13 results on '"Legitimeringsanalys"'
Search Results
2. Språklig variation i klassrummet : En intervju- och observationsstudie av språklig variation som undervisningsmoment i svenska på gymnasiet
- Author
-
Lundberg, Klara and Lundberg, Klara
- Abstract
Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur en lärare i svenska ser på området språklig variation, samt vad eleverna väljer att ta upp när de genomför en gruppredovisning i ämnet utifrån svensklärarens instruktioner. Detta görs via en intervju med en svensklärare och en klassrumsobservation då lärarens klass genomför muntliga gruppresentationer, samt genom en analys av den uppgiftsinstruktion eleverna gavs inför sina presentationer. Dessa tre analyseras med hjälp av van Leeuwens (2008) modell för legitimeringar, vilken beskriver fyra olika kategorier för legitimering: auktoritet, moralisk legitimering, rationell legitimering och mythopesis. Resultaten visar att den vanligaste kategorin av legitimering i elevernas presentationer och i deras uppgiftsinstruktion är auktoritetslegitimering, vilket innebär att de legitimerar genom att hänvisa till lagar och regler och/eller experter på området, medan i intervjun med läraren legitimeras undervisningen om språklig variation med alla fyra kategorier, även om moralisk legitimering är den vanligaste. Moralisk legitimering innebär att legitimeringen sker genom att hänvisa till värderingar. Materialet i uppsatsen analyseras också utifrån didaktisk teori, där det didaktiska vad:et och hur:et undersöks. Denna analys visar att eleverna till stor del väljer att följa lärarens uppgiftsinstruktion, till skillnad från att prata om de aspekter läraren berättar om i intervjun.
- Published
- 2023
3. Slaskrum och kulturell odling : Hur museer legitimeras och samproduceras i debattartiklar isvenska tidningar
- Author
-
Westberg, Ellen and Westberg, Ellen
- Abstract
Syftet med denna uppsats är att beskriva den debatt som förts om museer i svenska tidningar från 2020fram till början av 2023, belysa hur debattörerna legitimerar sina åsikter och därigenom vilka diskursersom går att finna inom dessa debatter. Syftet är även att undersöka vilken idealbild och vilkafunktioner hos ett museum som samproduceras av texterna i debatten. Materialet består av tio debattoch ledarartiklar publicerade i Sveriges fyra största tidningar och delas upp i tre teman: fri entré,politisering och ekonomisk satsning. För att besvara uppsatsens frågeställningar utförs enlegitimeringsanalys på materialet, vilket mynnar ut i en diskursanalys. Resultaten av dessa två analyseranvänds sedan för att beskriva hur debattörerna samproducerar en bild av museers funktion. Resultatetvisar hur typerna av legitimeringar som används i texterna skiljer sig mellan materialets olika teman.Två diskurser framkommer i materialet: en demokratidiskurs och en kulturarvsdiskurs. Genomgåendeför alla tre teman är att värdena demokrati och kulturarv behandlas som legitima. Det framkommeräven fyra idealfunktioner för ett museum som samproducerats av debatten. Dessa är museet somförvaltare och förmedlare av ett gemensamt kulturarv, museet som offentligt rum, museet somfolkbildare samt det oberoende museet.
- Published
- 2023
4. Den hållbara mjölken : En legitimeringsanalys av de svenska mejeriföretagens”corporate social responsibility”-kommunikation
- Author
-
Jansson, Rebecca, Lindskog, Elvira, Jansson, Rebecca, and Lindskog, Elvira
- Abstract
Mejeriföretagen i Sverige har länge marknadsfört mjölk som en hälsodryck, men under senare år har fokuset i marknadsföringen riktats mot hållbarhet. Syftet med denna studie är därmed att synliggöra hur de fyra största mejeriföretagen i Sverige legitimerar sociala praktiker om att agera hållbart. Dessa företag är Arla, Skånemejerier, Norrmejerier och Falköpings Mejeri. Materialet består av texter hämtade från dessa företags hållbarhetsflikar på deras hemsidor. Detta materialutval har gjorts för att se hur hållbarhet legitimeras genom mejeriföretagens “corporate social responsibility” (CSR), eftersom CSR är ett sätt för företag att upprätthålla en viss transparens gentemot potentiella kunder och konsumenter. Legitimeringsanalys är en typ av kritisk diskursanalys, där legitimeringar fungerar som en metod för att se hur diskurser reglerar hur människor bör eller inte bör agera, genom att ställa frågor som “varför bör vi göra på det här sättet?”. En legitimeringsanalys baseras på ett ramverk av fyra huvudkategorier för att identifiera olika typer av legitimeringar, där dessa huvudkategorier är: auktoritetslegitimering, rationalisering, moralisering och mytopoesis. Genom legitimeringsanalys undersöks vilka sociala praktiker och legitimeringar som företagen använder sig av för att svara på varför-frågorna “varför ska mejeriföretagen tänka/agera med hållbarhet i åtanke?" och “varför gör de på det här sättet?”. Resultatet visar att det finns likheter i vilka legitimeringsstrategier som tillämpas när det skrivs om hållbarhet och sociala praktiker som bidrar till dessa diskurser. Samtliga mejeriföretag använder sig huvudsakligen av auktoritetslegitimeringar samt rationaliseringar. Dessa likheter kan bero på att samtliga material utgår ifrån temat hållbarhet inom mejerier och därav ger upphov till liknande information från samtliga företag, men det dyker även upp skillnader. Dessa skillnader synliggörs i variationen, eller avsaknaden av variation, bland teoretiska och instrumen
- Published
- 2023
5. Legitimerad distans : En legitimeringsanalys av rektorsbeslut angående åtgärder med anledning av covid-19
- Author
-
Samuelsson, Amanda and Samuelsson, Amanda
- Abstract
Syftet med undersökningen är att se hur två svenska lärosäten legitimerat sina beslut i gensvar till problematiken som pandemin ställt verksamheterna inför. Undersökningens material består av besluten som Karlstads universitet och Uppsala universitet tagit angående åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Uppsatsens syfte undersöks genom att besvara frågeställningarna: Hur legitimeras organisatoriska åtgärder i samband med covid-19-pandemin? Kan man se en förändring över tid? Kan man se några skillnader mellan besluten från Karlstad respektive Uppsala universitet? Metoden för undersökningen är legitimeringsanalys, en modell inom kritisk diskursanalys framtagen av språkforskaren Theo van Leeuwen. Materialet analyseras först utifrån vad besluten berör och sedan utifrån vilka typer av legitimeringar (semiotiska handlingar som fungerar rättfärdigande) som använts för att motivera dessa beslut. Resultatet visar att lärosätena legitimerar sina beslut angående organisatoriska åtgärder i samband med covid-19-pandemin, främst genom auktoriseringar, till en viss del genom rationaliseringar, i ett par fall genom moraliseringar men utan förekomster av mythopoesis. Det visar även att antalet auktoriseringar är relativt stabilt över tid hos båda lärosäten, likaså rationaliseringarna hos Karlstad universitet medan de går ner i antal över tid hos Uppsala universitet. Ytterligare skillnader mellan lärosätena är beslutens längd, legitimeringssnitt och vid vilket tidpunkt de tas. Diskussionen belyser möjliga aspekter som kan ligga till grund för övervikten av auktoriseringar, funktionen av de olika typerna av legitimeringar i besluten och hur de samspelar med beslutsfattande, åtgärdernas natur och undantag. Även antaganden kring varför de olika lärosätena tar beslut vid olika tillfällen samt likheter och skillnader mellan hur de legitimerar sina beslut diskuteras. Diskussionen jämför även resultatet
- Published
- 2022
6. 'Np är brutalt' : Det nationella provets plats och roll i gymnasieskolanskurs Svenska 3 utifrån vad svensklärare anser
- Author
-
Ljunggren, Linnea and Ljunggren, Linnea
- Abstract
Syftet med denna uppsats är att belysa det nationella provets platsoch roll i gymnasieskolan kurs Svenska 3. Materialet i uppsatsen består av det centrala innehållet i gymnasieskolans kurs Svenska 3, det nationella provet för gymnasieskolans kurs Svenska 3 och 25 anonyma enkätsvar från svensklärare. Uppsatsen består av tre olika metoder: en komparativ analys, en innehållsanalys och en legitimeringsanalys. Det centrala innehållet undersöks i relation till det nationella provet genom den komparativa analysen med en läroplansteoretisk utgångspunkt. Vad gäller enkätsvaren undersöks de dels utifrån en innehållsanalys, dels utifrån en legitimeringsanalys. Den teoretiska ramen för både innehållsanalysen och legitimeringsanalysen är en diskursanalys. Genom den tredelade undersökningen blir det tydligt att endast fyra utav sex aspekter testas under det nationella provet. Vidare synliggörs att lärarnas erfarenheter är varierande. En del lärare ser mycket positivt på det nationella provet medan andra lärare är mer negativt inställda. Utöver variationen visar legitimeringsanalysen att lärare kan legitimera det nationella provetoch delegitimera det utifrån samma aspekter. Det gäller exempelvis provets likvärdighet.
- Published
- 2022
7. Hbtqi-kärlek – en lösning på världsproblem eller din ensak? : En kritisk diskursanalys av legitimeringar av hbtqi-personers rättigheter på riksdagspartiernas webbplatser
- Author
-
Carlsson, Sofia and Carlsson, Sofia
- Abstract
Syftet med denna uppsats är att undersöka vad framställningar av hbtqi-personers rättigheter kan säga om Sveriges riksdagspartiers föreställningar om gruppen. Detta görs genom en multimodal legitimeringsanalys samt en kritisk diskursanalys av riksdagspartiernas webbplatssidor. Undersökningens resultat visar att HBTQ är den mest förekommande förkortningen bland partierna. Auktoritet är den vanligaste legitimeringsstrategin. De partier som visar hur de aktivt arbetar för hbtqi-rättigheter kan legitimera med auktoritet inom hbtqi-diskursen. Men även auktoritet inom partiernas ideologier och hänvisningar till lagar förekommer som legitimeringar. Riksdagspartiernas användning av legitimeringsstrategier resulterar i dess olika positioneringar i hbtqi-diskursen. Studien visar även att hbtqi-personers rättigheter framställs olika, vilket åskådliggör riksdagspartiernas skilda syn på gruppen och dess behov.
- Published
- 2022
8. 'Np is brutal'
- Author
-
Ljunggren, Linnea
- Subjects
gymnasieskolan ,General Language Studies and Linguistics ,legitimeringsanalys ,Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik ,Svenska 3 ,svensklärares erfarenheter ,centralt innehåll ,nationella provet - Abstract
Syftet med denna uppsats är att belysa det nationella provets platsoch roll i gymnasieskolan kurs Svenska 3. Materialet i uppsatsen består av det centrala innehållet i gymnasieskolans kurs Svenska 3, det nationella provet för gymnasieskolans kurs Svenska 3 och 25 anonyma enkätsvar från svensklärare. Uppsatsen består av tre olika metoder: en komparativ analys, en innehållsanalys och en legitimeringsanalys. Det centrala innehållet undersöks i relation till det nationella provet genom den komparativa analysen med en läroplansteoretisk utgångspunkt. Vad gäller enkätsvaren undersöks de dels utifrån en innehållsanalys, dels utifrån en legitimeringsanalys. Den teoretiska ramen för både innehållsanalysen och legitimeringsanalysen är en diskursanalys. Genom den tredelade undersökningen blir det tydligt att endast fyra utav sex aspekter testas under det nationella provet. Vidare synliggörs att lärarnas erfarenheter är varierande. En del lärare ser mycket positivt på det nationella provet medan andra lärare är mer negativt inställda. Utöver variationen visar legitimeringsanalysen att lärare kan legitimera det nationella provetoch delegitimera det utifrån samma aspekter. Det gäller exempelvis provets likvärdighet.
- Published
- 2022
9. 'Varför säga person? Alla vet väl att det är en person redan' : En kritisk diskursanalys av personbenämningspraktiker vid kommunikation om autism/asperger (ASD) och bipolär diagnos
- Author
-
Vilppala, Sandra and Vilppala, Sandra
- Abstract
Det övergripande syftet med den här undersökningen är att studera olika gruppers personbenämningspraktiker när det gäller kommunikation om autism/asperger (ASD) och bipolär diagnos. Det avgränsade syftet är att undersöka person först-språkets position i förhållande till andra personbenämningar. Undersökningens teoretiska ram och begrepp är hämtade från kritisk diskursanalys och Goffmans stigmateori. Analysen är både kvantitativ och kvalitativ, och materialet består av 155 svar från en online-enkät. Den kvalitativa analysen är inspirerad av legitimeringsanalys och Goffmans stigmateori, där den förra utvecklas med begreppet självauktorisering. Undersökningen fokuserar på följande språkliga konstruktioner; har-konstruktionen (jag har x), är-konstruktionen (jag är x), person först-konstruktionen (person med x) och diagnos först-konstruktionen (x person). Resultatet visar att ett övergripande mönster går att urskilja: har-konstruktionen är den mest föredragna personbenämningen när det gäller kommunikation om autism/asperger ASD-diagnos, och är-konstruktionen när det gäller bipolär diagnos. 1 av 10 väljer person först-konstruktionen och den är främst de yrkesverksammas preferens. Den minst föredragna av alla grupper är diagnos först-konstruktionen. Flertalet (de)legitimeringar sker, typiskt med självauktorisering, moraliska evalueringar och jämförelser. Två strategier för stigmahantering synliggörs i motiveringarna: acceptansstrategin och assimilationsstrategin. En slutsats är att personbenämningar har en betydelsefull roll i konstruerandet av identitet. Personbenämningspraktik är komplex, och alla personbenämningarna i undersökningen har potential att stigmatisera. En försiktig slutsats är att person först-språket har en särskilt stigmatiserande effekt och utmanar de berördas benämningsmakt.
- Published
- 2021
10. “Alla målgrupper är potentiella ambassadörer som medverkar till hur staden uppfattas” : Kritisk legitimeringsanalys av platsmarknadsföring i Skåne
- Author
-
Björklund, Nebil, Bergnell, Carl, Björklund, Nebil, and Bergnell, Carl
- Abstract
This thesis aims to critically explore the concept of “place branding” and “place marketing” in the context of public organizations. By employing Theo van Leeuwens model for discourseanalysis the study looks to find out how selected public organizations legitimize the branding and marketing of the place that they represent. Based primarily on Lennart Lundquists theoretical understanding of economism and the values of public administration, the study means to shine a light on the problematic relationship of public marketing and democratic values. The results are further analyzed with the help of neo-institutional theory with the goal of finding overarching ways to explain the nature of this relationship. The key findings indicate that, as predicted the discourse of branding and marketing is infused with neoliberal values that according to Lundquist are in many ways incompatible with the values of political democracy. These values are also intertwined with a discourse based on the values of democracy, welfare, and communication. The neo-institutional reading of this relationship points to the studied organizations search for legitimacy based on two, partially incompatible sets of values. This in turn could be interpreted as the decoupling of legitimizing structures and everyday work.
- Published
- 2021
11. 'Även om fattigdom inte kan förbjudas i sig' : Legitimeringar och diskurser om tiggeriförbud i en kommunalpolitisk kontext
- Author
-
Lindberg, Simon and Lindberg, Simon
- Abstract
Införandet av tiggeriförbud är en stor och pågående debatt i Sverige. I Stockholm infördes tiggeriförbud i tre kommuner år 2019, Lidingö, Täby och Danderyds kommun. I uppsatsen undersöks ett kommunalpolitiskt beslut om tiggeriförbud i Lidingö kommun och reservationer mot samma beslut. Uppsatsen syftar till att undersöka hur tiggeriförbudet kan motiveras, skapa en djupare förståelse för debatten om tiggeriförbud samt besvara frågeställningarna: (1) vilka legitimeringsstrategier påfinns i materialet? (2) hur realiseras legitimeringsstrategierna? (3) vilka tiggerirelaterade diskurser går att skönja i materialet? För att besvara de två förstnämnda frågorna används legitimeringsanalys. Sedan identifieras vilka diskurser som uttrycks dels resultatet av legitimeringsanalysen, dels i texten utöver det som syns i legitimeringsanalysen. Resultatet visar på tre huvudsakliga diskurser som benämns, problemdiskursen, kriminalitetsdiskursen och en internationell och europeisk diskurs. Problemdiskursen innefattar idéföreställningar om att fenomenet tiggeri innebär en problematik. I kriminalitetsdiskursen behandlas huruvida tiggeri anses vara organiserad brottslighet eller inte och i den internationella och europeiska diskursen syns tankegångar om att tiggeriproblematiken måste lösas nationellt och inom EU. Uppsatsens huvudresultat är att den belyser hur förhållandet mellan de realiserade legitimeringsstrategierna och de rådande diskurserna kan te sig.
- Published
- 2020
12. 'All target groups are potential ambassadors who contribute to how the city is perceived' : Critical legitimation analysis of place marketing in Skåne
- Author
-
Björklund, Nebil and Bergnell, Carl
- Subjects
economism ,legitimeringsanalys ,democracy ,Public Administration Studies ,Studier av offentlig förvaltning ,legitimation analysis ,offentliga organisationer ,public organizations ,platsmarknadsföring ,place marketing ,demokrati ,ekonomism - Abstract
This thesis aims to critically explore the concept of “place branding” and “place marketing” in the context of public organizations. By employing Theo van Leeuwens model for discourseanalysis the study looks to find out how selected public organizations legitimize the branding and marketing of the place that they represent. Based primarily on Lennart Lundquists theoretical understanding of economism and the values of public administration, the study means to shine a light on the problematic relationship of public marketing and democratic values. The results are further analyzed with the help of neo-institutional theory with the goal of finding overarching ways to explain the nature of this relationship. The key findings indicate that, as predicted the discourse of branding and marketing is infused with neoliberal values that according to Lundquist are in many ways incompatible with the values of political democracy. These values are also intertwined with a discourse based on the values of democracy, welfare, and communication. The neo-institutional reading of this relationship points to the studied organizations search for legitimacy based on two, partially incompatible sets of values. This in turn could be interpreted as the decoupling of legitimizing structures and everyday work.
- Published
- 2021
13. Varför ska vi styras av värdegrundtexter? : En legitimeringsanalys av värdegrundtexter från statliga myndigheter och kommuner
- Author
-
Löfström, Olga
- Subjects
legitimeringsanalys ,Studier av enskilda språk ,Värdegrundtexter ,Specific Languages - Abstract
Sammanfattning Denna uppsats syftar till att undersöka hur vissa statliga myndigheter och kommuner i Sverige legitimerar värdegrundtexter. Värdegrundtexter - en företagsinspirerad metod - har börjat spela en viktig roll i den offentliga verksamheten. Dessa texter är ett tydligt tecken på en förändrad verklighet där New Public Management tagit plats. Materialet består av 34 värdegrundtexter från statliga myndigheter och kommuner i Sverige. Texterna analyseras med hjälp av legitimeringsanalys som bygger på van Leeuwens modell omfattande fyra huvudtyper av legitimeringsstrategier. Studien visar att värdegrundtexterna från analysmaterialet legitimeras som ett framgångsrikt redskap för intern och extern kommunikation - ett redskap i det vardagliga arbetet respektive ett redskap för att kommunicera myndigheternas ideal och värderingar utåt. Olika legitimeringsstrategier kan förekomma samtidigt varvid. Den vanligaste strategin är rationalisering. Värdegrundtexterna får legitimitet genom att de framställs som sanna och framhävs som ett effektivt redskap för att uppfylla ett visst syfte eller leda till positiva effekter. Texterna motiveras genom hänvisning till konformitets-, expertauktoritet och opersonlig auktoritet. Moralisk legitimering som legitimeringsanalys är i analysmaterialet för det mesta underordnad rationalisering. Genom hänvisning till den moraliska legitimeringen argumenteras värdegrundtexterna som ett effektivt redskap för marknadsföring och för konkretisering av de värderingar som myndigheterna vill förknippas med. Analysen visar att de värderande diskurser som används i legitimerande syfte kopplas till det företagsinspirerade idealet samtidigt som statliga myndigheter vill betona sin roll som myndighet.
- Published
- 2016
Catalog
Discovery Service for Jio Institute Digital Library
For full access to our library's resources, please sign in.