Search

The General Data Protection Regulation (GDPR) replaces the Data Protection Directive (Directive) in 2018. The European Commission has stated that the Directive no longer provides the protection of personal integrity that individuals are entitled to. The GDPR will harmonize the rules and its purpose is to give individuals a greater control over their data and ensure the free movement of personal data within the European Union. In Sweden, there is a proposal for a new national data protection law to complement the GDPR and replace the current Personal Data Act. This essay will investigate if and if so, to what extent, the definition and principles of consent has changed through the GDPR in comparison to the Directive and the Personal Data Act. It will also investigate how the GDPR may affect individuals' control of their personal data as well as the liability of the controller. The current legislation has no precedent ruling hence information about the reasoning behind the GDPR has been collected from the recitals of the GDPR as well as statements by working groups that the Commission has appointed. Furthermore, rulings under the Directive have been used if applicable in relation to the GDPR. Commentary on the Personal Data Act has been used for an understanding on how this has been applied in Sweden. Articles written about the GDPR and the new rules have been used to highlight problems and/or issues highlighted by those knowledgeable on the subject. The material scope of the GDPR will not change to any great extent compared to the Personal Data Act. However, as the Personal Data Act disappears any automated processing of personal data will now fall within the scope of the GDPR, which has not been the case in the Personal Data Act. The Territorial scope will expand, mainly in relation to controllers or processors established outside the EU that directs their services to individuals within the Union. The GDPR will also clarify the conditions for valid processing and co, Den allmänna dataskyddsförordningen (förordningen) kommer att ersätta dataskyddsdirektivet (direktivet) år 2018. Europeiska kommissionen har ansett att direktivet inte längre ger det skydd av den personliga integriteten som enskilda har rätt till. Förordningen ska därför harmonisera reglerna, ge enskilda en ökad kontroll och samtidigt gynna den fria rörligheten av personuppgifter inom den Europeiska Unionen. I Sverige finns det förslag om att en nationell dataskyddslag ska införas för att komplettera förordningen och ersätta PUL. Detta arbete ska utreda om, och i så fall hur, samtycket har förändrats i förordningen i förhållande till direktivet och PUL. Arbetet ska även granska hur förordningen kan komma att påverka den enskildes kontroll över sina personuppgifter och den personuppgiftsansvarigas ansvarsskyldighet. Eftersom förordningen i nuläget saknar prejudicerande domar har skälen till förordningen samt uttalanden från de arbetsgrupper som tillsats av Kommissionen utgjort några av de grundläggande källorna. Vidare har prejudicerande domar under direktivet använts eftersom förordningen bygger vidare på direktivet. Lagkommentarer för PUL har använts för att belysa hur PUL har tillämpats. Vetenskapliga artiklar som berör förordningen har använts för att belysa problem eller frågor som finns rörande denna. Förordningens materiella tillämpningsområde kommer inte förändras i någon större utsträckning i förhållande till PUL. Ett undantag är dock att missbruksregeln i PUL försvinner. Detta gör att samtliga automatiska behandlingar kommer omfattas av förordningens tillämpningsområde. Det territoriella tillämpningsområdet kommer att expandera och även förordningen kommer att bli tillämplig för alla personuppgiftsansvariga i tredje land som riktar sina tjänster till enskilda inom unionen. Kravet på samtycke i förordningen är till stor del likvärdigt det som stipuleras i PUL och direktivet. I förordningen stärks emellertid informationskravet och långa juridiska texter komme

Denna uppsats har till syfte att utreda det rättsliga klimatet och se på vilka faktorer som påverkade rättstillämpningen under de svenska häxprocessernas tidiga skede. Den ska även se hur detta tillsammans med myndigheternas agerande påverkade processernas fortsatta spridning. För att uppnå detta inleds uppsatsen med att ge en överblick över samhället och den gällande rätten vid häxprocessernas utbrott för att därefter redogöra över processernas händelseförlopp och sedan avslutas med en reflekterande del. När häxprocesserna bröt ut i Älvdalen 1668 skedde detta i ett Sverige med föråldrade lagar och där tron på det övernaturliga var en naturlig del av världsbilden. Tron på det goda och det onda var en självklarhet och rädslan för djävulens korruption var stark. I gällande rätt stadgades att all trolldom skulle bestraffas med döden, men för en fällande dödsdom krävdes antingen ett erkännande eller två samstämmiga vittnesmål. Häxprocesserna spred sig snart snabbt genom Dalarna som en följd av att de som var anklagade i sin tur anklagade nya personer som de hade sett i Blåkulla. I takt med spridningen försökte domstolarna, myndigheterna och kyrkan att hantera den växande hysterin. Extra ting tillsattes för att hantera den ständigt växande andelen anklagade och för att få fram erkännanden utsatte tingen majoriteten av alla för tortyr, ett tvångsmedel som egentligen inte fick utdömas av de lägre instanserna. Bland de anklagade och vittnena förekom även många barn och rädslan för att de skulle bli korrumperade av djävulen som var det centrala under processerna. Barnen utgjorde majoriteten av alla vittnesmål, fastän vittnesmål från barn egentligen inte var giltiga i svensk rätt. Myndigheterna försökte länge stävja hysterin genom att hårt angripa de anklagade häxorna. En speciell kommission tillsattes för att döma på plats i Dalarna och få ett stopp på hysterin. Resultatet blev dock att hysterin förvärrades efter kommissionens avresa. Handfallna uppmanade nu istället myndigh, This paper aims to investigate the legal environment during period of 1667-1672 and to see which factors influenced the application of law during the Swedish witch trials in their early stages. It will also investigate how these factors, along with the actions of the authorities, affected how the early witch trials spread over the country. To achieve this, the essay begins by giving an overview of the community and the law in force at the outbreak of witch trials. It then goes on to explain the process of the events that followed and is concluded with a section which analyses the information that has been given. When the Swedish witch trials started to spread in Älvdalen 1668, they began in a society where the supernatural was a natural part of life. The belief in good and evil was strong, as was the fear of the devil’s corruption. The, at the time, present law stipulated that all uses of witchcraft should be punished by death. The evidentiary requirement for a death sentence was either a full confession, or two coherent testimonies. The reason why the witch trials spread quickly through Dalarna was mainly because the ones accused of visiting Blåkulla in return would accuse others of the same crime, claiming they had seen them there. As the number of accused constantly kept increasing, the authorities and the church tried to control the growing hysteria. Extra courts were assembled for the ever-growing number of accused. During the trials it was not uncommon to use torture as an attempt to receive a full confession from the accused. Torture was not normally used by Swedish courts and then only when legislated by the court of appeal. Many of the witnesses and many of the accused in the trails were children. The fear that they would be corrupted by the devil was central for the trials. They represented the majority of the testimonies against other accused, even though their testimonies normally weren’t valid by law. In their attempts to end the hysteria, the authoriti