Search

Antalet skilsmässor i Sverige har varit växande sedan senare delen av 1900-talet och idag har vart fjärde barn föräldrar som inte bor tillsammans. Denna utveckling innebär att familjer ser ut på olika sätt idag och det gör även deras sätt att bo på. Däremot har utformningen av bostäder inte följt med i utvecklingen och det ritas fortfarande familjebostäder främst åt den traditionella kärnfamiljen. För att alla samhällsgrupper ska känna sig inkluderade är det viktigt att tänka normkreativt och forma en hållbar stadsutveckling. De föräldrar som väljer att flytta isär och dela på vårdnaden av sina barn ställs många gånger inför en stor ekonomisk utmaning. Att gå från en delad ekonomi med två inkomsttagare till att ensam betala för hushållsutgifter är dyrt. Därför har separerade föräldrar ofta inte råd med en bostad som uppfyller deras behov. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det går att bygga bättre anpassade bostäder för separerade föräldrar med barn. För att uppfylla syftet har information samlats från tidigare studier och projekt, ur faktasamlingen togs ett antal skisser fram som testades i en intervjustudie. Målet var att ta fram ett förslag på planlösningar och visa på hur de kan bidra till att bostadspriset för den enskilde kan minska. Därefter utföra en analys med styrkor, svagheter, möjligheter och hot för konceptet utifrån ett investeringsperspektiv. Förslaget är applicerat på ett pågående projekt som ägs av Serneke. Företaget har fått en markanvisning avseende kvarteret Östra Terrassen som är en del av statsutvecklingsprojektet Kolkajen i Norra Djurgårdsstaden. Området är utpekat som ett hållbarhetsprofilområde i Stockholm och är ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsprojekt. Exploateringskontoret i Norra Djurgårdstaden vill eftersträva variation och har en ambition att bygga nya kreativa boendeformer i området. För den särlevande föräldern är boendekonceptet som tagits fram i studien ett mer ekonomiskt lönsamt alternativ. Barn och föräldrar i separerade familjer kan få en bättre boendesituation genom att turas om eller dela ytor. En viktig nyckel till att lyckas skapa en varierade och inkluderade bostadsmarknad är att forma innovativa koncept med funktioner som möjliggör att dela utrymmen och som dessutom är flexibla över tid. Flera aspekter pekar på att boendeformen har en marknad och det finns en tydlig ambition både från näringslivet och statliga organisationer att bygga mer normkreativt i framtiden

Syftet är att analysera om det finns ett samband mellan minskade koldioxidutsläpp och finansiella prestationer hos svenska företag.

The empirical basis of this thesis is made up of interviews with men and women working at a supermarket, both with and without managerial responsibilities. The supermarket is an example of a working place where they use modern information technologies, and where there have been reorganisations pointing towards more flexibility, lesser hierarchies and higher autonomy for the workers. Such a working place is therefore a good example of an organisation on the new labour market. The aim of this thesis is to study how everyday work is affected by the new labour market’s working conditions and to relate these findings to established theories on society’s transformations. Four concepts are in focus; technology,flexibility, hierarchy and control. These are often emphasised as important in the debate on changed work organisations. According to the post industrial and information society perspective, knowledge and technology will play an important role on today’s labour market. The development of technology and knowledge at the supermarket points in many different directions at the same time. They use technology on a daily basis. The work rotation has raised the qualification levels for some of the employees, but at the same time others feel that the more qualified parts of their work are moved away from them, into computer systems or to a national level. The development of work rotation and partly self-governing work teams has given the employees more control over their everyday work but at the same time their resources are limited. They can decide when to do a task, but are often understaffed and have too many jobs to do. The work tasks are often heavy; the tempo is high, often with high noise.The work situation appears in many ways more industrial than service oriented. Workers are controlled through hierarchy but also by group norms, information technology, customers and by service-mindedness. The control mechanism has become more diverse, diffuse and harder to recognise. The changed work situation can be seen as two-fold. On the one hand there has been a humanisation of work, more autonomy, more opportunities to develop and many more interesting work tasks but on the other hand work density has risen while personnel resources have stayed the same in spite of increased opening hours and lager turnovers. The supermarket employees identify with their work tasks and take great responsibility for the work, even if their work conditions are hard. The work conditions that are now emphasised as flexible have long been the everyday reality for many employees, above all for many women in retail. Now these flexible work conditions have come to include both men and women in the working classes.