parks. The second case concerns local and global climate strikes and manifestations. The reasons for taking part in such movements are found on several levels. Firstly, the explicit concerns and cares, as well as frustrations, trigger the commitment. Taking part is a way to handle the crisis in a way that makes sense personally. Secondly, previous experiences, education and professional life enable a sense of belonging and a sense of being able to take part. Thirdly, the socialisation that takes part within the social practice contributes to an increased commitment. In the stories about previous and coming actions, values and traditions – of the right ways of doing and being – a practical sense/habitus for this social practice is reproduced. The conveying of concerns in public is understood and explained as a ritualised practice, contributing to the commitment, as a key resource., Dyskursy Młodych Andragogów/Adult Education Discourses, No. 22 (2021): DYSKURSY MŁODYCH ANDRAGOGÓW/ADULT EDUCATION DISCOURSES

Medfödda hjärtfel drabbar ca 1% av alla barn. Vid vissa typer av hjärtfel saknas adekvat förbindelse mellan höger kammare och lungartären, antingen pga stenosering, obstruktion eller total avsaknad. Dessa hjärtfel krävs operation i form av rekonstruktion av förbindelsen (RVOT). För rekonstruktionen används vanligen mänskliga hjärtklaffar, så kallade homograft. Homograft används fördelaktigt pga dess goda hemodynamiska prestanda samt att mottagaren besparas behandling med blodförtunnande mediciner. Syftet med projektet var att genomföra en hållbarhetsstudie av homograft som bevarats i antibiotikalösning över tid, tidsintervall upp till två månader. Vilket besvaras utifrån hur homograftet cell- och vävnadsstruktur påverkas av antibiotikalösningen, och om det skiljer sig mellan aorta- och pulmonaliskärl samt om och hur homograftets mottaglighet för histologisk infärgning påverkas av antibiotikalösningen över tid? Studien omfattade kärlmaterial från både aorta- och pulmonaliskärl från 20 donerade homograft, där samtliga donatorer är upp till 65 år och har samtyckt till att homograften används till studien. Kärlmaterialet processas morfologiskt och färgas in med histofärgerna Azan, Erytrosin-Saffran samt Van Gieson Elastin för att visualisera kärlväggens cell- och vävnadsstrukturer. Resultat av studien påvisar att homograften påverkas negativt av antibiotikalösningen över tid med avseende på cell- och vävnadsstruktur. Det går även att påvisa adekvata skillnader i hur aorta- och pulmonaliskärlen påverkas. Däremot påvisades ingen signifikant antbiotikapåverkan med avseende på homograftets mottaglighet för histofärgningarna.

Bakgrund: Under 2018 avled 92 185 personer i Sverige av dessa var 462 stycken barn under 18 år. Ungefär hälften av dessa 462 barn dog under sitt första levnadsår. Bland det värsta som kan hända en familj är att förlora ett barn. Att förlora ett barn är en påfrestande situation ur både familjens och vårdpersonalen perspektiv. Vårdpersonalen behöver vid palliativ vård hantera uppgifter som kräver stor förståelse, empati och kunskap. Detta gäller särskilt när ett barn som inte går att bota vårdas. Syfte: Syftet var att beskriva läkares och sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av beslutsprocessen inför och under palliativ vård av barn från nyfödd upp till 18 år. Metod: Kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer med sex läkare och sjuksköterskor verksamma på två sjukhus i Sverige. Intervjuerna genomfördes på allmänpediatrisk barnavdelning samt en neonatalavdelning. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att palliativ beslutsprocess inom barnsjukvården är väldigt komplex. Processen kan i vissa fall vara väldigt kort men i andra är den flera år lång. Det viktigaste är barnet och sedan familjen som en helhet. Både läkare och sjuksköterskor strävar efter tydlighet och att se till barnets och familjens bästa. Slutsats: Palliativ vård av barn är en komplex situation som ställer stora krav på de anställda. Att barn dör är inget vi kan förhindra men att processen kring besluten som tas fungerar så bra som möjligt kan vi påverka. Teamarbete, kommunikation, tydliga riktlinjer samt att se barnets behov är viktigt att eftersträva i arbetet runt ett barn som vårdas palliativt. Background: According to Statistics Sweden (2019), 92 185 persons died in Sweden in 2018, 462 were children bellow the age of 18. Of these 462 children roughly half died during their first year of life. Amongst the worst thing that can happen to a family is losing a child. Losing a child is stressful and trying experience both from the family's perspective and the care staff's. Health care professionals need to handle tasks that require a great deal of understanding, empathy and knowledge. This is especially true when a child who can no longer be cured is cared for. Objective: The aim of the study is to describe the experiences of doctors and nurses in the decision-making process for palliative care of children from new-borns up to 18 years. Method: Qualitative Study. The study was conducted with a qualitative study design with the intention of obtaining experiences of the healthcare staff in decision making in palliative care of children. Six semi structured interviews were conducted with a interview guide as guidance. The doctors and nurses worked at two different hospitals in Sweden. The interviews were conducted in a general paediatric ward and a neonatal ward. The results where later analysed with a qualitative content analysis. Results: The result showed that palliative decision-making regarding children is an extraordinary complex issue. The process can be very quick but also take several years. The most important thing is the child and then the family as a whole. Both doctors and nurses strive for clarity and to care in accordance to the best interests of the child and family. Conclusion: Children’s palliative care is a complex issue that demands a lot from healthcare professionals. That children will die is nothing we can change but we can improve the process surrounding the decision making around palliative care. Teamwork, communication and clear guidelines as well as taking good care of the children´s needs are important parts in children´s palliative care.

”Practice and all is coming” – beliefs and socializing rituals in the social practice of yoga The article sets out from sayings as “Practice and all is coming”, common among yoga-practitioners. The sayings are reconstructed as part of yoga as a social practice with specific beliefs, taken-for-granted truths and socializing rituals. The research-questions are: How can yoga be understood as a social practice, with specific beliefs and taken-for-granted truths? How are these beliefs and truths maintained and reproduced, and with which socializing rituals? How do professional yoga teachers position themselves within this practice, and how can the differences be understood? The empirical data consists of interviews with seven local yoga teachers and documents regarding three globally well-known yoga personalities, founders and gurus. The study results in a construction of the object, where beliefs and taken-forgranted truths about yoga, regarding for instance the importance of immersion, devotion and subordination, has a vital function in reproducing the social order. Charismatic cults as yoga and music, sports etcetera are being problematized, as both productive and risky.

Bakgrund: Psykiska sjukdomar av olika slag är vanligt förekommande i vårt samhälle och i hela världen. Trots detta föreligger ett tabu och ett stigma kring psykisk sjukdom, vilket påverkar såväl den sjuke som de anhöriga negativt. Att växa upp med en psykiskt sjuk förälder kan leda till att barnen inte mår väl och kommer i skymundan. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att ha växt upp tillsammans med en psykiskt sjuk förälder. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats, som har utgångspunkt i självbiografier. Data utifrån fem självbiografier har analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Barnens upplevelser sammanställdes i tre kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna som framkom var Otrygghet, En betungande vardag och Saknad. Slutsats: Att som barn ha en förälder som är psykiskt sjuk leder till känslor av ansvarstagande, otrygghet och längtan efter ett vanligt liv. Det är viktigt att sjuksköterskan lyssnar till barnet för att skapa tillit, samt upplyser barnet angående förälderns sjukdom och dess påverkan på familjeförhållandena, för att verka för en bättre hälsa för barnet.

I denna studie undersökts hur Eric Forsgren gestaltade den norrbottniska befolkningen i visuell media under 1950 och 1960-talen. I studien genomförs en kvalitativ innehållsanalys, som kopplas till tidigare forskning och teorier om gestaltning och representation. Resultatet av denna undersökning visar på att Eric Forsgren har gestaltat den norrbottniska befolkningen och dess vardagsliv som ett väglöst land, med många naturnära yrken, såsom renskötsel och säljakt. Vidare visar resultatet på att många fördomar om Norrbotten och dess befolkning förstärks via filmatiseringen. Dessa fördomar innefattar problem med en tvåspråkig kultur (Heith, 2017), marginalisering av minoriteter såsom tornedalingar och samer. Vidare får man även en inblick i det exotiska (Eriksson, 2010) inom rennäringen, där nomadliv är en del av vardagen. Det framkommer även viss utflyttningsproblematik (Eriksson, 2010) i länet, då arbetstillfällena inom rennäringen inte är tillfredsställande för många unga samer i norr. In this study Eric Forsgrens framing of the people living in Norrbotten in visual media during the period of 1950- to 1960 is analyzed. This study is based on a qualitative content analysis. This is connected through theories about framing and representation. The results from this study shows that Forsgren framed the people living in Norrbotten as a community with bad communication, with a lot of nature friendly working habits. Such as the care of reindeers and the hunt for seals. It is also clear that many of the prejudice about the people in Norrbotten is amplified by the adaption. The prejudice of the people are the struggle of a bilingual people in a unilingual society. But also the marginalization of a minority such as the sami people and the people tornedalingar who lives in the north of Norrbotten. The sami people are framed as something exotich in their way of living. And the problem of the exodus of the people in Norrbotten is captured.

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare på högstadiet beskriver att de arbetar med anpassningar till elever i läs- och skrivsvårigheter i biologiundervisningen. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer och det är lärarnas beskrivning av deras arbete med anpassningar som lyfts fram i undersökningen. Det sammanfattade resultatet visar att lärarna beskriver att de arbetar främst med pedagogiska anpassningar samt arbetar mindre med kompensatoriska hjälpmedel. Lärarna beskriver pedagogiska anpassningar som till exempel språkutvecklande arbetssätt och grupparbete, medan kompensatoriska hjälpmedel syftar på till exempel inläsningstjänst och dator. Flera orsaker till varför kompensatoriska hjälpmedel inte används framkommer i studien, bland annat att det tar tid att använda kompensatoriska hjälpmedel men också att kunskaper saknas om hur de fungerar. En annan orsak är att elever i behov av anpassningar känner sig utpekade när de ensamma använder kompensatoriska hjälpmedel. En bidragande faktor till att pedagogiska anpassningar ofta används, är för att det innebär ett stöd som alla elever i klassen har nytta av. Slutligen visar studien på att elever i läs- och skrivsvårigheter inte alltid får individanpassat stöd i biologiundervisningen.

Denna studie undersöker medierapporteringen av nedläggningen av Sollefteå BB under tidsperioden Januari 2015 - Juni 2017. Detta genom att undersöka och jämföra pappersupplagan av Sundsvalls Tidning och Tidningen Ångermanland. De konkreta frågorna som ställs artiklarna är “Vem uttalar sig?”, “Är frågan framställd som ett moralisk och/eller materialistisk fråga?”, “ Innehåller artikeln spelgestaltning?”, “Har artikeln en tematisk eller episodisk gestaltning av frågan?”, “Är artikeln narrativ eller saklig?”. Huvudresultat: Det vi kommit fram till genom att studera de valda artiklarna från Tidningen Ångermanland och Sundsvalls Tidning är att de artiklar som publiceras om nedläggningen av Sollefteå BB i respektive tidning skiljer sig stort i mängd. Tidningen Ångermanland skrev 4 gånger så mycket om frågan som Sundsvalls Tidning. Det skiljde sig även hur de valda tidningarna gestaltade frågan. I Sundsvalls Tidningen är frågan oftare gestaltad som ett spel än i Tidningen Ångermanland. Studien visade också att det är vanligare att politiker uttalar sig i Sundsvalls Tidning, medan det i Tidningen Ångermanland.

Aim: To describe occupational gaps and the relation to perceived life satisfaction among working women with preschool children. Method: The essay was designed as a quantitative survey study, inspired by OGQ and LiSat-11 and was answered by 41 participants. The answers were statistical analysed and presented with descriptive statistics in tables and descriptive text. Results: Occupational gaps were primarily described in the areas of leisure activity (41%) and activity in daily life (ADL) (29%). The most common type of occupational gap was "do not, but want to do" (69%). There was a moderate correlation between the increased number of occupational gaps and decreased life satisfaction (r = -0.58; p

En rapport med internationella mätningar från Skolverket (2012) visar att elevers läsförmåga har minskat. Vi tycker oss ha sett ett samband med Skolverkets rapport och vad vi sett under den verksamhetsförlagda utbildning där vi har noterat att det finns många elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med denna studie är att kartlägga två skolors arbetssätt med läs- och skrivinlärning samt deras hantering av misstänkta läs- och skrivsvårigheter för att se om det skiljer sig åt. I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning omkring läs- och skrivinlärningens grunder och metoder samt definition, utredning och åtgärder av läs- och skrivsvårigheter. Materialet för undersökningen består av enkäter till lärarna i de båda skolorna, observationer samt en intervju. Materialet har granskats med avseende på skillnader mellan skolorna för att se om arbetssättet vid läs- och skrivinlärning och tillvägagångssättet vid hantering av misstänkta läs- och skrivsvårigheter skiljer sig åt. Resultatet visade att vi kunde se både likheter och skillnader mellan skolorna avseende läs- och skrivundervisningen samt att utredningen av läs- och skrivsvårigheter är densamma på de båda skolorna.

Respiratory syncytial virus (RSV) and coronaviruses (CoVs) are frequent causes of respiratory disease in humans. RSV can cause severe bronchiolitis and pneumonia in infants, especially in those born prematurely or with underlying cardiopulmonary chronic dysfunction. CoV respiratory illnesses can vary in severity ranging from common cold-like symptoms to severe respiratory disease with potential fatal outcome as exemplified by the pandemic-causing SARS- or MERS-CoVs. Despite the frequency and severity of RSV and CoV diseases, attempts to develop an effective and non-toxic antiviral treatment or a vaccine have so far been unsuccessful. The aim of this thesis was to identify new antiviral candidates for treatment of RSV and CoV infections, and to elucidate their antiviral mechanism. Through screening of the ChemBioNet collection of ~17000 diverse compounds and a mini-library of polysulfated tetra- and pentasaccharide glycosides in a cell culture-based whole virus system, three promising anti-RSV and one anti-CoV candidate drugs were identified. Subsequent application of our step-by-step assay strategy for elucidation of mode-of-antiviral activity (paper III), revealed that anti-RSV P13 and C15 compounds displayed potent antiviral activity by targeting the heptad repeat regions of the viral F-protein essential for the virus-cell and the cell-cell membrane fusion (paper I). The anti-RSV lead drug PG545, identified in paper II, was prepared by coupling of a lipophilic cholestanol group to the synthetic sulfated oligosaccharide. This modification of the oligosaccharide enhanced the anti-RSV activity and conferred virucidal properties on PG545, a feature absent in native sulfated oligosaccharide inhibitors (paper II). PG545 exhibited dual antiviral mechanisms including (i) reduction of the RSV attachment to cells due to targeting of the highly conserved region and the receptor-binding region of the viral attachment G-protein, and (ii) direct inactivation of viral particles. The anti-CoV candidate drug K22 potently inhibited 229E-CoV infectivity by targeting the membrane-bound viral RNA synthesis in the cytoplasm (paper IV). Analysis of viral variants resistant to K22 in addition to the preparation of specific 229E-recombinant viruses, revealed that K22 targets the viral nonstructural protein 6 (nsp6). This protein is involved in the recruitment and modification of host cellular membranes to create sites for the virus membrane-bound RNA synthesis. This is the first report of nsp6 as a druggable target for CoV intervention. K22 was also shown to be active against many other CoVs including the newly emerged MERS-CoV. In conclusion, P13, C15, PG545, and K22 are promising candidates for further development as new anti-RSV and anti-CoV drugs.

Aim: The aim with the thesis was to examine elderly peoples’ motives towards physical activity. Method: A qualitative approach has been adopted with a purposive sampling procedure. Four half structured interviews have been conducted using a thematic interview guide. Results: The fear of being overweight and not being able to take care of themselves were announced as important aspects, since it motivated them to perform physical activity. Social support made the activities more fun. Bad weather and fear of injuries was expressed as obstacles to physical activity. The fear of staying out in the woods alone was mentioned as an obstacle. Exercising was therefore directed to places where other people around them were found. Conclusion: Working background effect the level of physical activity, but exactly how is not yet discovered .There is a need for further research to find out what society can contribute with when it comes to activate the elderly people who has trouble to make it on their own. Demografiska uppgifter visar att andelen äldre i den svenska befolkningen tenderar att gradvis öka under de närmaste decennierna, samtidigt som gruppen yngre tenderar att minska. Då det framförallt är gruppen äldre som tenderar att drabbas av ohälsa är risken för ett omfattande folkhälsoproblem stor. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad som motiverar äldre till att vara fysiskt aktiva. Fyra halvstrukturerade intervjuer har genomförts med äldre personer, 70-77 år som tränar regelbundet och bor i en mellansvensk kommun. Resultatet visade att fysisk aktivitet prioriterades högt av informanterna och att kroppsideal spelade en stor betydelse för att motivera dem till att fortsätta. Kroppsvikt ville gärna behållas alternativt minskas. Socialt stöd bidrog till att fysiska aktiviteter blev roligare och att informanterna vågade ta ut sig lite mer när de hade stöttning. Att träffa människor hölls också fram som ett viktigt motiv till att vara fysiskt aktiv. Oro och rädsla för skador utgjorde omfattande hinder. Osäkerhet om hur mycket deras kroppar tålde men också medvetenhet om att det inte längre krävdes lika mycket för att göra sig illa. Informanterna berättade att de gärna är aktiva i folktäta miljöer, utifall att de skulle ramla och inte klara av att ta sig upp. Ytterligare forskning krävs för att ta reda på hur samhället kan bidra, uppmuntra och hjälpa till i syfte att aktivera den stora delen inaktiva äldre i befolkningen.

Uppsatsen handlar om samverkan mellan de myndigheter/aktörer som är inblandade i arbetet kring våld i nära relationer, vilka faktorer som är viktiga för samverkan, hur man arbetar kring detta och då framförallt hur man arbetar för att säkerställa en fortsatt god kvalité i samverkansarbetet. Syftet är att analysera vilka faktorer som gynnar eller hindrar samverkansarbetet.Detta görs utifrån teorier om samverkan och organisationsteori.

Validerat; 20130613 (global_studentproject_submitter)

This Master thesis discusses the development of a virtual human soft tissue object for use in exercise applications of various medical procedures. The soft tissue object to be developed shall look like, feel like and behave as living human tissue. It shall give the user a realistic feeling of weight, softness and roughness, and shall behave in a correct way for exercise purposes. The soft tissue model is to be used in a three dimensional stereo graphic environment with haptic feedback. A prototype for practicing the procedure of inserting a catheter is built. The prototype is used to evaluate the potential of the virtual environment for medical exercise applications, and to assess the realism and usability of the soft tissue object. This prototype is also used to specify requirements of a future software application for practicing a multitude of medical procedures in the medical education program of the Swedish defense. The parameterized and general tissue object developed in this masters work is also successfully assessed by, amongst others, surgeons from Huddinge University Hospital as a model for the internal organs for a laparoscopic cholesystectomy operation.

Syftet med denna studie var att undersöka hur stor del av ett dagarbetspass som sjuksköterskor på en medicinavdelning ägnar sig åt omvårdnad i relation till andra arbetsuppgifter samt sjuksköterskans uppfattning om den tid denne lägger ner på olika arbetsuppgifter. Metod som använts var observation av nio sjuksköterskor med avseende på tidsåtgång för sex fördefinierade arbetsuppgifter; administration, omvårdnad, läkemedelshantering, ansvarsområden, rond och rapport. Enkäter delades även ut till sjuksköterskorna på avdelningen gällande självskattning av tidsåtgång för arbetsuppgifterna samt instämmande till påståenden angående deras uppfattning om tiden räckte för de olika arbetsuppgifterna. Resultatet visar att sjuksköterskorna lägger ned mest tid på administration följt av omvårdnad, rond, läkemedelshantering, rapport och sist ansvarsområden. Omvårdnad utgjorde 21 % av den sammanlagda arbetstiden och de uppgav att de för närvarande inte har tillräckligt med tid för denna arbetsuppgift. The aim of the study was to examine how much time nurses at a medical ward spend on nursing care in relation to other work assignments during a daytime shift and the nurses' own view on the time they spend on the different work assignments. Nine nurses were observed regarding time requirement for six predefined work assignments; administration, care, medication, areas of responsibility, round and report. Questionnaires were also distributed to the nurses at the medical ward concerning self-assessment of time requirement for the work assignments and their opinions if they had enough time for the different tasks. The result showed that the nurses spent most time on administration, followed by care, round, medication, report and areas of responsibility. Nursing care represented 21 % of the total working time for the nurses and the nurses reported that they do not have enough time for it.

This thesis is treating how Swedish liberal adult education research (folkbildningsforskning) has emerged and consolidated. The concepts of doxa, consecration, capital and field of Pierre Bourdieu are used to reconstruct liberal adult education research as a social field. The empirical material consists of texts and documents, structured chronologically between the years of 1954-2007. Central questions are: In which way can liberal adult education research be reconstructed as a field? How does it emerge? Which are the central values (doxa) that hold the field together and going, and where are the boundaries of the field? Who are the central agents of the field? How do they achieve recognition, and on which grounds? Which are the arenas that work as concecrating instances? The study indicates that the area establishes common concepts and references. A gradual expansion occurs. This involves increased opportunities, but also involves competition. Four different phases can be reconstructed as central: the emergence (1954-1979), the expansion (1980-1989), the institutionalisation (1990-1999) and the consolidation (2000-2007). Research summaries as well as organizations of special interests are contributing to the glow of the area. A number of strong positions are established as are a number of pretenders. These relate, in different ways, to the area and to broader perspectives and settings. The area is successfully handling and employing different kinds of challenges and opportunities. This is considered a sign of relative strength of the reconstructed field of liberal adult education research. Avhandlingen handlar om hur svensk forskning om folkbildning vuxit fram och konsoliderats. Med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp doxa, konsekration, kapital och fält rekonstrueras folkbildningsforskning som ett fält. Det empiriska materialet består av texter och dokument. Detta struktureras längs en tidsaxel, mellan 1954-2007. Centrala frågor är: Hur kan folkbildningsforskningen som fält rekonstrueras? Hur sker dess framväxt? Vilka är de centrala värden (doxa) som håller samman och bär upp fältet och var går dess gränser? Vilka är agenterna på fältet? Hur når de erkännande och på vilka grunder sker det? Vilka är de arenor som fungerar som instanser för erkännande?Studien visar att området etablerar gemensamma begrepp och referenser. En successiv expansion sker. Detta innebär ökade möjligheter, men också större konkurrens. Fyra olika skeden kan rekonstrueras som centrala: framväxten(1954-1979), expansionen (1980-1989), institutionaliseringen (1990-1999) och konsolideringen(2000-2007). Kunskapsöversikter, liksom intresseorganisationer, bidrar till områdets formering. Ett antal starka positioner uppstår, liksom pretenderande grupper. Dessa knyter, på olika sätt, an till området, men också till bredare perspektiv och kontexter. Att området förmår hantera, och införliva, utmaningar av olika slag, tyder på en relativ styrka.