Search

Med vår kvalitativa studie ville vi undersöka lärares perspektiv kring användning ochfunktion av digitala verktyg med dynamisk representation i matematikundervisningen.Undersökningens fokus låg på matematiklärare för årskurs 7–9 som använde digitala verktyg imatematikundervisningen. Undersökningen gjordes via en semistrukturerad intervju där niolärare från olika skolor deltog. Dessa intervjuer genomfördes i början av december 2021. Syftet med studien var att undersöka vilka digitala verktyg lärare använder och vilkenfunktion dessa verktyg har i matematikundervisningen. En teoretisk tematisk analys haranvänts vid systematiseringen av det empiriska materialet som sedan har analyserats medhjälp av Duvals (2006) fyra representationsformer med fokus på behandling och konverteringinom och mellan dessa och där den dynamiska representationen utgör en vidareutveckling ochkomplettering av denna teoretiska modell. Resultaten visar att lärare använder digitala verktyg med dynamisk representation främst imatematikområdena samband och förändring samt geometri, men även algebra ochsannolikhet, där programmens dynamiska representation underlättar och främjar behandlingoch konvertering inom och mellan olika representationsformer vilket leder till en djuparematematisk förståelse hos elever. Lärare lyfter fram att eleverna har svårt med behandling ochkonvertering inom och mellan olika representationsformer och anser att digitala verktyg meddynamisk representation underlättar i ovan nämnda matematikområden. Studiens resultatvisar även att den verbala matematiska kommunikationen och resonemangsförmågan hoseleverna främjas och underlättas vid användning av digitala verktyg med dynamiskrepresentation, vilket är tack vare programmens dynamiska och utforskande lärmiljö.

Bakgrund: Andliga behov är ett begrepp som delvis går in i existentiella och religiösa behov men kan också stå utanför dessa. Inom palliativ vård ska patientens andliga behov tillgodoses men andlighet uppfattas av många sjuksköterskor som svårt att samtala om. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av andliga behov hos patienter som befinner sig i ett palliativt skede. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO, samt manuellt vilket resulterade i att 15 artiklar kunde inkluderas. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån Sophiahemmet Högskolas modifierade bedömningsunderlag och analyserades med tematisk analys enligt Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Resultaten kom att dela in andliga behov i fyra teman: relationer; religion; livsmening; och transcendens. Goda och kärleksfulla relationer var betydelsefulla. Att känna närhet och omtanke från de närstående var ett andligt behov. Många upplevde det andliga behovet av att få bli förlåtna och få försonade relationer innan de dog. Religion kunde upplevas som en relation med Gud men för en del kunde den livshotande sjukdomen leda till känslor av övergivenhet och skuld vilket var ett andligt lidande. Att hitta en livsmening och att få tala med någon om detta var för många ett andligt behov. Ett annat andligt behov var att tro på en högre makt, transcendens och detta behöver inte vara kopplat till någon religion. Konklusion: Studien visade de individuella skillnaderna av andliga behov som patienter i palliativt skede kan uppleva. Dessa behov bör uppmärksammas och tillgodoses av vårdpersonal som vårdar patienter i ett palliativt skede. I detta kan specialistsjuksköterskan bidra med sin kompetens. Background: Spiritual need is a term that is partly the same as existential and religious needs, but spiritual needs may also be something outside of these. Within palliative care, the patient's needs are to be met, but nurses find spiritual needs difficult to talk about. Aim: The aim of the study was to illustrate the spiritual needs of the patient at a palliative phase Method: This study was conducted as a literature review with an inductive approach. Articles were searched for in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO, and manual search. This resulted in 15 articles. The articles were then quality controlled according to Sophiahemmet Högskolas modified assessment basis. The writers used Bettany-Saltikov and McSherrys method for thematic analysis to analyse their findings. Results: The results came to divide spiritual needs into four themes, relations, religion, life purpose and transcendence. Loving and healthy relationships were important. To feel closeness and compassion from the near ones was a spiritual need. The experience of religion could be like having a relationship with God, but for some, the life-threatening disease could lead to feelings of abandonment and guilt which created a spiritual suffering. To find purpose in life, and be able to speak with someone about this, was for many a spiritual need. Another spiritual need was the belief of a higher power, transcendence that was not necessarily related to religion. Conclusion: Spiritual needs are described as something individual. Those needs could occur within the patient at a palliative phase, and needs to be discovered and met. For that, healthcare has a responsibility, and the specialist nurse could contribute with competence.

Bakgrund: En stor andel inneliggande äldre patienter är i riskzonen för att drabbas av trycksår, detta orsakat av en kombination av undernäring samt bristande kunskaper hos sjuksköterskor gällande patienters näringsintag. Trycksår orsakar inte bara ett stort lidande hos den enskilde individen utan är även en stor hälsoekonomisk kostnad. Kunskap om nutritionens betydelse samt dess olika näringskomponenter behövs vid upprättade av individuella behandlingsplaner hos äldre. Syfte: Att beskriva näringskomponenternas positiva inverkan på sårläkningsprocessen vid trycksår hos äldre. Metod: Tolv kvantitativa empiriska studier har i litteraturstudien granskats, analyserats och sammanställts. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och Medline och analysprocessen utgick från beskrivande syntes. Resultat: I de tolv granskade artiklarna, påvisades vikten av makro- och mikronäringsämnen, så som protein, protein i kombination med kolhydrater och fett, arginin och arginin i kombination med vitamin C och zink samt övriga aminosyrors positiva inverkan på trycksårsläkningen hos äldre.Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att näringskomponenter har en positiv inverkan på trycksårsläkningen. För att inkludera nutrition som en omvårdnadsåtgärd krävs ökad kunskap hos sjuksköterskor gällande betydelsen av rätt nutritionsbehandling och kunskapen att identifiera personer som kan bli hjälpta av den behandlingen, samt vidare forskning inom ämnet.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad det kunde finnas för faktorer som påverkade genomförandet av ett samtal med patienter ur ett tvärkulturellt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature), Wiley online library samt Science Direct. Resultat: Resultatet visade på att kommunikation i det tvärkulturella mötet var beroende av en kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare visade resultatet på brister i hälso- och sjukvårdspersonalens kulturella kompetens, samt att det i sjuksköterskeutbildningen saknades specifik utbildning inom kulturell kompetens. Forskare, hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskestudenter efterfrågade mer utbildning inom detta ämne. Slutsatser: Kommunikation inom den tvärkulturella vården visade sig vara ett svårt ämne, med många aspekter att ta hänsyn till. Det ansågs av stor vikt i det mångkulturella samhället att personal inom hälso- och sjukvård får kulturell kompetens för att ha möjlighet att kommunicera med patienter oberoende av härkomst. Därför ansågs det viktigt att skapa vidareutbildningar för hälso- och sjukvårdspersonal, samt se över sjuksköterskeutbildningens utbildningsplan.