Search

Music teachers are often exposed to high levels of stress which can oftentimes lead to feelings of dejection, anxiety, and depression. Teachers who work in Swedish Community Schools of Music and Arts have reported an increase in the levels of stress the last 5 years. There’s a dearth of scientific research in this area despite these reports. Hence, the aim of this study is to illuminate the stress-related experiences of music teachers who work within the Swedish Community Schools of Music and Arts and their description of the challenges associated with their profession. In this study organizational structural frame factors are explored to find how the frameworks can cause stressors to form, which in turn leads to stress. The results show how a variety of stressors were caused by different frame factors like insufficient time for preparation, working hours, organizational volatility regarding resources and policies, and municipal unidirectional communication. Some of the stressors were found to prompt adaptive responses, preventing the emergence of new stressors, while others were identified as contributing to a recursive cycle of stressor creation when the teachers expressed an inability to control the stressors., Hög stressintensitet är något som musiklärare får uppleva dagligen och det kan i många fall vara det som orsakar nedstämdhet, ångest, och depression. Kulturskolelärare är en grupp som rapporterat en ökning av stressintensitet över de senaste 5 åren. Trots detta finns det väldigt lite forskning som berör just ämnet stress i kulturskolan. Därför ämnar detta arbete belysa musiklärares beskrivna upplevelser av stress kopplat till kulturskolearbete. I denna studie undersöks de ramfaktorer som beskrivs skapa stressorer inom kulturskolelärarnas vardag. Resultatet visar på att vissa ramfaktoriella ram-, regel-, och målsystem skapar stressorer som i sin tur leder till bildandet av stress. Stressorerna som beskrivs uppstå kan bero på brist på förberedelse- eller planeringstid, arbetstider, organisatorisk volatilitet kring förutsättningar och riktlinjer, samt envägskommunikation från ledning. Dessa stressorer bidrar ibland till anpassningar som förebygger skapandet av nya stressorer men i vissa fall beskrivs stressorerna bidra till rekursiva stressorskapande processer i de fallen då kulturskolelärarna inte har någon möjlighet att påverka stressorerna i sig.

Syftet med denna kvalitativa studie är att synliggöra på vilkasätt ämnessamspel förekommer i musikalundervisning på kulturskolor. Studien baseras på tvåsemistrukturerade gruppintervjuer med lärarlag som arbetar med musikal på kulturskolor iSverige. Gruppintervjuerna har analyserats utifrån ett maktperspektiv och fyra kategoriseringarav ämnessamspel. Studiens resultat visar hur det i musikalundervisningen på kulturskolornafrämst förekommer ett förenande ämnessamspel, men även ett delvist sammankopplandeämnessamspel. Hjälpande och omskapande ämnessamspel förekommer i särskildaundervisningssituationer och det finns en strävan hos lärarna att bedriva undervisning därförenande ämnessamspel förekommer. Det finns ett samband mellan ämnesgränser ochmaktförhållanden. Maktförhållanden utjämnas i samband med att ämnesgränserna upphör, ochär därför påtagligt i hjälpande och sammankopplande ämnessamspel, men inte i förenande ochomskapande ämnessamspel.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur stråklärare designar användningen av musikteoretiska moment i enskild stråkundervisning. För att undersöka detta har ett antal lektioner med lärare i stråk videoinspelats som datainsamlingsmetod. Dessa videoinspelningar har sedan analyserats med en socialsemiotisk utgångspunkt och med hjälp av multimodal analysmetod. Studien har en kvalitativ forskningsansats med socialkonstruktionistisk ontologisk och epistemologisk utgångspunkt. I resultatet framkommer lärares multimodalitet i undervisningen, stråklärare designade användningen av musikteoretiska moment genom att integrera olika semiotiska resurser för att tillämpa musikteori. I resultatet lyfts även lärares representationer av olika musikteoretiska moment samt vilka semiotiska resurser lärarna använder och vilken funktion de fyller i samspel med elever. Dessa resurser inkluderade visuell representation av noter, muntlig kommunikation och kroppslig gestaltning av musikaliska begrepp. Resultatet diskuteras i relation till tidigare nämnd litteratur om musikteori och musikundervisning, i resultatet beskrivs också vilka möjligheter eller begränsningar som kan finnas i lärarnas representationer av olika musikteoretiska moment samt meningserbjudande. Genom att betrakta musikteorin ur ett socialsemiotiskt perspektiv kan stråklärare bli medvetna om hur de designar musikteoretiska moment med eleverna och anpassa sin undervisning för att främja en djupare förståelse av stråkinstrumentet och musikens språk., The purpose of this study is to investigate how string teachers design the use of music theoretical moments in individual string education. To examine this, several lessons with string teachers were video recorded as data collection method. The video recordings were then analysed using a social semiotic approach and the multi-modal analysis method. The study adopts a qualitative research approach with a social constructionist ontological and epistemological perspective. The results show the teachers' multimodality in their teaching, as string teachers designed the use of music theory concepts by integrating different semiotic resources to apply music theory. The result also highlights teachers' representations of various music theoretical moments and the semiotic resources they use as well as the function these resources serve in interaction with students. These resources included visual representation of notation, verbal communication, and bodily embodiment of musical concepts. The results are discussed in relation to previously mentioned literature on music theory and music education. The findings also describe the possibilities or limitations that may exist in teachers' representations of various music theory concepts and their offering of meanings. By considering music theory from a social semiotic

Beläget i Nickstadalen, alldeles intill campingen och den härliga badplatsen, ligger KILEN, en plats där djur, natur och kultur smälter samman till Nynäshamns nya hjärta. KILEN består av stall och hagar för 4H-gård och ett kulturhus med tillhörande bibliotek, teatersal, lokaler för skapande samt en fritidsgård. Här erbjuds ett rikt kulturliv för Nynäshamnsborna med intressanta föreställningar och utställningar. Det är också en plats för barn och unga att hänga på efter skolan samt på lov och helger för att få utforska sin kreativitet och samtidigt få möjligheten att komma nära naturen och djuren.KILEN är byggt i limträ och KL-trä och har en yttre fasad av väggspån i trä. Ledande i gestaltningen är inramningarna av de gröna djurhagarna, så att kulturen och naturen flätas samman till en helhet., Located in Nickstadalen in Nynäshamn City close to a beautiful beach the building KILEN offers a space where animals, nature and culture meet. KILEN consists both of stables and pasture areas for a 4H-organisation and a cultural centre including a theatre hall, library and rooms for creative activities like painting and dancing. A 4H-farm is a place where children and teenagers can take care of animals like goats, ponys and chickens. In this way KILEN is not only a cosy place for Nynäshamn citizens to enjoy culture, it also becomes a place for children and youngsters to hang out in their spare time, a place where they are given the opportunity to explore their creativity, get closer to nature and animals and be part of a bigger context. KILEN is built with glulam and crosslaminated wood and the facade is cladded with wooden tiles. The main concept in the designing process has been to make the building frame the green pasture areas, to make culture and nature twisted together to one unity.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musikteorilärare förhåller sig till lektionsinnehåll, elevinflytande och återkoppling i en skolform utan läroplan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på kunskap och kunskapstradering mellan människor. Datainsamlingen är gjorde genom semistrukturerade intervjuer som sedan bearbetats genom tematisk analys. I arbetets resultatdel presenteras lärarnas tankar kring ämnet musikteori samt hur de jobbar med lektionsinnehåll och elevinflytande. Det framkommer att samtliga lärare jobbar mycket med praktiska övningar till vilka också är kopplade till elevernas aktuella repertoar. Vidare framkommer också att alla tre lärare använder sig av skapandeuppgifter för att omsätta teori i praktiken. I diskussionen lyfts ett slags rundgång där det förs en argumentation huruvida lärarna bär med sig värderingar och idéer från sin egen studiegång vid kulturskolan till musikhögskolan, för att sedan återföra dessa till kulturskolan igen som examinerade lärare. I diskussionen framgår också att musikteori (som skolämne) står i förändring och där både elevinflytande ökar och där innehållet alltmer går från ett genremässigt, klassiskt innehåll till ett elevrelaterat innehåll där eleverna får jobba med den musik de själva spelar, eller är intresserade av., The purpose of this study is to investigate how music theory teachers relate to lesson content, student influence and feedback in a non-curriculum school format. The study is based on a sociocultural perspective with a focus on knowledge trading between people. The data collection is done through semi-structured interviews which are then processed through thematic analysis. In the results section of the work, the teachers' thoughts on the subject of music theory and how they work with lesson content and student influence are presented. It appears that all teachers work a lot with practical exercises which are also linked to the students' current repertoire. Furthermore, it appears that all three teachers use creative tasks to put theory into practice. In the discussion, an argument is made as to whether the teachers carry values and ideas from their own course of study at the Swedish kulturskola to the music college, in order to then bring these back to the kulturskola again as qualified teachers. The discussion also shows that music theory (as a school subject) is changing in that there is not only an increase in student influence, but also the content is increasingly moving from a genre-wise, classical content to a student-related content where the students have to work with the music they themselves play, or are interested in.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning har varit att synliggöra elevers perspektiv på undervisningen i ämnetteater på kulturskola. Frågeställningarna har berört hur eleverna upplever undervisningen, vad deanser att de lär sig i teatersalen samt vilka möjligheter till inflytande och medskapande de ser finns inom undervisningen. Undersökningen har inspirerats av fenomenologisk utgångspunkt ochdatainsamlingen har gjorts via självrapporter och ett fokussamtal. Informanterna har varit teatereleverfrån sex olika teatergrupper vid fyra olika kulturskolor. Samtliga teaterelever är 16 år eller äldre.Svaren från undersökningens datainsamling jämförs med tidigare forskning där pedagogers perspektivpå undervisning i teater på kulturskola har lyfts fram. Med teorierna från Kjetil Thorgersens Kulturskoledidaktiska bro (2023) samt Bruners teori om externalisering (2002) analyseras och diskuteras resultatet. Fem teman framkom : Glädje och gemenskap, Accepterande miljö, Lära förlivet, Lära för scenen och Kreativt medskapande. Undersökningen visar att eleverna starkt lyfter framden sociala aspekten av teaterundervisningen, och hur deltagandet positivt påverkar deras mående genom att erbjuda trygghet och acceptans. De anser att det de lär sig har relevans både för ämnet teater i sig men även för många andra aspekter i livet. Detta stämmer väl överens med vad pedagoger uttryckt i tidigare forskning gällande teaterundervisningen på kulturskola. Undersökningen visar även att arbetet med övningar och arbetet mot en produktion ger många olika möjligheter till förhandling och kreativt medskapande i teatersalen mellan elever och pedagog.

The development of circus as a subject in the community school of music and art, “Kulturskolan”, is strongly influenced by the history and traditions of the circus. Historically, the circus has been a nomadic art form without established institutions, which poses challenges when integrating into Kulturskolan. Circus differs considerably from other subjects at the Kulturskola and it requires special resources and adaptations. Despite the challenges at Kulturskolan, the progress of developing circus classes for kids instills hope that more people will be able to experience circus, either as participants or spectators. By becoming accessible, the circus also creates an awareness and openness to the contemporary form of the art. To achieve this, it is essential for the circus to establish a broader presence in society and strive to reach its full potential, ultimately becoming an organic part of the arts and culture scene in Skåne.

Syftet med denna studie är att belysa arbetet med genrebreddning inom sångundervisning på kulturskola och identifiera vilken betydelse sånglärares utbildning och musikaliska bakgrund har för elevers möjligheter att få sjunga olika genrer. Forskningsfrågorna är följande: Vilka möjliga mönster finns mellan lärares undervisning och deras egna genreintresse, musikaliska identitet och utbildning? Hur talar sånglärare på kulturskolan om sitt arbete med genrebreddning? Tidigare forskning om ämnet visar starka kopplingar mellan genre och identitet, samt att undervisningen påverkas av lärarens musikaliska bakgrund. Studien är av kvalitativ art och fyra sånglärare på kulturskolan har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med tematisk analys och utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet lyfter två huvudteman: Genre och identitet och Undervisning utifrån genre. Resultatet pekar på samband och skillnader mellan informanternas svar och visar att informanterna själva drar starka kopplingar mellan deras egna genreintressen och den undervisning de erbjuder. De delar åsikten att genrebreddning är givande för undervisningen och att det är viktigt att inte lägga värdering i vilka genrer eller sångsätt som är bra eller dåliga. De har dock olika bild av hur arbetet med genrebreddning kan gå till. I diskussionen lyfts resultatet till en mer generell nivå och kopplas till tidigare forskning om ämnet. Exempel på ämnen som lyfts är möjligheten att undervisa genrefritt, och hur informanternas utbildning påverkat deras undervisning och genreval., The aim of this study is to enlighten the work with genre breadth in teaching singing at the municipal school of arts and to identify the way the education and musical background of the singing teacher affects pupils’ possibilities to sing a variety of genres. The research questions are: What possible connections are there between the teachers’ instruction and their own interests, identity and education in different genres? How do the singing teachers at the municipal school of arts talk about their work with genre breadth? Previous research about the subject shows strong connections between genre and identity, and that instruction is affected by teachers’ background in music. The study is qualitative and four singing teachers at the municipal school of arts have been interviewed in semi-structured interviews. The interviews have been transcribed and analysed with thematic analysis based on a socio-cultural perspective. The result reveals two main themes: Genre and identity and Instruction based on genre. The result points to connections and differences between the informants' answers and shows that the informants themselves see strong connections between their own interests in genre and the instruction they offer. They share the opinion that genre breadth is rewarding for their interaction and that it is important not to value which genres and singing styles that are good or bad. They do however differentiate their view on how they work with genre breadth. The discussion lifts the results to a more general level and connect the themes to previous research about the subject. Examples of themes that are illuminated are the possibilities to teach free from genre, and how the informants’ education have affected their instruction and choices in genre.

Studiens syfte är att ta reda på vad musiklärare på kulturskolor, utan tidigare erfarenhet av distansundervisning, har dragit för lärdomar av att undervisa på distans under pandemin covid-19. Dessutom undersöks på vilka sätt lärare kan tänka sig att undervisa på distans i framtiden samt vilka råd de vill ge till andra som ska ställa om till distans- undervisning. I bakgrundskapitlet ges en bild av hur situationen ser ut när det gäller distansundervisning på kulturskolor under pandemin, samt forskning som rör distans- arbete och undervisning med digital teknik. I teoridelen definieras lärdomar och lärande, samt lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden som används för datainsamling är semistrukturerad kvalitativ intervju. Jag har intervjuat fem musik- lärare från fem olika kulturskolor. I resultatet kartläggs och kategoriseras de lärdomar som framkommit. Dessutom redogörs för olika användningsområden för distans- undervisning, samt råd som kan underlätta vid en framtida omställning. I diskussionen jämförs resultatet med den litteratur och den forskning jag använt mig av i studien. Slutsatsen jag har kommit fram till är att lärarna i studien har lärt sig många olika saker av att undervisa på distans, samt att personliga egenskaper spelar stor roll för hur lyckad omställningen till distansundervisning blir. Lärarna ser flera användnings- områden för distansundervisning, samtidigt som uppfattningen är att metoden inte kan ersätta den interaktion som äger rum vid närundervisning., The purpose of the study is to examine what music teachers at municipal music and arts schools in Sweden, with no previous experience of online teaching, have learned from teaching remotely during the covid-19 pandemic. The study also examines how teachers might consider teaching remotely in the future and what advice they want to give to others who are going to switch to online teaching. The background chapter gives a picture of the situation regarding distance education at municipal music and arts schools during the pandemic, as well as research on teleworking and teaching with digital technology. The theory defines lessons and learning, as well as learning from a socio- cultural perspective. The method used for data collection is semi-structured qualitative interview. I have interviewed five music teachers from five different municipal music and arts schools in Sweden. The result identifies and categorizes the lessons learned from online teaching. In addition, it describes various uses of online teaching, as well as advice that can facilitate future transitions. In the discussion, the results are being compared with the literature and the research I have used in the study. I have come to the conclusion that the teachers in the study have learned many different lessons from teaching remotely, and that personal qualities play a major part in how successful the transition to online teaching is. Teachers see many uses for online teaching, but a common opinion is that this way of teaching cannot completely replace the interaction that occurs when teaching takes place in person.

Uppsatsens syfte är att belysa hur teaterlärare på kulturskolan resonerar kring att skapadelaktighet och inkludering i teatergrupper. För att uppnå detta har semistrukturerade intervjueranvänts, med hjälp av öppna observationer som endast används för att skapa en gemensamgrund för intervjuerna. Resultatet har visat att lärarna kan se sina lärarroller som guider ellertydliga ledare. Det visar även att lärarna skapar delaktighet och inkludering genom att balanseramellan att acceptera elevernas olikheter och att utmana dem. Att acceptera eleverna och se tillatt alla har en plats kan exempelvis göras genom att möta eleverna i deras utveckling ochtillstånd, undvika att pressa eleverna, bjuda in eleverna och vara ett stöd, samt anpassa val avlekar och instruktioner. Lärarna kan också skapa forum som är anpassade för att alla elever skaha en plats, exempelvis genom att arbeta med rundor och ge deltagarna möjlighet att uttryckasig i olika former. Lärarna kan också se till att eleverna känner att de har en plats genom attläraren visar att hen ser eleverna. Resultatet visar också att lärarna kan utmana eleverna för attskapa förutsättningar för delaktighet, exempelvis genom övningar, anpassad rollsättning, attsamtala med elever och genom att öva eleverna i samarbete, att se och lyssna på varandra.Slutligen visar resultatet att lärarna och eleverna ofta har inflytande i samråd med varandra närde skapar material, där lärarens kompetens kan användas för att pussla ihop elevernas idéereller hjälpa eleverna att utveckla ny kunskap. Upplägget för teatergruppernas arbete beslutarofta läraren om, även om eleverna kan få påverka i vissa fall. På lektionerna tar lärarna inelevernas impulser i väldigt olika grad, från att lärarna bestämmer mest själva i regiarbetet, attregi läggs i samråd med läraren, till att eleverna får bestämma mest själva.

Syftet med den här studien är att undersöka vad slagverkspedagoger på kulturskolan anser vara faktorer som påverkar elevernas motoriska inlärning och utveckling, hos deras elever i framför allt yngre åldrar. Frågeställningarna söker svar på vad som påverkar motoriken, huruvida det går att tidsmässigt planera när olika motoriska framsteg bör ske samt om och eventuellt vilka verktyg lärarna har för motorisk utveckling hos sina elever. I bakgrundskapitlet beskrivs den svenska musik- och kulturskolans historia och uppdrag, samt vilken roll den och dess lärare har för eleverna. Man finner där tidigare forskning och en presentation av begrepp rörande motorik, samt mitt valda teoretiska perspektiv där jag utgått från kognitivismen och det sensomotoriska lärandet. Utgångspunkten för undersökningen är en fallstudie, med kvalitativa intervjuer som huvudsaklig informationskälla, genomförda på tre trumlärare från olika kulturskolor. Intervjuerna, vilka var strukturerade men med öppna frågor, transkriberades och analyserades för att sedan tematiseras och de svar som framkommit utgör studiens resultat. Detta visar att ingen av lärarna framförde en förutfattad tanke om hur bra eller dålig en elevs motoriska nivå bör vara vid en viss ålder. Vissa skillnader i synsätt och tillvägagångssätt blev synliga, men den gemensamma synen på motorikens betydelse för trumspelandet var tydlig. I diskussionen dras paralleller mellan lärarnas svar och de aspekter som framkommit i den tidigare forskningen jag tagit upp i bakgrundskapitlet. Lärarnas praktiska erfarenheter av den motoriska utvecklingen stämmer väl överens med vad litteraturen beskriver.

Den svenska kulturskolan har aldrig haft krav på att undervisningen ska regleras via läroplaner. Trots detta finns en liten andel kulturskolor och kulturskolelärare som arbetar efter läroplaner. Studiens syfte är att få en djupare förståelse för tre saxofonlärares förhållningssätt kring en läroplan i saxofonundervisning vid kulturskola. Ett vidare syfte är att undersöka vilka moment en eventuell läroplan bör innehålla enligt de tre saxofonlärarna. I studien intervjuades tre saxofonlärare genom kvalitativa intervjuer. Samtliga lärare arbetade vid studiens utförande på tre olika kulturskolor i Sverige. I studien kategoriserade saxofonlärarna de moment som de anser att en läroplan för saxofonundervisning vid kulturskola bör innehålla. Momenten delades in i instrumenttekniska moment som artikulation och andning samt allmänmusikaliska moment som improvisation och interpretation. Saxofonlärarna ansåg att om en läroplan ska införas behöver den vara anpassad efter kulturskolans verksamhet och vara så pass flexibel att den kan anpassas efter alla saxofonelevers individuella behov, eftersom undervisningen bör bygga på elevers personliga utveckling. Införandet av en läroplan i saxofonundervisning skulle enligt lärarna i studien främst verka som ett sett att öka kulturskolans status i kommunerna. Utifrån resultatet dras slutsatsen att saxofonlärare vid kulturskolan bör vara lyhörda för elevens behov och en läroplan för saxofonundervisning vid kulturskola bör understödja lyhördheten. Slutligen dras slutsatserna att en läroplan kan vara instrumentspecifik, upplevelseorienterad och kan beskriva pedagogiska arbetsmetoder som lärare kan använda sig av i arbetet med saxofonelever., The Swedish art and music school has never had a requirement to be regulated via curricula. Despite this, there is a small proportion of schools and teachers who work according to curricula. The aim of the study is to gain a deeper understanding of three saxophone teachers' approaches to a curriculum in saxophone teaching at the Swedish art and music school. A further aim is to investigate which elements a possible curriculum for saxophone teaching should include according to the three saxophone teachers. In the study, three saxophone teachers were interviewed through qualitative interviews. At the time of the study all teachers worked at three different Swedish art and music schools. The saxophone teachers listed elements they believe a curriculum for saxophone teaching at the Swedish art and music school should include. The elements were divided into instrument technical elements such as articulation and breathing as well as general musical elements such as improvisation and interpretation. A curriculum for saxophone teaching at the Swedish art and music school should be so flexible that it can be adapted to the individual needs of all saxophone students, as the teaching should be based on student’s personal development according to the three teachers. The introduction of a curriculum in saxophone teaching would primarily act as a way to increase the status of the Swedish art and music schools in the municipalities according to the teachers. Based on the results, it is concluded that saxophone teachers at the Swedish art and music school should be perceptive to their student's needs and a curriculum for saxophone teaching should support perceptiveness. Finally, the study concludes that a curriculum can be instrument-specific, experience-oriented and can describe pedagogical work methods that teachers can use in their work with saxophone students.

Syftet med studien är att undersöka instrumentallärares tillvägagångssätt och förhållningssätt till den första lektionen med en ny elev eller grupp. Målet är att fördjupa kunskapen om vilka undervisningsstrategier som används och vad som värderas som viktiga inslag i en elevs första instrumentlektion. I studien intervjuas fem instrumentallärare kring ämnet och med hjälp av litteratur och tidigare forskning visar det sig att alla lärarna har en medvetenhet kring den första lektionen och att deras sätt att utforma den är, till viss eller stor del, formad av deras egna erfarenheter som elev.

I denna studie undersöktes lärares och föräldrars uppfattningar om El Sistema. Syftet med studien var att ta reda hur lärare och föräldrar upplever att El Sistema påverkar elevernas språk, finmotorik och koncentration, hur lärarna upplever att deras arbetsmiljö påverkas av El Sistema samt hur föräldrarna upplever att El Sistema påverkar deras eget engagemang för skolan. För att samla in data genomfördes kvalitativa intervjuer med två lärare och tre föräldrar. Resultaten presenteras i två kapitel, ett för lärarna och ett för föräldrarna. I texten varvas citat med utskrivna tolkningar av intervjumaterialet. Resultatet visar att lärarna och föräldrarna generellt är väldigt positiva till El Sistema, både till ämnesinnehållet, de synergieffekter som El Sistema bidrar till samt till upplevelsen av El Sistema i stort. Alla informanter upplever att elevernas språk förbättras av El Sistema och båda lärarna upplever att eleverna får bättre finmotorik och koncentration av att delta i El Sistema. Två av tre föräldrar upplever att de har lärt känna fler föräldrar genom El Sistema. Resultatet framhåller El Sistemas funktion som utbildningsenhet och social knutpunkt. Resultatet kan vara till nytta som evidens när El Sistemas, eller för den delen all kvalitativ musikundervisnings, fortsatta existens diskuteras.

Syftet med föreliggande studie har varit att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur sex musiklärare inom ’en-till-en’ undervisning förhåller sig till att skapa och upprätthålla en relation gentemot deras elever i kulturskolan. Tidigare studier föreslår att lärare måste upprätthålla en komplex tvådelad relation som både tillhandahåller den auktoritära- och den personliga lärarrollen. Detta sätt att betrakta lärarrollen kallas för Persona, ett begrepp som är centralt i uppsatsen. Lärarnas utsagor har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod och temana som skapades presenteras och kopplas samman med den teoretiska utgångspunkten att lärare har två roller att upprätthålla vad gäller relationen gentemot eleven. Resultatet visar att den personliga relationen är av stor vikt för informanterna då den synliggör elevens styrkor och svagheter; således kan lärarna individanpassa undervisningen för eleverna. Denna relation skapas och upprätthålls via lärarens intresse för eleven. Detta intresse yttrar sig bland annat genom mellanmänskliga samtal under lektionerna. Dock så bör inte detta intresse vara lektionens enskilda fokus. Utifrån intervjuerna framgår det att lärarna även måste tillhandahålla mer auktoritära och opersonliga lärarroller för att eleven faktiskt ska lära sig något. Dessa två lärarroller ska alltså inte ses som dikotomier, utan ska istället användas som komplement för varandra., The purpose of this study has been to, with the help of qualitative interviews, examine how six music teachers in ’one-to-one’ tuition relate to creating and upholding a relationship in regards to their students in music schools. Earlier studies suggest that teachers must uphold a complex two-parted relationship that involves the teacher both as an authority and in a more personal role. This way of observing the teacher role is called Persona, a term central in this essay. The statements of the teachers have been analysed with the help of thematic analysis and the themes which were created are presented and connected with the theoretical perspective that teachers have two roles to uphold when it comes to the relationship towards the student. The result of the study shows that the personal relationship is of great importance for the informants as it throws light upon the students strengths and weaknesses. This makes it possible for the teachers to customize the education to fit the student. The relationship is created and upheld on the basis of interest that the teachers have for their students. This interest makes itself shown, among other ways, through interpersonal conversations during the lessons. The teachers interest in their student shouldn’t be the single focus of the lesson though. Based on the interviews, it appears that the teachers also must provide more authoritarian and impersonal teacher roles in order for the student to actually learn anything. These two teacher roles should in other words not be seen as dichotomies, but should instead be used as a complement to each other.

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen för pianoelever i kulturskolan ser ut med fokus på ensemblespel och samspel samt i vilken mån denna förbereder inför högre studier inom musik. I studiens bakgrundskapitel presenteras kulturskolans historia och uppdrag, kraven för ensemblekurserna på gymnasiet samt pedagogiska tankar inom pianoundervisning. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts med pianopedagoger i kulturskolan och analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar hur pedagogerna resonerar kring sin undervisning och vilka metoder och hjälpmedel de använder för att ge sina elever möjligheten att utveckla sin samspelsförmåga och ensemblevana. Slutligen diskuteras resultat, teori och metod i förhållande till varandra och bakgrunden.

Studiens syfte är att synliggöra hur föräldrar upplever sin delaktighet i sitt barns musicerande på tvärflöjt. Studien är främst kvalitativ med pragmatismen som teoretisk utgångspunkt. I studien genomfördes och användes fyra halvstrukturerade intervjuer med föräldrar vars barn spelar tvärflöjt som underlag för analys. Studien använde sig också av en kvantitativ metod då en enkät användes för en närmare undersökning av fältet och som inspiration till intervjufrågorna. Enkäten vände sig till vårdnadshavare vars barn spelar tvärflöjt och besvarades av 64 personer. Resultatet visar att föräldrar upplever sin delaktighet i sitt barns musicerande genom att på olika sätt vara delaktig i barnets musicerande bland annat genom att visa intresse och lösa barnets problem som uppkommer i samband med musicerandet på tvärflöjt. Resultatet visar också att föräldrarna upplever utmaningar i att vara delaktig i sitt barns musicerande på tvärflöjt främst på grund av föräldrarnas musikaliska kunskaper men också tid och ork. Slutsatsen är att föräldrar upplever sin delaktighet som varierande i sitt barns musicerande men att deras attityd och uppfattning kring musik och barnets musicerande är genomgående positiv., The aim of this study is to make visible how parents experience their involvement in their kid’s flute playing. The study is a qualitative study with pragmatism as its theoretical framework. In this study four half structured interviews with parents whose kids play the flute was used as basis for the analysis. This study also used a quantitative method in the form of a survey that was used to examine the field and for inspiration for the interview questions. The survey was directed to parents whose kids play the flute and was answered by 64 parents. The result of this study shows that parents experience their involvement in their kid’s flute playing by being involved in different ways for example by showing interest and to solve their kid’s problems that arise when the kid is playing the flute. The result also shows that parents experience challenges in their involvement with their kids playing the flute mostly because of their limited musical knowledge but also because of lack of time and energy. The conclusion of this study is that parents experience their involvement in their kid’s flute playing as variated but that the parent’s attitude and perception of music and the fact that their kids are playing the flute is throughout positive.

The aim of this thesis is to critically investigate the discourses of Sweden’s Art and Music Schools (SAMS, kulturskolor in Swedish) connected to policy processes for the democratisation of music education for all children and adolescents. A further aim is to contribute to knowledge on the development and enactment of policy processes for the democratisation of music education. The empirical material is based on focus group conversations with sixteen SAMS leaders and policy documents related to SAMS. The overall research questions are as follows: (1) What discourses of inclusion and exclusion constitute and are constituted by leadership positioning in relation to policy processes for the democratisation of music education? (2) How is the enactment of policies constituted within and through SAMS leaders’ discursive practices? (3) How is the inclusion of all children constituted within and through SAMS leaders’ discursive practices and within and through policy documents with relevance for SAMS?SAMS were originally developed as a loosely coupled system of locally shaped schools for learning musical instruments. Gradually, they have embraced other subjects like dance, drama and the visual arts, along with different forms of collaboration with the compulsory school system. The inclusion of all children and the training of professional musicians have been part of the rationale for the development of the system. However, the inclusive aim of SAMS has been problematised in policy and research, exposing an unfulfilled democratic potential.The theoretical framework of the thesis constitutes of discourse theories – Foucauldian discourse analysis and discursive psychology – and policy theories. Among the concepts applied are discourse, regime of truth, policy enactment and policy cycle.The results show that several discourses constituted by and constituting subjectivity are at play: multicentric inclusion discourse, normalisation discourse, specialisation discourse, market dis

Studiens syfte är att undersöka vad stråkpedagoger har för attityd och syn på begreppet genrebredd samt hur detta kan relateras till undervisning på musik- och kulturskola. Studiens teoretiska ramverk utgörs av diskurspsykologi. För att undersöka detta har fokusgrupper använts som metod där stråkpedagoger inom musik- och kulturskolor har fått diskutera sina synsätt på genrebredd. Gruppsamtalen spelades in med både ljud och bild för att sedan transkriberas. Transkriptionerna analyserades med diskursanalys för att urskilja vilka tolkningsrepertoarer som framträder i samtalen. I resultatdelen beskrivs de olika tolkningsrepertoarerna som framträtt. Stråkpedagogerna ger utlopp för en variation av tolkningsrepertoarer som presenteras genom två huvudteman: Genrebredd som beroende av flera faktorer samt Genrebredd i undervisningen. Vissa av tolkningsrepertoarerna är kontrasterande mot varandra och vissa innefattar variationer inom dem själva. De mest förekommande synsätten hos lärarna är enligt resultatet, att genrebredd beror mycket på deras egen bakgrund, samt att genrebredd ses som ett verktyg för att möta eleven. Samtliga lärare ger dock uttryck för en tolkningsrepertoar där genrebredd ses som ett viktigt arbete. I diskussionen lyfts resultatets mest framträdande tolkningsrepertoarer för att diskuteras i relation med tidigare presenterad litteratur och forskning samt till det teoretiska perspektivet., The purpose of this study is to examine string teachers’ attitudes and views towards the term genre width and how this could be related to string education in Swedish community school of music. The theoretical framework of the study is discourse psychology. To examine this, focus groups were used as method where string teachers within Swedish Community Schools of music has discussed their point of views on genre width. The conversations were recorded by video and audio to later be transcribed. The transcriptions were analyzed with discourse analysis to distinguish the various interpretative repertoires. The string teachers provide an outlet for a variety of interpretative repertoires, which is presented in two main themes: Genre as dependent of several factors and genre in teaching context. Some of the interpretative repertoires are contrasting to one another and some includes variations within themselves. The most occurring of the teachers’ views seems to be that to broadening the genre, are dependent on their own background, and that it is looked upon as a tool for meeting the student. All teachers express an interpretative repertoire where genre width, is looked upon as an important work. In the discussion, the most highlighted interpretative repertoires of the results are being related to previous research and presented literature and to the theoretical perspective.

I mitt arbete som musiklärare i både skola och kulturskola har jag träffat barn som har autism. Dessa möten gjorde mig intresserad av undervisning och autism. Den här uppsatsen beskriver därför mitt möte med ett barn med autism som jag undervisar i viola. Syftet med detta arbete är att belysa undervisning i viola med elever som har autism. Forskningsfrågorna är: Vilka utmaningar möts jag av i undervisningen med ett barn med autism och hur påverkas mina metodiska val av det som sker samt vilka reflektioner gör jag som lärare över det som sker? Uppsatsen utgörs av en fallstudie baserad på loggboksanteckningar. I resultatet presenteras följande teman: Motstånd, fantasti och initiativ. Min förhoppning är att uppsatsen kan inspirera andra musiklärare till goda musikaliska möten elever med autism.

Syftet med föreliggande studie har varit att beskriva och analysera hur kulturskolelärareuppfattar och formar sitt professionella lärande och utveckling i förhållande till elevernas undervisning. I studien har fokus legat på att studera en pågående aktionsforskningsprocess i form av lärares återkommande kollegiala samtal kring tankar, handlingar och erfarenheter av undervisningen i Kulturskolan. För att uppnå syftet har jag utgått ifrån dessa frågeställningar: Hur uppfattar lärarna a) sitt deltagande i kollegiala samtal och b) tillgång tillforskares handledning i samtal kring undervisningspraktiken? Hur beskriver lärarna i det gemensamma kollegiala samtalet sina handlingar i undervisningenmed kulturskoleeleven? Hur kan kulturskolelärares delade reflektioner kring undervisnings erfarenheter bidra till professionell utveckling och lärande?Iaktionsforskningsprojektet deltog åtta kulturskolelärare och kommunens skolforskare. Socialkonstruktionism har utgjort teoretiskt ramverk där interaktioneni form av samtal och dialog (Bakhtin, 1981) i Communities of practice(Wenger, 1998) betraktas som centrala för lärande och utveckling. Resultatet visar hur ett professionellt lärande lett till utveckling genom att aktionsforskningsprojektetgett lärarna nya tankar vilket har resulterat i ett förändrat agerande i kulturskolepraktiken. På så sätt har kulturskolelärarnas identitet satts i rörelse från ett individuellt, via ett kollegialt mot ett kollektivt perspektiv på elevernas lärande och undervisning.

Syftet med studien är att ta reda på vilka motivationsfaktorer som elever i olika ensembler på kulturskolan erfar och om det skiljer sig något mellan fokusgrupperna. Bakgrundskapitlet belyser litteratur och tidigare forskning inom området motivation, instrumentalspel och gruppsykologi. Arbetets vetenskaps- och kunskapsteoretiska utgångspunkter är interpretativism och konstruktionism. Studiens teoretiska perspektiv är fenomenologi med inriktning mot livsvärldsperspektivet. Studiens forskningsmetod innefattar semistrukturerade interjuver med fyra olika fokusgrupper från fyra olika ensembler på kulturskolan. Materialet analyserades utifrån tematisk analysmetod. I analysen av resultatet har två övergripande teman, sociala- och musikaliska faktorer, framkommit. De sociala faktorerna berör elevers erfarande av att det är att umgås med vänner i ensemblen, träffa människor i olika åldrar, ha en god relation med sina lärare och att ha eget ansvar i ensemblen. Det framkom också att musicera tillsammans, att utvecklas på sitt instrument, lära sig av varandra och att medverka i konsertsamanhang var motiverande faktorer för att spela i ensemble. Ett antal icke motiverande faktorer framkom även bland annat tidsbrist, för svåra eller lätta låtar, olika åsikter i ensemblen och att vänner slutar i ensemblen. Skillnader gällande synen på medbestämmande, ensemblens funktion och medverkan på konserter har också framkommit. Avslutningsvis diskuteras, i förhållande till tidigare presenterad litteratur och forskning inom området, betydelsen av det sociala umgänget, musikaliska upplevelsen, medbestämmandet och tidsbristen., The purpose of this study is to find out what motivational factors pupils in different ensembles at the cultural school experience and if there is any difference between the focus groups. The background chapter illustrates literature and previous research in the area of ​​motivation, instrumental playing and group psychology. The work's scientific and knowledge theoretical principles are interpretativism and constructionism. The theoretical perspective of the study is phenomenology with a focus on the life-world perspective. The study's research method includes semi-structured interviews with four different focus groups from four different ensembles at the culture school. The material was analyzed based on the thematic analysis method. In the analysis of the result, two overarching themes, social and musical factors, have emerged. The social factors affect students' experience of being with friends in the ensemble, meeting people of different ages, having a good relationship with their teachers and having their own responsibility in the ensemble. It also emerged that playing music together, developing on their instrument, learning from each other and participating in concert contexts were motivating factors for playing in an ensemble. A number of non-motivational factors also emerged including lack of time, too difficult or easy tunes, different opinions in the ensemble and that friends quit the ensemble. Differences regarding the view of co-deciding the function of the ensemble and participation in concerts have also emerged. Finally, the results are discussed in relation to previously presented literature and research in the field. The significance of social interaction, musical experience, co-determination and lack of time was discussed in the concluding chapter.

Digitaliseringen i den obligatoriska skolan och samhället är ett faktum. Regeringen beslutade 2017 om en digitaliseringsstrategi för Sverige och prioriterade där skolväsendet som ett av nyckelområdena. Däremot omfattas kulturskolan inte av digitaliserings-strategin, och avsaknaden av styrdokument inom kulturskolan gör att undervisningen kan skilja sig åt beroende på var i landet undervisningen sker. Syftet med den här studien är att undersöka hur tvärflöjtslärare använder sig av digitala verktyg i sin undervisning och även att försöka se vad kulturskolan har för framtidsutsikter med tanke på digitaliseringen. I mars 2020 fick studien ytterligare ett syfte i samband med covid-19, och undersöker därför även hur covid-19 påverkade de kulturskolor som undersökts. Studien har utförts genom semistrukturerade interjuver med fem tvärflöjtslärare. Resultatet visar att det i tvärflöjtsundervisning numera används digitala verktyg för att spela upp bakgrunder som eleverna kan spela till, lyssna på musik, hitta noter online, användning av metronom och stämapparat och för att skriva egna noter. Digitala verktyg används även till kommunikation mellan lärare, elev och vårdnadshavare och för att föra anteckningar om vad som gjorts på lektionerna. Då det i tvärflöjtsundervisning finns traditioner för hur undervisningen ser ut sen tre hundra år tillbaka, argumenterar diskussionen för att det antagligen är en avgörande faktor som påverkar att digitala verktyg inte används mer än ovan konstaterat. Kulturskolans framtid styrs av lärarnas och rektorernas intressen. Det krävs intresserade lärare och möjlighet till fortbildning för att få digitalt kompetenta lärare. På så vis kan kulturskolan i framtiden bli mer anpassad efter digitaliseringen. Covid-19 resulterade i att två av kulturskolorna i studien gick över till distansundervisning och lärarna på dessa skolor fick då använda sig av digitala verktyg på nya sätt., Digitalisation in compulsory school and society is a fact. In 2017, the government decided on a digitalisation strategy for Sweden and prioritized the school system as one of the key factors. However, the Municipal School of Arts and Music is not included in the digitalisation strategy, and the lack of governance documents within the Municipal School of Arts and Music means that teaching can differ depending on where in the country the teaching is provided. The purpose of this study is to investigate how flute teachers use digital tools in their instruction, and also to see what prospects the Municipal School of Arts and Music has in regard to digitalisation. In March 2020, the study was given an additional purpose due to COVID-19, and additionally investigates how COVID-19 affected the Municipal School of Arts and Music that were part of the study. The study was conducted through semi-structured interviews with five flute teachers. The results show that in flute teaching, digital tools are now used to play backgrounds, listen to music, find sheet music online, using a metronome and tuner, and for the teachers to write their own sheet music. Digital tools are also used for communication between teachers, pupils and caregivers, and to note what has been done during the lessons. Since flute teaching has a tradition going back three hundred years, part of the discussion argues that this tradition is probably a decisive factor as to why digital tools are not used more than stated above. The future of the Municipal School of Arts and Music is governed by the interests of the teachers and principals. Interested teachers and opportunities for further training are required to obtain digitally competent teachers. Thus, the Municipal School of Arts and Music may in the future become more adapted to digitalisation. COVID-19 resulted in two of the Municipal School of Arts and Music in the study switching to online education, and the teachers at these schools then had to use dig

Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares arbete med rekrytering av bleckblåselever på svenska musik- och kulturskolor. Studien behandlar verksamma bleckblåslärares skildringar av strategier som används för att rekrytera elever och vilka utmaningar som de intervjuade bleckblåslärarna beskriver gällande rekryteringrelaterat arbete. Metoden som använts är fokusgruppsamtal där totalt nio lärare intervjuades i grupper à tre. Bearbetning och analys av det insamlade datamaterialet genomfördes med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Resultatet synliggör strategier som handlar om att bjuda in barn och föräldrar till musik- och kulturskolan för att prova instrument, vilket också beskrivs som en form av marknadsföring. Samtliga fokusgrupper beskriver också social gemenskap i form av förberedande bleckblåsgrupper, till vilka barn rekryteras för att senare rekryteras vidare till musik- och kulturskolans instrumentalundervisning. Samtidigt beskrivs utmaningar gällande inkludering av föräldrar i musik- och kulturskolans verksamhet. Avslutningsvis diskuteras musik- och kulturskolans marknadsföring och föräldrars förståelse för verksamheten i relation till det sociokulturella perspektivet., The purpose of the present study is to examine the teachers’ work on recruitment of brass students at Swedish music and cultural schools. The study processes active brass teachers’ depictions of strategies used to recruit students as well as what challenges the interviewed brass teachers describe about recruitment-related work. The method used in the present study is focus group interviews where a total of nine teachers were interviewed in groups of three. Processing and analysis of the collected data material was carried out on the basis of the sociocultural perspective. The result highlights strategies that involve inviting children and parents to the music- and cultural school to try out instruments are described, which is also described as a form of marketing. All focus groups also describe social community of preparatory brass groups, to which children are recruited and later recruited to the instrumental teaching of the music- and cultural school. At the same time, challenges regarding the inclusion of parents in music and cultural school activities are described. Finally, the marketing and parents’ understanding of the activities in relation to the sociocultural perspective.

I följande nummer av Tilde presenteras olika aspekter av den satsning som sker nationellt inom svensk Kulturskola. Kulturskolan befinner sig i ett förändringsskede där verksamheter breddas och dörrar öppnas för nya verksamhetsområden. Vi ser en utveckling från en kommunal musikskola till en bred kulturskola där ämnen som dans, drama, digitalt skapande, slöjd, litteratur och cirkus bjuds in. Regeringen har definierat olika utmaningar som kulturskolorna står inför. I syfte att kvalitetssäkra framtidens verksamheter satsas därför både på verksamhetsutveckling och pedagogiska insatser för kulturskolans anställda och presumtiva lärare. I detta temanummer görs några nedslag som belyser hur Kulturskolan tagit plats i det akademiska sammanhanget., The following issue of Tilde presents various aspects of the project that is taking place nationally within the Municipal Swedish Cultural School. The cultural school is in a phase of change where activities are broadened and doors are opened for new areas of activity. We can see a development from a municipal music school to a broad cultural school where subjects such as dance, drama, digital creation, handicraft, literature and circus are invited. The government has defined various challenges that cultural schools face. In order to ensure the quality of the activities of the future, investments are therefore made in both business development and pedagogical initiatives for the cultural school's employees and prospective teachers. In this thematic issue, some influences are made that shed light on how the School of Culture has taken its place in the academic context., I publikationen felaktigt: ISSN 1103-8470.I publikationen felaktigt: ISBN 978-91-7264-535-6.

I följande nummer av Tilde presenteras olika aspekter av den satsning som sker nationellt inom svensk Kulturskola. Kulturskolan befinner sig i ett förändringsskede där verksamheter breddas och dörrar öppnas för nya verksamhetsområden. Vi ser en utveckling från en kommunal musikskola till en bred kulturskola där ämnen som dans, drama, digitalt skapande, slöjd, litteratur och cirkus bjuds in. Regeringen har definierat olika utmaningar som kulturskolorna står inför. I syfte att kvalitetssäkra framtidens verksamheter satsas därför både på verksamhetsutveckling och pedagogiska insatser för kulturskolans anställda och presumtiva lärare. I detta temanummer görs några nedslag som belyser hur Kulturskolan tagit plats i det akademiska sammanhanget., The following issue of Tilde presents various aspects of the project that is taking place nationally within the Municipal Swedish Cultural School. The cultural school is in a phase of change where activities are broadened and doors are opened for new areas of activity. We can see a development from a municipal music school to a broad cultural school where subjects such as dance, drama, digital creation, handicraft, literature and circus are invited. The government has defined various challenges that cultural schools face. In order to ensure the quality of the activities of the future, investments are therefore made in both business development and pedagogical initiatives for the cultural school's employees and prospective teachers. In this thematic issue, some influences are made that shed light on how the School of Culture has taken its place in the academic context., I publikationen felaktigt: ISSN 1103-8470I publikationen felaktigt: ISBN 978-91-7264-535-6

This essay is a qualitative study that examines the relationship between the Swedish kulturskola (non-compulsory cultural school for children and young adults), the non-profit cultural life and the phenomenon of lifelong learning. It raises the question wether teachers in the cultural school have a plan for their students lifelong learning or not; what their experience is of collaboration with the non-profit cultural life and if they take any concrete actions to facilitate the students entry into the local cultural life as amateur cultural practitioners. The theoretical framework is the situated learning theory by Lave & Wenger and the context of action theory by Dreier. Six teachers have been interviewed in the study. The result of the study is that the teachers see great values of their students lifelong learning, however, the collaboration with non-profit cultural associations is not always easy because of differences in perspective. It is helpful if the teacher him-/herself has the possibility of being personally engaged in, or at least has experience from, the non-profit cultural life, in order to be able to bridge the gap that arises for students trying to enter the adult cultural world. It is also suggested that teachers need to be given enough resources and support to be able to participate in collaborations with the associations of the local non-profit cultural life. The matter of students’ lifelong learning is urgent not only for the individual student or cultural organizations, but also for the society as a whole.

Varför stängs kulturskolorna med hänvisning till pandemin? Det drabbar bara barn och ungdomar. Nyttan är minimal för att minska smittspridningen och vinsten bara symbolisk. Kommunerna framstår som handlingskraftiga.

One point of departure of this study is the intensified national interest at the policy level in Swedish kulturskolor (Community Schools of Music and Arts) as an inclusive and accessible institution. Yet, the field can be described as torn between tradition and change. The field’s tra- ditional features can be understood as associated with the music field’s institutional discourses. The aim of the study is to deepen our understanding of Swedish kulturskolor as a field in relation to the political mission to strive for widening participation. The theoretical perspective of Bourdieu is applied at an overarching level, supplemented with discourse theo- retical perspectives. Discourses are understood as resources in actors’ positioning in the field. This mixed-methods study is based on a survey of 2413 sixth-graders, focus group conversations with 18 teachers, and interviews with five principals of seven kulturskolor. The results of article I identify the typical student as a Swedish-born girl with well-educated parents, in line with Bourdieu’s theory of cultural reproduction. It is suggested that a “kultur­ skola-appropriate habitus” contributes to children’s satisfaction in their studies. In article II–IV, teachers’ and principals’ strategies for widening participation incor- porated various measures from inclusion in existing tradition to inclusion through a wide range of flexible and short-term courses. The strategies and positions are interpreted as orthodox versus heterodox strategies to legitimize the programmes. The theoretically informed conclusions describe the field as heteronomous and affected by media, politics, and economics – a phenomenon interpreted as comprising cross-field effects. Despite the field’s diminishing autonomy, teachers and principals are seen as power- ful actors who are encouraged to take action in shaping conditions for participation in the kulturskolor of the future.

Föreliggande rapport rörande drama/teater i kulturskolan bygger på en undersökning av drama- och teaterpedagogers uppfattningar om sitt arbete och dess villkor. Drama/teater i kulturskolan präglas av en kombination av två olika traditioner: dramapedagogik och teater som konstform. Inom denna kombination betonas den ena eller den andra traditionen olika mycket beroende av olika drama- och teaterpedagogers och kulturskolors inriktning.

Undervisningen i ämnet drama och teater i svensk kulturskola har inte några nationella mål att förhålla sig till. Ibland finns det lokala kursplaner med de ser olika ut och är av olika karaktär. Pedagogens utbildning, kompetens, erfarenhet och egen syn på ämnet kan därför förmodas ha stort inflytande på undervisningens utformning. Drama och teater har heller inte samma sätt som t.ex. musikämnen tradisionellt haft en koppling till det professionella kulturlivet. När ämnet införlivades i den framväxande kulturskolan handlade målen för verksamheten snarare om barn och ungas utveckling och rätt att uttrycka sig än att se till att försörja scenkonsten med nya skådespelare, Trots drama- och teaterpedagogernas autonomi och frihet att utforma verksamheten har en relativt likartad undervisning till struktur och innehåll tagit form. Detta blir tydligst utifrån en nyligen genomförd enkätundersökning av ämnet drama och teater i kulturskolan i Sverige. Undersökningen är den första i sitt slag och ger en rik bild av 115 drama- och teaterpedagogers syn på den egna undervisningens syfte, utformning och vilkor. Ett vanligt sätt att arbeta med en grupp i drama eller teater under ett läsår är att pedagogen först arbetar med gruppetablering, sedan väljer gruppen och pedagogen tillsammens en pjäs eller ett tema for en pjäs som de sedan utforskar och så småningom resulterar arbetet i en föreställing. Eleverna har ofta stort inflytande på val av repertoar. Sammanfattningsvis kan kärnan i undervisningen i ämnet drama och teater i svensk kulturskola kategoriseras som personlig utveckling, demokratisk medborgarbildning, grupptillhörighet, kreativitet och lust, teaterkunnande samt uppleva och uttrycka.

Denna presentation tar sin utgångspunkt i de didaktiska utmaningar som kan identifieras när frivillig musikundervisning möter didaktiska teorier. Presentationen använder sig av Frede V. Nilsens analyser av musikundervisningens didaktik såsom den framstår i Almen Musikdidaktik. Detta kombineras med teorier om relationell pedagogik, relationell estetik, social estetik samt estetisk kommunikation, för att lyfta frågor och dryfta vad som särskiljer och kännetecknar musikundervisning och musikaliskt lärande utanför den mål-, innehålls-, och läroplanstyrda skolan, samt vilka möjligheter och utmaningar sådan undervisning medför. Vid mina två arbetsplatser, bedrivs utbildningar som utbildar studenter som förväntas undervisa i kulturskolor, studieförbund, folkhögskolor och andra utbildningsverksamheter som baserar sig på frivillighet och där det i liten grad finns centraliserad styrning. I arbetet med detta har frågor om vilken förståelse av didaktik som kan öka förståelsen för den verksamhet vi utbildar för växt sig allt starkare. Detta paper är en del i en process att skriva fram ett sådant underlag för en didaktik för (musik)undervisning på frivillig grund. Sveriges kommunala musikskolor växte fram från och med 1940-talet som en del av den nordiska folkbildningsrörelsen. Fokus låg främst på individuell undervisning i sång, samt spel av instrument inom den konstmusikaliska traditionen. Mot slutet av 1900-talet började andra konstarter utgöra en del av denna verksamhet och det har blivit vanligt att tala om kulturskolor. Trots att det inte finns något regelverk som föreskriver att alla kommuner måste erbjuda kommunala kulturskolor, finns det kommunalt finansierade kulturskolor i 283 av 290 kommuner och mer än 550 000 barn och unga deltar i verksamheten. Merparten av offentliga skolformer är målstyrda. I svensk kulturskola, liksom i många (ut)bildningsverksamheter som försiggår på fritiden, finns ingen statlig styrning och inga styrdokument (även om det kan finnas lokala såd

Denna presentation tar sin utgångspunkt i de didaktiska utmaningar som kan identifieras när frivillig musikundervisning möter didaktiska teorier. Presentationen använder sig av Frede V. Nilsens analyser av musikundervisningens didaktik såsom den framstår i Almen Musikdidaktik. Detta kombineras med teorier om relationell pedagogik, relationell estetik, social estetik samt estetisk kommunikation – kopplat till det sublima, för att lyfta frågor och dryfta vad som särskiljer och kännetecknar musikundervisning och musikaliskt lärande utanför den mål-, innehålls-, och läroplanstyrda skolan, samt vilka möjligheter och utmaningar sådan undervisning medför. Texten är en del av KIL-forsk och kommer ingå som en del av en antologi i deras regi. Vid mina två arbetsplatser, SMI och Stockholms universitet bedrivs kandidatprogram och andra utbildningar som utbildar studenter som förväntas undervisa i kulturskolor, studieförbund, folkhögskolor och andra utbildningsverksamheter som baserar sig på frivillighet och där det i liten grad finns centraliserad styrning. Båda lärosätena är också med i en satsning på snabbutbildning av pedagoger till kulturskola där totalt sex lärosäten (Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms konstnärliga högskola, Stockholms musikpedagogiska institut (SMI), Stockholms universitet och Umeå universitet) har fått uppdrag; Kulturskoleklivet. I arbetet med detta har frågor om vilken förståelse av didaktik som kan öka förståelsen för den verksamhet vi utbildar för växt sig allt starkare. Detta paper är en del i en process att skriva fram ett sådant underlag för en didaktik för (musik)undervisning på frivillig grund. Sveriges kommunala musikskolor växte fram från och med 1940-talet som en del av den nordiska folkbildningsrörelsen. Fokus låg främst på individuell undervisning i sång, samt spel av instrument inom den konstmusikaliska traditionen. Mot slutet av 1900-talet började andra konstarter utgöra en del av denna verksamhet och det har blivit alltm

I studien utforskades begreppet ”motivation” för att beskriva barn och ungas vilja att öva ett instrument. Med motivation menas det som får en person att känna lust till att göra något, ifrån vilket man ofta talar om inre och yttre motivation. I kapitel ett presenterades två viktiga vetenskapsmän inom ämnet, Harlow och Deci, som bidrog till den viktiga forskningen om ett av det viktigaste drivet av alla hos en människa, det så kallade inre drivet. Syftet med studien var att ta reda på vad elever på kulturskolan anser motiverar dem mer och vad som motiverar dem mindre till att öva sina instrument. För att kunna genomföra studien valdes att analysera resultaten genom ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Enkäter användes kvantitativt metodologiskt för att samla in svar från barn och unga i kulturskolan med frågor om deras musikaliska hemmiljö samt vad de anser motiverar dem mer och mindre. Studiens resultat ger en indikation om vad barn och unga blir mest motiverade av, nämligen att dessa barn och unga som svarade på enkäten till största del blir motiverade av sig själva, för att de finner det lustfyllt och roligt att spela sina instrument. I diskussionsdelen sammanfattades tankar kring resultatet samt idéer till eventuell fortsatt forskning.

Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har föreliggande studie som syfte att studera några instrumentallärare inom kulturskolan angående kreativitet i instrumentalundervisning. I bakgrundskapitlet tas litteratur och forskning som berör området kreativitet upp. Sju informanter intervjuades med semistrukturerad kvalitativ intervju som metod. Tolkningar av transkriptionerna gjordes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar att det fanns gemensamma uppfattningar om kreativitet. Kreativitet uppfattades av lärarna som att bryta sig ur etablerade tankemönster, skapande och att skapa nya idéer. Förutsättningar för kreativitet uppfattades vara trygga miljöer och att läraren är trygg i sin lärarroll. Elever ansågs vara kreativa men att det är läraren som lockar fram deras kreativitet. Vissa förutsättningar för elevers kreativitet var nyfikenhet, intresse och motivation. Resultatet visar att lärarnas egen utbildning har varit en källa till hur de uppfattar kreativitet. De viktigaste faktorerna var deras egna lärare och att få spela med andra vilket i sin tur har påverkat hur lärarna undervisar sina egna elever., From a hermeneutic perspective, the present study aims to examine how cultural school teachers perceive creativity and how these perceptions have grown. The background chapter presents literature and research that concerns the area of ​​creativity. Seven informants were interviewed with semi-structured qualitative interviews. Interpretations of the transcriptions were made by applying the hermeneutic circle. The result shows common views of creativity. Creativity was perceived as breaking out of established thought patterns, creation and creating new ideas. Prerequisites for creativity were perceived to be safe environments and that the teacher is comfortable in his or her teaching profession. The view was that all pupils are creative, but the teacher needs to attract creativity. Some prerequisites for students were curiosity, interest and motivation. The result shows that the teachers' own education has been a source of how they perceive creativity. The most important factors were their teachers and to play music in ensembles with others. In turn this have influenced how teachers teach their students today.

Syftet med studien är att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv undersöka hur några elever inom kulturskolan upplever förhållandet mellan motivation och övning. Bakgrundskapitlet belyser tidigare forskning och litteratur inom området motivation till att vilja öva. Studiens kunskapsteoretiska perspektiv är interpretativism och semistrukturerade intervjuer användes som metod där sex stycken elever intervjuades enskilt. Eventuella skillnader mellan begreppen spela och öva berörs och eleverna har sina egna uppfattningar om vad det innebär men också att det är svårt att hålla isär begreppen. Ibland samverkar begreppen och merparten av eleverna tycker att spela är det roligaste medan de övar mest hemma. Att kunna prata fritt om sin upplevda motivation till att öva ses av respondenterna inte som en självklarhet. När motivation kopplas till krav, prestation och tvång upplever eleverna att de inte finner det lika lustfyllt att öva eller att spela. Studien visar även att merparten av eleverna inte själva sätter upp egna mål med sin övning eller musicerande i sin helhet. Efter gymnasietiden vill respondenterna gärna studera vidare fast inte inom musik. De naturvetenskapliga ämnena lockar mer så som läkare, matematiker eller barnmorska. Resultatet diskuteras avslutningsvis med tidigare forskning och litteratur inom området för vad som gör elever motiverade till att öva., The purpose of this study is through a phenomenological approach explore how some pupils in a music school experience the relationship between motivation and practice. The background chapter illustrates previous research and literature in the area of motivation to practice. The theoretical foundation of the study is interpretativism and semi-structured interviews were used as a method where six pupils were interviewed individually. The terms play and practice and how they differ from each other is discussed, as well as the pupil’s own perceptions about what they mean and the difficult in keeping them apart. Most of the pupils enjoy playing over practice, while it’s most common to practice at home. To have the ability to talk freely about their motivation to practice is for the pupils not that obvious. When motivation is connected to performance and constraints the pupils experienced that they do not feel it’s enjoyable to practice or to play. The study also shows that most of the pupils do not set their own goals for their practice or playing in general. After graduating from the high school the pupils are looking to get a higher education, however occupations such as doctor, mathematician or midwife are more attractive than job related to music. Lastly the result is discussed together with precious research and literature within the field.

In the years around 1950 the first Music Schools – organized by the municipalities – started in Sweden. They were a result of local initiatives. They were not a part of the national school system. Instead their focus was on creating opportunities for children to learn to play an instrument in their spare time. They became so common that in 1970 they could be found in almost every municipality in Sweden. Even so, they were never authorised or controlled by the state. In this thesis I try to describe the ideology of the first local music schools around the year 1950. I try to find out what kind of traditions, ideas and other influences that shaped this ideology. I do that by comparing the ideology of the music schools to the characteristics of the popular education (in German: Bildung). Thereafter I try to do the same with the development of Schools of Arts around the year 1990. I do that in a hermeneutic tradition by using an idea- and ideology analysis from social sciences. My research questions are: Could the ideologi of the first music schools be described by comparing it with the characteristics of ”bildung”. Could the ideologi of the first schools of Arts be described by comparing it with the characteristics of ”bildung”. The ideology of the music schools was strongly influenced by the voluntary music education in grammar schools. That meant that the education was organized in semesters, one lesson per week and one child at a time. More focus was on the development of every childs´ability to play an instrument, less on the possibility to play together with other children or to sing. The ideology of the music schools was also influenced by popular education (Bildung). The schools aimed to give equal opportunities to all children to learn to play an instrument and learn about the ”good culture”. With that expression was meant classical music. The answer to my first question is that the ideologi of the music shools were influenced both from grammar schools and the, I slutet av 1940-talet bildades de första kommunala musikskolorna med det namnet. Deras bakgrund var dels den frivilliga instrumentalundervisning som erbjöds på läroverken, privat undervisning – inte minst på piano – samt undervisning inom militärmusiken och orkesterföreningar. Allt detta smälte samman till musikcirklar – ofta drivna av studieförbund – som sedan nästan undantagslöst drevs vidare i form av kommunala musikskolor. De lokala variationerna var många. På 1970-talet hade i stort sett alla kommuner en kommunal musikskola. I denna uppsats försöker jag beskriva de första kommunala musikskolornas ideologi runt år 1950, och sedan även beskriva de första kommunala kulturskolornas[1] ideologi runt år 1990. Detta gör jag genom att tolka de idéer, traditioner och ambitioner som kan ses i offentliga dokument, vetenskapliga texter och andra dokument som beskriver pedagogiska idéer som fanns och påverkade beslutsfattandet. Jag gör detta i en hermeneutisk tradition genom en idé- och ideologianalys hämtad från samhällsvetenskapen. Metodiskt arbetar jag med begreppet dimensioner. Dessa utgår från de begrepp som karakteriserar bildning. På så sätt använder jag bildningen som ett raster för att tydligare se musikskolornas och kulturskolornas respektive ideologi. Mina forskningsfrågor är: Kan de första kommunala musikskolornas ideologi beskrivas i relation till bildningsbegreppet? Kan de första kommunala kulturskolornas ideologi beskrivas i relation till bildningsbegreppet? Bildningsbegreppet jag använder är hämtat från Gustavssons och Varkøys beskrivningar av vad som kännetecknar bildning: Lärandet är en fri process Lärandet skapar sammanhang Lärandet skapar jämlikhet eller ojämlikhet Lärandet är icke-instrumentellt Organisationen av undervisningen på musikskolorna var starkt präglad av läroverken. Den innebar att musikskolorna var organiserade i terminer, en lektion i veckan och med starkt fokus på individen. Den enskilde elevens kunskaper i hanterandet av sitt instr