Search

The workshop on base cation deposition took place in Gothenburg on 26-28 November 2003. It was an official workshop of the Co-operative Programme for Monitoring and Evaluation of the Long Range Transboundary Air Pollution, EMEP and Working Group on Effects under the UNECE/CLRTAP. It was organised by the Swedish Environmental Research Institute (IVL) and the Swedish Research Programme on International and National Abatement Strategies for Transboundary Air Pollution (ASTA). The workshop report summarises the state-of-knowledge of emissions, dispersion and deposition of base cations over Europe. The workshop evaluated in particular the knowledge with respect to mapping the base cation deposition over Europe as a basis for the application of dynamic models in the coming air pollution abatement strategies in Europe. The knowledge reflects the present situation, historical development and prospects for the coming 10-20 years The workshop on base cation deposition took place in Gothenburg on 26-28 November 2003. It was an official workshop of the Co-operative Programme for Monitoring and Evaluation of the Long Range Transboundary Air Pollution, EMEP and Working Group on Effects under the UNECE/CLRTAP. It was organised by the Swedish Environmental Research Institute (IVL) and the Swedish Research Programme on International and National Abatement Strategies for Transboundary Air Pollution (ASTA). The workshop report summarises the state-of-knowledge of emissions, dispersion and deposition of base cations over Europe. The workshop evaluated in particular the knowledge with respect to mapping the base cation deposition over Europe as a basis for the application of dynamic models in the coming air pollution abatement strategies in Europe. The knowledge reflects the present situation, historical development and prospects for the coming 10-20 years

På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL beskrivit luftkvalitetsövervakningen m.a.p. mätningar i Sverige från det att övervakning påbörjades fram till idag. Naturvårdsverket, som har det nationella ansvaret för vägledning rörande miljökvalitetsnormer för utomhusluft och för datarapportering till EU, har intresse, dels av att försäkra sig om att kommunernas pågående arbete inte avslutas, dels av att nya mätningar dras igång på ett lämpligt antal platser. Nuvarande strategi bedöms ge en relativ god, om än inte heltäckande, bild av luftkvaliteten i olika delar och olika typmiljöer i Sverige. En mångfald i övervakningen genom kombinationer mellan instrument på enstaka stationer, mätningar av dygnsmedelvärden, användning av diffusionsprovtagare samt beräkningsmodeller är enligt IVLs erfarenhet kostnadseffektivt. Denna mångfald behövs även framgent. Bättre kunskaper behövs dock i flera avseenden, bl.a. för partiklar. Även karteringen av utsläpp till luft behöver förstärkas. De satsningar som görs nationellt bör kunna bidra till det regionala och lokala arbetet. Utvecklingen är på väg mot ökad samordning, mer modellering och förhoppningsvis även bättre datakvalitet. Övervakningen kräver mycket resurser. De kommunala resurserna har hittills i hög grad styrt utvecklingen och bidragit både till mätteknikutveckling och mätsamordning. Bildandet av luftvårdsförbund, nationella samordningsaktiviteter och samarbeten mellan IVL och kommunerna som deltar i det s.k. Urban-mätnätet har lett till ett bättre resursutnyttjande. Det är viktigt för det fortsatta arbetet att många intressenter kan delta. Samverkan mellan Naturvårdsverket, Vägverket och Energimyndigheten i arbetet med att kartera luftkvaliteten i Sverige bidrar ytterligare till bättre övervakning. Kanske kan på sikt fler sektorsmyndigheter delta. Spridande av mätdata, bl.a. genom datavärdskapet, är också ett viktigt led i optimal användning av de resurser som satsas. IVLs förslag är att Naturvårdsverket utarbetar en nationell plan, vari fastställs den kunskap som behövs om haltförekomst i olika typmiljöer, vad som finns för att täcka behovet och vad som ytterligare behövs. Häri ingår data för validering av olika generaliserings- och utvärderingsverktyg. En samverkan krävs med regioner för att sondera vilket intresse som finns att mäta olika komponenter och i vilken utsträckning det går att 'fördela övervakningsbördorna'. En översiktlig modellering med en gemensam modell är ett steg på vägen till samordning. På samma sätt skulle mätningarna kunna samordnas och utvärderas nationellt för att ge kunskap tillbaka till regionerna och kommunerna om riskparametrar, riskområden och åtgärdsförslag På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL beskrivit luftkvalitetsövervakningen m.a.p. mätningar i Sverige från det att övervakning påbörjades fram till idag. Naturvårdsverket, som har det nationella ansvaret för vägledning rörande miljökvalitetsnormer för utomhusluft och för datarapportering till EU, har intresse, dels av att försäkra sig om att kommunernas pågående arbete inte avslutas, dels av att nya mätningar dras igång på ett lämpligt antal platser. Nuvarande strategi bedöms ge en relativ god, om än inte heltäckande, bild av luftkvaliteten i olika delar och olika typmiljöer i Sverige. En mångfald i övervakningen genom kombinationer mellan instrument på enstaka stationer, mätningar av dygnsmedelvärden, användning av diffusionsprovtagare samt beräkningsmodeller är enligt IVLs erfarenhet kostnadseffektivt. Denna mångfald behövs även framgent. Bättre kunskaper behövs dock i flera avseenden, bl.a. för partiklar. Även karteringen av utsläpp till luft behöver förstärkas. De satsningar som görs nationellt bör kunna bidra till det regionala och lokala arbetet. Utvecklingen är på väg mot ökad samordning, mer modellering och förhoppningsvis även bättre datakvalitet. Övervakningen kräver mycket resurser. De kommunala resurserna har hittills i hög grad styrt utvecklingen och bidragit både till mätteknikutveckling och mätsamordning. Bildandet av luftvårdsförbund, nationella samordningsaktiviteter och samarbeten mellan IVL och kommunerna som deltar i det s.k. Urban-mätnätet har lett till ett bättre resursutnyttjande. Det är viktigt för det fortsatta arbetet att många intressenter kan delta. Samverkan mellan Naturvårdsverket, Vägverket och Energimyndigheten i arbetet med att kartera luftkvaliteten i Sverige bidrar ytterligare till bättre övervakning. Kanske kan på sikt fler sektorsmyndigheter delta. Spridande av mätdata, bl.a. genom datavärdskapet, är också ett viktigt led i optimal användning av de resurser som satsas. IVLs förslag är att Naturvårdsverket utarbetar en nationell plan, vari fastställs den kunskap som behövs om haltförekomst i olika typmiljöer, vad som finns för att täcka behovet och vad som ytterligare behövs. Häri ingår data för validering av olika generaliserings- och utvärderingsverktyg. En samverkan krävs med regioner för att sondera vilket intresse som finns att mäta olika komponenter och i vilken utsträckning det går att 'fördela övervakningsbördorna'. En översiktlig modellering med en gemensam modell är ett steg på vägen till samordning. På samma sätt skulle mätningarna kunna samordnas och utvärderas nationellt för att ge kunskap tillbaka till regionerna och kommunerna om riskparametrar, riskområden och åtgärdsförslag

Base cation deposition from the atmosphere provides, together with weathering, ions for neutralising acidity and, after sufficient reductions of acidifying deposition, a source for replenishing lost base cation pools. In the integrated assessment modelling to support the strategies of pollution abatement, a need for base cation data over Europe has been expressed. Data are needed by the scientists working with acidification effects and recovery of ecosystems. A study has been made on a procedure for mapping base cation deposition over the Nordic countries, with an additional aim of recommendations for base cation mapping on a European scale. The mapping over the Nordic countries was made using the data assimilation part of the MATCH model, run with a resolution of 11x11 km. The mapping was based on monitoring data for concentrations of base cations in air and precipitation in the Nordic and surrounding countries.The influence of base cation deposition in the calculation of critical loads and their exceedance as well as for the dynamic modelling of recovery processes was analysed and base cation deposition was found to be of significant importance. For dynamic modelling, the influence of base cation deposition is less important when using models, which are calibrated with monitoring data. However, in prognoses for the future, it is still very with accurate estimates of the base cation deposition. The procedure for mapping base cation deposition proposed in this project represents an improvement with respect to many previous mapping exercises, because it includes both wet and dry estimates of base cation deposition, and because it handles the decreasing sea salt gradients from the coast towards inland. It is recommended in the report to use the experiences from this Nordic mapping activitiy to initiate a process to compile necessary monitoring and emission data in order to carry out a mapping procedure of base cation deposition at European level. Base cation deposition from the atmosphere provides, together with weathering, ions for neutralising acidity and, after sufficient reductions of acidifying deposition, a source for replenishing lost base cation pools. In the integrated assessment modelling to support the strategies of pollution abatement, a need for base cation data over Europe has been expressed. Data are needed by the scientists working with acidification effects and recovery of ecosystems. A study has been made on a procedure for mapping base cation deposition over the Nordic countries, with an additional aim of recommendations for base cation mapping on a European scale. The mapping over the Nordic countries was made using the data assimilation part of the MATCH model, run with a resolution of 11x11 km. The mapping was based on monitoring data for concentrations of base cations in air and precipitation in the Nordic and surrounding countries.The influence of base cation deposition in the calculation of critical loads and their exceedance as well as for the dynamic modelling of recovery processes was analysed and base cation deposition was found to be of significant importance. For dynamic modelling, the influence of base cation deposition is less important when using models, which are calibrated with monitoring data. However, in prognoses for the future, it is still very with accurate estimates of the base cation deposition. The procedure for mapping base cation deposition proposed in this project represents an improvement with respect to many previous mapping exercises, because it includes both wet and dry estimates of base cation deposition, and because it handles the decreasing sea salt gradients from the coast towards inland. It is recommended in the report to use the experiences from this Nordic mapping activitiy to initiate a process to compile necessary monitoring and emission data in order to carry out a mapping procedure of base cation deposition at European level.

Föreliggande rapport beskriver åtta olika kommuners i arbete att genomföra en första värdering av sin luftkvalitet. Projektet har utförts i samarbete med kommunerna; Arvika, Burlöv, Karlshamn, Karlskoga, Katrineholm, Strömsund, Tranås och Östersund samt Naturvårdsverket och IVL. Utifrån dessa kommuners haltmätningar har en inledande värdering av luftkvaliteten jämfört med miljökvalitetsnormer (MKN) gjorts. Erfarenheter vid inventeringarna av uppmätta halter och emissioner ligger till grund för de rekommendationer och slutsatser som återfinns i denna rapport. Rapporten kan således ge andra kommuner vägledning i deras inledande värdering av luftkvaliteten. Föreliggande rapport beskriver åtta olika kommuners i arbete att genomföra en första värdering av sin luftkvalitet. Projektet har utförts i samarbete med kommunerna; Arvika, Burlöv, Karlshamn, Karlskoga, Katrineholm, Strömsund, Tranås och Östersund samt Naturvårdsverket och IVL. Utifrån dessa kommuners haltmätningar har en inledande värdering av luftkvaliteten jämfört med miljökvalitetsnormer (MKN) gjorts. Erfarenheter vid inventeringarna av uppmätta halter och emissioner ligger till grund för de rekommendationer och slutsatser som återfinns i denna rapport. Rapporten kan således ge andra kommuner vägledning i deras inledande värdering av luftkvaliteten.

Miljöbalken föreskriver att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska ske från ett helhetsperspektiv och ge underlag för en allsidig bedömning av ett projekts miljöpåverkan. Det finns idag ingen praxis eller vägledning för hur en beskrivning av transporters miljöpåverkan bör utformas i en MKB. Flera faktorer är viktiga vid beskrivning av transporternas miljöpåverkan; vilka avgränsningar som har gjorts, vilka underlag beräkningarna baserats på samt hur miljöpåverkan har uppskattats. I rapporten har problematiken med gränsdragning, både juridisk och geografisk, studerats. Dessutom har vi gjort en sammanfattning över hur transporter beskrivits i tillståndsansökningar inlämnade till miljödomstolen. Resultat från olika beräkningsexempel med inriktning på emissionsfaktorers betydelse, geografiska avgränsningar och jämförelser mellan en nutida och en framtida transportsituation redovisas. Slutligen ges förslag på vad en beskrivning av transporters miljöpåverkan bör innehålla, vilka geografiska avgränsningar som kan göras, tillgängliga emissionsfaktorer för kvantifiering av utsläpp till luft samt hur resultaten kan användas Miljöbalken föreskriver att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska ske från ett helhetsperspektiv och ge underlag för en allsidig bedömning av ett projekts miljöpåverkan. Det finns idag ingen praxis eller vägledning för hur en beskrivning av transporters miljöpåverkan bör utformas i en MKB. Flera faktorer är viktiga vid beskrivning av transporternas miljöpåverkan; vilka avgränsningar som har gjorts, vilka underlag beräkningarna baserats på samt hur miljöpåverkan har uppskattats. I rapporten har problematiken med gränsdragning, både juridisk och geografisk, studerats. Dessutom har vi gjort en sammanfattning över hur transporter beskrivits i tillståndsansökningar inlämnade till miljödomstolen. Resultat från olika beräkningsexempel med inriktning på emissionsfaktorers betydelse, geografiska avgränsningar och jämförelser mellan en nutida och en framtida transportsituation redovisas. Slutligen ges förslag på vad en beskrivning av transporters miljöpåverkan bör innehålla, vilka geografiska avgränsningar som kan göras, tillgängliga emissionsfaktorer för kvantifiering av utsläpp till luft samt hur resultaten kan användas

Den framtida energiproduktionen i Sverige står inför stora förändringar, vilket i hög grad kommer att inverka på uppvärmningen av landets bebyggelse. Elvärme och oljeeldning kommer sannolikt att till stor del ersättas med förbränning av förnyelsebara biobränslen både i fjärrvärmeproduktion och i pannor för enskild uppvärmning. Syftet med projektet har varit att · dels ta fram en metod för att utvärdera hur en tänkbar framtida energiutveckling kan inverka på luftkvaliteten och risken för överskridanden av miljökvalitetsnormer (MKN) och miljömål, dels tillämpa metoden på Storstockholmsregionen för att belysa hur luftkvaliteten påverkas beroende på hur energiförsörjningen för uppvärmning arrangeras. Metoden och resultaten är tänkta att kunna användas av aktörer på kommunal och regional nivå för att ta fram underlag inför planering och bedömning den framtida energiförsörjningen. Den framtida energiproduktionen i Sverige står inför stora förändringar, vilket i hög grad kommer att inverka på uppvärmningen av landets bebyggelse. Elvärme och oljeeldning kommer sannolikt att till stor del ersättas med förbränning av förnyelsebara biobränslen både i fjärrvärmeproduktion och i pannor för enskild uppvärmning. Syftet med projektet har varit att · dels ta fram en metod för att utvärdera hur en tänkbar framtida energiutveckling kan inverka på luftkvaliteten och risken för överskridanden av miljökvalitetsnormer (MKN) och miljömål, dels tillämpa metoden på Storstockholmsregionen för att belysa hur luftkvaliteten påverkas beroende på hur energiförsörjningen för uppvärmning arrangeras. Metoden och resultaten är tänkta att kunna användas av aktörer på kommunal och regional nivå för att ta fram underlag inför planering och bedömning den framtida energiförsörjningen.

Projektet visar hur miljökonsekvenser från produktion kan bedömas tillsammans med miljökonsekvenser från användningen av de produkter som tillverkas, och det mervärde som kan erhållas. I projektet har Skandinaviska Raffinaderi AB i Lysekil använts som exempel. Vid europeiska raffinaderier pågår planering för förändrad produktionen av bensin och diesel till, ur miljöhänseende, förbättrade kvaliteter, vilket samtidigt kommer att innebära ökade emissioner till luft vid produktionen. För att väga samman och värdera miljöpåverkan från produktion med miljöpåverkan av produktanvändning har tre olika metoder använts: Beräknad nettoförändringen i utsläpp till luft, Beräknad exponering på människors hälsa och ekosystem för luftföroreningar, och Beräknat bidrag till överskridande av normer och kritiska nivåer. Tyngdpunkten på utvärdering och bedömning ligger på svenska förhållanden. I samtliga fall är emissioner från förbränning av produkterna betydligt högre än beräknade emissioner från raffinaderiet. Men nettoemissionen, det vill säga de samlade utsläppen från produktion och användning, minskar i framtiden jämfört med nu Projektet visar hur miljökonsekvenser från produktion kan bedömas tillsammans med miljökonsekvenser från användningen av de produkter som tillverkas, och det mervärde som kan erhållas. I projektet har Skandinaviska Raffinaderi AB i Lysekil använts som exempel. Vid europeiska raffinaderier pågår planering för förändrad produktionen av bensin och diesel till, ur miljöhänseende, förbättrade kvaliteter, vilket samtidigt kommer att innebära ökade emissioner till luft vid produktionen. För att väga samman och värdera miljöpåverkan från produktion med miljöpåverkan av produktanvändning har tre olika metoder använts: Beräknad nettoförändringen i utsläpp till luft, Beräknad exponering på människors hälsa och ekosystem för luftföroreningar, och Beräknat bidrag till överskridande av normer och kritiska nivåer. Tyngdpunkten på utvärdering och bedömning ligger på svenska förhållanden. I samtliga fall är emissioner från förbränning av produkterna betydligt högre än beräknade emissioner från raffinaderiet. Men nettoemissionen, det vill säga de samlade utsläppen från produktion och användning, minskar i framtiden jämfört med nu

IVL har tillsammans med länen (Luftvårdsförbund och Länsstyrelser) och Naturvårdsverket utfört ett projekt under tre år (1997 till 1999) där de framtida metoderna för att övervaka luftföroreningar med regional upplösning har utretts och utvecklats. Utredningen har resulterat i ett förslag till framtida regional miljöövervakning av luftföroreningar som omfattar en kombination av mätningar och resultat från andra program. Samordningen innebär att resultatredovisningen blir mer komplett och anpassad till nya krav på indikatorer och uppföljningsmått. Programmet omfattar följande moment; deposition, halter i luft och markvatten, modellberäkningar, lagring, bearbetning och utvärdering av data, redovisning samt samordning, kvalitetssäkring och programutveckling. Samarbetsprojektet har utvärderat de olika momenten och utvecklat rutiner för lagring, bearbetning och redovisning av resultat i form av länsrapporter och en hemsida. Förbättrade metoder att mäta och beräkna den totala depositionen av baskatjoner och kväve till skog har utvecklats inom projektet IVL har tillsammans med länen (Luftvårdsförbund och Länsstyrelser) och Naturvårdsverket utfört ett projekt under tre år (1997 till 1999) där de framtida metoderna för att övervaka luftföroreningar med regional upplösning har utretts och utvecklats. Utredningen har resulterat i ett förslag till framtida regional miljöövervakning av luftföroreningar som omfattar en kombination av mätningar och resultat från andra program. Samordningen innebär att resultatredovisningen blir mer komplett och anpassad till nya krav på indikatorer och uppföljningsmått. Programmet omfattar följande moment; deposition, halter i luft och markvatten, modellberäkningar, lagring, bearbetning och utvärdering av data, redovisning samt samordning, kvalitetssäkring och programutveckling. Samarbetsprojektet har utvärderat de olika momenten och utvecklat rutiner för lagring, bearbetning och redovisning av resultat i form av länsrapporter och en hemsida. Förbättrade metoder att mäta och beräkna den totala depositionen av baskatjoner och kväve till skog har utvecklats inom projektet

IVL har tillsammans med länen (Luftvårdsförbund och Länsstyrelser) och Naturvårdsverket utförtett projekt under tre år (1997 till 1999) där de framtida metoderna för att övervaka luftföroreningarmed regional upplösning har utretts och utvecklats. Utredningen har resulterat i ett förslag till framtidaregional miljöövervakning av luftföroreningar som omfattar en kombination av mätningar ochresultat från andra program. Samordningen innebär att resultatredovisningen blir mer komplett ochanpassad till nya krav på indikatorer och uppföljningsmått. Programmet omfattar följande moment;deposition, halter i luft och markvatten, modellberäkningar, lagring, bearbetning och utvärdering avdata, redovisning samt samordning, kvalitetssäkring och programutveckling. Samarbetsprojektet harutvärderat de olika momenten och utvecklat rutiner för lagring, bearbetning och redovisning avresultat i form av länsrapporter och en hemsida. Förbättrade metoder att mäta och beräkna den totaladepositionen av baskatjoner och kväve till skog har utvecklats inom projektet.

I föreliggande rapport redovisas resultaten från 1994 års mätningar av luftens och nederbördens sammansättning i bakgrundsmiljö vid de sex svenska EMEP-stationerna. Samtliga mätningar drivs av IVL, förutom de i år redovisade ozonmätningarna vid Aspvreten som genomförs i ITM`s regi. Verksamheten sker inom naturvårdsverkets program för övervakning av miljökvalitet (PMK). Vid samtliga stationer har dygnsmedelvärden av halter i luft av svaveldioxid kvävedioxid och partikelbundet sulfat uppmätts. Dessutom har dygnsprovtagning av sot, totalnitrat och totalammonium i luft skett vid fem av mätplatserna, där också nederbördsprover insamlats dygnsvis. Nederbörden har analyserats med avseende på pH, konduktivitet, sulfat, nitrat, klorid, ammonium, kalcium, magnesium, natrium och kalium. Förutom kontinuerlig registrering av ozonhalter vid fyra av EMEP-stationerna har ozonmätningar dessutom genomförts på ytterligare två platser. Tillgängligheten i mätdata var god under året. För flertalet av stationerna var bortfallet högst ett par procent (1 procent motsvarar knappt 4 dygn) för luftkomponenterna. Till följd av ibland små nederbördsmängder kunde fullständig analys endast göras för 83% av dessa prover. Jämfört med tidigare år under 1990-talet var halterna i luft och nederbörd under 1994 på samma nivå eller något lägre för samtliga uppmätta komponenter. Till följd av den extremt varma och soliga sommaren förekom under juli och augusti en högre ozonbelastning än 'normalt' främst i de södra delarna av landet. Även som årsmedelvärde var ozonbelastningen i södra Sverige genomgående högre än 1993, men på i stort sett samma nivå som 1992. I Vindeln har årsmedelhalten av ozon varit mer eller mindre konstant under de tre senaste åren, medan årsmedelhalten av ozon i Esrange under 1994 var cirka 8 µg/m3 högre än de två tidigare åren. I föreliggande rapport redovisas resultaten från 1994 års mätningar av luftens och nederbördens sammansättning i bakgrundsmiljö vid de sex svenska EMEP-stationerna. Samtliga mätningar drivs av IVL, förutom de i år redovisade ozonmätningarna vid Aspvreten som genomförs i ITM`s regi. Verksamheten sker inom naturvårdsverkets program för övervakning av miljökvalitet (PMK). Vid samtliga stationer har dygnsmedelvärden av halter i luft av svaveldioxid kvävedioxid och partikelbundet sulfat uppmätts. Dessutom har dygnsprovtagning av sot, totalnitrat och totalammonium i luft skett vid fem av mätplatserna, där också nederbördsprover insamlats dygnsvis. Nederbörden har analyserats med avseende på pH, konduktivitet, sulfat, nitrat, klorid, ammonium, kalcium, magnesium, natrium och kalium. Förutom kontinuerlig registrering av ozonhalter vid fyra av EMEP-stationerna har ozonmätningar dessutom genomförts på ytterligare två platser. Tillgängligheten i mätdata var god under året. För flertalet av stationerna var bortfallet högst ett par procent (1 procent motsvarar knappt 4 dygn) för luftkomponenterna. Till följd av ibland små nederbördsmängder kunde fullständig analys endast göras för 83% av dessa prover. Jämfört med tidigare år under 1990-talet var halterna i luft och nederbörd under 1994 på samma nivå eller något lägre för samtliga uppmätta komponenter. Till följd av den extremt varma och soliga sommaren förekom under juli och augusti en högre ozonbelastning än 'normalt' främst i de södra delarna av landet. Även som årsmedelvärde var ozonbelastningen i södra Sverige genomgående högre än 1993, men på i stort sett samma nivå som 1992. I Vindeln har årsmedelhalten av ozon varit mer eller mindre konstant under de tre senaste åren, medan årsmedelhalten av ozon i Esrange under 1994 var cirka 8 µg/m3 högre än de två tidigare åren.

I rapporten redovisas resultat från mätningar av nederbördens sammansättning och av halter i luft inom Luft- och nederbördskemiska nätet under 1994. Mätprogrammet har omfattat provtagning och analys av nederbörd vid 34 stationer, varav 6 stationer också haft luftprovtagning. Vid 4 stationer vardera har nederbördsprover för analys av tungmetaller respektive kvicksilver samlats in månadsvis. Nederbörden har analyserats med avseende främst på svavel- och kväveföreningar samt baskatjoner. Analyser av 11 olika tungmetaller, respektive av metylkvicksilver och totalkvicksilver har skett i de för detta ändamål insamlade nederbördsproverna. Luftprovtagningen har omfattat månadsvis provtagning av svaveldioxid samt partikulärt sulfat, ammonium och partikelbundna baskatjoner. Vid samtliga sex stationer med luftprovtagning har nu provtagning av svaveldioxid med diffusionsprovtagare ersatt den tidigare våtkemiska metoden. Resultaten från nederbördsprovtagningen visar att årsmedelkoncentrationen 1994 av såväl SO4-Sex som NO3-N, NH4-N och H+ var något lägre i södra och mellersta Sverige än under de tre senaste åren, medan halterna i de norra delarna av landet var på samma nivå som tidigare. I rapporten redovisas resultat från mätningar av nederbördens sammansättning och av halter i luft inom Luft- och nederbördskemiska nätet under 1994. Mätprogrammet har omfattat provtagning och analys av nederbörd vid 34 stationer, varav 6 stationer också haft luftprovtagning. Vid 4 stationer vardera har nederbördsprover för analys av tungmetaller respektive kvicksilver samlats in månadsvis. Nederbörden har analyserats med avseende främst på svavel- och kväveföreningar samt baskatjoner. Analyser av 11 olika tungmetaller, respektive av metylkvicksilver och totalkvicksilver har skett i de för detta ändamål insamlade nederbördsproverna. Luftprovtagningen har omfattat månadsvis provtagning av svaveldioxid samt partikulärt sulfat, ammonium och partikelbundna baskatjoner. Vid samtliga sex stationer med luftprovtagning har nu provtagning av svaveldioxid med diffusionsprovtagare ersatt den tidigare våtkemiska metoden. Resultaten från nederbördsprovtagningen visar att årsmedelkoncentrationen 1994 av såväl SO4-Sex som NO3-N, NH4-N och H+ var något lägre i södra och mellersta Sverige än under de tre senaste åren, medan halterna i de norra delarna av landet var på samma nivå som tidigare.

För att minska utsläppen av kväveoxider utnyttjas katalytisk eller icke-katalytisk reduktion av kväveoxider till kvävgas med ammoniak i avgaser från bl a energiproduktion. Genom att driva denna reduktion mot mer effektiv NOx-minsknng krävs större mängder ammoniak och sannolikt kommer större utsläpp av ammoniak till luft att erhållas. Ökade ammoniakhalter i rökgasen ger nackdelar i form av problem med restprodukten men eventuellt även i form av effekter i miljön. Eftersom kväveoxider och ammoniak har olika egenskaper vad gäller atmosfärkemi, depositionshastigheter mm är det inte självklart att man kan nöja sig med att studera hur det totala kväveutsläppet förändras. Genom att släppa ut ammoniak i stället för kväveoxider, kan ändrade förhållanden erhållas bl a vad gäller risker för försurning, kvävemättnad och oxidantbildning. Sett ur de flesta miljöaspekter - effekter av förhöjda NOx-halter, oxidantbildning, nationella - internationella utsläppsstrategier för kväve, etc - är NOx-rening med ammoniak enbart positiv. Den förhöjda kvävedepositionen av ammonium i närområdet, som blir följden av ammoniakutsläpp, jämfört med kvävedepositionen förorsakad av större mängder utsläppt NOx utan rening, kan i det lokala perspektivet ytterligare försura mark och bidra till skador på miljön, t ex skador på barrträd i skogsbryn. Bidragen är dock små och har sannolikt endast viss betydelse i områden som redan är starkt försurade och kvävebelastade. Lokalisering av anläggningar med ammoniakutsläpp bör ske till områden med låg svavel- och kvävebelastning. För att minska utsläppen av kväveoxider utnyttjas katalytisk eller icke-katalytisk reduktion av kväveoxider till kvävgas med ammoniak i avgaser från bl a energiproduktion. Genom att driva denna reduktion mot mer effektiv NOx-minsknng krävs större mängder ammoniak och sannolikt kommer större utsläpp av ammoniak till luft att erhållas. Ökade ammoniakhalter i rökgasen ger nackdelar i form av problem med restprodukten men eventuellt även i form av effekter i miljön. Eftersom kväveoxider och ammoniak har olika egenskaper vad gäller atmosfärkemi, depositionshastigheter mm är det inte självklart att man kan nöja sig med att studera hur det totala kväveutsläppet förändras. Genom att släppa ut ammoniak i stället för kväveoxider, kan ändrade förhållanden erhållas bl a vad gäller risker för försurning, kvävemättnad och oxidantbildning. Sett ur de flesta miljöaspekter - effekter av förhöjda NOx-halter, oxidantbildning, nationella - internationella utsläppsstrategier för kväve, etc - är NOx-rening med ammoniak enbart positiv. Den förhöjda kvävedepositionen av ammonium i närområdet, som blir följden av ammoniakutsläpp, jämfört med kvävedepositionen förorsakad av större mängder utsläppt NOx utan rening, kan i det lokala perspektivet ytterligare försura mark och bidra till skador på miljön, t ex skador på barrträd i skogsbryn. Bidragen är dock små och har sannolikt endast viss betydelse i områden som redan är starkt försurade och kvävebelastade. Lokalisering av anläggningar med ammoniakutsläpp bör ske till områden med låg svavel- och kvävebelastning.

Rapporten beskriver resultat från en metodstudie för regional miljökonsekvensbeskrivning för sektorn energiproduktion, med avsikt att planera för en 'miljöanpassad' energiproduktion. Metoden baseras på att miljösituationen i regionen jämförs med miljömål samt det energibehov som föreligger. Metodikstudien visar att det föreligger så omfattande kopplingar mellan olika sektorers utsläpp och dess påverkan på miljön och mellan olika sektorers verksamheter, att det inte är möjligt att planera miljösituationen genom att betrakta en sektor i taget. Rapporten beskriver resultat från en metodstudie för regional miljökonsekvensbeskrivning för sektorn energiproduktion, med avsikt att planera för en 'miljöanpassad' energiproduktion. Metoden baseras på att miljösituationen i regionen jämförs med miljömål samt det energibehov som föreligger. Metodikstudien visar att det föreligger så omfattande kopplingar mellan olika sektorers utsläpp och dess påverkan på miljön och mellan olika sektorers verksamheter, att det inte är möjligt att planera miljösituationen genom att betrakta en sektor i taget.

Den regionala (länsvisa) övervakningen av främst försurande luftföroreningar, svavel och kväve, i 12 län i södra och mellersta Sverige har utvärderats av IVL. Undersökningarna är initierade av luftvårdsförbund, länsstyrelser och andra länsindelade organisationer. De 12 länen arbetar med ett gemensamt basprogram som omfattar nedfallsmätningar på öppet fält och i skog (krondroppsundersökningar) på totalt 91 lokaler med gran-, tall- och lövskog. Målet med de regionala miljöövervakningsprogrammen är att beskriva tillståndet, regionala skillnader och utvecklingen i tiden. Resultaten är underlag för miljömål, främst kritiska belastningsgränser, samt regional åtgärdsplanering. Effekterna av nedfallet beskrivs med hjälp av undersökningar av markvatten under skogens rotzon. Från flertalet skogsytor finns även data på skogens tillväxt och barrutglesning framtagna av Skogsvårdsstyrelserna, samt markkemiska undersökningar. I sydvästra Sverige finns även uppgifter om barrkemi från skogsytorna. Alla mätvärden samlades i en databas för bearbetning och utvärdering. Syftet var att ge svar på om undersökningsresultaten motsvarar behovet av miljödata med regional upplösning. Undersökningsresultaten har visat nedfallets regionala variation samt effekterna på markens försurnings- och kvävestatus. Utvärderingen redovisar exempel på statistiska metoder för utvärdering av samband mellan alla de data som producerats genom regionala undersökningar av skogsytor, samt rekommendationer för framtida regionala mätprogram med syfte att övervaka främst långdistanstransporterade luftföroreningar. Den regionala (länsvisa) övervakningen av främst försurande luftföroreningar, svavel och kväve, i 12 län i södra och mellersta Sverige har utvärderats av IVL. Undersökningarna är initierade av luftvårdsförbund, länsstyrelser och andra länsindelade organisationer. De 12 länen arbetar med ett gemensamt basprogram som omfattar nedfallsmätningar på öppet fält och i skog (krondroppsundersökningar) på totalt 91 lokaler med gran-, tall- och lövskog. Målet med de regionala miljöövervakningsprogrammen är att beskriva tillståndet, regionala skillnader och utvecklingen i tiden. Resultaten är underlag för miljömål, främst kritiska belastningsgränser, samt regional åtgärdsplanering. Effekterna av nedfallet beskrivs med hjälp av undersökningar av markvatten under skogens rotzon. Från flertalet skogsytor finns även data på skogens tillväxt och barrutglesning framtagna av Skogsvårdsstyrelserna, samt markkemiska undersökningar. I sydvästra Sverige finns även uppgifter om barrkemi från skogsytorna. Alla mätvärden samlades i en databas för bearbetning och utvärdering. Syftet var att ge svar på om undersökningsresultaten motsvarar behovet av miljödata med regional upplösning. Undersökningsresultaten har visat nedfallets regionala variation samt effekterna på markens försurnings- och kvävestatus. Utvärderingen redovisar exempel på statistiska metoder för utvärdering av samband mellan alla de data som producerats genom regionala undersökningar av skogsytor, samt rekommendationer för framtida regionala mätprogram med syfte att övervaka främst långdistanstransporterade luftföroreningar.

The deposition over the Nordic countries was mapped as a part of the work within ECE on mapping critical load and exceedances of critical load over Europe, and was partly funded by the Nordic Council of Ministers. The main purpose of this joint Nordic effort was to map total deposition using avilable data from measurements of precipitation, ambient air quality and throughfall. Data from national networks were combined in order to avoid discontinuities along the national borders The deposition over the Nordic countries was mapped as a part of the work within ECE on mapping critical load and exceedances of critical load over Europe, and was partly funded by the Nordic Council of Ministers. The main purpose of this joint Nordic effort was to map total deposition using avilable data from measurements of precipitation, ambient air quality and throughfall. Data from national networks were combined in order to avoid discontinuities along the national borders

In this prefeasibility study we have compiled the information given by the core group, collected during several visits to the Baltic states. In addition to this we have included information available from different western European studies. The prefeasibility study will cover the southern to western part of Estonia, the entire Latvia and the northern part of Lithuania. We have made an overall evaluation of the plausibility of available data and also pointed out obvious diagreements and gaps of knowledge. The conclusion of the study is how to compile the data further in order to be able to meet with the goals of the study: To point out major air pollution sources. To correlate the air pollution dispersion and deposition to pollution introduced into the rivers and further into the Baltic Sea.

I samarbete med 52 kommuner har Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) under vinterhalvåret 1988/89 genomfört mätningar av svaveldioxid, sot och kvävedioxid i 54 kommuner. För 31 av de deltagande kommunerna var detta den tredje mätsäsongen i rad. Den övergripande målsättningen med URBAN-projektet är att med samordnade mätningar av luftföroreningar i ett stort antal kommuner följa långsiktiga förändringar i tätorternas luftkvalitet och att kartlägga betydelsen av lokala och regionala luftföroreningsutsläpp. Resultaten visar hittills för svaveldioxid att inga överskridanden av riktvärden - gällande eller föreslagna - har förekommit. Vid samtliga tillfällen låg sothalterna under gällande och föreslagna riktvärden. De högsta dygnsmedelvärdena låg dock alldeles under det föreslagna riktvärdet. I de största tätorterna ligger kvävedioxidhalterna under det föreslagna riktvärdet (75 µg/m3). För mätperioden 1989/90 gäller att något fler kommuner (56) kommer att delta i projektet och att det i minst tre av dessa kommer att utföras parallella mätningar med DOAS-teknik. Dessutom kommer alla kommuner som ingår i det fortsatta Urbanmätnätet att beredas möjlighet till att även delta i en besvärsundersökning. Med hjälp av en enkät kommer ca 11 000 personer, boende i närheten av mätpunkterna, att tillfrågas om förekomsten av miljöbesvär och vissa symptom. I samarbete med 52 kommuner har Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) under vinterhalvåret 1988/89 genomfört mätningar av svaveldioxid, sot och kvävedioxid i 54 kommuner. För 31 av de deltagande kommunerna var detta den tredje mätsäsongen i rad. Den övergripande målsättningen med URBAN-projektet är att med samordnade mätningar av luftföroreningar i ett stort antal kommuner följa långsiktiga förändringar i tätorternas luftkvalitet och att kartlägga betydelsen av lokala och regionala luftföroreningsutsläpp. Resultaten visar hittills för svaveldioxid att inga överskridanden av riktvärden - gällande eller föreslagna - har förekommit. Vid samtliga tillfällen låg sothalterna under gällande och föreslagna riktvärden. De högsta dygnsmedelvärdena låg dock alldeles under det föreslagna riktvärdet. I de största tätorterna ligger kvävedioxidhalterna under det föreslagna riktvärdet (75 µg/m3). För mätperioden 1989/90 gäller att något fler kommuner (56) kommer att delta i projektet och att det i minst tre av dessa kommer att utföras parallella mätningar med DOAS-teknik. Dessutom kommer alla kommuner som ingår i det fortsatta Urbanmätnätet att beredas möjlighet till att även delta i en besvärsundersökning. Med hjälp av en enkät kommer ca 11 000 personer, boende i närheten av mätpunkterna, att tillfrågas om förekomsten av miljöbesvär och vissa symptom.

Utgående från föroreningsdata från stationer inom IVLs så kallade urbanmätnät för tätortsluft och det så kallade EMEP-nätet för bakgrundsluft samt meteorologisk information har IVL och SMHI i samarbete utvärderat luftföroreningssituationen i Sverige under de sex första dygnen av februari 1987. Under perioden 2-4 februari inträffade över södra Sverige en av de kraftigaste episoder av förorenad luft som över huvud taget registrerats i Sverige. Vid detta tillfälle nådde svaveldioxidhalten i Skåne värden omkring 300 µg/m3 såväl i bakgrundsområden som i tätorter. Svaveldioxidhalten var i tätorter utefter västkusten 10-20 gånger högre och i bakgrundsluften 40-50 gånger högre än medelbelastningen på motsvarande platser. Förutom höga halter av svaveldioxid uppträdde även förhöjda halter av sot och kvävedioxid. De meteorologiska transportberäkningarna visar att mycket stora svavelutsläpp i Centraleuropa hade påverkat den luft som strömmade in över sydligaste Sverige under perioden 2-4 februari. Emissionerna av svaveldioxid och sot i Centraleuropa var extremt höga pga det mycket kalla vädret. Nattemperaturer på -15ºC till -20ºC förekom allmänt. Under perioden rådde mycket stabil skiktning i de lägre delarna av atmosfären med liten omblandning och dålig utspädning av luftföroreningarna som följd. De höga halterna av svaveldioxid och sot som uppträdde över södra Sverige var till största delen (ca 90 % eller mer) orsakade av den långväga föroreningstransporten. Utgående från föroreningsdata från stationer inom IVLs så kallade urbanmätnät för tätortsluft och det så kallade EMEP-nätet för bakgrundsluft samt meteorologisk information har IVL och SMHI i samarbete utvärderat luftföroreningssituationen i Sverige under de sex första dygnen av februari 1987. Under perioden 2-4 februari inträffade över södra Sverige en av de kraftigaste episoder av förorenad luft som över huvud taget registrerats i Sverige. Vid detta tillfälle nådde svaveldioxidhalten i Skåne värden omkring 300 µg/m3 såväl i bakgrundsområden som i tätorter. Svaveldioxidhalten var i tätorter utefter västkusten 10-20 gånger högre och i bakgrundsluften 40-50 gånger högre än medelbelastningen på motsvarande platser. Förutom höga halter av svaveldioxid uppträdde även förhöjda halter av sot och kvävedioxid. De meteorologiska transportberäkningarna visar att mycket stora svavelutsläpp i Centraleuropa hade påverkat den luft som strömmade in över sydligaste Sverige under perioden 2-4 februari. Emissionerna av svaveldioxid och sot i Centraleuropa var extremt höga pga det mycket kalla vädret. Nattemperaturer på -15ºC till -20ºC förekom allmänt. Under perioden rådde mycket stabil skiktning i de lägre delarna av atmosfären med liten omblandning och dålig utspädning av luftföroreningarna som följd. De höga halterna av svaveldioxid och sot som uppträdde över södra Sverige var till största delen (ca 90 % eller mer) orsakade av den långväga föroreningstransporten.

Emissions of hydrocarbons and nitrogen oxides from traffic, industry and energy production have been estimated in Göteborg are a in 1979. The traffis is due to about 50 % of the emissions Emissions of hydrocarbons and nitrogen oxides from traffic, industry and energy production have been estimated in Göteborg are a in 1979. The traffis is due to about 50 % of the emissions

Resultaten från fyra års mätningar vid Rörvik (45 km S om Göteborg) har sammanställts som årsmedelvärden, vanligen förekommande halter och extremhalter. Resultaten från de kontinuerliga mätningarna har sammanställts i diagram med vindriktning. Resultaten från fyra års mätningar vid Rörvik (45 km S om Göteborg) har sammanställts som årsmedelvärden, vanligen förekommande halter och extremhalter. Resultaten från de kontinuerliga mätningarna har sammanställts i diagram med vindriktning.

En utvärdering har gjorts av vad som är känt och vilka kunskapsluckor som finns när det gäller alkaliska utsläpp till luft och deras betydelse ur miljösynpunkt. Storleksordningen hos punktkälleutsläppen och deras utveckling under de senaste 30 åren har kunnat uppskattas. Däremot saknas underlag för att bedöma den diffusa damningen och dess alkalibidrag. Likaså saknas 'facit' att bedöma eventuella förändringar av alkaliförekomsten i omgivande miljön på regional skala. För vare sig halter i luft eller deposition finns data att göra en rättvis jämförelse mellan förhållanden på 1950-talen och med dagens förhållande. Endast lokalt kring punktkällor kan man uppskatta hur en förändring av dessa utsläpp påverkat halt- och depositionsbidrag i närområdet. Den reduktion av stoftutsläppen som skett under de senaste 20-30 åren har resulterat i minskade alkaliutsläpp och alkalidepositioner men också - vilket var avsikten med åtgärderna - avsevärt lägre stofthalter i luft och minskat stoftnedfall i källans närområde. En utvärdering har gjorts av vad som är känt och vilka kunskapsluckor som finns när det gäller alkaliska utsläpp till luft och deras betydelse ur miljösynpunkt. Storleksordningen hos punktkälleutsläppen och deras utveckling under de senaste 30 åren har kunnat uppskattas. Däremot saknas underlag för att bedöma den diffusa damningen och dess alkalibidrag. Likaså saknas 'facit' att bedöma eventuella förändringar av alkaliförekomsten i omgivande miljön på regional skala. För vare sig halter i luft eller deposition finns data att göra en rättvis jämförelse mellan förhållanden på 1950-talen och med dagens förhållande. Endast lokalt kring punktkällor kan man uppskatta hur en förändring av dessa utsläpp påverkat halt- och depositionsbidrag i närområdet. Den reduktion av stoftutsläppen som skett under de senaste 20-30 åren har resulterat i minskade alkaliutsläpp och alkalidepositioner men också - vilket var avsikten med åtgärderna - avsevärt lägre stofthalter i luft och minskat stoftnedfall i källans närområde.

IVL har beräknat de antropogena utsläppen av koldioxid i Sverige för perioden 1973-1987. Rapporten innehåller även ett scenario för åren 1995 och 2000. Emissionerna 1987 var 16,6 milj. ton CO2 (räknat som C) eller 60,8 milj. ton CO2 (räknat som CO2). CO2-utsläppen minskade med 35% från 1973 till 1987 och kommer, enligt vårt scenario, att öka med 8% från 1987 till år 2000. IVL har beräknat de antropogena utsläppen av koldioxid i Sverige för perioden 1973-1987. Rapporten innehåller även ett scenario för åren 1995 och 2000. Emissionerna 1987 var 16,6 milj. ton CO2 (räknat som C) eller 60,8 milj. ton CO2 (räknat som CO2). CO2-utsläppen minskade med 35% från 1973 till 1987 och kommer, enligt vårt scenario, att öka med 8% från 1987 till år 2000.

I samarbete med 38 kommuner har IVL genomfört mätningar av svaveldioxid, kvävedioxid och sot i 39 svenska tätorter. Resultaten från 87/88 visar att varken dygns- eller halvårsriktvärden för ovannämnda ämnen överskridits på någon plats. I en ort tangerades riktvärdet för högsta tillåtna NO2-halt under ett dygn. Mätningarna visar att för SO2 och sot bestäms haltnivåerna i tätorterna i södra Sverige till stor del av de regionala bakgrundshalterna. Även i norra Sverige har det regionala bidraget avsevärd betydelse för SO2-halterna. För NO2 är de lokala utsläppen helt dominerande i Sverige. De lokala utsläppen synes även ha stor betydelse för sothalterna i Norrland. Kvävedioxidhalterna samvarierar med fordonsemissionerna i respektive tätorter. Däremot finns inga enkla samband mellan halt och emission för SO2 och sot. Vinterhalvårsmedelvärdena för SO2 var lägre 87/88 jämfört med 86/87 för nästan samtliga tätorter. Detsamma gäller även för NO2 med ett par undantag. För sot kan inte någon motsvarande förändring i haltnivåerna mellan åren observeras. Några episoder med långdistanstransporterad luft har studerats. Vid dessa har bakgrundshalter av SO2 på upp till 60 µg/m3 observerats. Vid dessa tillfällen ger bakgrundshalten ett dominerande haltbidrag till tätorternas SO2- och sothalt. Vid ett par tillfällen har även norra Sverige berörts av långdistanstransporterade luftföroreningar. Vid sådana tillfällen synes transport från öster och sydost vara av stor betydelse. Urbanprojektet avsåg från början endast åren 86/87 och 87/88. Projektet fortsätter dock vintern 88/89 och då i ökad omfattning. Sammanlagt 54 tätorter övervakas för närvarande i detta projekt. I samarbete med 38 kommuner har IVL genomfört mätningar av svaveldioxid, kvävedioxid och sot i 39 svenska tätorter. Resultaten från 87/88 visar att varken dygns- eller halvårsriktvärden för ovannämnda ämnen överskridits på någon plats. I en ort tangerades riktvärdet för högsta tillåtna NO2-halt under ett dygn. Mätningarna visar att för SO2 och sot bestäms haltnivåerna i tätorterna i södra Sverige till stor del av de regionala bakgrundshalterna. Även i norra Sverige har det regionala bidraget avsevärd betydelse för SO2-halterna. För NO2 är de lokala utsläppen helt dominerande i Sverige. De lokala utsläppen synes även ha stor betydelse för sothalterna i Norrland. Kvävedioxidhalterna samvarierar med fordonsemissionerna i respektive tätorter. Däremot finns inga enkla samband mellan halt och emission för SO2 och sot. Vinterhalvårsmedelvärdena för SO2 var lägre 87/88 jämfört med 86/87 för nästan samtliga tätorter. Detsamma gäller även för NO2 med ett par undantag. För sot kan inte någon motsvarande förändring i haltnivåerna mellan åren observeras. Några episoder med långdistanstransporterad luft har studerats. Vid dessa har bakgrundshalter av SO2 på upp till 60 µg/m3 observerats. Vid dessa tillfällen ger bakgrundshalten ett dominerande haltbidrag till tätorternas SO2- och sothalt. Vid ett par tillfällen har även norra Sverige berörts av långdistanstransporterade luftföroreningar. Vid sådana tillfällen synes transport från öster och sydost vara av stor betydelse. Urbanprojektet avsåg från början endast åren 86/87 och 87/88. Projektet fortsätter dock vintern 88/89 och då i ökad omfattning. Sammanlagt 54 tätorter övervakas för närvarande i detta projekt.

Mätdata för EMEP-nätet har utvärderats för att visa vädrets påverkan på haltnivåer och depositioner. Studien har gjorts av hur transportriktningen inverkar på halter i luft och nederbörd, och hur nederbördsmängden inverkar på halter i nederbörden och på deponerade mängden av föroreningar. Vidare beskrivs vädersituation vintertid och sommartid som ger upphov till föroreningstransport och föroreningsbelastning i Skandinavien. Mätdata för EMEP-nätet har utvärderats för att visa vädrets påverkan på haltnivåer och depositioner. Studien har gjorts av hur transportriktningen inverkar på halter i luft och nederbörd, och hur nederbördsmängden inverkar på halter i nederbörden och på deponerade mängden av föroreningar. Vidare beskrivs vädersituation vintertid och sommartid som ger upphov till föroreningstransport och föroreningsbelastning i Skandinavien.

Luftkvaliteten kring flygplatser påverkas av de utsläpp som sker på grund av flygtrafiken men också på grund av andra verksamheter som äger rum på flygplatsen, t.ex. bränslehantering och tankning, transporter till och från flygplanen, trafik till och från flygplatsen, liksom ev. förekomst av värmecentraler. De flesta svenska flygplatser är vid internationell jämförelse mycket små. Ofta ligger de utanför tätorter och sällan i anslutning till större industricentra. Föroreningsutsläppen vid dessa flygplatser är relativt sett små, varför föroreningshalterna oftast är låga. Genom att luften i övrigt ofta är opåverkad kan dock flygverksamhetens bidrag till de totala nivåerna kring flygplatserna vara väsentligt. Rapporten är en litteraturstudie som behandlar främst följande frågeställningar: *hur kan luftkvaliteten kring flygplatser beskrivas genom mätningar och spridningsberäkningar? *vilka halter har man uppmätt kring flygplatser? *kan luftföroreningarna från flygverksamheten ge upphov till effekter på miljön? *hur kan det tänkas se ut i framtiden? Luftkvaliteten kring flygplatser påverkas av de utsläpp som sker på grund av flygtrafiken men också på grund av andra verksamheter som äger rum på flygplatsen, t.ex. bränslehantering och tankning, transporter till och från flygplanen, trafik till och från flygplatsen, liksom ev. förekomst av värmecentraler. De flesta svenska flygplatser är vid internationell jämförelse mycket små. Ofta ligger de utanför tätorter och sällan i anslutning till större industricentra. Föroreningsutsläppen vid dessa flygplatser är relativt sett små, varför föroreningshalterna oftast är låga. Genom att luften i övrigt ofta är opåverkad kan dock flygverksamhetens bidrag till de totala nivåerna kring flygplatserna vara väsentligt. Rapporten är en litteraturstudie som behandlar främst följande frågeställningar: *hur kan luftkvaliteten kring flygplatser beskrivas genom mätningar och spridningsberäkningar? *vilka halter har man uppmätt kring flygplatser? *kan luftföroreningarna från flygverksamheten ge upphov till effekter på miljön? *hur kan det tänkas se ut i framtiden?

För att kvantifiera diffusa utsläpp av organiska föreningar har en fotojonisationsdetektor och en flödesmätare kopplats ihop med en mätvärdesbehandlad enhet som dels multiplicerar vindhastighet och koncentration till ett flöde och dels integrerar alla mätpunkternas flöden till en total emission. Utrustningen har testats genom att mäta avdunstningen av aceton ur ett öppet kärl. För att kvantifiera diffusa utsläpp av organiska föreningar har en fotojonisationsdetektor och en flödesmätare kopplats ihop med en mätvärdesbehandlad enhet som dels multiplicerar vindhastighet och koncentration till ett flöde och dels integrerar alla mätpunkternas flöden till en total emission. Utrustningen har testats genom att mäta avdunstningen av aceton ur ett öppet kärl.

Utsläppen till luft av alkaliskt stoft har uppskattats för industriella processer och energiproduktion i Sverige. Uppskattningar har gjorts för perioden 1950-1980, och visar på en minskning med en faktor 10 under denna period. Liknande tendenser kan ses i flera andra Västeuropeiska länder. De diffusa utsläppen av alkaliskt stoft har inte kunnat kvantifieras. Depositionsdata antyder vidare att våtdepositionen av kalcium ha minskat -enligt en grov överslagsberäkning - med en fjärdedel, motsvarande ca 100.000 ton/år. Förutom att utsläppen från punktkällor minskat betydligt (med ca 40.000 ton/år) har även depositonsbidraget genom långdistanstransporterat kalcium minskat (sannolikt med 30.000 ton/år). Även när punktkälleutsläppen i Sverige var som störst - under 1950-talet -hade de dock ingen avgörande betydelse för att neutralisera surt nedfall. Utsläppen till luft av alkaliskt stoft har uppskattats för industriella processer och energiproduktion i Sverige. Uppskattningar har gjorts för perioden 1950-1980, och visar på en minskning med en faktor 10 under denna period. Liknande tendenser kan ses i flera andra Västeuropeiska länder. De diffusa utsläppen av alkaliskt stoft har inte kunnat kvantifieras. Depositionsdata antyder vidare att våtdepositionen av kalcium ha minskat -enligt en grov överslagsberäkning - med en fjärdedel, motsvarande ca 100.000 ton/år. Förutom att utsläppen från punktkällor minskat betydligt (med ca 40.000 ton/år) har även depositonsbidraget genom långdistanstransporterat kalcium minskat (sannolikt med 30.000 ton/år). Även när punktkälleutsläppen i Sverige var som störst - under 1950-talet -hade de dock ingen avgörande betydelse för att neutralisera surt nedfall.

IVL har på uppdrag av KVM (Kraft och Värmeindustrins Samarbetsorgan för miljöfrågor) analyserat orsakerna till den kraftiga minskningen av svaveldioxidutsläppen som skett mellan åren 1970 - 1983. Under dessa år minskade svaveldioxidutsläppen i Sverige från ca 1 milj ton till ca 300.000 ton. Den kraftiga minskningen beror främst på ett generellt energisparande samt övergången till nya energiformer. IVL har på uppdrag av KVM (Kraft och Värmeindustrins Samarbetsorgan för miljöfrågor) analyserat orsakerna till den kraftiga minskningen av svaveldioxidutsläppen som skett mellan åren 1970 - 1983. Under dessa år minskade svaveldioxidutsläppen i Sverige från ca 1 milj ton till ca 300.000 ton. Den kraftiga minskningen beror främst på ett generellt energisparande samt övergången till nya energiformer.

Mätningar har gjorts inom EMEP-nätet av föroreningshalter (SO2,NO2, sot och partikelbundet svavel) i bakgrundsluft och av nederbördens sammansättning (SO4,2- NO3,- Cl,- NH4,+ H,+) vid fem stationer i Sverige. Mätningar har gjorts inom EMEP-nätet av föroreningshalter (SO2,NO2, sot och partikelbundet svavel) i bakgrundsluft och av nederbördens sammansättning (SO4,2- NO3,- Cl,- NH4,+ H,+) vid fem stationer i Sverige.

Luftvårdsförbund i sex län i södra Sverige har startat mätningar av hur försurade luftföroreningar påverkar skogsmark. I ytor med olika skogsbestånd undersöks nedfall, markvatten, markkemi samt tungmetaller i mossa. Rapporten beskriver syfte, inriktning och metoder för mätningarna. Exempel på resultat från undersökningarna redovisas från Hallands, Kronobergs och Blekinge län. Rapporten innehåller även en allmän beskrivning av nedfallet av svavel och kväve till skogsmark i södra Sverige. Luftvårdsförbund i sex län i södra Sverige har startat mätningar av hur försurade luftföroreningar påverkar skogsmark. I ytor med olika skogsbestånd undersöks nedfall, markvatten, markkemi samt tungmetaller i mossa. Rapporten beskriver syfte, inriktning och metoder för mätningarna. Exempel på resultat från undersökningarna redovisas från Hallands, Kronobergs och Blekinge län. Rapporten innehåller även en allmän beskrivning av nedfallet av svavel och kväve till skogsmark i södra Sverige.