Search

The world population is increasing and so is the housing shortage. 62 percent of Sweden's municipalities report a housing shortage. At the same time about 280 000 buildings in Sweden are abandoned. The purpose of this study is to investigate how municipalities can work to create better conditions to repopulate the abandoned houses in rural areas. This study is based on Uppvidinge municipality, but could also be applied in other municipalities in Sweden. To achieve a good result, both a semi-structured interview study, a literature review and a field study were conducted. The methods were chosen to provide a deeper understanding of the work other municipalities already have done regarding deserted houses. The research resulted in a strategy plan that describes how municipalities can work to identify abandoned houses and make them habitable again. The results showed that the inventory of abandoned houses should focus on communication rather than technical inventory work. In order for municipalities to succeed in the work of repopulating abandoned houses, they need financial support from politics, good communication and cooperation with other actors in the society, but also a passion for rural development.

This project investigates how service design can support rural community efforts to improve internal communication and promote activities. The focus lies on Kalvsvik, a village in southern Sweden, where a group of residents expressed dissatisfaction with the current state of communication. The aim is to bring clarity and structure to this situation, facilitating the development of effective communication channels and strategies among different parties. This process involves engaging with local associations, understanding their challenges, and proposing solutions to develop collaboration. By designing a guide for communication practices, the project seeks to benefit not only Kalvsvik but also other rural communities facing similar issues. The project underscores the importance of good communication in fostering active community participation, which in turn contributes to sustainable rural development.

SLU arbetar sedan 2019 med regeringsuppdraget ”Uppdrag landsbygd”, som syftar till att stärka forskningen om Sveriges landsbygder och främja samverkan mellan de aktörer som bedriver forskning och arbetar inom landsbygds- och regional utveckling i Sverige. En del i uppdraget handlar om att bistå landsbygds- och infrastrukturdepartementet med policyrelevant information. I arbetet mot detta har vi inom Uppdrag landsbygd utvecklat så kallade policyverkstäder - workshopserier där forskare möts för att diskutera utpekade teman som är centrala för Sveriges landsbygder och som departementet önskar få inspel kring i arbetet med att ta fram beslutsunderlag till politiken. Syftet med processerna är att identifiera behov av ny policy för att adressera utmaningar och möjligheter för utveckling av svenska landsbygder inom respektive tema. Denna rapport är en bearbetad sammanfattning av resultatet från policyverkstaden på temat livsmedelsberedskap och skildrar de argument som presenterades av forskarna som deltog i workshopen.

Uppsatsen behandlar hur traditionell nyhetsmedia har rapporterat om vindkraftsetableringen i Ockelbo och vilka perspektiv som synliggjorts och förbisetts. Studien har genomförts med kodning av drygt 130 artiklar som är kopplade till vindkraft i Ockelbo kommun mellan 2005 och 2013. Kodningen gjordes schematiskt utifrån bland annat artikelns tonalitet, vilka de synliga aktörerna var och ämneskategori. Utöver det plockades delar av artikeln ut för att kunna sammanställa vilka argument som användes av vilka aktörer och samtidigt få en djupare insikt i hur aktörerna porträtterades av medierna. I resultatet presenteras hur vindkraften har skildrats över tid. Undersökningen kommer fram till att medierapporteringen inte var nyanserad med avseende vilka aktörer som synliggjordes då vindkraftsentreprenörer fick stort utrymme i nyhetsartiklarna till skillnad mot lokalsamhällena under den studerade perioden. Nyhetsartiklarna som publicerades var övervägande positiva och neutrala i sin skildring och problematiserade sällan ämnet eller vindkraftsbolagens uttalanden. Lokalborna porträtterades som passiva mottagare i stället för en aktiv aktör i energiomställningen

In 2024, more than half of the world’s population lives in cities, and the percentage is expected to increase. Since the number of people moving into the cities is increasing, further rural development has become one complicated issue with a lack of interest in community planning. People’s way of thinking about residence changed due to the COVID–19 pandemic and more people choose to settle in the countryside and work remotely nowadays than before the pandemic and only commute to work in the city if necessary. Therefore, it is possible to say that job opportunities aren’t as important when moving to the countryside as they once were. This raised the question about what it is now that makes people move to the countryside. A rural municipality whose goal is to increase its population by around 3500 residents before the year 2030 is Söderhamn municipality. For that goal to be achieved the municipality must build 800 new homes, the problem is where these will be established. A collaboration between the authors of this study and the municipality was established with the main purpose of develop criteria for a multi-criteria analysis as well as developing a map of where it is best suited to establish new housing. The municipality had previously selected ten areas that were of interest, which meant that the study was naturally limited to these locations. A case study was performed over the ten selected areas in the municipality with a focus on finding suitable criteria that could be used when locating new homes. The methods used to jointly achieve the purpose of the study were site analysis, SWOT–analysis, literature study, and interviews. The methods were used in combination partly to see which criteria the municipality and private individuals prioritize, but also to determine criteria for a GIS-based multicriteria analysis [SMCA] and further evaluate the results of the study. The results of the priority map showed that Bergvik and Ljusne had the most suitable land to build, År 2024 bor mer än hälften av jordens befolkning i städer och siffran förväntas öka. Eftersom allt fler flyttar in till staden är den vidare landsbygdsutvecklingen en komplicerad fråga som saknar intresse vid samhällsplanering. Människans tankesätt om bosättning ändrades däremot i samband med Covid-19 och allt fler väljer att bosätta sig ute på landsbygden och arbetar på distans, och pendlar till arbetet i staden om det behövs. Arbetsmöjligheter väger inte lika tungt vid flytt till landsbygden som det än gång gjort, vilket väckte frågan om vad det är som lockar människan från staden. En landsbygdskommun vars mål är att öka sitt befolkningsantal med cirka 3500 personer innan år 2030 är Söderhamns kommun. För att målet ska uppnås måste kommunen uppföra 800 nya bostäder, problemet är vart dessa ska etableras. Ett samarbete mellan studiens författare och Söderhamns kommun uppfördes där den aktuella studiens huvudsyfte blev att ta fram kriterier till en multikriterieanalys samt ta fram en karta över vart det är bäst lämpat att etablera nya bostäder. Kommunen hade sedan tidigare valt ut tio områden som var av intresse, vilket gjorde att studien naturligt avgränsades till dessa platser. En fallstudie genomfördes över de tio utvalda områdena i kommunen med fokus på att finna lämpliga kriterier som kunde användas vid lokalisering av nya bostäder. Metoderna som användes för att gemensamt nå studiens syfte var platsanalys, SWOT-analys, litteraturstudie och intervjuer. Metoderna användes i kombination dels för att se vilka kriterier kommunen respektive privatpersoner prioriterar, men även för att bestämma kriterier till en GIS-baserade multikriterieanalysen [SMKA] och vidare utvärdera resultatet av studien. Resultatet av prioriteringskartan visade att Bergvik och Ljusne hade mest lämplig mark att uppföra nya bostäder på. Däremot visade en vidare utvärdering att platserna som pekades ut i SMKAn inte var helt realistiska och därmed behövs vidare studier göras för att helt konkret

Kulturmiljöer av riksintresse utgör idag cirka fyra procent av Sveriges yta. Trots detta finns en bristande kunskap om vad klassificeringen innebär och hur regleringen kan hanteras. En utbredd uppfattning bland kommunernas planarkitekter är att kulturmiljöer av riksintresse är hämmande och tidsödande faktorer i samhällsplaneringen. Problematiken ligger i att kommuner i många fall undviker att upprätta detaljplaner för dessa områden, vilket i sin tur resulterar i att delar av landskapet inte utnyttjas och förvaltas. Inte sällan har kommun och fastighetsägare intentioner som inte stämmer överens med riksintressets bevakade värden, detta leder till en konflikt mellan flera parters olika intressen för riksintresseområdet. Syftet med arbetet är att öka förståelsen för planläggningen av kulturmiljöer av riksintresse. Genom denna förståelse utforskas möjligheter för att underlätta planläggningsprocessen av områdena. Utvecklingsmöjligheter för kulturmiljöer av riksintresse på landsbygden i allmänhet och Hohults by i synnerhet undersöks. Metoden som använts i arbetet är fallstudie. Datainsamlingen utfördes med hjälp av intervjuer och fältstudier. Intervjupersonerna har yrkesmässig kunskap om riksintressen eller planläggning. En person har enbart privat erfarenhet av riksintressen. Olika infallsvinklar av ämnet bidrar till en sammanhängande bild och en djupare förståelse. Urvalet av respondenter baserades på deras relevans för studiens syfte. Samtliga intervjupersoner är anonyma och presenteras med yrkestitel. Fältstudier utfördes genom platsbesök i Hohults by. Resultatet visar att det största hindret i planläggning av riksintressen är avsaknaden av kulturmiljökompetens. Planläggningen av kulturmiljöer av riksintresse kan underlättas genom framför allt tre olika faktorer. Ökad kunskap hos framför allt planarkitekter gällande kulturmiljöer av riksintresse och vad uttrycken innebär är den första. En tidig dialog mellan länsstyrelse och kommun är den andra viktiga faktorn. Slut, Cultural environments of national interests make up approximately four percent of Sweden's surface at the present time. Despite this, there is a lack of knowledge about the meaning of the classification and how it should be considered. The problem is that in many cases municipalities avoid making local plans for cultural environments, which results in these areas not being used and managed. The purpose of this study is to outline the planning process of cultural environments of national interests. Through this, opportunities to facilitate the planning process are explored. Possibilities for development of cultural environments of national interest in the countryside in general and the village of Hohult in particular will be investigated. The method used for this project is a case study. The data collection was carried out using interviews with people with a wide knowledge in the subject and field studies in the village of Hohult. Overall, the study shows that the greatest problem is the lack of expertise about cultural environments. The land use planning of cultural environments of national interest can be facilitated by three different factors in particular. Enhanced knowledge among planning architects, an early dialogue between the county board and the municipality and detailed planning documentation.[MK1] The cultural environments of national interests form an important part in the preservation of the society’s historical context and the values of the characteristic landscape. However, these cultural environments of national interest can be developed as long as it is done deliberately and in a way that does not damage the expressed values of the national interest. The future of the cultural environment of national interest, the village of Hohult, depends on the owner's commitment to manage its values. There are currently no plans for development. The intention is to manage and preserve the local context and history.

In Sweden there are large differences between living in the city and the countryside. To make the countryside more attractive as a place of living, improvement is necessary in some regions. One such region is Skruv, a village that consists of a lot of deserted houses. The purpose of the study is to improve the living conditions in this region. As a result, a design proposal has been created. In the creation of this study, both information gathered from field studies and interviews with subject relevant professionals has acted as a basis. This all surmised into a proposal with the old stationhouse as a central role. The proposal has a futuristic angle, as it expects there to be a functioning train stop, something which also increase the attractiveness of the region. In the proposal the chosen deserted houses consist of functions that are deemed desired by the inhabitants in Skruv. Overall functions in a society are the same regardless of the geographical location. It’s important to look at a place specific conditions and resources to enable a favorable development.

Landsbygden saknar i stor utsträckning tillräcklig kollektivtrafik och har i dagsläget få alternativ till självständigt resande. Befintliga mobilitetstjänster är inte tillräckligt anpassade efter landsbygdens förutsättningar vilket blir särskilt märkbart i samhällen med varierande befolkningsmängd. Eftersom användningsgraden har stor betydelse är det problematiskt att engagera användare på landsbygden. Istället för att lita på flexibla mobilitetstjänster för att säkerställa utbud mot efterfrågan oavsett säsong, används föreningslivet som en stabil grund till en fallstudie av förutsättningarna för effektiv användning av mobilitetstjänster på landsbygden. Föreningslivets gemenskap med gemensamma syften och mål skapar gynnsamma förutsättningar för mobilitetstjänster på landsbygden. Studiens resultat visar andra faktorer av betydelse för mobilitetstjänster i föreningslivet såsom ansvar, samordning, motivation, samhörighet, flexibilitet och trygghet. Även om föreningslivet ger grundläggande motivation och önskan om att samåka så behöver mobilitetstjänsterna förenkla flexibiliteten och inte påtvinga strikta planer, vilket upplevs som minskad kontroll. Framgångsfaktorerna kan vara gynnsamma för mobilitetstjänster på landsbygden även utanför föreningslivet, vad som är avgörande är inriktningen till sociala aktiviteter. Genom samåkning till sociala aktiviteter kan mobilitetstjänsterna användas oavsett säsong eftersom reseutbudet inte blir beroende av användningsgraden. Resultatet av studien visar att föreningslivets förutsättningar bidrar till en robust lösning för mobilitetstjänster som blir oberoende av den säsongsbetonade varierande befolkningsmängden., The rural society lacks sufficient public transport to a large extent and currently has few alternatives for independent travel. Existing mobility services are not sufficiently adapted to rural conditions, which becomes particularly noticeable in communities with varying population sizes. Since the degree of use is of great importance, it is problematic to engage users in rural areas. Instead of relying on flexible mobility services to ensure supply versus demand regardless of season, association life is used as a solid foundation for a case study of the conditions for effective use of mobility services in rural areas. The community of associations with common purposes and goals creates favorable conditions for mobility services in rural areas. The results of the study show other factors of importance for mobility services in association life such as responsibility, coordination, motivation, belonging, flexibility and security. Although associational life provides basic motivation and the desire to carpool, mobility services need to simplify flexibility and not impose strict plans, which is perceived as reduced control. The success factors can be favorable for mobility services in rural areas even beside association life, what is decisive is the focus on social activities. By carpooling to social activities, the mobility services can be used regardless of the season, as the supply does not depend on the level of use. The results of the study show that the conditions of association life contribute to a robust solution for mobility services that are independent of the seasonally varying population.

I en tid när vi ser ett ökande intresse för arbetsflexibilitet, ett större behov av lokalt producerad mat och ett växande intresse för natur och friluftsliv. Samt i ljuset av det, för första gången på överskådlig tid en ökande inflyttning till landsbygden. Med dagens digitala teknologi ges numera större förutsättningar att kunna starta upp nya verksamheter på distans som skulle kunna fungera minst lika bra på landsbygden som i staden. Men varför måste vi välja antingen stad eller landsbygd och inte både ock? Från plats till plats är ett landsbygdsutvecklingsprojekt som tar sin början då ett lokalt bostadsbolag visat intresset för att etablera nya hyresrätter i Västerviks skärgård. Ett ökat intresse för gamla traditioner och drömmar om landet har nu fått människor att återigen söka sig till de gamla bosättningarna i övärlden. Nya tekniska möjligheter för ett modernt boende ses nu över av kommunen. En öbygd som sett en stadigt fallande befolkning i sekler spås nu för första gången en befolkningsökning. Detta parat med inflyttning av en ny yngre generation som ser möjligheter att starta nya typer av verksamheter i den stadsnära landsbygden har gett mig inspirationen till mitt examensarbete.

I samband med den pågående gröna samhällsomställningen förväntas bostadsbristen i Sveriges norra delar bli allt större under kommande år. Luleå kommun är ett exempel där man redan idag märker av en stor brist på bostäder, inte minst utanför tätort där de ekonomiska incitamenten för nybyggnation ofta saknas. Samtidigt finns resurser och engagemang på landsbygden som ofta saknas i en stadskontext. Lägre markpriser och svagare marknadskrafter i kombination med starka ideella initiativ öppnar upp för möjligheten att testa nya idéer. Detta examensarbete syftar till att diskutera boendets roll på landsbygden, samt att undersöka byggande bortom större, vinstdrivande aktörer. Arbetet riktar in sig på byarna längs Råne älvdal i Luleå kommuns norra planeringsområde, vilket av översiktsplanen särskilt pekas ut för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Examensarbetet tar sin utgångspunkt i de visioner som lokala ekonomiska föreningar har för bygden, och analyserar dem i förhållande till kommunens planeringsdokument samt ödehusinventering. Genom en kartläggning av byarna längs Råne älvdal, analyser av det upplevda bostads- och lokalbehovet samt goda referensprojekt, söker examensarbetet efter strategier för att skapa levande boendemiljöer i en glesbygdskontext. Examensarbetet landar slutligen i ett gestaltningsförslag, som ett mer konkret exempel på hur nya boendemiljöer skulle kunna se ut. Gestaltningsförslaget utgår från den gamla skolan i byn Böle, och resonerar kring hur strategiska, kommunala markförvärv skulle kunna utgöra startskottet för en byutveckling över längre tid.

Aiming to contribute to its collective action in informing about the problem of an organisation-internal weak and amorphous interaction-gap and its recommended solution, this thesis utilises the discussion and conceptualisations of territorial, human and social capital to derive an analytical insight into roles, relations and interactions within a Local Action Group (LAG) and LEADER. The European rural and local development methodology is studied with abductive and deductive research strategies, making use of a NUTS-SE33 case-study, extensive questionnaire and document analytical methods. Findings show the gap in-between the roles of the decision-maker and project-owner/manager, that if closed with a deliberate, purposive interaction could foster, so act conducive, supportive and reinforcing, the result-oriented effectiveness and revert negative implications. These get eminent in not fully exploitable or losses in foundational LEADER principles of participative mobilisation, networking and capacity building, leading to a weakening of development potential through the loss of mutual local knowledge, information and collective sense. Limitations arise by the representativity issues of the response rate and the territorial research-focus.

Det finns många olika typer av landsbygder och därmed olika förutsättningar för den kommunala planeringen och utvecklingsarbetet. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur två landsbygdskommuner med olika förutsättningar – med och utan dominerande besöksnäring – planerar och utvecklar sin landsbygd. Uppsatsen baseras på två fallstudier. Den ena är en fallstudie av Vetlanda kommun och den andra av Rättviks kommun, där Vetlanda är en industrikommun och Rättviks kommun har dominerande besöksnäring., There are different kinds of rural areas and by that there are also different conditions for the municipal planning and development. This essay aims to investigate how two rural municipalities with different conditions, in this case with or without tourism as its largest industry, plan and develop their rural areas. The essay is based on two case studies. One case study of the municipality of Vetlanda and one case study of the municipality of Rättviks, where Vetlanda is an industrial municipality and Rättvik is the municipality with tourism as its dominating industry.

Strandskyddets historiska syfte har sedan införandet av strandskyddslagstiftningen 1950 främst varit att stärka allemansrätten och säkerställa allmänhetens tillgång till friluftsliv och rekreation. Sedan 1975 råder ett generellt strandskydd i Sverige. Det innebär att alla kuster och strandlinjer är belagda med strandskydd. 1994 utvidgades strandskyddets syfte till att även omfatta skydd för djur- och växtliv. Andra lagreformer som genomförts är exempelvis införandet av LIS-systemet, landsbygdsutveckling i strandnära lägen, 2010 som syftade till att göra stradskyddsregleringen mer anpassningsbar och främja Sveriges landsbygdsutveckling. 2014 infördes vissa lättnader i strandskyddet vid små sjöar och vattendrag som skulle bidra till en mer långsiktigt hållbar utveckling av strandskyddet och landsbygderna. I mars 2022 överlämnades den senaste propositionen (2021/22:168) om förslag till nya strandskyddsregler som ska göra strandskyddet mer flexibelt, öka möjligheterna att anpassa regleringen efter behovet av strandskyddslättnader respektive utveckling i hela landet. Det lokala inflytandet föreslås öka och det ska även bli betydligt enklare att bygga i lands- och glesbygd samt i mindre tätorter. Propositionen har fått utstå stark kritik och många riksdagspartier ställer sig negativa till förslaget. Den här uppsatsen behandlar Sveriges strandskyddslagar ur ett historiskt, nuvarande respektive framtida perspektiv. Den analyserar även några utvalda förslag från regeringens senaste proposition. Genom analysen av förarbeten och tillhörande följdmotioner försöker vi utläsa vilka konsekvenserna lagförslaget skulle kunna få vid eventuellt ikraftträdande. Uppsatsen syftar till att svara på frågeställningarna “Hur har strandskyddet utvecklats över tid och varför har utvecklingen sett ut så som den har gjort?” samt “Vilka lagändringar vill regeringen nu genomföra och varför? Vilka konsekvenser skulle ändringarna innebära i förhållande till de nuvarande bestämmelserna?” I dagens lag, This essay interprets the Swedish shore protection laws from a historical, current and future perspective. Since the introduction of the shore protection legislation in 1950 the historical purpose of shore protection has mainly been to fortify the right of public access and ensure the public's access to outdoor life and recreation. In 1994, the purpose of shore protection was extended to include the protection of animal and plant life. Since 1975, there has been shore protection in place in Sweden which means that all coasts and shorelines are protected from exploitation. Other law reforms that have been implemented are, for example, the introduction of the LIS system (rural development in coastal locations) in 2010. In 2014, certain reliefs to the shore protection legislation was introduced regarding small lakes and watercourses that would contribute to a more long-term sustainable development of shore protection alongside the countryside. In March 2022 the latest bill (2021/22:168) was submitted. The proposals for new shore protection legislation included rules that will ensure a more flexible shore protection law which takes rural development into account. The new proposal also aims to increase the possibility of adapting the regulations based on the local need for shore protection. The new legislation will increase the municipal authority and influence and should also make it easier to exploit in rural and smaller urban areas. The bill has received strong criticism and many parliamentary parties are negative to the proposal. By analyzing preparatory work and associated follow-up motions, we try to forecast what the consequences of the bill could be in the event of its entry into force. The purpose of the essay is to answer the issues “How has shore protection legislation developed over time and why has the development looked the way it has?" and “What legislative changes does the government now want to implement and why? What consequences would the changes have

Sweden's population is constantly growing and so are the larger cities. Meanwhile thousands of buildings in the countryside are unused and forgotten. Recent world events have resulted in more opportunities for remote work, enabling more freedom in choosing where to live.The aim of this study is to exemplify how the change of an abandoned building can contribute to social sustainability and development of rural areas. The suggestions presented in the report should be applicable in accordance with current regulations, such as Plan- och bygglagen. Therefore a presentation of relevant laws is included in the study.The exemplification in this study is presented in the form of a design for a repurposed school-building in a small society near Älmhult. The design allows the space to be used for public activities and greenery. This is in accordance with theories and answers from interviews, which were conducted with a selection of people relevant to the subject, regarding how to make rural areas more attractive.

Denna deduktiva fallstudie har genomförts på företaget Duveds Framtid AB som arbetar med hållbar och innovativ landsbygdsutveckling. Företaget arbetar i projektform utan en specifik projektmodell. I nuläget är processen för projekt förankrat i två individer i stället för i en projektmodell. Studien avsåg att undersöka hur projekt drivs i verksamheten samt hur förbättringar som underlättar för att nå verksamhetens mål kan tas fram. Det övergripande syftet med studien var att ta fram en projektmodell som kan förbättra processen för projekt. Den förbättrade projektmodellen har som syfte att hjälpa verksamheten att bli delbara. Studien har tillämpat lämpliga metoder anpassade efter syftet och verktyg relevanta för institutionen för kvalitetsteknik. Datainhämtning har skett genom intervjuer och dokumentinsamling. Ett nu och nyläge har fastställts för att definiera var verksamheten är i dagsläget samt konkretisera hur en optimal process för projekt kan se ut. Slutsatser visar att det finns delar i det nuvarande sättet att driva projekt på som inte tillåter verksamheten att utvecklas i den mån det finns möjlighet för. Studiens slutsats, den teoretiska referensramen samt tidigare studier tyder på att en anpassad projektmodell med tydliga faser och rutiner som tar hänsyn till hörnstensmodellens värderingar kan förenkla och effektivisera den nuvarande projektprocessen. Analysen visar att nyläget kan förenkla vägen till verksamhetens mål., This deductive case study has been implemented at the company Duveds Framtid AB, which works with sustainable and innovative rural development. The company works in project form without a specific project model. At present, the process for projects is anchored in two individuals instead of in a project model. The study was intended to investigate how projects are run in the business and how improvements that facilitate the achievement of the business' goals can be developed. The overall purpose of the study was to develop a project model that can improve the process for projects. The purpose of the improved project model is to help the business become divisible. The study has applied appropriate methods adapted to the purpose and relevant tools for the department of quality technology. Data collection has taken place through interviews and document collection. A current and new situation has been established to define where the business is at present and to specify what an optimal process for projects could look like. The conclusion shows that there are parts of the current way of running projects that doesn’t work optimally which decrease the companies development potential. The conclusion of the study, the theoretical frame of reference and previous studies indicate that an adapted project model with clear phases and routines that includes the cornerstone model's values ​​can simplify and streamline the current project process. The analysis shows that the new situation can simplify the path to the business's goals.

I den genomförda studien undersöktes om det finns förutsättningar för en allt mer avfolkad landsbygd att skapa en ny flyttkedja från staden för en bättre social hållbarhet på kommunal nivå. Ingelstad, en mindre tätort i Växjös omnejd, ska tillsammans med Växjö kommun skapa en attraktivare centrumkärna genom förtätning. Att utveckla landsbygden kräver mod och nytänkande. Kan ett progressivt alternativ utmana den rådande stadsbyggnadspraxisen, med en förtätning som tar tillvara landsbygdens värden och förutsättningar?Syftet med examensarbetet är att undersöka möjligheterna att skapa en attraktiv centrumkärna i ett mindre samhälle och resonera om hur stadsliv kan framkallas på mindre orter likt Ingelstad. Målet är att ta fram ett gestaltningsförslag av ett kvarter i Ingelstad centrum. Gestaltningsförslagets utformning och innehåll bygger dels på teoriersom omfattar vad som kännetecknar ett levande stadsliv och vad som anses vara attraktivt stadsbyggande, dels observationer. Informationen från intervjuerna har utgjort underlag för diskussioner om teorins validitet och reliabilitet samt gestaltningsförslagets utformning och attraktivitet.Studien visar ett samband mellan undersökt teori och intervjuinnehåll, där det presenterade gestaltningsförslaget bör upplevas som attraktivt. Verktygen och teorinuppvisar kännetecken för att uppnå ett attraktivt stadsliv, även om det behövs fler utvärderingar hur de kan appliceras i planeringsprocesser.

Duvedprojektet för lokalsamhällen 2.0 syftar till att undersöka modeller för hur landsbygden kan utvecklas, och i viss utsträckning stå som modell för framtida samhällen i bredare perspektiv. Ett minst sagt ambitiöst, brett,och komplext mål. I det arbetet har projektets arbetsspår digitalisering konfronterats med och bearbetat en stor spännvidd av frågor, utifrån ett antal olika perspektiv. Centrala viktiga lärdomar som vuxit fram i arbetet har återkommande handlat om vikten av att kombinera det specifika i den lokala situationen med de större, bredare frågorna och processerna som såväl bidrar till, involveras i, och får sin unika och specifika form i den materiella verklighet som utgör ”det lokala”. Men också i att sådan specificitet får följdverkningar: ”resurssystem” blir inte längre abstrakta begrepp, eller generella replikerbara lösningar, utan frågor om faktiska material, människor, arbeten, processer, och så vidare. När dessa blir konkreta, visar sig också ”det lokala” vara av varierande storlek både som resultat av rådande strukturer och processer, och som resultat av vilka skalor som är relevanta för vilka frågor. Den här rapporten för en serie djupdykande resonemang för att utveckla utmaningar och möjligheter med digitalisering i en landsbygdskontext, som konsekvent sätter digitalisering i en bredare kontext för att på så sätt också föra en djupare diskussion om hur en digitaliseringsprocess kan bidra till ökad hållbarhet., The Duved Project for Local Communities 2. 0 aims to investigate models for how rural areas can be developed, and to some extent to stand as a model for future societies in broader perspectives. An ambitious, broad, and complex goal, to say the least. In this work, the project's work track digitalization has been confronted with and processed a wide range of issues, from a number of different perspectives. Central important lessons that have emerged in the work have repeatedly been about the importance of combining the specifics of the local situation with the larger, broader issues and processes that both contribute to, are involved in, and get their unique and specific form in the material reality that constitutes “the local”. But also in that such specificity has consequences: “resource systems” no longer become abstract concepts, or general replicable solutions, but questions about actual materials, people, works, processes, and so on. When these become concrete, the “local” also turns out to be of varying size both as a result of prevailing structures and processes, and as a result of which scales are relevant to which issues. This report provides a series of deep-diving arguments for developing the challenges and opportunities of digitalization in a rural context, which consistently puts digitalization in a broader context in order to also have a deeper discussion about how a digitalization process can contribute to increased sustainability., QC 20230328

The population in Sweden has increased for a long time, despite this, many small municipalities have a negative population development, which also applies to Gullspång. In order to get people to stay in the municipality, it is important to create attractive housing. The municipality of Gullspång sees an increased demand for housing in attractive locations, which has led to a new detailed development plan for the area close to the lake.The purpose of the study is to find out what attractiveness is and what attractive housing looks like, and based on this make a suggestion on how the Sjögläntan area can be designed with reference to the visions of the municipality. It is important considering the immeasurable values of housing to create attractive housing that people want to live in. Greenery is important for people's health and wellbeing. The design work shows a suggestion how an attractive residential area can look like with four different building types. They have been drawn based on various housing surveys and immeasurable values such as generality, flexibility, axiality, sunlight and movement. In the common environment, places have been created that support socializing and activities. The conclusion shows that it is important to plan both the environment and housing in order to create an attractive housing., Befolkningen i Sverige har under långt tid ökat, trots den ökande befolkningen har många kommuner en negativ befolkningsutveckling. Det är främst de små kommunerna som minskar, vilket även gäller för Gullspångs kommun, medan de stora kommunerna blir ännu större. Det är viktigt att få människor att stanna kvar eller att bosätta sig i en liten kommun med minskande invånarantal för att kommunen ska kunna säkerställa bland annat arbetstillfällen och service. För att få människor att stanna kvar i kommunen är det viktigt att skapa attraktiva boenden. Gullspångs kommun ser en ökad efterfrågan på bostäder i attraktiva lägen, vilket har lett till att kommunen har tagit fram en ny detaljplan för sjönära tomter i Otterbäcken som fått namnet Sjögläntan. Syftet med studien är att undersöka vad attraktivitet är och hur ett attraktivt boende ser ut, samt utifrån studien göra ett förslag över hur området Sjögläntan kan utformas med koppling till kommunens visioner och detaljplan. Målet är att utforma attraktiva boenden i form av bygglovshandlingar för några olika typer av hus som lockar boende till orten. Attraktivitet eftersträvas genom att blanda hustyper och planlösningar för olika behov samt genom att skapa ett förslag för den offentliga miljön i området. Attraktivitet kan delas in i tre olika kategorier; boendeattraktivitet, näringslivsattraktivitet och besöksattraktivitet. De är beroende av varandra för att skapa ett attraktivt samhälle. Boendeattraktivitet handlar om att det finns boende på orten. Näringslivsattraktivitet innebär att det finns tillgång till arbete och besöksattraktivitet betyder att människor vill besöka orten. Det är viktigt att ta hänsyn till bostäders omätbara värden för att skapa attraktiva bostäder som människor vill bo och leva i. För att uppnå attraktiva bostäder krävs det att boendet uppfyller de tre kvalitéerna hållbarhet, bekvämlighet och skönhet och att dessa samverkar. Grönska är viktigt för människors hälsa och välbefinnande. Det är av betydels

In this thesis, the subject of meeting places in the countryside and the importance of design in increasing the place's outdoor environment and its attractiveness are studied. Sweden's countryside and smaller towns often lack structured and active meeting places. One of the contributing factors is urbanization. The purpose of the study is to investigate and strengthen the knowledge about the significance of design at the countryside. The study conducts research from a general perspective on the design of meeting places in rural areas. At the same time, an investigation is being carried out into an existing site, with the property designation Växjö Kalvsvik 25:2, where a country store is located. The study's conclusion is that it is not obvious that measures highlighted in the study can be applied in all places because design is situational. Thus, there is no ready-made template to follow. At the same time, the study has clarified that the concepts of architecture design and design are rarely emphasized for research purposes.

Denna uppsats undersöker hur Vimmerby kommun arbetar med landsbygdsutveckling, medborgardialog och inkludering av unga i kommunens arbete. Vimmerby kommun är en landsbygdskommun belägen i landsbygdslänet Kalmar. Uppsatsens frågeställningar har besvarats med hjälp av dokumentanalys och genom intervjuer med tjänstepersoner på Vimmerby kommun och Region Kalmar. I denna uppsats framkommer att landsbygdsutveckling i Vimmerby kommun är integrerat i stor del av kommunens arbete, detta för att stora delar av kommunen är landsbygd med mindre tätorter och orter. Det som framgår som viktiga faktorer för en levande landsbygd är bland annat kommunikationsmöjligheter, service och tillgängliga bostäder. I kommunen finns ett arbete med en Social Lokal Utvecklingsstrategi (SLUS) som syftar till att öka attraktionskraften och vara en medskapande medborgardialog med närings- och föreningsliv och medborgarna. Dialog och inkludering, speciellt med unga, är en utmaning för många kommuner. Representationen av unga i SLUS-projektet har inte varit så stor och kommunens arbete med ungdomsinflytande har skett med varierad framgång.

Denna uppsats har som syfte att genom en diskursanalytisk ansats undersöka politikens delaktighet i skapandet av klyftorna mellan stad och landsbygd, och huruvida en territoriell maktordning kommer till uttryck i fyra centrala politiska dokument för Sveriges landsbygdsutveckling. De centrala frågeställningarna som studien ämnar att besvara är följande: vilka diskurser framträder i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling? Hur framställs landsbygdens relation till städer i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling? samt Hur förhåller sig landsbygden till staden i fråga om en territoriell maktordning i nationella dokument om Sveriges landsbygdsutveckling?. Uppsatsen bygger på diskursanalys som både teori och metod, och har sin grund i att språk är en (re)konstruktion av samhället. Diskursanalys som metod har i denna studie använts genom en textuell analys av fyra centrala politiska dokument som rör Sveriges landsbygdsutveckling under åren 2000-2017. Resultatet av diskursanalysen påvisar en diskurs som (re)konstruerar en territoriell maktordning inom vilken landsbygden genomgående underordnas staden. Bland annat genom ett överdrivet negativt språkbruk kring landsbygdens särskildhet samt hur landsbygden benämns som en resurs för staden. Denna diskurs konstrueras med den urbana normen som utgångspunkt, vilket i analysen exempelvis påvisas genom att den politiska makten är centraliserad till städer, och att beslut angående landsbygden tas långt ifrån de områden där de genomförs.

När det kommer till den kommunala planeringen anses staden vara det primära utvecklingsområdet. Att förbättra och utveckla staden ses oftast som det centrala i den kommunala planeringen. Vilket har med fört att landsbygden ofta blir placerad i periferin samt marginaliserad. Det urbana perspektivet som lyfts fram av media idag, kan påverka vissa prioriteringar i beslut som tas. Stadskärnan ses oftast somdet centrala medan landsbygden hamnar i skymundan. Landsbygden beskrivs oftast som en naturskön plats med möjlighet till närproducerad mat samt en arenaför rekreation och återhämtning. Det innebär att landsbygden inte enbart är en plats på karta. Den har under de senaste åren kommit att bli mer multifunktionell, vilket har medfört att landsbygden inte längreendast står för det traditionella användningsområdet, det vill säga som en arena för primärproduktion avråvaror. Syftet med denna studie är att förstå och bidra med fördjupande kunskaper om landsbygdens roll i kommunal planering. Studien är en jämförande dokumentstudie och genomförs med en kvalitativt riktad innehållsanalys och datainsamling. Det gör att detta arbete kan ses som ett bidrag till diskussionen förhur landsbygden inkluderas i den kommunala planeringen. Nio olika kommuners översiktsplanerkommer att bearbetas och tillsammans med teori och tidigare forskning besvara studiens syfte. För att besvara och uppnå studiens syfte har dessa två frågeställningar varit utgångspunkten:- Hur beskrivs landsbygdsutveckling i kommunernas olika översiktsplaner?- Vilken roll ges landsbygden i utvecklingen mellan att vara en produktions - eller konsumtionsarena i den kommunala planeringen? I analysen och slutsatsen framgår det hur kommunerna beskriver landsbygdsutveckling. Det genom attarbeta för att utveckla landsbygden inom vissa fokusområden som stärker landsbygdens roll. De mindre kommunerna hade ett större huvudfokus på landsbygden som en fortsatt produktionsarena, där arbete med skog-och jordbruk var det primära fokus

Bostadspolitiken i Sverige behöver förändras för att skapa jämlika förutsättningar för kommuner att kunna utveckla den lokala bostadsmarknaden och tillgodose sitt lagstadgade bostadsförsörjningsansvar. Landsbygder har andra förutsättningar än de urbaniserade städerna och flera av Sveriges landsbygdskommuner uppvisar en befolkningsminskning, låga bostadspriser och liten eller obefintlig nyproduktion. Denna studien har riktat sitt fokus till två landsbygdskommuner i norra Sverige och deras arbete med sin bostadsförsörjning. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar det finns i kommunerna Sorsele och Älvsbyn att tillgodo se sitt bostadsförsörjningsansvar. Syftet är också att visa potentiella åtgärder i den nationella politiken som underlättar för landsbygdskommuner att tillgodose sitt bostadsförsörjningsansvar. Resultaten av studien visar på att det finns många problem som står vägen för att kommunerna Älvsbyn och Sorsele ska kunna förbättra sina bostadsmarknader. Några av problemen som framkommer är låga fastighetspriser, finansieringssvårigheter och ett sviktande skatteunderlag. Konkurrenssituationen som existerar mellan kommunerna om invånare och arbetstillfällen medför att kommuner har en tendens att planera för en ökande befolkning snarare än en minskande. Detta i sin tur skapar problem då planeringen av service och bostadsbestånd inte är anpassade utifrån rådande förutsättningar, utan snarare är anpassade för en större befolkning. På grund av sina små ekonomiska muskler har Sorsele och Älvsbyn svårt att själva vända den pågående utvecklingen. Utifrån rådande situation tvingas de lägga sina förhoppningar på extern finansiering, företagsetableringar och inflyttningar. För att visa på alternativ till pågående utveckling för bostadsförsörjning i landsbygdskommuner har en framtidsstudie gjorts. I framtidsstudien identifieras tre scenarier med potential att nå en positiv framtidsvision och den utgår ifrån hur bostadspolitiken behöver förändras för at, Housing policy in Sweden needs to change in order to create equal conditions for municipalities to develop the local housing market and meet their statutory housing supply responsibilities. Rural areas, particularly in northern Sweden, have long been disadvantaged by housing policies pursued by the government. Rural areas are in a difficult situation and several areas are experiencing population decline, low house prices and little or no new construction. As housing research tends to focus on housing policy from the perspective of an urban norm, this study has instead focused on housing policy in rural areas. The aim of this study is to investigate what conditions exist in the municipalities of Sorsele and Älvsbyn and how they are working to achieve their housing supply responsibilities. Furthermore, the aim is to examine potential national policy measures to help rural municipalities meet their housing responsibilities. The results of the study show that there are many problems that stand in the way of the municipalities of Älvsbyn and Sorsele improving their housing markets. Some of the problems identified are low property prices, financing difficulties and a shrinking tax base. Because of their small financial muscle, Sorsele and Älvsbyn have difficulty in reversing the current trend themselves. Given the current situation, they are forced to place their hopes in external financing, the establishment of companies and the arrival of new residents. In contrast to current housing trends, a futures study has been undertaken to show alternatives to the current development of housing supply in rural municipalities. The study identifies three scenarios with the potential to achieve a positive vision of the future, based on how housing policy needs to change to enable rural municipalities with weak housing markets to meet their housing supply responsibilities. The futures study shows that reforms in housing policy, as well as fiscal policy can be used to achieve the vis

I samband med en växande urbaniseringstrend blir landsbygderna allt mer glesbebyggda vilket har bidragit till ett minskat serviceunderlag. Region Gotland är en av flera svenska regioner som har valt att motarbeta detta genom att skapa serviceutbud på landsbygden. Gotland är fortfarande i inledningen av detta arbete men har skapat en strategi för serviceutbud som gäller från år 2019. Utifrån denna har det utförts en behovsutredning på Hemse år 2020. Denna uppsats undersöker hur Region Gotland arbetar med centralortsteorin i en neo-endogen utvecklingskontext för att utveckla servicepunkter. Då centralortsteorin förlorade sin status globalt under 1970-talet undersöker uppsatsen huruvida denna teori är en rimlig utgångspunkt för landsbygdsutveckling. Uppsatsen undersöker även hur centralortsteorin faller samman med den neo-endogena utvecklingsinriktningen som Gotlands landsbygd utvecklas inom. Detta görs genom en tematisk innehållsanalys som lyfter fram utvalda indikatorer för centralortsteorin och den neo-endogena utvecklingsteorin. Planeringen för serviceutbud belyser tydliga drag som i långa loppet stärker den urbana hierarkin. Den neo-endogena utvecklingsinriktningen har haft liten betydelse i utvecklingen av servicestrategin men har större prägel i planeringen på lokal skala.

Syftet med studien var att undersöka hur GIS-baserad multikriterieanalys kan användas för att föreslå en hållbar lokalisering av ny bebyggelse på landsbygd. Covid-19 pandemin har utmanat invanda beteendemönster och värderingar. Social distansering och att arbeta på distans har blivit det nya normala och det finns anledning att tro att distansarbete kommer att vara mer accepterat även efter det att pandemin är över. Redan innan pandemin fanns en svagt uppåt-gående trend med befolkningsökning i tätortsnära landsbygdssamhällen. Om attraktionen för bostäder inom tätortsnära landsbygdssamhällen ökar blir det viktigt att fundera på hur en nyetablering av bebyggelse kan ske på ett så håll-bart sätt som möjligt. En fallstudie genomfördes över ett mindre landsbygds-samhälle med fokus på att identifiera utmaningar ur hållbarhetssynpunkt och vilka kriterier som är viktiga att beakta vid lokalisering av nya bostäder. Plats-analys, enkät och intervju användes för att välja ut kriterier till den GIS-baserade multikriterieanalysen och för att utvärdera resultatet. En enklare känslighetsanalys genomfördes för att bedöma om den valda metoden var robust och vilken inverkan de olika kriterierna och deras viktning hade på slut-resultatet. Fem platser med en area större än 1000 m² pekades ut i analysen som de bäst lämpade platserna för lokalisering av nya bostäder. Vid utvärde-ringen av platserna i verkligheten visade sig samtliga ha brister som förbisetts i analysen. När slutresultatet vidgades till att inkludera även de näst bästa plat-serna uppvisade flera av platserna potential för etablering av nya bostäder. Slutsatsen av studien var att GIS-baserad multikriterieanalys innebär många osäkerhetsfaktorer och att det är viktigt att valet av kriterier anpassas till för-utsättningarna inom studieområdet för att resultatet ska bli tillförlitligt. Resul-tatet från GIS-baserad multikriterieanalys behöver utvärderas noggrant och be-slutsfattare bör inte enbart koncentrera sig på platserna me, The aim of the study was to examine how GIS-based multicriteria analysis can be used to propose a sustainable location for new buildings in rural areas. The Covid-19 pandemic has challenged behavior patterns and values. Social distancing and remote work have become the new normal and there is reason to believe that remote working will be more accepted when the pandemic is over. There was an upward trend of population growth in rural communities close to urban areas even before the Covid-19 pandemic. If the attraction for housing in rural communities increases, it will be important to consider how a new establishment of buildings can take place in a sustainable way. A case study was conducted over a small rural community. Focus for the study was identification of challenges from a sustainability point of view and conside-ration of the most important criteria when locating new houses. Place ana-lysis, questionnaire and interview were methods used to select criteria for the GIS-based multicriteria analysis, and evaluation of the results. A simplified sensitivity analysis was performed to assess the robustness of the chosen method and impact of criteria weighting on the result. Five sites with an area larger than 1000 m² were pointed out in the analysis as the most suitable for new housing. In the evaluation of the sites, they all turned out to have short-comings that were overlooked in the analysis. When the result was expanded to include even the second-best places, several of the places showed potential for new housing establishment. The conclusion of the study was that GIS-based multicriteria analysis involves many uncertainty factors and study area conditions must be considered then criteria choices are made for the result to be reliable. The result of the analysis needs to be carefully evaluated and de-cision-makers should not only concentrate on the places with the highest value in the analysis but maintain a broader perspective and evaluate the second-best place

Under en längre tid har handläggningstider avseende fastighetsbildning varit en utmaning för lantmäterimyndigheterna. I Förvaltningslagen anges att ärenden skall hanteras så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt. Med den pågående urbaniseringen har detta dock varit svårt att upprätthålla. Lantmäteriet skall på uppdrag av regeringen prioritera samhällsviktiga ärenden vilket ofta innefattar nybyggnation av bostäder, infrastruktur och anläggningar. Jord- och skogsbruk tillhör ofta den kategori som får stå tillbaka i denna process och därmed ej prioriteras.Examensarbetets syfte är att undersöka hur det statliga och de kommunala lantmäterimyndigheternas ärendehantering påverkar landsbygdsutvecklingen. Studien utfördes med flera metoder för att erhålla information lämplig till att besvara studiens frågeställningar. Genom en litteraturöversikt har ett antal informationskällor behandlats, dessa uppmärksammar handläggningstider för fastighetsbildningsärenden samt landsbygdens roll och utmaningar i samhället. Inom studien genomfördes det två enkätstudier och två intervjustudier. Genom dessa metoder inhämtades uppgifter kring fastighetsägares personliga upplevelser kring hur långa handläggningstider påverkat dem. Även erhölls information och yrkesmässiga erfarenheter från en lantbruksmäklare, en skoglig affärsrådgivare samt flertalet förrättningslantmätare.Resultatet visar att en stor del av fastighetsägarna anser sig bli negativt påverkade. Även de yrkesverksamma stödjer att denna påverkan kan uppstå vid långa handläggningstider. Därmed visar studiens slutsats att det problem som främst kan uppstå för ägare sker genom försvårade fastighetsaffärer somdessutom kan vara en faktor som bidrar till påverkan på landsbygdsutvecklingen genom att den hämmas., During a long time period, processing times considering property formation have been a challenge for the cadastral authorities. It is specified in the Administrative Procedure Act that an errand shall be handled as simply, quickly and cost-effectively as possible. Due to the ongoing urbanisation this has been difficult to maintain. The Swedish mapping, cadastral and land registration authority has an assignment from the government to prioritize errands that are important to the society which often includes newbuildt households, infrastructure and facilities. Agricultural and forestry property units belong to the category which often has to stand back in this process and therefore do not get prioritized. The aim of the thesis is to examine how the state cadastral authorities and the municipal cadastral authorities management of errands affects rural development. The thesis was performed through several methods to receive appropriate data information to answer the thesis research focuses. Through a literature review, public documents have been processed containing information about processing times for property formation errands and rural areas' role and challenges in society. The thesis also used two surveys and two interviews. These methods received data from property owners with their own experiences of processing times. Also information and work related experiences was received from a rural real estate agent, forestry businessman and from several cadastral surveyors.The result showed that a lot of property owners get negatively affected. Also the professionals agree that there is an effect due to long processing times. Therefore the thesis conclusion shows that the problems that can occur mainly indicates that property sales get more difficult which also can have a negative effect on rural development.

Debatten om strandskydd har varit ett aktuellt ämne sedan riksdagen antog den första permanenta strandlagen år 1953. Sveriges 290 kommuner och 21 regioner innehar varierande geografiska förutsättningar och ställs inför olika utmaningar. Landsbygdens krympande utveckling gav upphov till framväxten av LIS men har framväxten av LIS bidragit till en ökad strandnära bebyggelse? Utbytet mellan stad och land är idag mer intensivt än tidigare. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar utvecklingen av strandnära bebyggelse och skapa förståelse varför det byggs fler strandnära byggnader på olika geografiska platser. Vidare syftar uppsatsen till att kartlägga den strandnära bebyggelsen i Sveriges samtliga 290 kommuner och 21 regioner för år 2018. Syftet har resulterat i följande frågeställningar: Hur ser utbredningen av strandnära bebyggelse ut i Sveriges kommuner och regioner och var är strandnära bebyggelse mest koncentrerat? Vilka faktorer påverkar strandnära bebyggelse? Har utpekandet av LIS-områden bidragit till mer strandnära bebyggelse? För att besvara frågeställningarna genomfördes en totalundersökning med den kvantitativa metoden sekundäranalys av offentlig statistik. Studiens kartläggning av strandnära bebyggelse år 2018 visade att det byggdes mest i städer och i anslutning till städer med pendlingsavstånd. Om hänsyn till demografin och befolkningsmängden beaktades visade studien att det byggdes mest på landsbygden. Studien visade att faktorerna geografisk komposition, antal sjöar och antal kilometer strandlinje påverkar hur mycket det byggs i strandnära läge medan faktorn politisk styre inte hade någon påverkan. Vidare visade studien att kommuner med utpekade LIS-områden inte har påverkat eller bidragit till en ökad strandnära bebyggelse i jämförelse med kommuner som inte har utpekade LIS-områden., The debate on shoreline protection has been a topical issue since the Swedish Parliament adopted the first permanent law of shoreline protection in 1953. Sweden's 290 municipalities and 21 regions have varying geographical conditions and are faced with various challenges.The shrinking development of rural areas gave rise to the growth of LIS, but does the emergence of LIS contribute to an increase in beach development? The exchange between city and countryside is more intense today than before. The essay aims to investigate which factors affect beachfront development and create an understanding of why more beachfront buildings are being built in different geographical locations. Furthermore, the essay aims to analyze the beachfront development in all of Sweden's 290 municipalities and 21 regions for 2018. The purpose has resulted in the following issues: How does the distribution of beachfront buildings look like in Sweden's municipalities and regions, and where is beachfront development most concentrated? What factors affect beachfront development? Has the designation of LIS-areas contributed to more beachfront development? To answer the following issues, a comprehensive survey was conducted by using the quantitative method secondary analysis of official statistics. The study's survey of beachfront development in 2018 showed that it was built mostly in cities and connected to cities with commuting distances. If the demographic and population is taken into consideration, the study showed that it was built mostly in the countryside. The study showed that the factors geographical composition, number of lakes, and number of kilometers of shoreline affect the number of buildings close to the beach, while the factor political governance did not affect. Furthermore, the study showed that municipalities with designated LIS-areas have not affected or contributed to increased beachfront development, in comparison with municipalities that do not have designated LIS-areas.

More people are drawn towards cities for better opportunities of work and studies. This makes it difficult for Swedish rural municipalities to attract and retain residents. Rural development in areas with close proximity to water, LIS, aims to enable exemptions from coast protection in order to develop the rural areas where exploitation of attractive environments becomes possible. The aim of this thesis is to study LIS as a tool for rural development in order to understand which opportunities and challenges the tool generates in the planning process. Our collection of empirical data has primarily consisted of interviews and document analysis which, together with theories about rural areas, attractive housing and the planning process, has created an understanding of what opportunities and limitations LIS has at present. This case study investigates two rural municipalities’ development by LIS. The main findings of this study are that different interpretations of the legislation limit communication between central parties in the planning process and that the legislation today is not adapted to rural municipalities conditions., Allt fler människor söker sig till städer för arbete och studier vilket gör det svårt för svenska landsbygdskommuner att locka och behålla kommuninvånare. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS, syftar till att möjliggöra för dispens från strandskydd i syfte att utveckla landsbygden där bebyggelse i attraktiva miljöer blir möjlig. Syftet med uppsatsen är att studera LIS-områden som ett verktyg för landsbygdsutveckling för att förstå vilka möjligheter och utmaningar verktyget kan generera i planeringsprocessen. Vår empiriinsamling har primärt bestått av intervjuer och dokumentanalys som tillsammans med teorier om landsbygd, attraktivitet och planprocessen skapat en bild om vilka möjligheter och begränsningar LIS i dagsläget besitter. Genom att studera två kommuners utveckling av strandnära lägen har vi genom en fallstudie belyst hur olika tolkningar av lagstiftningen begränsar kommunikationen mellan centrala parter i planprocessen samt att lagstiftningen idag inte är anpassad efter landsbygdskommuners förutsättningar.

The rural municipalities in the mountain areas of northern Sweden has for a many years experienced an out-migration of people in working age witch have led to an older populationand a smaller source of taxes. In addition of these municipalities with a lot of tourists and second home tourists have periods of the year when they have a population that is a lot larger then they have capacity for. This is a case study that examines whether or not flexible working (like working from home) is a possible solution for this problem. This is done by a survey among second home residents in Kultsjödalen, a mountain area in the municipality of Vilhelmina, to see if they have spent more time in their second homes during the Covid-19 pandemic due to flexible working. Moreover this paper examines how infrastructure and local service affect the second home residents ability to work from their second homes. Lastley the study investigates whether or not second home residents wish to spend more time in Kultsjödalen or to consider becomingpermanent residents in the future provided they have the option to continue working from home. The theoretical framework is based on previous studies concerning mobility, migrationand second homes, flexible working and the time-space compression. The survey had in total 271 respondents in its beginning and it showed that there is no way to tell generally whether or not second home residents have spend mor or less time in their cabins since the respondents was quite divided. Only those who had worked from home in their second homes (138 respondents) moved on to the latter parts of the survey. In terms of infrastructure and service the respondents was also quite divided in their opinions. Some of them were really pleased with the current quality whilst some experienced a lot of problems. The most common problem was about broadband, mobile broadband, the telephone networkand the roads. Overall the respondents where a bit more pleased with the local service

The purpose of this study is to investigate how the municipality Örnsköldsvik is working with rural development as a whole and in the four geographical BYGDSAM-areas. The study will also investigate how the outcome of the municipality’s designated areas for exemption of the shoreline protection, also called rural development in shoreline locations, has developed within the last ten years. To do this a qualitative study has been done in form of six interviews. Four of the respondents are representants for each BYGDSAM-area and two respondents represents the municipality where one works with rural development and the other one works with rural development in shoreline locations. The municipality Örnsköldsvik is working with rural development from several different approaches. They have a rural development strategy as an addition to their overview plan, they also have a thematic supplement for rural development in shoreline locations. BYGDSAM – the country in collaboration was formed in 2017 as a long-term solution for the rural development on the countryside. Örnsköldsviks municipality has a diversified land use with large nature resources and therefore also scattered rural problems. The rural countryside differs if the location is near the coastline and the city Örnsköldsvik or inland in the country. The inner parts of the municipality are facing problems like disused service in form of schools shutting down and a lack of nursing homes. The areas that are located near the coast and the city Örnsköldsvik are facing other problems like a lack of houses and plots to build on. These areas also have an increase in housing prices because they are more attractive to move to. One of the tools to work with rural development is – rural development in shoreline locations. This tool gives municipalities opportunity to point out areas in shoreline locations that are suitable for settlement. None of the respondents that was interviewed for the study could comment on that settlemen

Folkets verk är ett folkets hus riktat till lokalsamhället med samlingslokaler, mötesrum, ytor för evenemang, fest, men också en plats för skapande och vårdande med utgångspunkt i återbruk. Med återbruk som centralt fokus kan lokalsamhället lära sig om det ökande behovet av att återbruka i teorin, att laga och vårda i praktiken och samtidigt få tillgång till en plats där detta kan göras tillsammans med andra. Utöver en öppen, lättillgänglig plats och byggnad för allmänhetens alla behov av att samlas finns verkstäder för trä, metall, textil, färg och montering för att återbruk och upcycling ska vara möjligt. Även inlämning, sortering och lager för omhändertagande av produkter finns i byggnaden och sköts av en kommersiell verksamhet. Material och produkter som inte verksamheten vill/behöver använda sig av tillgängliggörs för allmänhetens brukande. Då byggnaden ska uppfattas som tillgänglig, öppen och ödmjuk är gestaltningen enkel, rationell och bekant. Byggnaden har placerats ödmjukt på en plats där lite inverkan behöver göras för att byggnaden ska kunna uppföras. Trä är både bärande material och klär byggnaden. Byggnaden är rationell och konstruktivt läsbar. Som motvikt till det strikta har variation skapats genom accentuerade entréer, i taklandskapets olika utformning och genom uppbrytningar och en bearbetad detaljering i fasader., Folkets verk is a community center for the local community with meeting rooms, areas for events, parties, but also a place for creating and caring for the already produced through recycling. With recycling as the central focus, the local community can learn about the growing need to recycle in theory, to repair and care for in practice and at the same time gain access to a place where this can be done together with others. In addition to an open, easily accessible place and building for the general public's need to gather, there are workshops for wood, metal, textiles, painting and assembly to make recycling and upcycling possible. As the building is to be perceived as accessible, open and humble, the design is simple, rational and familiar. The building has been humbly placed in where the building can be erected without much impact in the existing environment. Wood is both the load-bearing material and clothes the building. The building is rational and constructively readable. As a counterweight to the strict, variation has been created through accentuated entrances, in the different design of the roof landscape and through detailing in facades

Denna uppsats består av en litteraturöversikt som undersöker vad forskningen säger om storskalig etablering av energiinfrastruktur och dess potential att bidra till landsbygdsutveckling. Särskilt fokus ligger på vindkraft men även annan förnyelsebar energi berörs som jämförelse. I samband med energiinvesteringarna diskuteras även begreppet landsbygdsutveckling. Litteraturöversikten syftar till att belysa exempel från både globala nord och globala syd. Uppsatsen resonerar kring studier av hur man kan prognostisera förväntat utfall av arbetstillfällen vid framtida vindkraftsetableringar, samt vilka skillnader som kan ses beroende på om ägandeskapet av satsningarna karaktäriseras av lokalt eller centraliserat ägandeskap. Uppsatsen använder en planerad vindkraftsetablering utanför Öland hämtad från verkligheten, som exempel för att illustrera och jämföra teser, perspektiv och forskningsresultat., This essay consists of a literature review that aims to take a closer look at the research focusing on large-scale energy infrastructure establishments potential to contribute to rural development. The main focus has been to highlight the potential beneficial effects of wind power, but comparisons are made with other renewable energy production. In addition, the essay also discusses the concept of rural development, in relation to the energy investments. The literature review aims to highlight examples from both the global North and the Global South. The essay discusses studies of employment outcomes forecasting from future wind power establishments and shed light on the differences that can be seen depending on whether the ownership of the investments are of local or central character. The essay uses a planned wind power establishment offshore of Öland taken from reality, as an example to illustrate and compare theses, perspectives, and research results.

I Sverige präglar den urbana normen samhällsplaneringen och gör att landsbygden hamnar i periferin. Det kan vara problematiskt när landsbygden utvecklas utan ramar, men gör också att lokala engagemang får en möjlighet att ta plats och bli en viktig del av ett samhälle. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lokala engagemang kan samverka med offentlig planering för att skapa långsiktigt hållbara samhällen på landsbygden. Genom en litteraturstudie och tre intervjuer med personer med olika bakgrunder och erfarenhet av lokalt engagemang och arkitektur, har olika perspektiv lyfts fram. Samhället Uddebo tas upp som ett exempel för att visa hur ett samhälle kan utvecklas med hjälp av lokala engagemang. Studien har visat att den urbana normen genomsyrar synsättet på landsbygden som en resurs för staden och att skilja på stad och land är problematiskt då det skapar en uppdelning som inte representerar verkligheten. De är båda beroende av varandra. Arkitekturen har en viktig roll att spela i utvecklingen av landsbygden och antagandet av Programmet för gestaltad livsmiljö 2018 belyser detta ytterligare. Det politiska engagemanget i Sverige minskar och människors naturliga koppling till politik och kommunal planering likaså. Det behövs nya sätt att mötas och det finns redan lyckade exempel på hur detta kan gå till. Exemplet Uddebo visar på hur lokalt engagemang kan styra utvecklingen men att detta kräver att personer är engagerade och lägger mycket tid och energi på de projekt som de vill genomföra. Kommunens roll i Uddebo har inte varit avgörande för projekten men en bra kommunikation och en förståelse för att engagemang är viktigt för samhällets utveckling har funnits. Slutsatser som har dragits utifrån arbetet med denna uppsats är att kommunernas roll är i förändring och att nya metoder för dialog och samverkan med civilsamhället behöver testas., In Sweden, the urban norm is present in public planning and means that the countryside ends up in the periphery. It can be problematic when the countryside is developing with a loose framework, but it also gives local involvement an opportunity to thrive and become an important part of a society. The purpose of this thesis is to investigate how local involvement can interact with public planning to create long-term sustainable communities in rural areas. The thesis is based on a litterature study and interviews with people involved in the subject in different ways. The village Uddebo is used as an example to show how a society can develop through local involvement. The thesis has shown that the urban norm affects the view on rural areas as a resource for the city. Architecture is an important tool to use in the development of rural areas and the assumtion of Programmet för gestaltad livsmiljö 2018 highligts this. The political involvement in Sweden is decreasing and peoples connection to community planning as well. New ways of interaction is needed and the thesis show some examples on how this can be done. The Uddebo example shows how local involvement can guide development, but this requires people to be involved and spend a lot of time and energy on the projects they want to implement. The muicipality has not been crucial for the development, but communication and an understanding for the importance of local involvement has been present. Conclusions that have been drawn based on the work on this thesis are that the role of the municipalities is changing and that new methods for dialogue and collaboration with civil society need to be tested.

I denna uppsats vill vi studera vilken typ av vision som Laholms kommun har för landsbygdsorten Veinge gällande landsbygdsutveckling och hur det kan påverka Veinges lokala medborgarskap. För att besvara syftet utgår uppsatsen utifrån frågeställningarna: Vilken typ av Josefina Syssners landsbygdsvisioner har Laholms Kommun för Veinge? Vad kan visionen ha för betydelse för det lokala medborgarskapet? För att undersöka detta genomförs en kvalitativ textanalys av Laholms kommuns utvecklingsprogram för Veinge 2035. Det finns olika sätt man kan förhålla sig till visioner. Josefina Syssner har tagit fram nya visioner för landsbygden som i denna studie tillämpas som analysverktyg. Den kvalitativa textanalysen är baserad på Josefina Syssners visioner för landsbygden och ställa det i relation till det lokala medborgarskapet. Resultatet visar att Laholms Kommuns vision för Veinge går att identifieras med Syssners vision “Den hållbara landsbygden” men att den även liknar Syssners vision “Besöksplatsen”. Visionerna “Den uppkopplade platsen” och “Den globala platsen” visar sig stämma mindre överens med Laholms kommuns vision för Veinge. Om Laholms kommun lyckas att förverkliga sin vision har de en möjlighet att välja en politik som riktar sig åt antingen ett liberalt eller kommunitärt medborgarskap i orten.

De senaste åren har en nationell ödehusrörelse vuxit fram i Sverige. Många initiativ går att spåra till Facebook-gruppen Jag räddade ett ödehus! med drygt 20 000 medlemmar. En rörelse där kärleken till landsbygden och miljön är påtaglig. Ödehusrörelsens framgång och det ökande intresset för ett miljövänligt liv på landet kan sägas motverka den destruktiva utvecklingen med avfolkning på landsbygden. Därför är syftet med den här studien att undersöka hur ödehusen kan omvändas till en resurs och således driva på en viss kontraurbanisering. Kontraurbanisering ses som något positivt som kan leda till en mer geografiskt jämställd välfärd. Uppsatsens studieområde är Skellefteå kommun, men använder ett kombinerat mikro- och makroperspektiv och därför kan delar av studien förhoppningsvis även vara applicerbar på andra områden. Studiens metod är uteslutande kvalitativ och utgörs främst av en intervjustudie med två “husräddare”, en mäklare som specialiserat sig på landsbygden i Norra Västerbotten samt två kommunala representanter. Resultatet indikerar en landsbygdsutveckling där ödehusen kommer att utgöra en ny form av resurs och med det nya möjligheter, om än mycket är beroende av en fortsatt kunskapsspridning.

Ett urbant tolkningsföreträde är ett begrepp som tar utgångspunkt i flertalet saker. Saker som att stadens befolkning tar större del av samhällets gemensamma resurser än landsbygdens befolkning eller exempelvis att det framställs som att landsbygden anses vara mer problemfylld än staden som då kan resultera i att landsbygden i högre grad sägs behöva stöd och inte investeringar. Ett urbant tolkningsföreträde skapar därmed främst en territoriell maktordning. Vidare undersöker vi i denna text hur ett urbant tolkningsföreträde antingen reproduceras eller utmanas i nationella policydokument. För att vara mer exakt går vi igenom en utredning (En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder) samt en proposition (En livsmedelsstrategi för Sverige). För att besvara syftet har empiri samlats med hjälp av en diskursanalys med de två ovannämnda dokument. Dessa har noggrant analyserats och med citeringar presenterar vi olika delar av dokumenten, som antingen syftar i att belysa hur den generella bilden i våran uppfattning framförs men även delar som är motsägelsefulla eller nämnvärt värdeladdade. Dessa citeringar fyller funktion, dels genom att agera som bas för oss att diskutera ifrån samtidigt som läsaren ges inblick i hur vi tolkar skriven text, då analysen baseras på våra uppfattningar. Den avslutande slutsatsen landade i att det urbana tolkningsföreträdet är komplext och landsbygden framställs på ett allt annat än metodiskt sätt. Genom benämnandets politik förstärks en hel del saker men förändring är svårt att åstadkomma utan belysa den problematik som infinnes. Båda dokumenten ses reproducera ett urbant tolkningsföreträde i stort samtidigt som de till viss del utmanar det urbana tolkningsföreträdet genom exempelvis positiva benämningar av landsbygden som egen entitet.

Den svenska allemansrätten syftar bland annat till att stränder ska finnas tillgängliga för alla genom att ge goda förutsättningar för biologisk mångfald. För detta behövs ett strandskydd som skyddar mot exploatering men som kan tillåta ny bebyggelse, bland annat bebyggelse som leder till landsbygdsutveckling.Studien behandlar strandskyddet och landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) utmed norrlandskusten utifrån problematiken att utse nya LIS-områden. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen är ett tillägg i den svenska strandskyddslagstiftningen och tillkom 2009 med syftet att utveckla landsbygden genom att lätta på strandskyddet och tillåta ny bebyggelse i attraktiva strandområden. LIS infördes som särskilt skäl i Miljöbalken och yrkar på att kommuner ska peka ut LIS-områden i sina översiktsplaner. LIS kan tillämpas i hela Sverige, med vissa undantag, och i LIS-områden är det sedan lättare att få beviljad dispens om åtgärden som dispensen avser bidrar till en utveckling av landsbygdenSyftet med den här studien är att underlätta utpekandet av LIS-områden rent geografiskt, men också på ett långsiktigt hållbart sätt så att landsbygdsutveckling skapas. Tidigare studier visar att det saknas tydliga kriterier som visar hur LIS-områden ska se ut för att nå LIS-tilläggets syfte med landsbygdsutveckling. Målet med studien är därför att ge förslag på kriterier som kan användas när nya LIS-områden ska utses.Studien utfördes som en fallstudie där fyra olika metoder tillämpades. I urvalet utsågs 17 kommuner efter norrlandskusten som var lämpliga kandidater för studien. Därefter genomfördes lagtolkning, enkätundersökning, intervjuer och områdesanalys.Resultatet visar ett flertal kriterier som används för att utse nya LIS-områden. En mall för LIS kriterier har tagits fram för att underlätta arbetet med LIS och för att få en samsyn om hur LIS ska pekas ut i landet. Mallen kan tillämpas i ett geografiskt informationssystem (GIS) som en multikriterieanalys (MCA).Kommuner miss, Swedish public law aims to make shores accessible to everybody and provide good conditions for biodiversity. For this, a shore protection is needed that protects against exploitation, but which can allow new development, including buildings that lead to rural development.This essay is about shore protection, rural development in shore sites based on the problems in pointing out new areas for rural development in shore sites. These areas are called LIS-areas, a shortening for Landsbygdsutveckling i Strandnära lägen. Rural development in shore sites is a law from 2009 that made it possible to develop certain areas in the countryside with new buildings. LIS was added to the Environmental code with the purpose to repeal shore protection in rural areas so that municipalities could designate LIS-areas in their comprehensive plans. LIS is applicable throughout Sweden, with few exceptions, and in these certain areas it will be easier to get a dispensation approved if the dispensation will develop the rural area.The aim of this study is to facilitate the designation of LIS areas geographically, but also in a long-term sustainable way so that rural development is created. Previous studies show lack of criteria that show what LIS areas should look like and how large the areas should be in order to achieve rural development. The objective of the study is to provide suggestions on criteria that can be used when selecting new LIS areas.The study was conducted as a case study in which different methods were applied. The selection identified 17 municipalities along the coastline of northern Sweden that were suitable candidates for the study. Subsequently, reviews on LIS-areas, surveys, interviews and interpretation of the LIS-law were done.The result shows a number of criteria used to designate new LIS areas. A template for LIS criteria has been developed to facilitate the work with LIS and to obtain a consensus on how LIS should be identified in the country. The template can be ap

Vi lever idag i en värld vars system och strukturer tillåter oss människor att konsumera och producera långt över våra tillgångar. Om inga åtgärder görs riskerar vi oåterkalleliga förändringar i klimat och miljö som kommer att påverka förutsättningarna för kommande generationer. Klimatkrisen är global men vi måste agera lokalt. Nu. Hur vi utformar byggnader och samhällen har stor inverkan på miljön. Byggindustrin står idag för nästan 40 procent av energirelaterade koldioxidutsläpp (Architect’s declare, 2020). Varje nytt hus, väg eller bro genererar utsläpp genom uttag av råvara, vidare förädling, transporter och underhåll. Ska vi överhuvudtaget sträva efter att bygga nytt? Existerar ens ett “hållbart byggande”? Hållbarhet är ett stort och omfattande begrepp som inkluderar flera olika aspekter, sociala, ekologiska och ekonomiska för att nämna några. Detta komplexa begrepp som genomsyrar politiken, konsumtionen, produktionen och vardagen måste ständigt utmanas, nyanseras och diskuteras då den värld vi lever i utvecklas och förändras från dag till dag. Trots detta behov har diskursen stagnerat då endast ett fåtal platser och människor inkluderas i vad som klassas som hållbart. I detta examensarbete har jag utforskat detta breda ämne genom att studera det lokala, vad är det lokala och hur kan det bidra till en hållbar utveckling? Hållbarhet och vad vi förknippar med begreppet måste vidgas för att inkludera fler platser, människor och lösningar allt för att klara av de utmaningar som mänskligheten står inför. Jag har med mitt arbete ifrågasatt rådande normer och strukturer rörande nuvarande samhällsutveckling och resultatet kan ses som ett inlägg i debatten som vad som kan kallas för hållbart. Bakgrunden till detta projekt tar sitt avstamp i relationen till min födelseort Arvidsjaur, en liten ort i Norrbottens inland. Under min uppväxt upplevde jag att “allt” fanns men på tjugo år har mycket hänt. Avfolkning och minskade skatteunderlag har börjat uttryckas i en degraderi