Search

By means of a narrative research synthesis, the aim of this article is to explore how the political dimension can or should be staged as a teaching and learning content in education for sustainable development (ESD). The study is limited to research literature dealing with the political dimension in relation to the phenomenon of conflict. Three approaches to the topic are identified: a socially critical approach (SCA), a social learning approach (SLA) and a radical democratic approach (RDA). Notably, SCA and SLA are already established in the research field, whereas RDA is a result of our synthesis. The scope of the synthesis is limited to these three approaches. We follow up the narrative research synthesis by comparing the three approaches to discern how the political dimension emerges as an educational content by using conflict as part of the teaching and learning activities. The main results are that all three approaches tend to downplay the political and produce political sameness. The article ends by suggesting possible directions for further research that would fruitfully translate the idea of the political dimension into educational settings and enrich the political dimension as a concept in ESD in both practice and research.

The first part of this chapter presents a pragmatist perspective on ethics and morals specifically based on the works of the American philosopher and educational reformer John Dewey (1859–1952). In this perspective, morals are not innate or fixed but are something that we learn, and this is a continuous process throughout life. We learn by experiencing moral situations that make us reflect on responsibilities and concerns that we have previously taken for granted. In this way, we gradually learn to be more sensitive to the specific circumstances that prevail in diverse moral situations and develop an intelligent sympathy. Furthermore, Dewey holds democracy as a moral ideal. In his view, democracy is way of life in which people with different experiences create new possibilities by influencing each other. The second part suggests two teaching principles based on the pragmatist perspective: (1) start in students’ moral experiences of concrete cases and 2) introduce ethical theory and language. These principles provide guidelines for teachers to organise their ‘ethical moves’ systematically in a way that supports a moral learning in line with the normative competency necessary for achieving the UN’s Sustainable Development Goals.

Undervisning och lärande av praktisk kunskap

Climate Change Adaptation and Human Capabilities explores learning, health, mobility, and play as climate capabilities and produces new insights into the depth of climate change impact on social life., Idag är många forskare och internationella aktörer inom det civila samhället, företagsvärlden och politiken överens om att globala klimatförändringar innehåller viktiga rättvisefrågor. Inför kommande klimatförhandlingar står den globala gemenskapen inför utmaningar som att ytterligare dra ned på klimatförändrande utsläpp och att anpassa sig till nuvarande och kommande klimatförändringar på ett sätt som överensstämmer med människors rätt till ett värdigt liv. Frågan hur parterna i kommande klimatförhandlingar ska väga olika nationer, sociala grupper och individers intressen och värderingar mot varandra är central. Vilka länder och aktörer bär ansvaret för att sårbara nationer, grupper och individer ges möjligheter att anpassa sig till framtida klimatförändringar? Trots att klimatförändringarna väcker viktiga etiska frågor och behovet av att klargöra vilka etiska överväganden som behöver göras inför kommande klimatförhandlingar är stort, saknas grundläggande etisk forskning om klimatförändringarnas värderingsdimension. Mot bakgrund av detta syftar projektet Ett rättvist klimat till att klargöra vilka grundläggande värden som hotas av klimatförändringarna. Projektets huvudfråga är: Är det möjligt att utveckla en övergripande klimatförändringarnas etik? För att besvara den frågan analyseras för det första talet om rättvisa bland forskare och internationella aktörer inom det civila samhället, företagsvärlden och politiken. För att kunna klargöra om klimatförändringarna hotar grundläggande värden, används för det andra en teori om grundläggande förmågor för att skilja ut centrala värden från mer marginella värden. För att utveckla en tydlig och inte enbart generell klimatförändringarnas etik utförs för det tredje en analys av norska icke-västerländska invandrares behov av grundläggande förmågor för att hantera och anpassa sig till klimatförändringarna. I denna sista del av projektet analyseras även frågan om vem som har ansvar för att se till att denna grupp människor kan, Climate Capabilities

This article suggests that environmental ethics can have great relevance for environmental ethical content analyses in environmental education and education for sustainable development research. It is based on a critique that existing educational research does not reflect the variety of environmental ethical theories. Accordingly, we suggest an alternative and more nuanced environmental ethical conceptual framework divided into Value-oriented Environmental Ethics and Relation-oriented Environmental Ethics and present two pragmatic schedules for analyses of the value and relation contents of e.g. classroom conversations, textbooks and policy documents. This framework draws on a comparative reading of some 30 key books and 20 key articles in academic journals in the field of environmental philosophy and reflects main traits in environmental ethics from the early 1970s to the present day.

The main purpose of this article is to introduce a discussion about ethics and mobility in a climate change context. This is accomplished through a con-ceptual analysis of holistic mobility as positive freedom drawing on both mobilities and capabilities research. The analysis interrelates both theoreti-cally and methodologically the fields of climate change ethics, the capabili-ties approach, and recent mobilities research to link social ethics issues to wellbeing in the context of climate change vulnerability and adaptation. The article relays capabilities research on mobility and builds on and de-velops the concept of holistic mobility drawing on the recent so-called mo-bilities turn in social science and the humanities. It is argued that the concept of holistic mobility as a capability, may fur-ther inform the significance of mobility as an analytical lens in climate change ethics. Holistic mobility is presented as an alternative concept to geographical and/or social mobility, which often underplay the existential dimension of mobility, mobility's mooring aspects as well as the interrela-tions between moving and mooring. Thus, the article concludes that it is important to highlight the simultaneousness of existential, geographical and social mobility and that "existential mobility" should be considered in cli-mate change ethics in order to get an informed notion of the moral challeng-es associated with the mobility-wellbeing-climate change nexus., Climate Capabilities

Climate Capabilities, FORMAS, Climate Change Education Research Network Southern Africa & Sweden

There has been much written of the potential positive impact in Environmental Education (EE) and Education for Sustainable Development (ESD). This article explores the reliance on deliberative democracy by the proponents of EE/ESD and whether or not they have justification for their beliefs. Specifically, participation and deliberation will be separated in order to identify any faults in these values that may prevent democracy – and therefore education – from addressing the problems of sustainable development and environmental concerns. Through a deconstruction of the relevant literature and a clarification of the lines of thought brought forth throughout the various arguments, it is shown that there are few good theoretical or empirical reason for advocating a deliberative democratic approach to EE/ESD as feverishly as some do. Instead, the case for an educational method and content based on the empirically observed characteristics of current liberal democracies will be made.

This paper presents an environmental ethical analysis of two Swedish out door education practices; I Ur och Skur and Naturskolan. The main aim of the analysis is to clarify whether it is possible to detect certain environmental ethical orientations in the particular out door education practices. The results of an in-depth reading of key texts from the selected out door education practices are presented using environmental ethical positions from the well-known intrinsic value discourse in environmental ethics, key positions in radical ecology and a theoretical framework from environmental psychology. The study shows a strong tendency towards instrumental transformative values of nature and ecogenic identifications with nature-others such as animals and rocks, which includes an anthropomorph and physiomorph circle of interpretation of nature experiences. Finally, based on the results we suggest a number of analytic questions that can be further developed into environmental content analysis of empirical data and text., Förutsättningar för miljömoraliskt lärande inom utbildning för hållbar utveckling: En tvärvetenskaplig undersökning av unga svenskars attityder, engagemang och handlingar

Public discourse indicates that e.g. researchers, churches, economists, lay people, climate experts, policymakers, artists and educators agree that climate change1 involves serious moral challenges to glocal communities. Still, with some exceptions moral philosophers and ethicists have not paid attention to the moral dimension of mitigation, adaptation and vulnerability. Thus, this chapter and this book are unusual voices in a slowly expanding field of crossdisciplinary climate change research in highlighting meanings of ethical aspects of climate change. The main purpose of this chapter is to identify and clarify the ethical content of current climate change discourse. This is accomplished by answering the question of what a climate change moral landscape would look like according to the Intergovernmental panel of climate change (IPCC)4 from the point of view of the capabilities approach (TCA). Thus, the results reported in this chapter stems from an ethical5 analysis of selected documents from IPCC’s fourth assessment report (AR4).6 This reading (or mapping) of IPCC is related to climate change philosophy, anthropology, theology and mobility research. Following this introduction, the second part produces a theoretical and methodological framework for the analysis and it also includes a short introduction to TCA. The third and main section presents results of the analysis. The final part includes conclusions and a discussion of the results as well as comments on and suggestions for further research., Climate Capabilities/Ett rättvist klimat, FORMAS

Klimatdidaktik syftar dels till att konkretisera utbildning för hållbar utveckling genom att ta fasta på ett specifikt miljö- och utvecklingsproblem - Klimatfrågan. Inte sällan behandlar utbildning för hållbar utveckling (ESD) -undervisning på svensk lärarutbildning tämligen allmänna och generella frågor. Boken erbjudar ett alternativ till detta. Vidare syftar boken till att klargöra på vilka sätt klimatförändringarna kan vara ämnesinnehållsdidaktiskt relevanta - såväl teoretiskt som i praktik. För det tredje syftar boken till att ge didaktisk och miljödidaktisk forskning en röst i en tämligen ensidig klimatdiskurs. Målgruppen är i första hand lärarstudenter vid svenska högskolor och universitet och yrkesverksamma lärare i den svenska skolan som inte tidigare arbetat med ESD eller med klimatfrågan i sin undervisning. Även andra aktörer inom utbildning och lärande för hållbar utveckling bör ha glädje av boken såsom utomhus-, och friluftspedagoger, studieförbund, världsnaturfonden, svenska naturskyddsföreningen, globala skolan och SIDA. En annan viktig målgrupp är forskare inom utbildning för hållbar utveckling och miljödidaktik, inte minst kan kapitalförfattarnas ämnesinnehållsorienterade fokus bidra till att berika doktoranders kunskap. Till målgruppen hör även anställda och studenter vid ämnesövergripande institutioner eller centra inom svensk högskola och universitet som sedan länge bedriver högre utbildning för hållbar utveckling men som kanske saknar en didaktisk problematisering av sin pedagogiska profil., Climate Capabilities/Klimaträttvisa, FORMAS

I detta kapitel introduceras en klimatdidaktisk triangel, fyra centrala klimatbegrepp och sju klimatdidaktiska riktningsgivare. De syftar både till att klargöra den syn på klimatdidaktik som författarna utgår från och till att användas av lärare och elever som utgångspunkter för sin klimatundervisning.

"Klimadidaktik" är ett exempel på att det även inom ett begränsat tillämpningsområde som klimat finns mycket att undervisa om och många olika undervisningsmetoder och sätt att motivera klimatundervisningen på. Detta innebär att man som lärare ställs inför ett antal valsituationer. Syftet med detta kapitel är att presentera tre tankeredskap som läraren kan använda sig av för att göra medvetna och ändamålsenliga klimatdidaktiska val. De tre olika klimatdidaktiska tankeredskap som här introduceras kan användas var för sig eller i kombination då läraren tar sig an klimatfrågan utifrån något eller några av de perspektiv som presenteras i bokens övriga kapitel. Tankeredskapen överlappar delvis varandra men har olika fokus., Ett rättvist klimat, FORMAS, 2008-2010

Ett rättvist klimat

Ett rättvist klimat