Search

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2021 Författare: Emil Johansson och Hanna Landén Handledare: Sven-Olof Yrjö Collin Examinator: Andreas Jansson Titel: Hur pratar du med din klient? - En studie om hur revisorn interagerar med sin klient Bakgrund: Coronapandemins inträde i samhället har inneburit att människor förväntas dra ner på sina fysiska kontakter med andra människor. Eftersom revisionsbranschen å ena sidan kommit långt i digitaliseringen är det möjligt att den inte påverkas i större utsträckning, men å andra sidan är fysiska kontakter viktiga för att upprätthålla en god relation med klienten. Hur interaktionen sker kan påverka relationen som i sin tur kan påverka revisionskvalitén. Studien undersöker därför dessa interaktioner genom att studera val av interaktionsteknik mellan revisor och klient. Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga och förklara hur revisorn interagerar med klienten i revisionens olika delar. Metod: Utifrån en teoretisk referensram sammanställs och kategoriseras de interaktionstekniker som används mellan revisor och klient i en typologi. Vidare genomförs en flermetodsforskning som inleds med en kvalitativ förstudie där dennatypologi prövas och som induktivt fångar sådant tidigare studier inte utforskat. Den teoretiska referensramen och förstudien ligger sedan till grund för den kvantitativa huvudstudiens utformning som har för avsikt att beskriva användandet av interaktionsteknikerna i revisionens olika delar. Slutsats: Studien kartlägger och förklarar varför en interaktionsteknik väljs i respektive del av revisionen genom att i en typologi och empirisk studie beskriva interaktionsteknikerna. Studien finner tre faktorer som påverkar valet av teknik; grad av digitalisering, teknikens tidsåtgång samt hur avancerad tekniken är. Studien påvisar även substitutionseffekter mellan några av interaktionsteknikerna. Denna kartläggning av interaktionstekniker möjliggör också framtida forskning på ämnet. Nyckelord: Interaktionsteknik, Revision, Relation, Klient, Kommunikation, Revisionsprocess, Pandemi Master Thesis in Business Administration, School of Business and Economics at Linnaeus University, VT 2021 Authors: Emil Johansson and Hanna Landén Supervisor: Sven-Olof Yrjö Collin Examiner: Andreas Jansson Title: How do you approach your client? - A study of how the auditor interacts with their client Background: The coronavirus pandemic’s entry into society has meant that people are expected to reduce their physical contacts with other people. As the auditing industry has come a long way in digitalization, it is possible that it is not affected to a greater extent. But on the other hand, physical contacts are important for maintaining a good relationship with the client. How the interaction takes place can affect the relationship, which in turn can affect the audit quality. The study therefore examines these interactions by studying the choice of interaction technique between auditor and client. Purpose: The aim of the study is to map and explain how the auditor interacts with the client in the various parts of the audit. Method: Based on a theoretical framework, the interaction techniques used between auditor and client are compiled and categorized in a typology. Furthermore, a multi-method research is carried out which begins with a qualitative pilot study where the typology is tested. The pilot study also inductively captures what previous studies have not explored. The theoretical framework and the pilot study then form the basis for the design of the quantitative main study, which intends to explain the choice of interaction technique in the various parts of the audit. Conclusion: The study maps and explains why an interaction technique is chosen in each part of the audit in a typology and empirical study by describing the interaction techniques. The study finds three factors that influence the choice of technique; level of digitalization, the time required and how advanced the technique is. The study also discovers substitution effects between some of the interaction techniques. This mapping of interaction techniques also enables further research on the subject. Keywords: Interaction technique, Auditing, Relationship, Client, Communication, Auditing process, Pandemic

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur sjuksköterskor använder professionell tolk som verktyg i omvårdnaden av patienter som inte behärskar det svenska språket samt hur kommunikationen möjliggörs då professionell tolk inte anlitas. Leiningers teori om transkulturell omvårdnad användes som teoretisk referensram i studien. Datainsamling gjordes i form av nio intervjuer med sjuksköterskor från tre olika avdelningar på samma klinik. I resultatet framkom att professionell tolk användes i begränsad utsträckning och att sjuksköterskor istället främst tog hjälp av anhöriga och flerspråkig personal för att kommunicera med patienter som inte behärskar det svenska språket. Endast ett fåtal sjuksköterskor i studien kände till att språktolkservice erbjuder telefontolkning och sjuksköterskorna såg fler nackdelar än fördelar med tjänsten. Det framkom även att endast en sjuksköterska kände till Region Skånes riktlinjer för språktolkservice och att informationen som finns att tillgå på avdelningarna, om hur professionell tolk ska användas, är bristfällig. Det finns inget enhetligt tillvägagångssätt, vare sig inom kliniken eller på de enskilda avdelningarna, vad gäller att ta hjälp av språktolkservice. Kunskapen omkring problemområdet behöver ökas och Region Skånes riktlinjer för språk-tolkservice aktualiseras. The aim of this qualitative study was to gain further knowledge about how nurses use professional interpreter as a tool in nursing for patients who are not able to speak the Swedish language and how communication can be enabled when professional interpreters is not used. Leiningers Culture Care Theory was used as theoretical frames of reference in the study. Data collection was made through nine interviews with nurses from three different wards at the same clinic. The result showed that nurses used professional interpreter in limited extent and instead nurses frequently used family members and multi-lingual health professionals to communicate with patients who are not able to speak the Swedish language. Only a few nurses in this study were aware of that interpretation can be provided through telephone and according to the nurses the disadvantages overweigh the advantages with the service. The result also shows that only one nurse was aware of the regional guidelines of how to use professional interpreter and that information at the wards, about how to use a professional interpreter, are poorly provided. There is no uniform way, neither at the clinic nor at the wards, with regard to enlist the help of professional interpreters. Knowledge about how to communicate with patients who are not able to speak the Swedish language needs to be increased and the regional guidelines updated.