Search

BACKGROUND: Amotosalen treatment of plasma and cryopreservation of platelets affect the quality and potentially the interplay between platelets and coagulation factors. We set up an experimental clot formation study to test the hypothesis that amotosalen treatment of plasma affects the interaction with different platelet preparations. MATERIALS AND METHODS: Pooled plasma units (n=16) were subjected to coagulation tests before and after pathogen inactivation with amotosalen treatment (PI) and aliquots were frozen at −80°C. Fresh and cryopreserved platelets were analyzed for phenotypic and activity markers. Finally, coagulation properties of different combinations of platelets and plasma, before and after PI, were analyzed by viscoelastography (ROTEM). RESULTS: PI of plasma reduced the concentration of several coagulation factors (p

Bakgrund: Det är väl känt att amning under barnets första levnadsperiod ger positiva effekter för både mamma och barn men är även viktigt ur ett folkhälsoperspektiv. Trots väldokumenterade fördelar för både mamma och barn har amningsfrekvensen sjunkit i Sverige. Att främja amning är bland den viktigaste investeringen ett land kan göra ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv. Syfte: Beskriva mammors upplevelser i den tidiga amningen i övergången mellan förlossningsvård och BVC. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där sju mammor deltog. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier, emotionella upplevelser, kroppsliga upplevelser och önskat stöd. Mammorna upplevde en mental trötthet och osäkerhet men även trygghet i den tidiga amningsperioden. Faktorer som återhämtning och smärta i kroppen, brösten och bröstvårtorna var faktorer som mammorna upplevde. Bättre stöd direkt på förlossningen efterfrågades och en bokad tid till BVC innan önskades. Slutsats: Om vårdpersonalen har goda kunskaper om amning och kan bemöta mammorna och ge dem det stöd de är i behov av ökar chanserna för en fungerande amning. Background: It is well known that breastfeeding during the infants first period of life has positive effects for both the mother and the child but is also important from a public health perspective. Despite well-documented benefits for both mother and baby, breastfeeding rates have decreased in Sweden. Promoting breastfeeding is among the most important things a country can do from a public health perspective. Aim: To describe mother´s experiences in the early breastfeeding in the transition between obstetric care and BVC. Method: The study was conducted as a qualitative interview study in which seven mothers participated. The material was analysed according to Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: In the results, three main categories emerged, emotional experiences, bodily experiences, and desired support. The mothers experienced mental fatigue and insecurity but also security in the early breastfeeding period. Factors such as recovery and pain in the body, breasts and nipples were factors experienced by the mothers. Better support directly at the birth was requested and a booked appointment to BVC before was desired. Conclusions: If the healthcare staff have good knowledge of breastfeeding and can meet the mothers and give them the support they need, the chances of a functioning breastfeeding increase.

Specialistsjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsdelegering till personal inom kommunal hemsjukvård Bakgrund: Sjuksköterskor har ett stort behov av att utfärda läkemedelsdelegeringar till hemtjänstpersonal inom kommunal hemsjukvård. Läkemedelsdelegeringar är en komplex arbetsuppgift, som kan innebära en risk för patientsäkerheten om uppgiften inte utförs i enighet med lagar och föreskrifter. Syfte: Beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsdelegering till personal inom kommunal hemsjukvård. Metod: Datamaterialet inhämtades genom åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sju underkategorier framkom. ”Läkemedelsdelegering är en förutsättning för en fungerande hemsjukvård” beskriver att hemsjukvården är beroende av delegeringar och påtryckningar sker från hemtjänstchef om att utfärda delegeringar. ”Säkra delegeringar kräver kompetent hemtjänstpersonal” beskriver att kunskap, erfarenhet, ansvar och pålitlighet krävs. ”Delegeringsprocessen behöver utvecklas” beskriver behov av samordnade delegeringsutbildningar, bättre utbildningsmaterial och uppföljningen av delegeringar är bristfällig. Slutsatser: Läkemedelsdelegeringar är nödvändiga för en fungerande hemsjukvård. Lagar och föreskrifter är svåra att efterfölja på grund av otillräckliga strukturella förutsättningar. En förbättrad delegeringsprocess och kompetenshöjning hos hemtjänstpersonal behövs för säkrare delegeringar. Specialist nurses’ experiences of medicine delegation to personnel in municipal home health care Background: The need for nurses to delegate administration of medication to municipal home care staff is large. Delegation is a complex task, who can pose a risk to patient safety if the task is not carried out in accordance with laws and regulations. Aim: Describe specialist nurses’ experiences of medicine delegation to personnel in municipal home health care. Method: Data was collected through eight semi-structured interviews and analyzed with qualitative content analysis. Results: Three categories emerged. “Medicine delegation is a requirement for a functional home health care” describes that municipal home health care require delegation and there is pressure from the home care manager to delegate. “Safe delegations require competent home care staff” describes that knowledge, experience, responsibility and reliability are required. “The delegation process needs to be developed” describes the need for coordinated delegations, better education materials and the follow-up of delegations are insufficient. Conclusions: Medicine delegations are necessary for av functioning home health care. The laws and regulations are difficult to comply with due to insufficient structural conditions. An improved delegation process and increased competence of home health care staff are needed for safer delegations.

Normer skapas i mötet med andra och vägleder människor om vad som är okej eller inte, normalt eller onormalt. Näthat är ett vanligt förekommande fenomen på sociala medier och tendenser visar på att det har blivit normaliserat men även att det är svårt att motverka. Vuxna i samhället har det yttersta ansvaret för att barn och unga ska växa upp under trygga uppväxtvillkor, så även på internet. En kvalitativ studie har därför genomförts för att undersöka samt analysera ungdomars normer och uppfattningar gällande näthat och insynsbegränsningar, samt hur näthatrelaterade situationer hanteras om det uppstår. Två fokusgrupper, med totalt 8 informanter i åldrarna 15 till 24, har intervjuats och materialet har därefter analyserats tematiskt. Resultatet visade att ungdomar har lärt sig tolerera det näthat som förekommer på sociala medier, trots att de inte tycker det är okej. För att öka tryggheten och skydda sig själva från att bli utsatta, tillämpar de tekniska åtgärder och begränsar vilka som får ta del av det som publiceras. Avslutningsvis visade resultatet att ungdomar hanterar näthat i största utsträckning enskilt och i tystnad utan att involvera andra. Studiens slutsats är att det behövs vidare forskning och ökad kunskap på en samhällelig nivå kring hur tystnadskulturen samt skuld och skam gällande näthat kan motverkas hos ungdomar samt även vilka metoder som kan vara användbara för att ungdomar inte ska ta på sig allt ansvar gällande näthat själva.

When analysing what the concept of work has meant historically in Sweden, acomplex image of shifting meanings emerge. Labour has been given meaning andvalue to the individual as a tool of empowerment and self-reliance and to society asa way of financing the welfare state. There has also been a conflict in how to besthandle those who fall outside of the norm of labour. The history of the SwedishNew Work Strategy is a history of conflict regarding whose responsibility it is toensure the wealth and wellbeing of the persons in unemployment or on sick leave:the state, or the individual. In this study, we use Carol Bacchi’s (2009) method fordiscourse analysis to critically analyse how labour, unemployment and sick leaveis represented in documents from two governmental agencies with close ties to boththe state, the labour market, and the individual. We conclude that the currentdiscourse surrounding labour, unemployment and sick leave is centred around theNew Work Strategy and the norm of labour. The individual is categorised as apassive recipient of the governmental agencies’ programmes. The individual isrepresented as needing to be disciplined and controlled, shaped, and conformed tothe ideal of being employable and having the ability to work full time. The goals ofthe governmental agencies are represented to be minimising the usage of sick leavebenefits or unemployment benefits. Labour is also portrayed in the documents asthe only way of financing the welfare state, and as the foremost solution to socialexclusion. Analysing how problems with unemployment and sick leave isrepresented leads to realising that the language we use may construct and constrictthe way we as individuals and as social workers understand social problems. Thiscreates possibilities of thinking differently about what social problems arerepresented to be and how best to handle them.

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för uppfattning av pedagogisk dokumentation. Studiens frågeställning tar upp hur förskollärare uppfattar den pedagogiska dokumentationen samt hur förskollärare använder den pedagogiska dokumentationen för att utveckla förskolans utbildning. Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet har legat till grund för analysarbetet av det insamlade materialet. Den sociokulturella teorin har valts för att kunna få en förståelse för förskollärares arbete med och syn på pedagogisk dokumentation i förskolan. Resultatet visar att förskollärare uppfattar den pedagogiska dokumentationen som värdefull i arbetet mot att utveckla förskolans utbildning efter barnens behov och intressen. Det bidrar därmed till att förskollärare värdesätter barnens delaktighet vid dokumentationstillfällena. Resultatet visar även att förskollärare arbetar regelbundet med pedagogisk dokumentation trots tidsbrist och att tillräcklig kompetens inom ämnet ibland saknas.

Studien syftar till att genom förskollärares beskrivningar ta del av deras erfarenheter av barn med särskild begåvning, hur barnen uppmärksammas samt vilket stöd de enligt förskollärare behöver och får i sitt lärande i förskolans utbildning. Studien utgår från följande forskningsfrågor: Hur beskriver förskollärare sina erfarenheter av barn med särskild begåvning? Vilket stöd och vilken stimulans beskriver förskollärare att barn med särskild begåvning behöver i förskolans utbildning? Samt vilket stöd och vilken stimulans beskriver förskollärare att barn med särskild begåvning får i förskolans utbildning? Studien har den sociokulturella teorin som utgångspunkt, i den sociokulturella teorin är lärande i samspel, den proximala utvecklingszonen samt en grundsyn på barn som kompetenta individer centralt. Den tidigare forskning som ligger till grund för studien visar att forskning inom ämnet är begränsad i Sverige. Forskning visar även att det svenska utbildningssystemet har lagt störst fokus på de individer som behöver extra anpassningar eller särskilt stöd, inte de barn som har behov av stöd i form av extra utmaning. På senare tid har dock intresset för särskild begåvning ökat både i media och hos verksamma förskollärare, med andra ord är detta ett forskningsområde som behöver stärkas. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och grundar sig på intervjuer via e-post med fem förskollärare. Resultatet visar att förskollärarnas kunskap och erfarenhet av barn med särskild begåvning skiljer sig åt. Det framkom även att pojkar i högre grad än flickor uppmärksammas med särskild begåvning i förskolans utbildning. Vidare framkommer indikationer på att förskollärarnas erfarenheter av särskild begåvning och kompetens inom ämnet är avgörande för det stöd och den stimulans barn med särskild begåvning ges.

This report aims to study how the indoor climate in a conference room can be improved by the use of phase change material (PCM). The study includes an experiment where 40 kg of salt hydrate based PCM was placed within a conference room located in an office in the city of Uppsala, Sweden. The experiment resulted in a decrease in the peak temperature with respect to the internal heat gains in the conference room and a slower temperature increase with PCM implemented. The report concludes that PCM can improve the indoor climate in regard to its ability to limit the temperature fluctuation. The study also contains modelling and simulation over the office and conference room in the program Trnsys. This was carried out to study how the temperature and cooling demand in the conference room and office respectively would change with a larger implementation of PCM. When 106 kg of PCM was simulated to be implemented in two of the conference room walls, the specific peak temperature was on average decreased with 0.17 °C/kW during the year. Furthermore, a decrease in the cooling demand with 16 % was achieved when implementing 1 208 kg of PCM in the internal walls of the office. This study shows that there is potential for reducing the cooling demand in the building through an implementation of PCM. Further studies with a more detailed model of the office is recommended before deciding upon if and where PCM should be implemented.

Det nutida samhället kännetecknas av en alltmer ökande förändringstakt där organisationer kontinuerligt behöver göra förändringar för att behålla konkurrenskraften på marknaden, vilket resulterat i att återkommande organisationsförändringar blivit ett vanligt inslag. Studiens syfte är att undersöka hur återkommande organisationsförändringar upplevs ur ett medarbetarperspektiv. Genom att besvara följande forskningsfrågor har syftet besvarats: Hur upplever anställda att arbetets krav påverkats av återkommande organisationsförändringar? Hur upplever anställda att deras kontroll över arbetssituationen påverkats av återkommande organisationsförändringar? Vilken betydelse har socialt stöd för den anställde vid återkommande organisationsförändringar? Metoden som använts är kvalitativ, där åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med anställda inom ett telekombolag för insamling av empirin. De teorier som använts för analys av empirin är Karasek & Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet visar att de anställda upplever att deras arbetskrav har ökat samtidigt som deras kontroll och delaktighet minskat i samband med återkommande organisationsförändringar, och att det sociala stödet fyller en viktig funktion vid denna obalans. Ett förslag till förändring för den studerade organisationen är att avsätta tid och resurser för att skapa delaktighet, så att de anställda erhåller en jämnare balans mellan arbetskrav och kontroll. The present society is characterized by an ever-increasing rate of change where organizations continually need to make changes to maintain market competitiveness, resulting in recurring organizational changes becoming a common feature. The purpose of this study is to investigate how recurrent organizational changes are perceived from an employee perspective. By answering the following research questions, the purpose has been answered: How do employees experience that the demands of the work have been affected by recurrent organizational changes? How do employees experience that their control over the work situation has been affected by recurrent organizational changes? What is the significance of social support for the employee during regular organizational changes? The method used is qualitative, where eight semi-structured interviews were conducted with employees within a telecom company for collecting the empirical data. The theories used for analyzing the empirical data are Karasek & Theorell's demand-control-support model. The result shows that employees feel that their work demands have increased while their control and participation has decreased in connection with recurrent organizational changes, and that social support fulfills an important function in this imbalance. A proposal for change for the studied organization is to set aside time and resources to create participation, so that employees receive a more even balance between work requirements and control.

Algebra är ett komplext område. Syftet med studien är att undersöka elevernas begreppsförståelse i matematikens algebra. Undersökningen studerar varierad undervisning där elever bland annat arbetar i grupper med uppgifter som exempelvis spel. Studien är kvalitativt genomförd med videoobservationer som insamlingsmetod. Resultatet visar att elevernas begreppsförståelse kan öka när de får förståelse för likhetstecknets betydelse, bokstavssymbolernas betydelse och genom att förstå algebraiskt uttryck. Även om begreppsförståelsen ökar visar resultatet att eleverna inte explicit använder de relevanta begreppen inom algebra. Slutsatsen är att eleverna behöver förstå delarna i algebra för att förstå helheten. Att gå utanför läroböcker i algebra kan öka begreppsförståelsen. Vidare forskning är att undersöka elevers explicita begreppsanvändande i området algebra.

Barn anses idag som kompetenta och sociala aktörer där dagens vårdnadshavare kräver en förskola med hög kvalité för sina barn. Forskning visar att kvalité är ett rörligt begrepp som förknippas med sin samtid samt ett kulturellt och socialt sammanhang, där bedömningen av kvalitén är subjektiv och beror på åskådarens perspektiv.Studiens syfte är att undersöka tre olika ledningsnivåer: förskolechef, förskollärare och barnskötare. Här lyfts deras tankar kring kvalitetsarbete och belyser ansvarsskillnader och faktorer som påverkar i verksamheten. Det insamlade materialet är semistrukturerade intervjuer med två förskolechefer, två förskollärare och två barnskötare på två olika förskolor i olika kommuner. Tolkningsramar som används är kvantitativt och kvalitativt förhållningssätt till kvalité. Resultatet visar på skillnader i planeringstid, olika strukturer i verksamheter, hur förskollärarprofessionen blir tydlig, den pedagogiska dokumentationen, de strukturella faktorerna och olika möjligheterna de ger varandra samt olika syn på systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Slutsatsen utifrån resultatet visar hur väsentliga olika delar är för att lyckas uppnå hög kvalité i förskolan: vilka faktorer som påverkar kvalitén, samt hur betydande det är med bra kommunikation i arbetslagen och mellan de tre olika ledningsnivåerna.

Uppsatsen studerar arbetet med upplevd trygghet i Uppsalas bostadsmiljöer utifrån intervjuer med tre aktörer: Uppsala kommun, ett konsultföretag som arbetar för Uppsala kommun samt ett bostadsbolag. Studien fokuserar på skillnaden mellan kvinnor och mäns upplevda trygghet och studerar hur arbetet med detta sker i praktiken jämfört med riktlinjer och dokument som finns. Syftet är att undersöka hur arbete med belysning och andra faktorer kopplade till trygghet går till, samt hur kvinnors upplevda trygghet tas i beaktning i det arbetet. Teorin som ligger till grunden för analysen berör både generell och jämställd planeringsteori. Resultatet visar att representanterna från aktörerna är medvetna om skillnaden i hur män och kvinnor upplever utomhusmiljöer men att arbetet med detta inte sker systematiskt. Arbetet med stadens utomhusmiljöer sker med hjälp av tyst kunskap, där tillgängliga dokument inte används. Resultatet visade att flera verktyg från teorin används, ett tecken på att kompetenta människor arbetar med dessa frågor trots brist på systematik. Att mycket av arbetet sker med hjälp av tyst kunskap kan innebära en risk om ansvariga planerar och löser problem utifrån sitt eget perspektiv, utan att ta hänsyn till män och kvinnors olika erfarenheter.

Att förstå det abstrakta området algebra kan för elever vara komplicerat. För att komma närmare en förståelse för eleverna läggs stor vikt vid lärarens förklaring och arbetssätt som kan vara traditionellt inriktad eller mer sociokulturellt inriktad. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskning visar om hur lärare undervisar i matematik inom området algebra och vad lärare kan göra annorlunda för att nå en bättre förståelse hos eleverna. Resultatet framhäver att lärare behöver kunna konkretisera uppgifter genom visualisering och för att uppnå detta behövs rätt kompetens och mer tid till förberedelser och planering. Slutsatsen är att det är lättare att engagera och motivera sina elever genom varierad undervisning. Dock syns de långsiktiga resultaten av detta i den här kunskapsöversikten som varken positiva eller negativa för elevernas begreppsförståelse. Vidare forskning att studera lärarnas kompetens i algebraundervisning är att föredra.

Äldre personers omvårdnadsbehov blir alltmer komplexa och majoriteten av de äldreönskar att få vård i hemmet den sista tiden i livet och att få lov att dö hemma. Vård aväldre personer med komplexa omvårdnadsbehov och vård i livets slut ställer särskildakrav på omvårdnadspersonal. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalsupplevelser av att möta döende äldre personer inom hemvården. En kvalitativintervjustudie med induktiv ansats har använts för insamling av data. Tio semistruktureradeintervjuer genomfördes i en kommun i nordöstra Skåne som inkluderadehemvårdsområden både på landsbygd och i stadskärna. Resultatet består av följandekategorier: Att vara betydelsefull, Att känna sig otillräcklig, Att känna olust, Att kännalättnad och Att känna sorg och saknad. Omvårdnadspersonal behöver adekvat stödbåde från sjuksköterskan och från det tvärprofessionella teamet samt från organisationoch ledning. För att personalen ska kunna tillgodose döende äldres behov krävsresurser såsom stöd, handledning och ökat kunskapsstöd. Detta behövs för att personalenska kunna utföra god vård men även kunna bearbeta känslor för att utveckla ettempatiskt förhållningssätt när de möter döende äldre personen i hemmet.

Bakgrund: Fosfatbindande läkemedel är en viktig del i hemodialyspatienters behandling. Läkemedlet hjälper till att avlägsna fosfat ifrån kroppen, eftersom hyperfosfatemi annars ökar risken för kardiovaskulära sjukdomar. Trots den kunskapen har tidigare forskning visat att den kunskapen ibland uteblir hos hemodialyspatienter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hemodialyspatienters upplevelse av kunskap angående fosfatbindande läkemedel. Metod: En kvantitativ enkätundersökning på en hemodialysenhet i Mellansverige. Där svaren redovisas med deskriptiv statistik. Resultat: Studien visar på brister i hemodialyspatienters upplevelse av kunskap angående fosfatmedicinering både vad det gäller bristande information från sjukvårdspersonal men också brist på motivation att ta reda på informationen på egen hand. Dessutom visar studien på brister vad det gäller hemodialyspatienters förståelse till vikten av fosfatmedicinering. Slutsats: Studien visar att cirka hälften av hemodialyspatienterna upplever att de har kunskap för att kunna administrera fosfatbindande läkemedel på ett korrekt sätt. Men det finns fortfarande brister hos en del patienter vad det gäller kunskapen om fosfatbindande läkemedel. Background: Phosphate-binding drugs are an important part of hemodialysis patient´s treatment because the drug helps to remove phosphate from there body, which otherwise increases the risk of cardiovascular disease. Previous research has shown that this knowledge is sometimes missing by hemodialysis patients. Objective: The aim of the study was to investigate the experience of knowledge about phosphate-binding drugs by hemodialysis patients. Method: A quantitative surveys at a hemodialysis unit in the central of Sweden. Where the answers are reported with descriptive statistics. Results: The study shows deficiencies in hemodialysis patients’ experience of knowledge about phosphate medication, both in terms of lack information from healthcare professionals, but also lack of motivation to find out their own knowledge. In addition, the study shows weaknesses regarding hemodialysis patient´s understanding of the importance of phosphate medication. Conclusion: The study shows that approximately half of the hemodialysis patients are capable to properly administer the phosphate-binding drugs. However, there are still shortcomings in some patients regarding the knowledge of phosphate-binding drugs.

SammanfattningSyftet med examensarbetet är att undersöka om lärare använder sin skolas närmiljö i NO- undervisningen och i så fall i vilken utsträckning. Vi har även intresserat oss för om närmiljöns utformning påverkar hur den används och hur ett praktiskt lärande i närmiljön kan se ut.Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: Hur använder pedagoger skolans närmiljö i NO-undervisningen? Hur tar det praktiska lärandet sig uttryck genom skolans närmiljö? I vilken utsträckning använder pedagoger skolans närmiljö i NO- undervisningen?Vår insamlade data bygger på kvalitativa intervjuer som analyserats med en pragmatisk ansats. Resultatet visar på en positiv inställning till att använda sig av sin skolas närmiljö i undervisningen. Frekvensen av i vilken utsträckning informanterna går ut i närmiljön är varierande, ett par menar att de är ute varje vecka medan andra är ute ett par gånger per termin. Samtliga informanter lyfter årstidsväxlingar som ett mycket bra fenomen att undersöka med hjälp av skolans närmiljö, då det ger autentiska upplevelser som klasser kan prata om även i klassrummet. Utformningen av den närmiljö som omger skolorna uppfattar vi inte har någon större betydelse. Alla informanter talar väl om sin omgivning i form av att man får använda sig av det som finns för att kunna nå kunskapskravet för årskurs 3 i NO som rör just närmiljön.Nyckelord: intervjuer, lågstadielärare, NO-undervisning, närmiljö, praktiskt lärande

Uppsala municipality has in their climate vision stated that all oil based heating should be phased out prior to the year of 2020, with the objective to reduce the use fossil fuel and make a way for renewable energy sources. Uppsala municipality has also the ambition to have 100 MW installed solar energy by 2030. This project is a case study on the climate goals stated above, performed at Knutbyskolan. Knutbyskolan made a replacement of boilers in their heating system. The purpose of this study is to evaluate this in terms of fuel costs and emissions of CO2-equivalents. The potential of installing a PV-system is also investigated. The result regarding the evaluation of the boiler replacement indicates a positive outcome, where costs and especially emissions of CO2-equivalents have been significantly reduced. Annually, the cost and emission reduction is estimated to be 13% and 55%. The result is based on a normal year correction by using degree days to make the fuel consumption statistical comparative. The investigation of the potential in different PV-solutions was simulated in MATLAB and evaluated in terms of self-consumption and self-sufficiency. Two different sizes are tested with different tilts. The first case is a system of 40 m2, which covers 12.5% of the yearly electrical consumption. This resulted in a self-consumption of 99% and a self-sufficiency of 13%. In the second case the system is 350 m2 in order to maximize the electricity production.This resulted in a self-consumption of 44-46% and a self-sufficiency of 50%.

Förfalskning är ett brott som inte är undersökt i någon vidare utsträckning i den historiska brottsforskningen. Det som finns skrivet om förfalskningsbrott behandlar i mångt och mycket stora och spektakulära förfalskningar, ofta hämtade från konstens och litteraturens områden. Den här uppsatsen undersöker istället de mer vardagliga förfalskningarna. Genom att granska domböcker från Visby rådhusrätt under perioden 1865 – 1885 har uppsatsen undersökt dels hur vanligt förekommande brottet var, dels vad det var som förfalskades. Resultaten pekar på att förfalskning var ett brott som möjliggjordes mer genom 1800-talets samhällsförändringar, exempelvis befolkningsökning och begynnande urbanisering och industrialisering, samt att Visbybrottslingarna inte ägnade sig åt några storslagna förfalskningar. Det visar sig att de flesta förfalskningarna gjordes i syfte att tillägna sig ekonomisk vinning. Historia

I denna studie vill vi undersöka ensamkommande flickors erfarenheter av studie- och yrkesvägledning samt hur de resonerar kring framtiden, där vi vill fokusera på deras upplevda möjligheter och framtidsdrömmar. Till vår hjälp med detta har vi våra tre frågeställningar; Hur beskriver de ensamkommande flickorna sina erfarenheter av vägledning?, Hur ser de ensamkommande flickornas framtidsdrömmar ut, och har de förändrats sedan de kom till Sverige?, samt Hur ser de ensamkommande flickorna på sina möjligheter till arbete? Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi genomför intervjuer med fem ensamkommande flickor. Våra intervjuer har därefter analyserats utifrån Bourdieus begrepp fält, kapital och habitus samt Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont. Resultatet visar på att de ensamkommande flickorna framhåller vikten av utbildning i syfte att nå framtida yrkesdrömmar samtidigt som deras upplevda möjligheter att få ett arbete skiljer sig. Några har kvar samma yrkesdröm som i hemlandet medan några av flickornas yrkesdrömmar förändrats, av olika anledningar. Skolans studie- och yrkesvägledning uppges vara betydelsefull för eleverna, där lärarnas vägledande insatser särskilt framhålls.

Studiens syfte är att undersöka hur omsorgspersonal inom äldreomsorgen upplever äldres behov av samtalsstöd. Metoden som har använts är kvalitativ i form av individuella semistrukturerade intervjuer med sex informanter som arbetar som omsorgspersonal inom den kommunala äldreomsorgen. De teoretiska utgångspunkter som har tillämpats är socialkonstruktionism samt Erik Homburger Eriksons teori om människans livsstadier. Resultatet av studien visar att det enligt omsorgspersonalen finns ett samtalsbehov hos brukare inom äldreomsorgen som inte alltid kan tillgodoses idag på grund av omsorgspersonalens tidsbrist samt avsaknad av kompetens i att möta djupa frågor. Kuratorer inom äldreomsorgen skulle kunna bidra med samtalsstöd för äldre samt vara ett stöd för anhöriga och personal. Resultatet antyder till att behovet av kuratorer inom äldreomsorgen kommer att öka. Framtidens äldre förmodas ställa mer krav än de gör idag på att få samtalsstöd eftersom denna insats blir högre och mer accepterad i samhället. This study aims to examine how professionals in care for older people experience older people´s needs of counselling in grievous life questions. A qualitative method has been chosen in the form of individual semi-structured interviews with six care workers in municipal care for older people. The theoretical bases which have been applied are social constructionism and Erik Homburger Erikson's theory: Stages of Psychosocial Development. The result of the study shows that older people in care for older people sometimes are in need of counselling. These needs are not always fulfilled today because of the care workers lack of time and expertise in facing grievous life questions. Counsellors in care for older people are presumed to increase because older people in the future will make more demands and also will find it more natural in life crisis to talk to a counsellor.

Förskolans miljö är en viktig del i förskolans verksamhet och vår studie undersöker hur pedagoger tolkar barns inflytande över förskolans miljö. Fokus under undersökningen är vårt antagande om att pedagogernas sociala representationer påverkar barns möjligheter till inflytande över förskolans miljö. Vår uppfattning är att förskolans läroplan ger utrymme för olika tolkningar av hur pedagoger bör sträva mot målen i förskolans läroplan och därmed spelar de sociala representationerna en stor roll i hur dessa tolkas. Vi menar att pedagogernas sociala representationer formar verksamheten i förskolan och därmed även barnens möjligheter till inflytande över förskolans miljö.Undersökningen är baserad på tre olika fokusgruppsintervjuer med pedagoger i förskolan som deltagare och syftet var att diskussionerna skulle synliggöra pedagogernas olika tolkningar av barns inflytande över förskolans miljö. Vår studie visar att pedagogerna anser att de arbetar medvetet med att barnen ska ha inflytande över förskolans miljö, samt att de sociala representationerna skiljer sig mellan de olika förskolorna. Resultatet från vår studie stärker vårt antagande om att pedagogernas sociala representationer påverkar barnens möjligheter till inflytande över förskolans miljö.