Search

Course material with examples for basic course in military technology. Komplement till serien "Lärobok i militärteknik" LIM. Innehåller övningsuppgifter i militärteknik som kopplar till teoriböckerna LIM 1 (statistik o sannolikhetslära), 2 (sensorer), 3 (telekommunikationer), 4 (verkan och skydd) och 5 (farkoster).

One of the main tasks of the Swedish Armed Forces over the past few years has been International assignments, which increased the importance of the Lessons Learned process. Methods of simulator training with computers have become more frequent and the technical ability to collect digital data from sensors has been developed as well. This work demonstrates how the experience of Lessons Learned can be communicated with the computer simulator StriSimPC and how modern technology in future support experiences from the Lessons Learned process at the tactical level in the Army. Currently knowledge sharing consists of several processes and strategies in the Swedish Armed Forces. This is done by written reports, oral presentations and different practical exercises. This case study shows the functions of the simulator StriSimPC, methods of training and how it is used today. The study also describes the future opportunities, where digital metadata acquired from the modern combat vehicles could contribute sharing of experience in the Lessons Learned process. The summarized conclusions indicate that StriSimPC can combine the two strategies for personalization and codification of knowledge transfer to reach a higher level of learning. Account must be taken to the training officers’ role and his impact when using serious gaming, especially if StriSimPC will be used for distance learning in the future. StriSimPC can also be a simulation instrument for experiment and development activities based on resource efficient methods with low risk factors. In the future Simulators using serious gaming as StriSimPC may be used to create reconstructions of situations based on models or on the collected digital data from the field. This can be used for visualization and increase knowledge in several ways. Internationella insatser har varit en av huvuduppgifterna i Försvarsmakten under de senaste åren, vilket ökat vikten av erfarenhetshanteringen. Samtidigt har utbildningsmetoder med datorsimulatorer blivit vanligare och den tekniska förmågan att samla in digitalt underlag från sensorer har utvecklats. Detta arbete visar på hur erfarenheter kan förmedlas med datorsimulatorn StriSimPC inom markarenan, samt hur modern teknik i framtiden kan stödja erfarenhetshanteringen i Armén på taktisk nivå. Dagens hantering av erfarenheter i Försvarsmakten består av flera processer och strategier där kunskapsspridningen sker via skriftliga rapporter, muntliga föredrag samt praktiska övningar i olika miljöer. Denna fallstudie av StriSimPC visar dels på systemets funktioner och dess utbildningsmetoder idag, men även på framtida möjligheter där inhämtad digital metadata från moderna stridsfordon kan bidra till erfarenhetsöverföringen. De sammanfattande slutsatserna och resultatet visar att StriSimPC kan sammanföra personifierings- och kodifieringsstrategin i Försvarsmakten för att nå en hög lärande nivå vid erfarenhetsöverföring. Hänsyn måste dock tas till vikten av övningsledarens roll, framförallt om systemet i framtiden ska användas för distansutbildning. StriSimPC kan också vara ett verktyg för studie- och försöksverksamheten som resurseffektivt och med låg risktagning kan får fram resultat som bygger på simuleringar. Datorsimulatorer som StriSimPC kan i framtiden användas för att skapa rekonstruktioner av situationer, som bygger på modeller eller på insamlad digital data från fältet och som kan användas för visualisering och kunskapsbyggande på flera sätt.

The thesis presents the results of research in computer science, as applied within a series of industrial projects. All of these projects have been part of an iterative and adaptive development process, from which we can draw conclusions in three different aspects. The first aspect concerns the processes of the projects as carriers of scientific ideas from the university to an industrial environment. The second aspect concerns findings related to principles of observation of and interaction in open distributed systems, and some phenomena that have been shown through explorative experiments. The third aspect concerns the relevance of these results to the selected application area; systems for network enabled capabilities. The series of demonstrators mentioned above are based on the model of open computational systems (OCS). It has been shown that the OCS model is applicable for the engineering and development of systems for network enabled capabilities. However, we have also seen that such systems sometimes show indeterministic behaviours, possibly leading to safety problems. Therefore the research objectives of this work have been related to increasing the understanding of the principles of observation and interaction in open distributed systems. Our results lead to the following two main conclusions of this thesis: The first conclusion is that there exist inherent limitations as of to the degree of precision with which measurements can be made in distributed systems, such as command and control systems. These limitations are related to quantum properties of the cyber world. This uncertainty phenomenon also makes it impossible to precisely assess value metrics associated with high level conceptual models of command and control. The second conclusion is that distributed systems also exhibit relativistic properties, caused by the limited transfer speed of data in transmission networks. As a consequence of this we suggest that the age of a message at arrival is a better descriptor of network interaction characteristics, than the time a message is sent. We also introduce the coherence interval, which we suggest is used as a basis for a metric of information reach in networks. The coherence interval provides indications of how often messages are to be sent from a node, in order to maintain an acceptable age of messages at arrival. If interactions between nodes are occurring slower or faster than suggested by the coherence interval, the resulting observations as arriving at other nodes become either irrelevant or meaningless. Denna avhandling presenterar resultat från forskning i datavetenskap, som den tillämpats inom en serie av industriella utvecklingsprojekt. Alla dessa projekt har ingått som delar av en iterativ och adaptiv utvecklingsprocess från vilken vi kan dra slutsatser inom tre olika områden. Det första området avser hur projektens processer fungerat som bärare av vetenskapliga idéer från universitetet till en industriell miljö. Det andra området avser upptäckter av principer relaterade till observation av och interaktion i öppna distribuerade system och några fenomen som har blivit visade genom empiriska studier. Ett tredje område avser relevansen av dessa resultat I relation till det avsedda tillämpningsområdet; system för etablering av nätverksbaserade förmågor. Den serie av demonstratorer som nämns ovan är baserade på modellen för öppna beräkningssystem (open computational systems, OCS). Det har visats att OCS-modellen är lämplig för design och utveckling av system för nätverksbaserade förmågor. V har dock också sett att sådana system ibland kan uppvisa odefinierade beteenden som ibland skulle kunna leda till säkerhetsproblem. Forskningsmålen I detta arbete är relaterade till att öka förståelsen för principer för observation och interaktion i sådana öppna beräkningssystem. Våra resultat leder till avhandlingens följande två huvudsakliga slutsatser: Den första slutsatsen är att det existerar inherenta begränsningar till i vilken utsträckning och med vilken precision observationer kan göras i distribuerade system, som till exempel ledningssystem. Dessa begränsningar är relaterade till kvantegenskaper i cybervärlden. Det tillhörande osäkerhetsfenomenet gör det också omöjligt att precist fastställa vissa metriker som är associerade med konceptuella modeller av ledningssystem. Den andra slutsatsen är att distribuerade system också manifesterar relativistiska egenskaper, orsakade av den begränsade överföringshastigheten av data i signalnät. Som en konsekvens av detta föreslår vi att åldern på ett meddelande då det anländer hos en mottagare är en bättre deskriptor av ett nätverks interaktionskarakteristik, än tiden det tar för ett meddelande att överföras. Vi introducerar också koherensintervallet, vilket vi föreslår kan användas som en bas för en metrik över informationens räckvidd i nätverk. Koherensintervallet medger indikationer på hur ofta meddelandes kan sändas från noder, om man samtidigt vill upprätthålla en acceptabel högsta ålder på meddelanden då de anländer till en mottagare . Om interaktion mellan noder äger rum med större eller mindre tidsintervall än vad som föreslås av interaktionsintervallet, kommer de observationer som kan göras av relaterade noder att vara antingen irrelevanta eller meningslösa.