Search

Bacheloroppgave i vernepleie, Høgskulen på Vestlandet, campus Bergen BVP331

The purpose of the thesis is to study microcredit regulation in India, how it is designed, and how it affects the borrowers. Since microfinance institutes (MFIs) often claim that microcredit is a tool for empowering women, the impact on women has been studied in particular in the thesis. The success and the failures from using different models and legal structures for microcredit can be used to improve credit regulation in both developing and developed jurisdictions. The research questions that are studied are: What impact does microcredit regulation have on borrowers? How does microcredit impact women in particular? How can microcredit regulation improve the well-being of borrowers? In order to fulfil the aim of the thesis, a field study in India has been carried out to interview borrowers of microcredit, employees at a MFI and other experts on the field. To understand the impact that microcredit has had on the borrowers, the Capabilities Approach is applied on results from interviews with borrowers. Microcredit provides small loans to people in developing countries. It has become popular all over the world as a tool to alleviate poverty and empower women, especially in India. The sector was largely unregulated in India until the event of the Andhra Pradesh crisis in 2010. Leading up to the crisis, many microfinance institutes scaled up quickly and several entities shifted from not-for-profit into for-profit entities as financial institutions and commercial banks entered the sector. The methods used by the institutes, along with the non-existing legal support, led to borrowers defaulting and becoming over-indebted. Reports in the media emerged of some borrowers committing suicide as an effect of the crisis. The public reputation of microcredit was for the first time tarnished. After the crisis the sector begun to regulate the for-profit microfinance institutes that had caused the crisis. Today, they are fully regulated and supervised by the Reserve Bank of India (RBI). Other entities have remained unregulated, despite attempts to regulate them. The study has shown that microcredit has improved the well-being of most of the borrowers in terms of change in status, social participation, and increase in income. When using the Capabilities Approach microcredit can enhance one’s capabilities and freedom if the microcredit regulations aim is to improve the well-being. In terms of how microcredit impacts women specially, the interviews show that women are not always the primary user of the loan, she is often used as an instrument through which the husband gets the loan. Microcredit has the potential for positively impacting female well-being, but it does not presently live up to the notion of empowering women through entrepreneurship. To conclude, borrowers’ well-being has improved through the introduction of microcredit, but there is no clear correlation between microcredit and improvements in well-being. Well-being cannot be achieved if there is no regulation in place which aims to prevent exploitation of MFIs. The event of Andhra Pradesh crisis provides us with examples of how microcredit regulation can be an important tool in improving welfare and reducing harmful credit. Syftet med uppsatsen är att studera regelverket gällande mikrolån i Indien, dels hur det är utformat och dels undersöka hur det påverkar mikrolånstagarna. Eftersom mikrolånsinstituten ofta hävdar att mikrolån kan användas som ett verktyg för att stärka kvinnor, har påverkan på kvinnorna studerats särskilt. Framgångarna och misslyckandena från att använda olika modeller och regelverk för mikrolån kan användas för att förbättra kreditreglering i både utvecklingsländer och utvecklade länder. Frågeställningarna som studeras är: Vilka effekter har regleringen för mikrolån på låntagarna? Hur påverkas kvinnor av mikrolån i synnerhet? Hur kan regleringen för mikrolån förbättra låntagarnas välbefinnande? För att uppfylla syftet med uppsatsen har en fältstudie i Indien genomförts där intervjuer har gjorts med framförallt låntagare, men även anställda vid ett mikrolånsinstitut och andra experter på området. För att förstå hur låntagarna påverkas av mikrolån har Capabilities Approach tillämpats på resultaten från intervjuerna med låntagarna. Mikrolån innebär små lån till människor i utvecklingsländer. Mikrolånen har blivit populära över hela världen som ett verktyg för att minska fattigdom och stärka kvinnor, särskilt i Indien. Under lång tid var sektorn nästan oreglerad i Indien fram till Andhra Pradesh-krisen 2010. Under tiden som ledde upp till krisen växte många mikrolånsinstitut snabbt och många institut skiftade från icke-vinstdrivande till vinstdrivande företag allteftersom finansinstitut och banker intog sektorn. De metoder som användes av instituten tillsammans med den näst intill obefintliga regleringen ledde till att låntagare inte kunde betala sina skulder allteftersom de förföll till betalning. De blev överskuldsatta och i rapporter i media framkom det att vissa låntagare hade begått självmord som en effekt av krisen. Mikrolånsinstitutens offentligt rykte blev för första gången förstört. Efter krisen började sektorn reglera de mikrolånsinstitut som var orsaken till krisen och idag är de helt och hållet reglerade och övervakade av the Reserve Bank of India (RBI). Övriga institut förblev i stort sett oreglerade trots försök att reglera dem. Studien har visat att mikrolån har förbättrat de flesta låntagarnas välbefinnande genom förbättringar i status, socialt deltagande, och ökad inkomst. Genom att använda Capabilities Approach kan mikrolån öka en persons förmågor och frihet om regelverket för mikrolån syftar till att förbättra låntagarnas välmående. När det gäller hur mikrokredit påverkat kvinnor specifikt visade intervjuerna att kvinnan inte alltid är den verkliga låntagaren, ofta används hon som ett instrument där mannen tar del av lånet. Mikrolån kan potentiellt ha en positiv påverkan på kvinnors välbefinnande, men det kan inte leva upp till föreställningen om att stärka kvinnor genom entreprenörskap. Sammanfattningsvis kan studien visa att låntagarnas välmående har förbättrats genom mikrolån, men det finns ingen automatisk koppling mellan mikrokrediter och förbättringar i låntagarnas välbefinnande. Ökat välbefinnande går inte att uppnå om det inte finns ett regelverk som syftar till att motverka exploatering av mikrolånsinstitut. Krisen i Andhra Pradesh kan ge ett exempel på hur regleringen för mikrolån kan användas som ett verktyg för att förbättra välfärd och minska skadlig kreditgivning.

Det saknas utförlig lagstiftning för hur konkursförvaltare utses och entledigas. Detta har resulterat i att domstolar och myndigheter tar till hjälpmedel utanför lagstiftningen. Syftet med uppsatsen är att belysa den problematik som finns i konkurslagen samt ge förslag på förbättringar av lagen rörande utseende och entledigande av konkursförvaltare. Detta görs genom att en granskning av hur lagstiftningen på området tillämpas i praktiken. Genom 15 intervjuer med aktörer på området har följande frågeställningar kunna besvaras; Hur fungerar utseendet av en konkursförvaltare - vilken rättsverkan har förvaltarlistorna?, Entledigas konkursförvaltare enligt 7 kap. 5 § 2 st. KonkL om de inte uppfyller kraven enligt 7 kap. 1 § KonkL eller brister i sina skyldigheter enligt 7 kap. 8 § KonkL?, Hur ska lagstiftningen utformas för att utseendet och entledigandet av konkursförvaltare ska bli mer rättssäkert? Gällande rätt på området presenteras för att redogöra hur konkursförvaltare utses samt vilka uppgifter dessa har. Det ställs krav på att konkursförvaltaren ska vara lämplig för uppdraget, men någon närmare vägledning ges inte. I praktiken förordnas förvaltare genom att de väljs från de så kallade förvaltarlistor som finns vid tingsrätter. Listorna är informella och saknar stöd i lag. De har skapats för att rätten snabbt ska kunna utse en förvaltare utan att behöva höra TSM eftersom att de förvaltare som finns upptagna på listorna redan på förhand är godkända av TSM. Det som blir viktigt för de förvaltare som inte finns upptagna på listorna är de förvaltarförslag som ges in till rätten av borgenär och gäldenär. Det läggs ofta inte stor vikt vid de förslag som ges in gällande val av konkursförvaltare. Detta gör det svårt för de förvaltare som vill komma ifråga för förvaltaruppdrag, men som inte finns upptagna på listorna. När en förvaltare handlat olämpligt bör denne entledigas men i praktiken sker detta i mycket liten utsträckning. Det finns inte någon tydlig reglering gällande när en förvaltare är lämplig eller olämplig vilket resulterar i att det blir svårt att avgöra på vilka grunder en förvaltare ska utses och entledigas. Lösningar till den bristande lagstiftningen ges i fyra olika former, vilka framkommit under intervjuerna. För det första föreslås en lösning där TSM får större befogenheter att ingripa när någon är olämplig. De andra lösningarna handlar om att inrätta en specialdomstol eller en konkursombudsman för att få specialiserade organ. Tills sist föreslås en auktorisation på området för att lösa problematiken. Slutligen presenteras svar på de frågeställningar arbetet haft. Där diskuteras att förvaltarlistorna inte har någon betydelse för HD och JK, men en stor betydelse för konkursförvaltare, TSM och tingsrätter. Lagstiftningen behöver en förändring vad gäller utseende och entledigande av förvaltare. Det föreslås att en auktorisation inrättas och att en specialdomstol tillsätts för att få specialiserad kompetens på området. Uppsatsen har även öppnat upp för andra frågor och belyst ytterligare problem. Bland annat har problematiken diskuterats kring att insolvensrätten inte har en sådan betydande plats bland lagstiftare och jurister. Det resulterar i att lite resurser läggs på området. Detta kan bland annat exemplifieras genom att insolvensrätten tillhör enheten för familjerätt och förmögenhetsrätt på justitiedepartementet i Regeringskansliet vilket gör att ämnet prioriteras i andra hand många gånger.

Editors: Anders Bruhn and Åsa Källström

Background: There are around 150.000 people with dementia in Sweden. It is common to suffer from BPSD sometime during the course of the disease, which adversely affects the quality of life. Symptoms cause impairment to varying degrees, making everyday life difficult to handle independently. Person-centered care means seeing the person behind the disease and it is necessary to find the cause of behavior and to compensate for loss of function. Knowledge of experience of working person-centered is a prerequisite for being able to provide staff with necessary support. Aim: To highlight healthcare professionals' experiences of person-centered care in BPSD. Method: This is a qualitative literature study based on 12 scientific articles. Result: The main themes that emerged were: Own conditions and obstacles, External conditions and obstacles and Contradictory feelings at work. With associated subthemes: Seeing the person behind the disease, To balance between strategies and routines,To take personal responsibility, To have knowledge and experience, Being in need of support and cooperation, To meet organizational / environmental factors, To have access to background information, To feel success and satisfaction and To feel insufficient and powerless. Conclusion: Several conditions that favor dementia care emerged from the results, but there were also factors and obstacles that hampered nursing work. Person-centered work practices increase the possibility of well-being for all involved. In order to care for people with dementia with a person-centered approach, more research in the subject, more resources and in-depth education is required. Demenssjukdom är ett växande problem inom såväl hälso- och sjukvården som för samhället i stort. Det finns tillgång till symtomlindrande behandling men demenssjukdomar går idag inte att bota utan kan innebära ett stort livslångt lidande för de drabbade men även för deras anhöriga samt en ständig utmaning för vårdpersonal. De flesta drabbas någon gång under sin sjukdomsperiod av beteendemässiga eller psykiska symptom, som till exempel utmanande eller avvikande beteende. Det är viktigt att komma på vad som orsakar symtomen för att kunna lindra, förebygga eller minska lidandet. Syftet med denna studie är att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av personcentrerad vård vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) och studiens resultat baseras på en sammanställning av 12 kvalitativa artiklar. Resultatet visade att vårdpersonal beskrev egna och yttre förutsättningar och hinder och motstridiga känslor i arbetet. Att ha helhetssyn, förståelse och kunskap gentemot personer med demenssjukdom underlättar omvårdnaden. Vårdpersonal strävar efter att behandla personer med demenssjukdom utifrån det som passar personen och situationen bäst. Att anpassa mötet och se människan bortom sjukdomen är en viktig utgångspunkt som resulterar i bättre vårdkvalitet. Kunskap och kännedom om tidigare livshistoria är en förutsättning för att lära känna och förstå personen och arbeta personcentrerat vid BPSD. Olika strategier och rutiner används som redskap för att skapa kontakt och tillgodose behov. Vårdpersonal har erfarenhet och medvetenhet om att omvårdnaden av personer med demenssjukdom är komplex och kräver kunskap och tålamod. Det ställs stora krav på vårdpersonalens anpassningsförmåga då det som fungerar ena gången, kanske inte fungerar gången därpå. Vårdpersonalens erfarenheter handlade även om behovet av stöd och samarbete, att möta organisatoriska miljöfaktorer och ha tillgång till bakgrundsinformation om patienten. Samarbete mellan kollegor främjar personcentreringen och bidrar till en förbättrad arbetssituation. Svårigheten i att påverka organisatoriska beslut är märkbar och brist på resurser, samarbete och förståelse från organisationens sida bidrar till att vårdpersonal får svårt att arbeta personcentrerat. Detta tillsammans med vårdpersonalens erfarenheter av hur välfungerande personcentrerad vård gynnar arbetet med personer med BPSD skapar motstridiga känslor i arbetet. Vårdpersonalen kände sig ibland otillräcklig och maktlös men kunde även känna framgång och tillfredsställelse

Bakgrund Kontrakturer är vanligt förekommande bland den äldre befolkningen samt hos personer som lider av olika sjukdomar. Det finns många förödande konsekvenser i dagligt liv för en person med kontraktur. Fastän behandlingar görs för att förhindra uppkomsten av kontrakturer samt behandla redan uppkomna kontrakturer så finns ännu ingen konsensus när det gäller vilken behandlingsmetod som är mest effektiv Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka det vetenskapliga stödet för behandlingsmetoder som används för att förebygga eller behandla kontrakturer. Metod Litteratursökningar gjordes genom att använda databaserna Cinahl, Amed, Medline och PEDro. De artiklar som inkluderades rankades genom att använda PEDro kvalitetspoäng. Artiklarna sorterades utifrån vilken behandlingsmetod som undersöktes och resultaten från originalstudien extraherades och koncentrerades. Resultat Tjugosex artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och togs med i litteraturöversikten. I resultatet framkom sju behandlingsmetoder. Flertalet av behandlingsmetoderna visade inte på tillräckligt vetenskapligt stöd varken för att förkasta eller rekommendera metoden. När det gäller stretching, för personer som inte viljemässigt kan utnyttja det vunna rörelseomfånget, fanns det dock anledning att tvivla på värdet av behandlingen. De metoder som indikerade positiva resultat är de som använder aktiva rörelser samt försiktig positionering, men fler väldesignade studier behövs.

Computational methods are very useful tools in the study of enzymatic reactions, as they can provide a detailed understanding of reaction mechanisms and the sources of various selectivities. In this thesis, density functional theory has been employed to examine four different enzymes of potential importance for biocatalytic applications. The enzymes considered are limonene epoxide hydrolase, soluble epoxide hydrolase, arylmalonate decarboxylase and phenolic acid decarboxylase. Besides the reaction mechanisms, the enantioselectivities in three of these enzymes have also been investigated in detail. In all studies, quite large quantum chemical cluster models of the active sites have been used. In particular, the models have to account for the chiral environment of the active site in order to reproduce and rationalize the experimentally observed selectivities. For both epoxide hydrolases, the calculated enantioselectivities are in good agreement with experiments. In addition, explanations for the change in stereochemical outcome for the mutants of limonene epoxide hydrolase, and for the observed enantioconvergency in the soluble epoxide hydrolase are presented. The reaction mechanisms of the two decarboxylases are found to involve the formation of an enediolate- or a quinone methide intermediate, supporting thus the main features of the proposed mechanisms in both cases. For arylmalonate decarboxylase, an explanation for the observed enantioselectivity is also presented. In addition to the obtained chemical insights, the results presented in this thesis demonstrate that the quantum chemical cluster approach is indeed a valuable tool in the field of asymmetric biocatalysis. At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript. Paper 4: Manuscript.

Background: Nurses´daily has to face death and dying in their work with patients in a palliative state. This means both emotionell and workrelated challenges. However nurses in this context are not experiencing more stress then others. Aim: The aim is to describe nurses´experiences of caring for patients in a palliative state. Method: A litterature review based on ten qualitative articles published between 2006- 2012. To collect data we used the databases Cinahl, PubMed, Nursing Allied Health Source and Medline. We worked with Fribergs (2006) model ”Contribute to evidensbased care with a base in analyses of qualitative science” in the analysis. Result: Four main themes were identified; The meaning of the nurses´ spirituality in the care, Why the nurse choose to work in this field, To be certain in the professional role and The meaning of the caring relationship. In these are nine subthemes included; To evole through insights, Making a difference, To feel satisfaction in their work, The importance of experience, The importance of colleagues, The importance of competence, Positive effects related to the relationship, Negative effects related to the relationship samt Finding a balance between work and private life. Discussion: The results were discussed using the model KASAM by A. Antonovsky . The results shows that nurses´motivation in their work comes from their sense of meaningfulness which impacts the care that is given by him/her. In addition, we looked at the results from the four cornerstones in palliative care. Keywords: Nurse perspective, palliative care, death, dying, experience, meaning.