Search

Background: Diabetes Mellitus, specifically type 2 diabetes, represents a growing global health concern, with a prevalence predicted to reach 783 million by 2045. Type 2 diabetes leads to personal suffering, reduced productivity and significant health care cost. Selfcare is the most important cornerstone in the treatment of type 2 diabetes and patient education is a prerequsite for performing adequate self-care. Migrants show a risk of uncontrolled diabetes and the prevalence of type 2 diabetes in migrants, living in European countries, poses challenges as cultural and language barriers might affect health care outcomes Culturally appropriate diabetes education is important for improving glycaemic control and health outcomes in migrant populations. In the Swedish health care setting, diabetes care follows national guidelines and is predominantly provided in primary health care centers. However, criticism has arisen regarding the lack of tailored care for migrants, leading to less effective health care. This thesis explores patients’ competence and health providers’ cultural competence influencing patient’s self-care. Aim: The overall aim of this thesis was to gain knowledge that can contribute to optimising support of self-care in migrants with type 2 diabetes. The aim in study I was to compare foreign‐ and Swedish‐born persons, diagnosed with type 2 diabetes, to study whether there are dissimilarities in knowledge about diabetes mellitus and to study determinants of knowledge. The aim in study II was to describe the cultural competence of primary health care professionals that specialize in diabetes care and to examine related factors that affect cultural competence. In study III the aim was to describe the process of developing a culturally appropriate tool to support self-care in migrants with type 2 diabetes and in study IV the aim was to evaluate the feasibility of a culturally appropriate website, supporting self-care in migrants with type 2 diabetes. Methods, Bakgrund: Diabetes Mellitus (DM), särskilt typ 2 diabetes, representerar ett växande globalt hälsoproblem, med en prevalens som förutspås uppgå till 783 miljoner år 2045. Typ 2 diabetes leder ofta till personligt lidande och egenvård är den viktigaste hörnstenen i behandlingen, där kunskap och patientutbildning är en förutsättning för adekvat egenvård. Den svenska hälso- och sjukvården följer diabetesvårdens nationella riktlinjer gällande undervisning och diabetesvård, men det har framförts kritik på bristande kulturell anpassning för migranter, särskilt eftersom kulturellt anpassad patientutbildning påvisar förbättrade resultat gällande kunskap om sjukdomen och glykemisk kontroll. Prevalensen av typ 2 diabetes hos migranter i Europa utgör stora utmaningar, med kulturella och språkliga barriärer som kan påverkar migranter hälsa och forskning visar att migranter löper större risk för bristande kunskap om sin sjukdom och dålig glykemisk kontroll jämfört med den infödda befolkning. Den här avhandlingen utforskar hälsorelaterat beteende med fokus på patientens egenvård, patientens kompetens gällande diabetes samt kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal. Egenvård definieras som en dynamisk process som kräver kompetens, och som är baserad på kunskap, färdigheter, attityder och personliga egenskaper. Även kultur spelar en avgörande roll när det gäller att utföra egenvård och påverkar även föreställningar om hälsa och sjukdom. Kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal är av största vikt för att tillhandahålla kulturellt anpassad vård och inkluderar förståelse av hur kultur påverkar individer och hur vårdstrategier behöver modifieras därefter. Syfte: Det övergripande syftet med den här avhandlingen var att inhämta kunskap som kan bidra till att optimera stöd av egenvård hos migranter med typ 2 diabetes. I studie I var syftet att jämföra migranter och svenskfödda personer diagnosticerade med typ 2 diabetes, för att undersöka om det finns skillnader i k

Trafikverksskolans årsrapport för 2023

Bakgrund: Med ett ökat fokus på Corporate Social Responsibility (CSR) har hållbarhetschefer blivit avgörande för att integrera hållbarhetsprinciper i organisationens kärnverksamhet. Intressenter pressar organisationer att anta mer miljövänliga metoder, vilket leder till att organisationens hållbarhet blir en kritisk del av affärsstrategin. Med införandet av regler som Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) inom EU, står organisationer inför utmaningen att möta krav för hållbarhetsrapportering. Detta belyser hållbarhetschefers centrala roll i att navigera dessa svårigheter och driva organisatorisk förändring mot hållbarhetsmål. Syfte: Syftet med forskningsstudien är att undersöka hållbarhetschefer som en framväxande profession, deras perspektiv på arbetsrollens utveckling och dess påverkan på organisationsstrukturen. Dessutom ämnar studien att identifiera och analysera de kompetenser och färdigheter som krävs för att effektivt utföra rollen. Metod: Studien antar en kvalitativ forskningsmetod med fenomenografisk ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio hållbarhetschefer från olika branscher i Sverige för att samla djupgående insikter. Slutsats: Hållbarhetsinsatser ska integreras inom befintliga strukturer i organisationen istället för att skapa separata avdelningar som endast arbetar med hållbarhetsfrågor. Hållbarhetschefer navigerar i en komplex och ständigt utvecklande roll formad av lagkrav, samhällsnormer och etiska överväganden, vilket legitimerar deras position inom organisationen. Hållbarhetschefer har fått mer inflytande inom ledningsgrupper. Denna mångfacetterade roll kräver en omfattande kompetensuppsättning, inklusive teknisk expertis, affärsmannaskap och förmågan att navigera juridiska ramar. Även viktiga personliga egenskaper betonas såsom kommunikation, motivation och etiskt ledarskap, för att effektivt driva organisatorisk förändring mot hållbarhetsmål., Background: With the increasing emphasis on Corporate Social Responsibility (CSR), sustainability managers have become vital in integrating sustainability principles into core business operations. Stakeholders are pressuring organizations to adopt more environmentally friendly practices, leading to the emergence of corporate sustainability as a critical aspect of business strategy. With the introduction of regulations like the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) in the EU, organizations face challenges in meeting the growing demands for sustainability reporting, highlighting the pivotal role of sustainability managers in navigating these complexities and driving organizational change towards sustainability goals. Purpose: The purpose of this research study is to examine sustainability managers as an emerging profession, including their perspectives on the development of their job role and its impact on organizational structure. Additionally, the study aims to identify and analyze the competencies and skills required to effectively perform the role of a sustainability manager. Method: The study adopts a qualitative research method with a phenomenographic approach. Data were collected through semi-structured interviews with ten sustainability managers from various industries in Sweden to gather in-depth insights. Conclusion: Sustainability efforts should be integrated within existing organizational structures rather than creating separate departments solely dedicated to sustainability issues. Sustainability managers navigate a complex and constantly evolving role shaped by legal requirements, societal norms, and ethical considerations, which legitimizes their position within the organization. Sustainability managers have gained increased influence within management teams. This multifaceted role requires a comprehensive skill set, including technical expertise, business acumen, and the ability to navigate legal frameworks. Additionally, important person

Previous research has identified that digitalization has had a significant impact on the accounting industry, with the work role transitioning from manual paper-based tasks to being managed digitally. Within the digital transformation, the technology of automation is described as a central part but that has not yet achieved its’ full potential. The development is expected to accelerate in the coming years, bringing certain changes within the accounting industry. As of now, there are divided opinions on how the accountants’ role will transform, and which competencies will be needed as a result of this change. The aim of this study is to clarify the extent to which accounting firms use automation and how it has affected the work role- and competencies of accountants. The study is based on a qualitative method with empirical data from nine semi-structured interviews and one written response. The respondents consisted of nine accountants and one it-manager, who are employed at six different accounting firms. The respondents were selected for their varied experience and some for their roles at the firms. The study reveals that automation has transformed the accounting industry, as previous research has indicated. Many repetitive tasks have been replaced by technology, freeing up time for more value-creating activities. Consequently, changes in the professional role and competencies of accountants are expected, which will be highlighted in this study., Tidigare forskning har identifierat att digitalisering haft en stor påverkan på redovisningsbranschen, där det dagliga arbetet har beskrivits gått från att utföra manuellt pappersarbete till att nu genomföras digitalt. Inom den digitala transformationen beskrivs automatisering vara en central teknik men som ännu inte uppnått sin fulla potential. Utvecklingen förväntas gå allt fortare under de kommande åren vilket medför förändringar inom redovisningsbranschen och för de anställda inom branschen. Det föreligger delade meningar kring på vilket sätt redovisningskonsultens yrkesroll kommer förändras och vilka kompetenser som behövs till följd av förändringen. Syftet med studien är att klargöra i vilken omfattning redovisningsbyråer använder automatisering samt undersöka hur det påverkat redovisningskonsulters yrkesroll och kompetenser. Studien baseras på en kvalitativ metod där empiri samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer samt ett skriftligt svar. Respondenterna utgörs av nio redovisningskonsulter och en it-chef, som är anställda på sex olika redovisningsbyråer. De var eftertraktade respondenter som valdes ut för deras varierade erfarenhet och roller på byråerna. Några av de slutsatser som studien utvecklat är att automatisering, precis som tidigare forskning poängterat, förändrat redovisningsbranschen. Flertalet repetitiva arbetsuppgifter har ersatts av tekniken och frigjort tid för mer värdeskapande uppgifter. Det väntas därmed ske förändringar i redovisningskonsultens yrkesroll och kompetenser vilket kommer att belysas i denna studie.

Denna uppsats undersöker hur hierarkisk nivå påverkar effekten av två typer av prestationsutvärdering på inre motivation med fokus på autonomi och kompetens. Tidigare forskning indikerar att subjektiv prestationsutvärdering har en övervägande positiv effekt på autonomi och kompetens oavsett hierarkisk nivå. Andra studier visar att objektiv prestationsutvärdering kan ha en mindre positiv effekt på anställda på både hög och låg hierarkisk nivå, vilket kan begränsa deras autonomi och kompetens. Studien bygger på en kvalitativ metod. Våra resultat visar att hierarkisk nivå kan ha viss betydelse på effekten av utvärderingssystem på inre motivation. Vi finner att effekterna kan variera både mellan olika hierarkiska nivåer men även inom samma nivå. Resultaten visar även att individuella karaktärsdrag och tidigare arbetslivserfarenheter kan få betydelse för hur prestationsutvärdering påverkar inre motivation. Framtida forskning kan därför undersöka hur de anställdas motivationsfaktorer påverkar organisationers val av utvärderingssystem.

Med ökat fokus på hållbarhet och samhällsansvar inom företagsvärlden, står Volvokoncernen inför en kommande förändring för att rapportera enligt Corporate Sustainability Reporting Directive 2025. Direktivet utvidgar hållbarhetskraven och kräver att företag är mer transparenta än någonsin. Studien utforskar Volvokoncernen med syfte att se hur direktivet påverkar företagets redovisningssystem. Den fördjupar sig i hur de nya kraven påverkar vilken typ av data som samlas in, den utdata som kommer att presenteras i kommande årsredovisningar och de kompetenser som eftersträvas till följd av direktivet. Studien använder sig av en kvalitativ fallstudie som metod, där datainsamlingen består av semistrukturerade intervjuer och dokument. Resultatet understryker att Volvokoncernen först behöver färdigställa sin väsentlighetsbedömning för att följa dubbel väsentlighetskravet innan de kan bestämma vilken ny data som ska inhämtas samt presenteras. Vidare belyses att koncernen ännu inte är tillräckligt mogna för att integrera hållbarhetsdata i sina redovisningssystem. För att uppnå den kompetens som eftersträvas visar resultatet att samarbete och kompetensutveckling mellan företagets avdelningar är centralt.

The aim of the study was to examine how staff and managers at private shelters define quality in the work with victims of violence. Furthermore, the study aimed to examine what quality means in terms of knowledge and competence and what conditions the business provides its staff to achieve these requirements. The results show that quality is often governed by laws and quality indicators, with a focus on standardized methods. This can reduce flexibility and increase bureaucracy, which in turn negatively affects the quality of work with the client. The study confirms that a strict organizational view of quality ignores immeasurable aspects such as self-reflection and self-awareness, which the informants emphasize as important factors for quality in work with clients. The work criticizes the current structure and proposes the development of quality indicators that include occupational professionalism values ​​to achieve sustainable quality within sheltered housing.

In recent years, the interest and development of artificial intelligence has been extensive, and society is in the middle of the Fourth Industrial Revolution. Given the changes that have occurred, an interest to examine how this has affected the role of the controller arises, considering it is tasks as theirs that AI is now competing with. Therefore, the purpose of this study is to understand how AI is integrated into the role of the controller and how the surrounding environment influences AI-usage in this context. Hereby, the dynamic relationship between AI, practitioners, and the surrounding environment is considered by examining how technological advancements and human attitudes influence the use of AI. The study was conducted with a qualitative approach, where eleven respondents were interviewed in semi-structured interviews. The two selection groups consisted of actors within ERP systems and controllers. The collected data was analyzed through coding, identifying the following main themes: development, business and economic consequences, tasks, competence and attitude. The analysis of the empirical data was based on an integration of existing research along with the Technology Acceptance Model (TAM) and the theory of professions. The impact of AI was not equally prominent for everyone; however, where it had influence, AI was used as an assistant, working together with the controller to fulfill tasks. Furthermore, an indication of a shift in competence requirements was observed, where technical competence gained increased significance. Additionally, users' knowledge and perception of AI-tools influenced their attitude, with a lack of understanding leading to fear, while deeper understanding and positive experiences promoted acceptance. Consequently, attitude indicated significance for actual AI-usage. However, barriers such as unclear regulations, ethical and social considerations, and technical limitations were identified, requiring reflection for su, Sammanfattning Under de senaste åren har intresset och utvecklingen av artificiell intelligens (AI) varit explosivartad och samhället befinner sig mitt i den fjärde industriella revolutionen. Med grund i den förändring som skett är det av intresse att studera hur detta fått effekt på rollen som controller, då det är uppgifter som deras som AI konkurrerar med. Syftet med studien är därför att förstå hur AI integreras med rollen som controller samt hur den omgivande miljön har inflytande på AI-användningen i denna kontext. Härigenom beaktas den dynamiska relationen mellan AI, yrkesutövare och den omgivande miljön genom att undersöka hur tekniska framsteg och mänskliga förhållningssätt har inflytande på AI- användningen. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där elva respondenter intervjuades i semistrukturerade intervjuer. De två urvalsgrupperna bestod av aktörer inom affärssystem och controllers. Insamlade data analyserades genom kodning där följande huvudteman identifierades: utveckling, affärsmässiga och ekonomiska konsekvenser, arbetsuppgifter, kompetens och inställning. Analysen av empirin baserades på en integrering av existerande forskning tillsammans med de teoretiska modellerna Technology Acceptance Model (TAM) och professionsteori. Av analysen framkom att effekten av AI inte är lika framträdande för alla respondenter, där den däremot fått inflytande nyttjas AI som en assistent vilken tillsammans med controllern kan fullfölja arbetsuppgifterna. Vidare kunde även en indikation på skiftning i kompetenskravet observeras där den tekniska kompetensen fått ökad vikt. Även användarnas kunskap och uppfattning om AI-verktyg har inflytande över inställningen, där bristande förståelse kan leda till rädsla, medan en djupare förståelse och positiv upplevelse kan främja acceptans. Inställningen indikerar därefter få betydelse för den faktiska AI-användningen. Däremot identifieras hinder som otydlig

För att studie- och yrkesvägledare på ett professionellt vis ska kunna hjälpa individer att fatta välgrundade beslut krävs specifika kompetenser såsom att kunna förstå och tillämpa karriärteorier i praktiken. Forskning har visat att övergången för studie- och yrkesvägledare från utbildning till yrkesliv är relativt utmanande och att karriärteorier inte värderas högt inom professionen. Syftet med föreliggande studie har därför varit att bilda kunskap om hur studie- och yrkesvägledare tillämpar karriärteorier i yrkeslivet. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta verksamma vägledare som vid olika årtal tagit examen från Umeå universitet, därefter gjordes en tematisk analys av resultatet. De mest centrala slutsatserna är att studie- och yrkesvägledarna ofta omedvetet tillämpar karriärteorier. Utbildningen till studie- och yrkesvägledare har bidragit till en grundläggande kunskap om karriärteorier men att ytterligare praktisk övning hade behövts för att bättre förbereda studie- och yrkesvägledarna att använda teorierna som verktyg i yrkeslivet. Härutöver identifierades tidsbrist som en betydande utmaning för kompetensutveckling inom professionen. Karriärteorier anses utgöra grunden i vägledningssamtal men är inte den viktigaste kompetensen i yrket. Betydelsen av karriärteorier tenderar att minska med ökad yrkeserfarenhet. Nyare examenstagare värderar och tillämpar karriärteorier mer aktivt än de med äldre tagen examen. Avslutningsvis föreslås att vidare forskning behövs för att undersöka utbildningsanordnares syn på tillämpning av karriärteorier under utbildningen, samt om en sådan syn skiljer sig åt mellan de tre universitet i Sverige som erbjuder Studie- och yrkesvägledarprogrammet.

Den här studien tar upp problematiken kring studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Då forskarna uppfattat att vägledningen ofta nedprioriteras i de skolor som inte har någon anställd vägledare, blev ämnet studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar på mellanstadiet intressant att utforska. Vårt syfte är att undersöka hur mellanstadielärare ser på studie- och yrkesvägledning i undervisningen som en del av hela skolans ansvar. Med grund i kommunala styrdokument diskuterar vi hur detta påverkas. De frågor som besvaras i studien är: Hur ser mellanstadielärare på sin roll och ansvar för att främja elevernas valkompetens genom studie- och yrkesvägledning i klassrumsmiljön i förhållande till aktuella kommunala styrdokument? Har lärarna behov av stöd för att tillgodose skollag och läroplan gällande studie- och yrkesvägledning? Vilka är dessa isåfall? De teoretiska begrepp forskarna utgått ifrån var symbolisk interaktionism, roller, handlingshorisonter samt habitus. Med hjälp av dessa kunde resultatet analyseras utifrån hur den sociala interaktionen mellan kollegor samt kunskap kan påverka arbetet med studie- och yrkesvägledning. Genom den kvalitativa metoden kunde forskarna använda semistrukturerade intervjuer där informanterna tilläts berätta sina uppfattningar. Resultatet av de intervjuer som genomfördes innebar i sin helhet en kunskapsbrist. Kunskap om vad studie- och yrkesvägledning innebär och hur det kan implementeras i mellanstadiet. Forskarna drar slutsatser om lärarutbildning, kommun och ledning som bristande.

Many students cancel their studies in adult education and a lack of knowledge in adult pedagogics makes it difficult to support students with neuropsychiatric disability and a need for extra support in class. The need for support measures is often discovered late or not at all which further results in school failures. The purpose of this study is to describe and analyze counselors' work in adult education and how they help students in need of extra support. The experience of eight meritorious counselors in the northern part of Sweden has been raised using semi-structured interviews. Through a thematic analysis,they show that relationship building, earlier school failure and a structured workplace are important factors in discovering the need for extra support. The need for an awareness of colleagues’ competencies and who is responsible for what are two things that are discussed in this study. Further research is needed to be done from the students’ perspective for further knowledge and points of view from both sides and whether the result from this study is consistent with the students’ experiences., Många elever avbryter sina studier inom den kommunala vuxen utbildningen och brist på kunskap inom vuxenpedagogik försvårar arbetet med att stötta elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med behov av extra anpassning. Behovet av stödåtgärder upptäcks oftast försent eller inte alls vilket resulterar i ytterligare skolmisslyckanden. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledares arbete inom vuxenutbildningen och hur de stöttar elever med behov av extra anpassning. Erfarenheter från åtta meriterade studie- och yrkesvägledare inom övre Norrland har lyfts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Genom en tematisk innehållsanalys visar de att relationsbyggande, tidigare skolmisslyckande och struktur inom verksamheten är betydande faktorer när det kommer till att upptäcka och implementera extra anpassningar. Behovet av en medvetenhet om kollegornas kompetenser och vem som ansvarar för vad är två saker som diskuteras under denna studie. Vidare forskning behövs studeras utifrån elevernas perspektiv för att få kunskap samt synvinklar från båda sidorna och om det resultat som framkommit i detta examensarbete överensstämmer med elevernas erfarenheter.

Antalet personer som diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) blir idag allt fler. Även inom högre utbildning ökar antalet personer med dessa diagnoser. Flera studier visar att de klarar studierna sämre, och att de känner sig mindre hemma inom högre utbildning. Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare (SYV) i den snäva vägledningen arbetar med studenter med NPF, samt vilka kunskaper de har om NPF och hur de gått till väga för att förvärva dessa. För att ta reda på detta formulerades de två frågorna Hur goda kunskaper upplever SYV att de har kring NPF? Hur har de förvärvat dessa? samt Vilka tillvägagångssätt använder SYV i den snäva vägledningen i samtal med studenter med NPF-diagnoser?. Den teoretiska förankringen görs i Lärandets tre dimensioner samt i Social Cognitive Career Theory och Tillgänglighetsmodellen. De två senare omarbetas till den konceptuella modellen Förutsättningar för utveckling och lärande. Studien har en kvalitativ ansats, och har gjorts med hjälp av sju strukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med SYV:ar inom högre utbildning. Studiens resultat är att majoriteten av intervjupersonerna upplever sina kunskaper om NPF-diagnoser som goda, eller åtminstone tillräckliga för att utföra uppdraget. Kunskaperna kommer från många håll, såsom närstående med NPF-diagnoser, SYVutbildningen, fortbildningar, eget läsande samt arbetslivserfarenheter. Vidare använder sig intervjupersonerna av ett antal olika verktyg för att vägleda studenter med NPF-diagnoser. Dessa innefattar bland annat pedagogiska verktyg såsom visuella hjälpmedel samt extra tydlighet i kommunikation och samtalsform. Flera framhåller vikten av att se individens behov snarare än dennes diagnos.

I takt med att demokratiska system världen över möter alltmer komplexa utmaningar har frågan om demokratins effektivitet blivit alltmer ifrågasatt. Jason Brennans epistokratiteori som argumenterar för ett epistokratiskt samhälle, där politiskt inflytande bör baseras på kunskap istället för allmän rösträtt, har framkallat betydande intresse och debatt. Denna uppsats ska genom en idékritisk metod utvärdera Brennans argument och premisser som presenteras i hans bok Efter demokratin. Genom en noggrann analys av han epistokratiska grunder, dess praktiska implikationer och de etiska frågor den väcker, syftar studien till att bedöma dess rimlighet och önskvärdhet. Uppsatsen inkluderar även argument från framstående kritiker som utmanar Brennans syn på politisk kunskap, beslutsfattande, rättvisa och jämlikhet. Slutsatserna pekar på att även om epistokrati kan erbjuda intressanta insikter för att adressera vissa av demokratins brister, innebär den också betydande risker och problem, särskilt när det gäller politisk jämlikhet och frihet. Teorin innehåller dessutom motsägelser, vilket minskar dess kredibilitet. Studien bidrar till den pågående akademiska debatten om demokratins framtid och utforskar alternativa regeringsformer som kan komplettera eller reformera de nuvarande demokratiska systemen för att bättre hantera dagens och morgondagens politiska utmaningar.

The purpose of this study is to identify opportunities and challenges with the digital onboarding process. Furthermore, it is desired to gain a deeper understanding of which aspects the employer values ​​in a recent IT-graduate without previous experience in consideration. The Covid-19 pandemic accelerated the digitization of the onboarding process, necessitating adaptations for remote work. This created a new dynamic where traditional methods were replaced by digital solutions to meet the emerging challenges. Moreover, the pandemic-induced changes in the employment landscape have heightened the competition, making it particularly challenging for recent graduates to enter these industries, exacerbating anxiety and stress among students transitioning to the workforce. Through qualitative interviews with both employees and employers, this study has been able to gather insights from both side of the onboarding experience. This study partly identifies critical gaps in the current digital onboarding practices, particularly the lack of interactive and engaging activities which are essential for fostering confidence in new employees, and partly the correlation between employee competency and employer expectations. The results indicate that effective onboarding enables quicker adaptation of work ethics, social integration and that productivity and engagement increases among new employees. Key elements such as the integration of digital tools, the balance of theoretical and practical knowledge, and the support for social integration within the workplace are critical for successful onboarding. Importantly, the study concludes that both new hires and companies would benefit from adopting a hybrid approach to onboarding, combining digital and in-person elements to enhance efficiency and improve experiences. This approach can help new IT graduates feel more satisfied with their jobs and stay with the company longer. The findings could help guide future research and the developme

The purpose of this study is to analyze job advertisements through a content analysis to identify which competencies are coveted by employers, their frequency, with the purpose to contribute with new information to give newly graduated accountants a better understanding of what is required to transition into the profession. The study is based on a content analysis of job advertisements. The empirical data has been contextualized with the theoretical framework to investigate which competencies are coveted in both theory and practice for newly accounting graduates. The literature review draws on a selected collection of scientific articles and books, providing an in-depth understanding of the most in-demand competencies. The study concludes that accounting graduates need a broad set of competencies to succeed in the job market. Communication skills, accuracy, organization, collaboration, service orientation, and a willingness to develop are the most coveted competencies. In contrast, competencies such as critical thinking, loyalty, and proactivity are mentioned less frequently. The findings indicate that a balanced competence-profile, incorporating both soft and hard skills, is crucial to meet the industry's demands and challenges., Syftet med studien är att genom en innehållsanalys analysera jobbannonser för att kartlägga vilka kompetenser som eftertraktas av arbetsgivare och dess frekvens, vidare ska detta bidra med ny information för att ge nyexaminerade redovisningsekonomer en bättre bild av vad som krävs för att enklare ta steget in i arbetslivet. Studien är baserad på en innehållsanalys av jobbannonser. Empiriinsamlingen har satts i kontext med litteraturen i den teoretiska referensramen för att undersöka vilka kompetenser som eftertraktas både i teori och praktik av nyexaminerade redovisningsekonomer. Litteraturgenomgången bygger på en utvald samling vetenskapliga artiklar och böcker som täcker forskningsområdet och ger en djupgående förståelse för de kompetenser som är mest eftertraktade. Från studien dras slutsatsen att nyexaminerade redovisningsekonomer behöver en bred uppsättning kompetenser för att lyckas på arbetsmarknaden. Kommunikationsförmåga, noggrannhet, struktur, samarbete, service och en vilja att utvecklas är mest eftertraktade, medan kompetenser som kritiskt tänkande, lojalitet och proaktivitet nämns mindre frekvent. Studien visar att en balanserad kompetensprofil som inkluderar både mjuka och hårda färdigheter är avgörande för att möta branschens krav och utmaningar.

Lindeborg, Bodil och Nakevski, Mile (2024). Specialpedagogers erfarenheter av och uppfattningar om extern samverkan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Denna studie förväntas bidra med kunskaper och insikter som kan hjälpa specialpedagoger att förbättra extern samverkan och därigenom förbättra/öka stödet och hjälpen för elever med ogynnsam utveckling. Utöver det är vår förhoppning att studien ska skapa en ökad tydlighet, förståelse och effektivitet i samverkan mellan specialpedagoger och andra verksamheter och professioner, för att kunna erbjuda eleverna ett optimalt stöd och underlätta deras utveckling och utbildning. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att identifiera hur specialpedagoger upplever samverkan med andra professioner i verksamheter utanför skolan och på vilket sätt de anser att det påverkar deras förmåga att stödja eleverna på ett adekvat sätt.För att uppnå syftet behandlas följande forskningsfrågor: Vilka möjligheter och utmaningar upplever specialpedagoger i samverkan med andra professioner i verksamheter utanför skolan? På vilket sätt anser specialpedagoger att samverkan med andra professioner i verksamheter utanför skolan påverkar deras möjlighet att stödja eleverna på ett adekvat sätt? Teori Studiens teoretiska referensram tar sin utgångspunkt i professionsteori och relationsteori, samt det specialpedagogiska relationella perspektivet. Metod Både kvantitativ och kvalitativ ansats har använts, med både enkäter och semistrukturerade intervjuer. Utifrån de fyrtiosju enkäterna valdes sex specialpedagoger ut, som därefter intervjuades, och deras svar, samt svaren från enkäterna, utgör studiens empiri. För att bearbeta 3 intervjumaterialet användes en tematisk analys där empirin också speglades mot studiens teoretiska begrepp. Resultat Resultatet

Enligt läroplanen ska barn ska inte begränsas av kön i deras framtida studie- och yrkesval, men redan i förskolan börjar barn etablera föreställningar kring kön och de gör då enklare könskodningar av sin omgivning. Skolan har möjlighet och ett uttalat ansvar att arbeta proaktivt med dessa könsföreställningar från det att vägledning blir tillgängligt i årskurs 1. Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare i årskurs 1 ser på arbetet med vid vägledning och hur de upplever att de arbetar normkritiskt med elevernas könsföreställningar. De teoretiska utgångspunkterna har varit Gottfredsons Theory of Circumscription & Compromise, Hodkinson & Sparks Careership och begrepp från Björman & Bromseths Normkritiskt Perspektiv. Kvalitativa intervjuer har genomförts med sex utbildade grundskollärare och resultatet från dessa intervjuer utgör grunden för analysen. I studien framkommer det att lärarna inte vet vad vid vägledning innebär, men att de genomför insatser som kan anses vara exempel på vid vägledning. Arbetet med att bryta könsföreställningar förekommer men upplevs vara bristfälligt. En avsaknad av studievägledare på skolorna framkommer, vilket gör att lärare inte kan få stöd i att öka sin kompetens inom vägledning eller få stöd i att planera vägledande insatser och genomföra dem som en integrerad del i ämnesundervisningen.

The aim of this thesis is to gain insights into which competencies librarians working at public libraries with makerspaces consider important to possess in order to perform their work, and how and from where they acquire these competencies. The study also examines whether the Swedish Library & Information science education has prepared the librarians in this study for this type of work. The method used is semi-structured interviews. The respondents are four librarians working at public libraries with makerspaces. The theoretical framework is Knud Illeris' expanded concept of competence. The findings show that the Library & Information science education prepares librarians with a basic approach needed to work in all types of libraries. Another finding is that competence development to cultivate the skills needed to specifically work in public libraries with makerspaces occurs more through networks and personal environmental monitoring. The study also concludes that specific skills and competencies needed for working in makerspaces are rather linked to qualities and attitudes related to the ability to acquire the competencies needed for the work such as curiosity, creativity, flexibility, social and pedagogical skills and ability to structure and organize one's work. The study also shows that organizational and collegial support are important for cultivating relevant competencies and developing the makerspace. The participants in the study request that the Library & Information science education should focus more on the learning situation, technology, and project management. Future research should focus more deeply on the challenges these librarians meet in this new type of libraries.

This essay is interested in the changes that have taken place in the view of competence among the civil servant. As a state employee, you are indeed employed on behalf of the authority, but by extension you are also appointed on behalf of the citizens. As the work is a socially useful mission, special requirements are placed on the work being done with special regard to democratic values such as legal certainty, the equal value of people and providing citizens with efficient and good service, a so-called special public ethos. Due to the sweeping social changes that society has undergone in the last twenty years, including increased globalization and digitization, different and increased demands are placed on working life today than before. These changed conditions have meant that the requirements for what an employee is expected to be able to do are more complex in today's working life, and the concept of competence has become an accepted term to describe the special requirements that are set in today's working life. Competence as a concept can be briefly described as that you as a person must be able to act appropriately based on a given situation, which places demands on something more than formal qualifications such as requirements for education and previous experience. By quantitatively analyzing the content of job advertisements for administrators at the Tax Agency, I have investigated changes in which qualifications and competences are in demand at two different times. I have then done a comparative analysis where I have identified similarities and differences based on three different themes, formal competence, informal competence and the civil servant role. The result shows that the requirements for competences linked to above all efficiency have increased, while descriptions of competences based on a common societal mission have decreased. The conclusion is that modern requirements for the competence of government officials have followed the gener, Sammanfattning Den här uppsatsen intresserar sig för vilka förändringar som har skett i synen på kompetens hos den statliga tjänstemannen. Som statsanställd är man visserligen anställd på uppdrag av myndigheten men i en förlängning är man också tillsatt på uppdrag av medborgarna. Eftersom arbetet utgörs av ett samhällsnyttigt uppdrag ställs särskilda krav på att arbetet sker med särskild hänsyn till demokratiska värden såsom, rättssäkerhet, människors lika värde och att ge medborgarna effektiv och god service, ett så kallat offentligt etos. Med anledning av de genomgripande samhällsförändringar som samhället genomgått de senaste tjugo åren med bland annat ökad globalisering och digitalisering så ställs det andra och nya krav i arbetslivet idag än tidigare. Dessa ändrade förutsättningar har inneburit att kraven på vad anställda förväntas kunna är mer komplexa i dagens arbetsliv och begreppet kompetens har blivit ett vedertaget begrepp för att beskriva dessa särskilda krav. Kompetens som begrepp kan kort beskrivas som att en person ska kunna agera ändamålsenligt utifrån en given situation vilket ställer krav på något mer än formella kvalifikationer såsom utbildning och tidigare erfarenhet. Genom att kvantitativt analysera innehållet i platsannonser för handläggare på Skatteverket undersöks i denna uppsats förändringar i vilka kvalifikationer och kompetenser som efterfrågas vid två olika tidpunkter. En jämförande analys har genomförts för att identifiera likheter och skillnader utifrån tre olika teman: formell kompetens, informell kompetens och statstjänstemannarollen. Resultatet visar att kraven på kompetenser kopplat till framför allt effektivitet har ökat samtidigt som beskrivningar på kompetenser utifrån ett gemensamt samhällsuppdrag har minskat. Slutsatsen är att moderna krav på kompetens hos statliga tjänstemän har följt den allmänna samhällsutvecklingen och har trängt undan traditionella offentliga värden såsom demokrati, rättssäkerhet och jämlikhet, ett s

Studien syftade till att erhålla en fördjupad förståelse för hur socialpedagogen beskrev sin yrkesroll och specifika kompetens inom det drogförebyggande arbetet i skolan i jämförelse med andra professioner. Studien avsåg även att få en ökad förståelse för hur socialpedagogen beskrev framgångsfaktorer och utmaningar inom yrkesrollen avseende frågan om att motverka droganvändning hos elever. Vid genomförandet av studien användes en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer med sex informanter som hade olika yrkestitlar. Vid bearbetningen av den insamlade datan användes tematisk analys för att underlätta identifiering och analys av teman. För att analysera hur organisatoriska strukturer kan påverka socialpedagogens yrkesroll och specifika kompetens inom det drogförebyggande arbetet tillämpades Human Relations som teoretisk förankring. Det socialpedagogiska perspektivet tillämpades som teoretisk förankring för att synliggöra hur det socialpedagogiska bidraget kan berika det drogförebyggande arbetet. Resultatet i studien visade på skillnader i socialpedagogernas delaktighet och arbetsbelastning i det drogpreventiva arbetet. Resultatet indikerade att socialpedagogerna var i behov av tydligare riktlinjer och ökat handlingsutrymme för att kunna påverka det drogförebyggande arbetet ytterligare. Studien betonade även vikten av att socialpedagogen hade en fungerande samverkan med övriga professioner och utomstående samhällsaktörer för att kunna tillgodose barnets behov och önskemål. Slutsatserna kunde dras att socialpedagogens yrkesroll och specifika kompetens har en stor betydelse i att bidra till elevernas psykosociala utveckling, och detta genom att skapa tillitsfulla relationer. Avslutningsvis synliggjordes vikten av att tydliggöra socialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom skolverksamheten för att samtliga socialpedagoger ska kunna arbeta utifrån likvärdiga riktlinjer och förutsättningar.

Motivation is vital to student learning. Previous research suggests that interactive digital textbooks may enhance students’ motivation in mathematics education. Nevertheless, this claim is not based on motivation theory. According to self-determination theory, the basic psychological needs of autonomy, competence and relatedness must be fulfilled to achieve intrinsic motivation. The present investigation utilizes a 17-item questionnaire to assess high school students’ sense of basic psychological needs when using interactive digital textbooks in mathematics. Moreover, the study investigates the relationship between these needs and emotional engagement, which reflects enjoyment and interest. Among the 74 students invited to participate, 63 returned the questionnaire. The results indicate that students’ senses of autonomy and relatedness were relatively high when using the e-book, whereas the sense of competence was low to moderate. Most notably, the e-book’s reward system only provided a moderate sense of progress. Emotional engagement correlated with autonomy (r=0.71, p<0.001), relatedness (r=0.63, p<0.001) and weakly to competence (r=0.39, p=0.003). The e-book’s reward system did not contribute to the weak association between competence to emotional engagement. The study provides new insights on interactive digital textbooks and motivation, that are based on motivation theory. However, the present sample is small, limiting the result’s generalizability. Larger studies are therefore encouraged to validate and further expand on the results.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet inkludering i förskolan och hur de arbetar kring inkludering. I samband med denna studie lyfts även förskollärarnas förhållningssätt utifrån egna erfarenheter och kompetenser, gällande inkluderingsarbetet i verksamheten. Vidare i studien lyfts förskolans fysiska lärmiljö och dess påverkan på förskollärarnas arbete med inkludering i förskolans verksamhet. I förskolans läroplan 2018 nämns vikten av förskollärarnas uppdrag beträffande barns delaktighet och inflytande i förskolan. Detta kan relateras till begreppet inkludering. Förskollärarna upplever att inkluderingsbegreppet är komplext, eftersom begreppet har mångfacetterade tolkningar och kan därav upplevas utmanande att arbeta med, för en del förskollärare. För att kunna arbeta inkluderande i förskolan är det viktigt med erfarenhet och kompetens, enligt dem. I studien används en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer utförs av fyra förskollärare. De övergripande teoretiska inriktningarna utgår från Aspelins (2018)relationskompetensmodell, (Palla, 2021; Lutz, 2021) teorier såsom den breda och det snäva perspektivet samt de fyra konkreta kraven utifrån Haugs begreppsdekonstruktion gällande inkludering. Studiens resultat visar att förskollärarna har samsyn kring begreppet inkludering i förskolan beträffande barns rätt att integreras i verksamheten, dock uppvisar de olika sätt att tolka begreppet. I studien framkommer det även att förskollärarna har positiva inställningar till inkludering, trots förekommande bristande kunskaper och erfarenheter gällande inkludering. Förskollärarna använder sig av olika pedagogiska strategier för att tillgodose alla barns behov. Studien bidrar med kunskap om förskollärares uppfattningar om inkludering.Erfarenheter och kompetenser av ett inkluderande arbetssätt uppfattas vara avgörande aspekter för att kunna anpassa verksamheten efter varje barns behov och förutsättningar, samt skapa en fysisk lärm

The aim of this master’s thesis is to contribute to the research about librarians’ experiences of their challenges, learning and competence in relation to the target group of children with special needs. The two research questions this study attempts to answer are: how do librarians view challenges, their learning and their competence in the work in relation to the target group of children and young people with special needs? And: how do librarians feel that their education has prepared them or not prepared them to meet children and young people with special needs? The study’s research method is qualitative semi-structured interviews. The results of the study showed that among the respondents with different backgrounds working in Swedish libraries with one exception, the respondents agreed that it was challenging to, without any pre-understanding, know how to welcome and make library activities accessible to children with special needs and a suggestion is that there should be a course in this subject in the education for librarianship. Two respondents who worked together had found a way to meet the target group in a well-functioning way.

Studiens syfte var att undersöka faktorer som påverkar bokinköp vid folkbibliotek samt undersöka de inköpsansvarigas uppfattning om begreppet kvalitet och hur kompetens förhåller sig till inköpsprocessen. Datainsamlingen utgörs av semistrukturerade djupintervjuer gjorda med 6 inköpsansvariga på folkbibliotek inom samma län. Studien visar att den största faktorn som påverkar inköpen är låntagarna, och ytterligare faktorer som påverkar är ekonomiska, externa aktörer och bibliotekens samarbete i länet. De inköpsansvariga uppfattar kvalitet som någonting subjektivt, och att de måste balansera efterfrågan mot litterär kvalitet. Viktiga kompetenser som framkommer är social kompetens och analytisk kompetens samt erfarenhet och personligt intresse.

Titel: Är det någon som bryr sig? - En studie av hur autonomi, kompetens och tillhörighet påverkar motivation och arbetsprestation hos högskolelärare och yrkesidrottstränare Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Jakob Sanfridsson och Lina Tollsten Handledare: Monika Wallmon Datum: 2024, januari Syfte: Att undersöka och analysera motivationsfaktorer hos högskolelärare och yrkesidrottstränare, utifrån självbestämmandeteorin. Genom att identifiera likheter och skillnader i motivationsdrivkrafter för dessa två grupper, ämnar studien bidra till en djupare förståelse av hur olika faktorer påverkar motivationen inom olika yrkesområden. Metod: Blandad metodansats, kombinerande både kvalitativa och kvantitativa tekniker, med tyngd i den kvalitativa delen. Kvantitativ del i form av en enkätundersökning, för undersökning av autonom och kontrollerad motivation. Kvalitativ del i form av semistrukturerade intervjuer utifrån Basic Psychological Needs Theory och de tre temana autonomi, kompetens och tillhörighet. Resultat och slutsats: Visar att hög tillfredsställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens, och tillhörighet, där tillhörighet visar sig ha en särskild betydelse för dessa yrkesgrupper, är starkt korrelerade med hög nivå av autonom motivation hos både lärare och tränare. Studien framhäver att skräddarsydda strategier för att tillgodose dessa motivationsbehov är avgörande för att främja arbetsprestation och nöjdhet inom dessa yrkesgrupper. Vikten av att beakta de unika aspekterna av olika arbetsroller i motivationsstrategier betonas för att effektivt stärka motivation och engagemang. Uppsatsens bidrag: Bidrar praktiskt genom att ge riktlinjer för skolledningar och idrottsstyrelser om hur de kan arbeta med sina anställda för att bibehålla motivation. Teoretiskt bidrar det till en djupare förståelse av självbestämmandeteorin genom att utforska hur dess grundläggande psykologiska beh, Title: Does anyone care? - A study on how autonomy, competence and relatedness impact motivation and job performance among university lecturers and professional sports coaches. Level: Student Thesis, Final Assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Jakob Sanfridsson and Lina Tollsten Supervisor: Monika Wallmon Date: 2024, January Aim: To investigate and analyse motivational factors among university lecturers and professional sports coaches, based on the self-determination theory. By identifying similarities and differences in the motivational drivers for these two groups, the study aims to contribute to a deeper understanding of how various factors affect motivation within different professional fields. Method: Mixed method approach, combining both qualitative and quantitative techniques, with an emphasis on the qualitative part. Quantitative part in the form of a survey to examine autonomous and controlled motivation. Qualitative part consisting of semi-structured interviews based on the Basic Psychological Needs Theory and the three themes of autonomy, competence, and relatedness. Results and conclusions: Shows that high satisfaction of the three basic psychological needs autonomy, competence, and relatedness, where relatedness proves to have a particular significance for these professional groups, is strongly correlated with a high level of autonomous motivation in both teachers and coaches. The study highlights the importance of tailored strategies to meet these motivational needs to enhance work performance and satisfaction in these professional groups. It emphasizes the importance of considering the unique aspects of different work roles in motivation strategies to effectively strengthen motivation and engagement. Contribution of the thesis: Provides practical guidelines for school leaders and sports boards on how to work with their employees to maintain motivation. Theoretically, it contributes to a deeper understandin

This study delves into two key facets of police engagement with new legislation: how officers become aware about new laws and how they develop the competence to apply them. The motivation behind this research is to identify potential gaps in knowledge transfer and competency necessary for the application of new legal frameworks. The study was conducted using semi-structured interviews and involved seven interviewees from the Swedish Police Authority. Officers contend with a deluge of information from various channels, leading to challenges in prioritizing crucial data, such as new legislation, amid the deluge. Official channels like internal platforms and emails serve as primary information sources, but unofficial channels like news media and personal contacts hold comparable importance. Mastering legislation goes beyond textual comprehension, emphasizing the translation of legal requisites into practical knowledge. The integration of practical knowledge and intent equips officers to effectively implement new laws. Collaborative interpretation among officers fosters the transition of individual knowledge into shared organizational expertise. While acknowledging the responsibility of individual officers to stay updated, supervisors play a pivotal role in encouraging and mandating continuous professional development. Notably, while prior research emphasizes knowledge transfer from senior to junior officers, this study underscores the significance of specialized colleagues versed in legislation, irrespective of their tenure, for practical application.

Kompetens är ett omstritt begrepp, både inom forskningen och yrkeslivet, och är beroende av situation och kontext. Därav finns det inte alltid en gemensam uppfattning för vad som utgör kompetens. Denna kvalitativa studie syftar till att ge kunskap om kompetens och dess innebörd i platsannonser för Human Resource ("HR")-arbete inom den offentliga och privata sektorn. För att uppfylla detta syfte kommer denna uppsats använda textanalys för att identifiera förekommande kompetenser i undersökta platsannonser. Detta för att sedan tolka och analysera dessa kompetenser med utgångspunkt i Ellströms (1992) definition av kompetens tillsammans med Nilsson och Ellströms (2012) uppdelning av kompetens. Detta teoretiska ramverk används därmed för att tolka innebörden av de förekommande kompetenserna. Resultat av studien visar på att det inte finns några uppenbara skillnader mellan den offentliga och privata sektorn. De kompetenser som förekommer för HR-arbete kan tolkas som personlighetsfaktorer, sociala, kognitiva och affektiva faktorer av kompetens. Dessa kan därtill ses som relativt överförbara mellan olika yrken, utöver HR-arbetet. Studien visar även att studerade platsannonser, med förekommande kompetenser, snarare beskriver en viss typ av person än HR-arbetet, oavsett om den offentliga eller privata sektorn diskuteras., Competence is a controversial concept, both in research and in professional life, and depends on the situation and context. As a result, there is often no common understanding of what constitutes a competence. This qualitative study aims to provide knowledge about competence and its meaning in job advertisements for Human Resource (“HR”) work in the public and private sector. In order to fulfil the purpose of this essay a textual analysis will be carried out. The reason for this is to identify existing competences in the job advertisements and then to interpret and analyse them based on Ellström's (1992) definition together with Nilsson and Ellström's (2012) division of competence. This theoretical framework is used to interpret and understand the meaning of the existing competences. The results of the study show that there are no obvious differences between the public and private sectors. The competences that exist for HR work can be interpreted as social, personal, cognitive and affective competences, which can be seen as relatively transferable between different professions, other than HR. The study therefore concludes that the competences that appear in the job advertisements studied describe a certain type of person rather than a job description of HR work, regardless of whether it is in the public or private sector.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse, samt om och i så fall hur denna relation modereras utifrån upplevd autonomi, kompetens och samhörighet i arbetet. Målgruppen var tjänstemän som rekryterades dels via sociala medier och dels via en stor svensk IT-organisation. För att undersöka relationen mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse genomfördes en korrelationsanalys. Studiens tre hypoteser testades genom tre modereringsanalyser med varje psykologiskt behov som moderator. Resultaten visade inget signifikant samband mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse och inte heller för modereringsanalyserna. Det fanns därmed inte heller något stöd för hypoteserna och mer detaljerade tolkningar görs i diskussionen

Under hösten 2023 framförde regeringen att det finns vetenskaplig forskning som visar att skärmar bidrar till sämre lärande hos barnen. De menar att skärmar bland annat missgynnar barns läs- och skrivkunnighet och att förskolemiljön därför bör vara skärmfri. Regeringen föreslår därmed att det inte längre ska vara ett krav i förskolans läroplan att använda digitala verktyg (Regeringen, 2 oktober 2023). Det är ett förslag som har väckt debatt i samhället, både bland forskare och inom förskolans profession. I denna studie belyser vi forskning som visar att digitala verktyg gynnar barns utveckling och lärande i relation till språk, då syftet är att synliggöra förskollärares erfarenheter av medierande artefakter i form av digitala verktyg i syfte att stimulera barns språkutveckling. Studien har sin utgångspunkt i två teoretiska perspektiv, det sociokulturella och det socialsemiotiska multimodala. Dessa har valts då språket utgör en central del i sociokulturella perspektivet, där människor lär sig i samspel och tillsammans med artefakter (Säljö, 2017). Det socialsemiotiska, multimodala perspektivet tillämpas då det bidrar till en bredare syn på språk och litteracitet (Selander & Kress, 2017; Elm Fristorp & Lindstrand, 2012). I studien används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fem förskollärare har medverkat, data som genererats i intervjuerna har bearbetats och analyserats utifrån en tematisk analys. Studiens resultat visar att digitala verktyg används inom förskolans utbildning för att stötta barnen i deras språkutveckling. Förskollärarna som intervjuats är eniga om att digitala verktyg gynnar barns språkutveckling eftersom det skapar fler möjligheter för samspel och för barnen att kunna uttrycka sig på olika sätt, där undervisningen bör anpassas efter barnens behov och nivå. Vidare synliggör studien att förskollärarnas kompetens, förhållningssätt och intresse påverkar möjligheterna med digitala verktyg, vilket har stor betydelse för om de anv

I takt med digitaliseringen så har de ställts stora krav på individer att arbeta med kompetensutveckling för att inte hamna i ett digitalt utanförskap. Detta är särskilt tydligt för IT-konsulter då de verkar i en bransch som blir extra påverkad av digitaliseringen. Generativ AI är ett ämne som har blivit högaktuellt den senaste tiden, inte minst tack vare verktyg som ChatGPT och CoPilot. Studien avser därför att besvara vilka kompetensområden som kan utvecklas hos IT-konsulten med stöd av generativ AI samt hur detta kan ske. För att besvara frågeställningen har en kvalitativ ansats tillämpats med semi-strukturerade intervjuer i kombination med en litteraturstudie. Intervjuerna genomfördes med åtta olika respondenter som har en insyn i IT-konsultens dagligaarbete. Där det insamlade empirimaterialet har analyserats genom en deduktiv tematisk analys som baserades på tre beståndsdelar under kompetens vilket var: ”Kunskap”, ”Färdigheter” och ”Attityder”. Slutsatsen av studien presenterar hur alla trebeståndsdelar under kompetens kan utvecklas vid användning av generativ AI för IT-konsulten i form av: Förbättrad förståelse kring programmering, ökade färdigheter inom kommunikation och förbättrad attityd till det dagliga arbetet genom effektivisering av monotona och repetitiva arbetsuppgifter. Att hantera och beakta de utmaningar som uppstår med användning av generativ AI för IT-konsulten lyfts också fram som en viktig förutsättning för att kunna uppnå möjligheterna., As digitalization progresses, significant demands have been placed on individuals to engage in competency development to avoid digital exclusion. This is particularly evident for IT consultants, as they operate in an industry that is heavily influenced by digitalization. Generative AI has become a highly relevant topic recently, thanks to tools like ChatGPT and CoPilot. The study aims to answer which competency areas can be developed for IT consultants with the support of generative AI and how this can be achieved. To answer this question, a qualitative approach was applied, utilizing semi-structured interviews in combination with a literature review. The interviews were conducted with eight different respondents who have insight into the daily work of IT consultants. The collected empirical material was analyzed using a deductive thematic analysis based on three components of competence: "Knowledge," "Skills," and "Attitudes." The study's conclusion presents how all three components of competence can be developed with the use of generative AI for IT consultants in the form of: improved understanding of programming, enhanced communication skills, and improved attitude towards daily work through the efficiency of monotonous and repetitive tasks. Addressing and considering the challenges that arise with the use of generative AI for IT consultants is also highlighted as an important prerequisite for achieving the potential benefits.

Dagens samhälle utvecklas i allt snabbare takt, framväxten av ny teknologi och digitalisering har ökat konkurrensen på arbetsmarknaden. Det har resulterat i ökade krav på organisationer att utveckla och stärka kompetensen hos sina medarbetare för att möta de nya utmaningarna. Mycket av lärandet i organisationer sker idag i den befintliga rollen men det räcker inte bara att säga till medarbetarna att de ska lära sig. Det är ett komplext samspel mellan organisationskulturen och ledarskapet för att få ett väl fungerande arbetsplatslärande. Syftet med studien är att utifrån ett organisationsperspektiv analysera och tolka vilka faktorer som HR och ledare inom organisationerna upplever påverka arbetsplatslärandet. Studien har inspirerats av ett hermeneutiskt perspektiv där vår förförståelse med teman som organisationskultur, ledarskap och arbetsplatslärande går som en röd tråd genom uppsatsen. Datainsamlingen har utförts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visar att mycket av lärandet sker i det dagliga arbetet mellan medarbetare och att organisationerna har väl utvecklade strategier för att hantera det. Det visar även på att organisationskulturen och ledarskapet är avgörande för hur för hur väl arbetsplatslärandet utvecklas. Vilka kompetenser som behövs i framtiden är däremot oklart hos organisationerna, stora insatser läggs på att analysera framtida behov men arbete krävs för att bryta ner det hos den specifika organisationen.

Lärares arbetssätt och stödinsatser undersöktes, som kan gynna elevers motivation och matematikutveckling med inriktning på att kunskapskraven ska kunna uppnås. Det är en kvalitativ intervjustudie med ett urval av lärare i matematik, speciallärare och specialpedagoger som arbetar i grundskolan. Data analyserades tematiskt och resulterade i tre teman: relationsskapande och trygghet; struktur, hjälpmedel och lustyllt lärande samt undervisningsnivå och tempo.

The purpose of this thesis is to address the criticism of democracy put forward by the American philosopher Jason Brennan in his book, Against democracy (2017). Brennan questions the people´s influence on political issues based on epistemic grounds and dismisses arguments for democracy based on procedural and semiotic principles. My argument aims to defend the equal distribution of political freedom and to argue for how democracy´s procedural and semiotic value is expressed. Additionally, I address Brennan´s views on knowledge and competence from a value-theoretical perspective. My results show, among other things, that Brennan´s argumentation contains contradictions and unclear valuetheoretical reasoning. Drawing on Rawlsian principles of justice, I point out why political freedom should be considered as a primary good and therefore distributed equally. Furthermore, I present arguments for how procedural justice can be legitimized for instrumental reasons and highlight the importance of the public recognition expressed by democracy´s semiotics., Syftet med denna uppsats är att bemöta den demokratikritik som den amerikanske filosofen Jason Brennan ger uttryck för i boken, Efter demokratin (2017). Brennan kritiserar, utifrån epistemiska bevekelsegrunder, folkets inflytande i politiska frågor samt avfärdar argument för demokrati som vilar på proceduriell och semiotisk grund. Min argumentation syftar till att försvara den jämlika distributionen av politisk frihet samt argumentera för hur demokratins proceduriella och semiotiska värde tar sig uttryck. Vidare bemöter jag Brennans syn på kunskap och kompetens med utgångspunkt i värdeteoretiska ståndpunkter. Mina resultat visar, bland annat, att Brennans argumentation rymmer motsägelser samt dunkla, värdeteoretiska resonemang. Med utgångspunkt i rawlsianska rättviseprinciper har jag pekat på varför politisk frihet bör betraktas som en primär nyttighet, och således fördelas jämlikt. Jag har vidare lagt fram argument för hur proceduriell rättvisa kan legitimeras av instrumentella skäl och också belyst vikten av det offentliga erkännande som demokratins semiotik uttrycker.

The study investigate the challenges of recruiting managers for public library operations and whether there are any long-term strategies for appointing library managers. The aim of the study is based on examining the public libraries' supply of skills and strategies for employees who want to develop into leaders and future managers within the public libraries' operations. The theory used in the study is based on systems theory and the three phases of the competence supply process. The method for collecting empirical material has been done through semi-structured interviews with six library managers at different public libraries in southern parts of Sweden. The findings in the study are that libraries use strategies such as external and internal recruitment to appoint managers. It also appears that various conditions such as access to education, the manager's leadership and the organizational structure can create opportunities for employees to develop towards leadership as a path to sustainable management.

I en sjöfartsindustri som ständigt utvecklas gäller det att styrmännen som arbetar ombord har den kompetens som krävs för att utföra arbetet. Syftet med denna studie är att ta reda på hur kompetenta nyutexaminerade styrmän är under sin första törn samt hur utbildningen och arbetsgivarna kan underlätta. Detta har undersökts genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sex nyutexaminerade styrmän som gjort sin första törn som styrman ombord på ett gas-, råolje- eller produkttankfartyg. Resultatet från intervjuerna visar att styrmännen var positivt överraskade över sina förkunskaper från utbildningen. De upplevde en kompetens i bryggrutiner och navigering medan lasthantering var ett område som de kände viss osäkerhet och nervositet inför. Vikten av arbetsgivarens roll i en nyutexaminerad styrmans första tid i yrket visades också vara viktig för utveckling av kompetens genom överlapp., In a constantly evolving maritime industry, it is crucial that the nautical officers working onboard possess the necessary competence to carry out their duties. The purpose of this study is to investigate the level of competence among newly graduated nautical officers during their first contract, and how education and employers can facilitate this process. This was investigated through qualitative semi-structured interviews with six newly graduated nautical officers who had completed their first contract as a nautical officer onboard a gas-, crude oil-, or product tanker. The results of the interviews shows that the nautical officers were positively surprised by their prior knowledge obtained during their education. They felt competent in bridge routines and navigation, while cargo handling was an area where they experienced some uncertainty and nervousness. The importance of the employer's role during a newly graduated nautical officer's first period in the profession was also shown to be crucial for the development of competence through overlap.

Samhället är i ständig utveckling och byggbranschen har till följd av den ökade andelen utländsk arbetskraft i byggsektorn blivit alltmer mångsidig och mångkulturell, vilket har resulterat i ett ökat intresse för kommunikationen i byggprojekt. Syftet med denna studie är att undersöka kommunikationen i byggprojekt, speciellt med fokus på kommunikationsproblem som uppstår. En litteraturstudie genomfördes för att samla in information från tidigare studier om kommunikationssvårigheter. Resultatet av litteraturstudien visar att såväl språk som kultur skapar problem i projekt. Det teoretiska ramverket för denna studie baserades på Spitzbergs modell om interkulturell kommunikationskompetens som säger att faktorer för att uppnå kommunikativ kompetens är motivation, kunskap och färdigheter. Metoden är kvalitativ och bygger på litteraturstudier och intervjuer. Respondenterna har alla ledande roller inom byggprojekt och frågorna handlade om olika situationer som de mött i olika projekt. Resultatet visar att bristfälliga språkkunskaper bidrar till feltolkningar och kulturkrockar. Exempel på metoder som respondenterna lyfter fram är: översättningsverktyg, visualisering och gemensamt språk. Resultatet visar att metoderna ofta är individuella och att det oftast saknas systematiska metoder för att hantera språkproblem i byggprojekt. Det betyder att individens kompetens är en viktig faktor för att uppnå välfungerande kommunikation i byggprojekt., The society is in constant development and the construction industry has, as a result of the increased proportion of foreign labor in the construction sector, become increasingly diverse and multicultural, which has resulted in an increased interest in problems and possibilities for effective communication. The purpose of this study is to investigate communication in construction projects, especially with a focus on communication problems that arise. A literature study was conducted to collect information from previous studies on communication difficulties. The results of the literature study show that both language and culture create problems in projects. The theoretical framework of this study was based on Spitzberg’s model of intercultural communication competence which states that factors of achieving communicative competence are motivation, knowledge, and skills. The method is qualitative and is based on literature studies and interviews. The respondents all have leading roles in construction projects and the questions were about different situations they encountered in different projects. The results show that insufficient language skills contribute to misinterpretations and cultural clashes. Examples of methods highlighted by the respondents are translation tools, visualization, and common language. The results show that the methods are often individual and that there is usually a lack of systematic methods for handling language problems in construction projects. This means that the individual's competence is an important factor in achieving well-functioning communication in construction projects.

Bakgrund: I takt med en växande befolkning samt högre livslängd och därmed en ökning av oftalmologiska sjukdomar behöver ögonsjuksköterskor utveckla sin roll inom ögonsjukvården. Ögonsjuksköterskor innehar en specialistutbildning som tillhandahåller kompetens att självständigt bedöma och behandla vårdtagare med ögonsjukdomar. Syfte: Beskriva ögonsjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på ögonmottagning.Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes med tio ögonsjuksköterskor som arbetat på ögonmottagning minst ett år. Resultat: Innehållsanalysen utmynnade i tre kategorier och nio subkategorier. Ögonsjukvården ansågs vara en omfattande specialitet med varierande arbetsuppgifter som undergår kontinuerlig medicinsk och teknisk utveckling. Med det växande behovet av ögonsjukvård som ögonsjuksköterskorna ställdes inför, erfarades en ökad arbetsbörda samt tidspress vilket påverkade vårdtagare och personal negativt. Uppgiftsväxling ansågs som en positiv utveckling för både patienter och ögonsjuksköterskor. Teamarbetet och kollegialt stöd var av betydelse då ögonsjuksköterskorna kände sig mer förtrogna i sina beslutstaganden, vilket bidrog till en mer patientsäker vård. Samtidigt var det positivt med egna mottagningar då den personcentrerade vården och ögonsjuksköterskornas kunskap kom till sin rätt. Slutsats: Trots flera faktorer som gör arbetet på ögonmottagning intressant och utvecklande finns det möjligheter till förbättring. Ögonsjuksköterskors arbetssätt på ögonmottagning bör därför ses över. Ögonsjuksköterskor bör samarbeta ytterligare för att effektivisera och stressreducera för varandra. Likaså bör ögonsjuksköterskor kompetensväxla i större utsträckning för att nyttja sin kompetens ytterligare och kostnadseffektivisera vården., Background: In line with a growing population and higher life expectancy and thus an increase in ophthalmological diseases ophthalmic nurses need to develop their role in ophthalmology. Ophthalmic nurses hold a specialist education that provides competence to independently assess and treat patients with ophthalmic diseases.Aim: Describe the ophthalmic nurses experiences of working in eye clinics.Method: A qualitative interview method was conducted with ten ophthalmic nurses with work experience of at least one year in an eye clinic. Results: The content analysis resulted in three categories and nine subcategories. Ophthalmology was considered an extensive specialty that undergoes continuous medical and technical development. With a growing need for eye care the ophthalmic nurses were faced with increased workload and time pressure, which negatively affected care recipients and staff. Task-shifting was considered a positive development for care recipients and ophthalmic nurses. Teamwork and peer support were important so the ophthalmic nurses would feel confident in their decision making, which contributed to a more patient-safe care. Nurse-led clinics were also considered positive as the person-centered care and the ophthalmic nurses knowledge came into place.Conclusion: Though several factors make working on an eye clinic interesting and developing, there are improvement opportunities. Ophthalmic nurses working methods should be reviewed. Ophthalmic nurses should collaborate further to improve efficiency and reduce stress for each other. Ophthalmic nurses should be able to task shift to a greater extent to further utilize their competence and make care more cost-efficient.

Bakgrund: Sepsis är ett livshotande tillstånd med hög mortalitet. Upptäckten av tillståndet kompliceras av att kroppens reaktion mot den bakomliggande infektionen börjar innan kliniska symtom uppkommer vilket försvårar identifiering. Tidig upptäckt och omedelbara åtgärder är avgörande för framgångsrik handläggning av patienter med sepsis. Sjuksköterskan har en central roll i identifiering av sepsis vilket är en komplex och utmanande uppgift. Uppsatsens teoretiska referensram för att undersöka sjuksköterskans handläggning av patienter med sepsis var personcentrerad vård. Syftet: Att kartlägga faktorer som var av betydelse för handläggningen av patienter med sepsis på akutmottagning.Metod: Litteraturöversikten som inkluderade 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, analyserades enligt Fribergs fyra steg. Resultat: Tre kategorier identifierades: bedömning, diagnostisering och behandling. Resultatet visade att sjuksköterskans handläggande av sepsis är komplext och påverkades av identifieringstid, teamarbete, provtagning av laktat samt tid till administration av antibiotika. Förutom detta framkom det även att sepsisutbildning och bedömningsinstrument behövdes för att öka sjuksköterskornas kunskap om sepsis. Slutsats: Litteraturöversikten lyfte fram faktorer av betydelse för handläggande av patienter med sepsis såsom vikten av tidiga insatser och att sjuksköterskor behöver mer kunskap om handläggandet vid sepsis och på det sättet stärka sitt kliniska handläggande. Därtill krävs bedömningsinstrument och tydliga protokoll. Förslag på vidare forskning är att studera hur en kombination av dessa faktorer kan påverka mortaliteten vid sepsis. Nyckelord: Hantering, Kompetens, Sepsis, Sjuksköterska, Title: Important factors in the management of sepsis in the emergency department Background: Sepsis is a life-threatening condition with a high mortality rate. Discovery of the condition is complicated and is aggravated by the fact that the body ́s reaction to the infection begins before clinical symptoms appear which makes identification more difficult. Early identification and the initiation of rapid measurements are critical to successful management of patients with sepsis. The nurse’s role in identifying signs of sepsis is a complex and challenging task. In this thesis, the chosen theoretical frame of reference, to investigate nurses’ management of sepsis was person-centered care. Aim: To chart factors that was of importance for management of patients with sepsis in the emergency department.Method: The literature review which included 12 scientific articles with quantitative approach, were were analysed according to Friberg’s method of four-step analysis. Results: Three categories were identified, assessment, diagnostics and treatment. The results show that the nurses’ management of sepsis is complex and influenced by time to identification, teamwork, measuring of lactate and time span before the initiation of antibiotics. Additionally, the study showed that education on sepsis and well- established assessment instruments are needed to increase nurses’ knowledge of sepsis. Conclusion: The literature review highlights factors of importance for the management of patients with sepsis such as the need of further education and an in- depth knowledge for nurses about sepsis and how to properly handle patients at an early stage. Increased competence, improved assessment instruments as well as clear protocols are needed. Suggestions for further research are to study how the identified factors can affect mortality. Key words: Competence, Management, Nurse, Sepsis

Bakgrund: Alkoholmissbruk är inget nytt fenomen och det finns över hela världen och det klassas som en sjukdom. Trots det känner dessa personer sig stigmatiserade och kan hamna i ett utanförskap som kan leda till att sjukdomen förvärras. Det beskrivs också att det kan finnas en negativ inställning till denna patientgrupp då de kan vara aggressiva, våldsamma och bristande hygien. Det kan innebära att omvårdnaden upplevs som tidskrävande och tung. Utmaningen kräver att vårdpersonal besitter tillräcklig kunskap, erfarenhet eller skicklighet. Syftet: Syftet var att belysa vårdmötet mellan vårdpersonal och personer med alkoholmissbruk. Metod: En litteraturöversikt med systematisk metod och integrerad analys som bygger på en kvantitativ ansats. Den inkluderades 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det finns skillnader i hur patienter bemöts inom de olika sjukvårdsinstitutionerna beroende på vilka kunskaper och resurser vårdpersonalen innehar. Om det finns tydliga strategier i hanteringen av denna patientgrupp kommer stigmat att minska och fler patienter kommer att våga söka vård för sitt alkoholmissbruk. När patienter med alkoholmissbruk involveras i deras vård blir resultatet bättre. Det minskar patientens negativa bild och stigmatisering. Förståelsen för vad en alkoholmissbruksdiagnos ökar och vad det innebär. Slutsats: Kunskap och utbildning är viktigt för att utveckla strategier inom vården och för att utveckla en god kompetensutveckling. När det saknas tydliga riktlinjer, resurser och kunskap leder det till ”vårdlidande”. Detta leder till en försämrad och otrygg arbetsmiljö för vårdpersonalen och en fortsatt stigmatisering inom vården av personer med alkoholmissbruk., Background: Alcohol abuse is not a new phenomenon and it exists all over the world and it is classified as a disease. Despite this, these people feel stigmatized and can end up in exclusion that can lead to the disease worsening. It is also described that there can be a negative attitude towards this patient group as they can be aggressive, violent and lack of hygiene. This can mean that nursing is experienced as time-consuming and heavy. The challenge requires that the health care professionals possess sufficient knowledge, experience and skill. Aim: The aim was to shed light on the care meeting between the healthcare professionals and people with alcohol abuse. Method: A literature review with a systematic method and integrated analysis based on a quantitative approach and includes 15 research articles. Results: There are differences in how patients are treated within the various healthcare institutions depending on the knowledge and resources the healthcare professionals possess. If there are clear strategies in the management of this patient group, the stigma will decrease and more patients will dare to seek treatment for their alcohol abuse. When patients with alcohol abuse are involved in their care, outcomes improve. It reduces the patient's negative image and stigmatization. The understanding of what alcohol abuse diagnosis is increases. Conclusion: Knowledge and education are important for developing strategies in healthcare and for developing good competence development. When there is a lack of clear guidelines, resources and knowledge, it leads to "care suffering". This leads to a deteriorated and unsafe work environment for the healthcare staff and continued stigmatization within healthcare of people with alcohol abuse.

Syfte: Att undersöka intensivvårdssjuksköterskans upplevda kompetens, känslor och faktorer som påverkar vid vård av kritiskt sjuka barn på allmän intensivvårdsavdelning. Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskans kompetensområde innefattar vård av kritiskt sjuka patienter i alla åldrar. På allmän intensivvårdsavdelning är vård av kritiskt sjuka barn sällan händelser som kräver specifika kunskaper vilket kan medföra påfrestningar för intensivvårdssjuksköterskan. Metod: Enkätstudie med 162 intensivvårdssjuksköterskor på allmän intensivvårdsavdelning. Kvantitativ analys i SPSS. Resultat: Den upplevda kompetensen inom omvårdnad var högre (m=4.75) i förhållande till den inom medicin(m=4.46). Erfarenhet och kategori av intensivvårdsavdelning påverkade den upplevda kompetensen (p<0.001) emedan antal specialistutbildningar inte sågs påverka. De starkaste känslorna förknippade med problemområdet var stress och meningsfullhet. Hög upplevd kompetens korrelerade positivt med trygghet (p<0.001) och negativt med stress (p<0.001). Konklusion: Upplevd kompetensen inom problemområdet ökade med erfarenhet och exponering. Området är förknippat med känslor av stress och meningsfullhet för intensivvårdssjuksköterskan. Upplevd kompetens korrelerade med negativa och positiva känslor kring problemområdet. Kliniska implikationer: Studien skapar incitament för verksamheterna att erbjuda utbildning i form av föreläsningar, simulering och teamträning inom området för att minska känslor av stress och öka patientsäkerheten., Aim: To investigate the intensive care nurse’s [ICN] perceived competence, emotions and factors that influence the care of critically ill children in general intensive care units [GICU]. Background: The competence of the ICN includes caring for critical patients of all ages. In GICU care of critically ill children are infrequent events which require specific knowledgeand can pt pressure on ICN. Method: Survey study with 162 ICN’s in 17 GICU. Quantitative analysis in SPSS. Results: Perceived competence was higher regarding nursing care (m=4.75) compared to medical care (m=4.46). ICN experience (p<0.001) and category of GICU (p<0.001) affected ICN perceived competence, number of higher educations was not seen to have an effect. Strongest emotions associated with the field were stress and meaningfulness. High perceived competence correlated positively with safety (p<0.001) and negatively with stress (p<0.001). Conclusion: Perceived competence in the field increased with experiences and exposure. The field is associated with stress and meaningfulness for ICN. Perceived competence correlates with negative and positive emotions regarding the field. Clinical implications: This study creates incentives for operations to offer training such as lectures, simulation and team training in the field to reduce stress and increase patient safety.

Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö18, 2018) ska barn som tillfälligt eller varaktigt behöverstöd i sin utveckling få det stöd som de är i behov av. Trots Lpfö18s (2018) intentioner belyserSkolinspektionen (2017), genom en granskning av svenska förskolor att personalen i förskolaninte alltid uppfyller kraven för det rådande styrdokumentet. Vi har med en hermeneutisk ansatsgenomfört en kvalitativ intervjustudie med åtta yrkesverksamma förskollärare i syfte attsynliggöra förskollärares upplevelser av deras förutsättningar att stötta barn i behov av särskiltstöd. Särskilt vill vi synliggöra vilka svårigheter de beskriver i deras arbete. Med denna studieönskar vi ge en fördjupad förståelse för förskollärares upplevelser och för vilka faktorer som debeskriver har störst påverkan på arbetet. Faktorer som framkommer av betydelse berör främstorganisatoriska förutsättningar såsom barngruppsstorlek och brist på tid för kollegialtsamarbete. Dock finner vi genom intervjuerna att alla svårigheter inte enbart kan läggas på enorganisatorisk nivå. Andra faktorer som spelar en stor roll i huruvida förutsättningarna att stöttabarn i behov av särskilt stöd blir optimala är bland annat hur personalen i förskolan fördelarbefintliga resurser samt hur de internt förhåller sig till svårigheter som kan uppstå iverksamheten, vilket vi belyser och diskuterar ytterligare.

The background for this study is anchored in the growing problem that is pupils’ lack in motivation in physical education, and how it affects the active participation in class. The aim for the survey was to investigate the motivations (Deci & Ryan, 1971) effectiveness in active participation in terms of experienced autonomy, experienced competence and belonging. The questions at issue were as following: How can pupils´ autonomy be described and what correlation can be seen to students’ active participation? How can pupils’ experienced competence be described and what correlation can be seen to students’ active participation? How pupils´ responded to questions related to experienced belonging in physical education and how it correlated to active participation? The study was based on a quantitative method in which a survey targeted to pupils between the ages fifteen to nineteen was sent out. 33 high- and elementary schools were contacted whereas two chose to participate. From these two schools, 71 pupils answered the survey. The results displayed that the student experienced a low autonomy, competence and belonging. The results indicated that there was no correlation between the above three categories and motivation towards active participation. By looking at the report from an objective point of view there is some parts that in revising would get altered. An excerpt of these can be rephrasing of survey question, in relation to some that ended up being systematic defects.

Dialogkompetens för utveckling i arbetsliv och samhälle är en introduktion för den som vill använda samtalet och dialogen i organisations- och samhällsutvecklande sammanhang. Att mötas genom att göra olika perspektiv synliga, att samtala om de faktiska arbetsuppgifterna och att hjälpa varandra att sätta in dessa i ett större sammanhang, att få överblick och se sin roll i helheten är exempel på vad dialogiska gruppsamtal kan användas till. Dialog kan användas för att utveckla och förändra olika verksamheter. Boken tar upp begrepp, idéer och tankar om vad det innebär att samtala dialogiskt i grupp. Författarna ger sin syn på hur det går till när människor – individuellt och gemensamt – lär genom erfarenhet och tar upp hur förändring av perspektiv kan ses som en drivkraft för lärande. Boken beskriver vad som menas med dialogkompetens och hur en sådan kan tränas upp. Här finns även praktiska råd för den som vill arrangera dialogiska gruppsamtal. Den nya upplagan innehåller uppdateringar av text och litteraturlista.

Syftet med studien är att undersöka hur bedömning av kompetens går till under rekryteringsprocessen för att hitta den rätta kandidaten vid ett anställningsförfarande. Studien genomfördes av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt perspektiv där semistrukturerade intervjuer var grunden till det empiriska materialet. Fem deltagare intervjuades. Kahlke och Schmidts (2002) teori användes för att analysera det empiriska materialet. Två kategorier presenterar resultatet, rekryteringsprocess och kompetensbedömning, dessa två kategorier delas upp i tre teman vardera. Kategorin rekryteringsprocess delas upp i: förarbete, genomgång av det insamlade materialet och slutfas. Kategorin kompetensbedömning delas upp i: upplevelser, tillvägagångssätt och avvägning. Studiens slutsats visar att det är magkänslan som avgör vid en kompetensbedömning.

Theheighteneduseofautomatizationindifferentmarketshasmadeahugeimpactformany differenttypesofcompaniesthatwanttotakeadvantageofthetechnicalachievementsto remaincompetitiveinthemarket.Automatizationhasmanydifferentaspects,makingit importantforcompaniestodeeplyanalyzetheorganizationalstructureandcurrent operativecapacitytodecideifautomatizationcansatisfytheircurrentandfutureneeds.Itis alsoimportanttodevelopeffectiveinvestmentcalculationstocorrectlyassesstheviability ofautomatization.Thisstudyaimstoexploretheeffectsofautomatization,specificallyin fieldsincompanieslikeeconomy,competence,ergonomicsandefficiency,aswellas understandingwhichmethodsandcriteriasAteaLogisticsABusesinassessinginvestment ofautomatedcharacterandwhatriskstheseinvestmentscanpotentiallyhaveinthework environment.Thisisdonebycomparingthetheoryofthesedifferentconceptswiththe empiricalevidenceprovidedbythecompany.Byanalyzingempiricalevidencewiththe literature,thisstudyaimstogiveinsightsonthedifferenteffectsthatautomatizationcan havebasedondifferentparameters., Denökadeanvändningenavautomatiseringpåolikamarknaderharhaftstorbetydelseför mångaolikatyperavföretagsomvilldrafördelavdetekniskalandvinningarnaförattförbli konkurrenskraftigapåmarknaden.Automatiseringharmångaolikaaspekter,vilketgördet viktigtförföretagattdjupgåendeanalyseraorganisationsstrukturenochnuvarandeoperativa kapacitetförattavgöraomautomatiseringkantillgodosederasnuvarandeochframtida behov.Detärocksåviktigtattutvecklaeffektivainvesteringskalkylerförattkorrektbedöma automatiseringenslönsamhet.Dennastudiesyftartillattutforskaeffekternaav automatisering,specifiktinomområdeniföretagsomekonomi,kompetens,ergonomioch effektivitet,samtförståvilkametoderochkriterierAteaLogisticsABanvänderföratt bedömainvesteringaravautomatiseradkaraktärochvilkariskerdessainvesteringar potentielltkanha.iarbetsmiljön.Dettagörsgenomattjämförateorinfördessaolika begreppmeddeempiriskabevissomföretagettillhandahåller.Genomattanalyseraempiri medlitteraturensyftardennastudietillattgeinsikteromdeolikaeffektersom automatiseringkanhautifrånolikaparametrar.

Den tekniska utvecklingen i samhället har lett till att redovisnings- och revisionsbranschen digitaliserats i allt högre grad. Detta i sin tur har lett till att arbetsuppgifterna för redovisningskonsulter och revisorer skiftat från att vara repetitiva och enformiga till att idag bestå av mer värdeskapande arbetsuppgifter som exempelvis rådgivning till kunderna. På grund av dessa förändrade arbetsuppgifter har ett kompetensgap uppstått mellan den kompetens arbetstagare besitter och den kompetens branschen efterfrågar. Baserat på detta fokuserar vår studie på vilka kunskaper och färdigheter det är branschen saknar hos nyutexaminerade ekonomstudenter samt hur de anser att detta kompetensgap kan minskas. För att förstå och förklara vilka kunskaper branschen saknar utfördes studien med en kvalitativ ansats. Genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från olika företag inom redovisnings- och revisionsbranschen kunde vi skapa oss en god bild av branschens uppfattning gällande nyutexaminerade ekonomstudenters kompetens. Då vi också inhämtade jobbannonser från dessa företag förstärktes ytterligare denna bild. Utifrån vår inhämtande data kunde vi konstatera att främst var det tekniska kunskaper inom exempelvis Excel som saknades. Vår mest förvånande upptäckt var att de företag som tillhandahöll revisionstjänster totalt saknade revisionskunskaper hos nyutexaminerade ekonomstudenter varav de helt enkelt antog att de inte kunde någonting gällande revision eller vad en revisor gör. Vidare kunde vi se att branschen i första hand hoppades på en bättre dialog och samarbete med utbildningsinstitutionerna för att tillsammans minska kompetensgapet som finns idag. Genom denna studie hoppas vi ha bidragit till att skapa en diskussion om detta kompetensgap samt hur det kan minskas.

Önskvärda ledarskapskompetenser är ett väl utforskat område, dock finns det relativt lite forskning som berör ämnet inom industrin i Sverige. Syftet med denna studie var därför att få en ökad förståelse för vad medarbetare som är verkande i en global industriorganisation upplever som viktiga kompetenser för ett optimalt ledarskap. Studien bygger på empiri från nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med anställda från den globala industriorganisationen. Resultatet visar att chefer som besitter både generisk- och yrkeskompetens visar sig tillsammans uppnå det mest optimala ledarskapet. Slutsatsen som dras är att medarbetarna upplever en kombination av generisk- och yrkeskompetens som mest gynnsamt och att de ej går att styrka att den ena kompetensen är viktigare än den andra. Ytterligare en annan slutsats som denna studie kan bidra med är en ny synvinkel till teorin gällande uppdelningen mellan generisk- och yrkeskompetens. Empirin i studien har visat en sammanslagning av både generisk- och yrkeskompetens och menar att om dessa särskiljs helt åt kan det uppvisa en missvisande bild av kompetenserna., Desirable leadership skills are a well-explored area, however, there is relatively little research on the subject within industry in Sweden. The purpose of this study was therefore to gain an increased understanding of what employees who are working in a global industrial organization experience as important competencies for optimal leadership. The study is based on empirical evidence from nine qualitative semi-structured interviews with employees from the global industrial organization. The result shows that managers who possess both generic and professional competence together achieve the most optimal leadership. The conclusion that is drawn is that the employees experience a combination of generic and professional competence as the most favorable and that they cannot prove that one competenceis more important than the other. Another conclusion that this study can contribute is a new point of view to the theory regarding the division between generic and professional competence. The experience in the study has shown an amalgamation of both generic and professional competences and believes that if these are separated completely, it can present a misleading picture of the competences.