Search

Purpose: The purpose of this thesis is to examine the ERK model's relevance, validity and potential need of development to better reflect how it looks today (2013). Method: The study is conducted through three surveys; the first two were face interviews with companies that sponsor Swedish soccer teams and the third study was conducted with a questionnaire to supporters outside a soccer stadium. Results: A model that would better reflect the reality of today (2013) could contain company pride, chairman’s whim, exposure, relationships and associations., Sponsringen som marknadsföringsverktyg har blivit alltmer populärt hos företag, inte minst inom idrottsverksamheter. Den här uppsatsen beskriver hur sponsringen har utvecklats sedan 90-talet och framåt och ger förslag på hur en utvecklad modell kan se ut när företag arbetar med sponsring.

Syftet med uppsatsen är att utveckla nyckeltal för olika slag av ideella föreningar som visar vad de har gjort för att uppfylla föreningens mål. Uppsatsens syfte är således normativt. För att fokusera karaktären hos nyckeltalen har en kvalitativ metod tillämpats. Vid framtagandet av nyckeltal har vi utgått ifrån ett abduktivt tillvägagångssätt, vilket innebär att nyckeltalen som presenteras är ett resultat från att både ha studerat normer och teorier, såsom lagar och frivilligorganisationers rekommendationer, samt 25 ideella föreningars årsredovisningar. För att klarlägga vilka normer som styr årsredovisningens utformning redogör vi för Årsredovisningslagens bestämmelser samt för tidigare rekommendationer på nyckeltal. Vi redogör även kort för teorier om tilläggsupplysningar samt därefter mer djupgående teorier om nyckeltal. Studien har resulterat i flertalet nyckeltal, vilka exemplifieras nedan för respektive slag av förening: Biståndsorganisationer - antal ton kläder som sänts ut, Idrottsföreningar - antal utövare, Fackföreningar - antal tvister som har behandlats, Kulturföreningar - antal teaterföreställningar, Trossamfund - antal utdelade biblar, Utbildningsföreningar - antal studiecirklar.

Vårt syfte med denna uppsats var att analysera föreställningar i praktiken kring redovisning av goodwill enligt IFRS/IAS i Sverige. Uppsatsen syftade vidare till att belysa eventuella skillnader hos revisorer respektive företag avseende dessa föreställningar. Resultatet av vår studie visar att såväl revisorer som företag anser att redovisningen av goodwill har blivit mer jämförbar och transparent, men även detaljerad och subjektiv i högre utsträckning. Dock råder det delade uppfattningar om huvuvida avskaffandet av avskrivningar på goodwill är positivt. Även åsikterna om marknadsvärdering och interaktionen mellan revisorer och företag skiljer sig åt.