Search

Den globala medelhavsnivån stiger och är ett oåterkalleligt fenomen som kommer fortsätta att stiga flera tusen år framöver. Studien syftar till att förstå hur kustkommunerna, Malmö och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassningsåtgärder för att hantera utmaningar med havsnivåhöjningar, såväl som med rådande styrning och ansvarsfördelningen. Studien undersöker även kommunernas syn på havet och valet av tidsperspektiv i planeringen. Resultatet från studien visar på ett behov av ett längre tidsperspektiv, bortom 100 år för att möta utmaningarna med havsnivåhöjningar. Det rådande synsättet på havet som en fiende behöver således förändras för att åstadkomma en effektivare planering. Det krävs bland annat ett förändrat synsätt där havet ses som en medspelare och tar hänsyn till havets dynamik, men även alternativa åtgärder som utgår från ett längre perspektiv. Utmaningar kring styrning och ansvarsfördelning har identifieras som centrala i arbetet för en effektivare planering med havsnivåhöjningar. Det krävs inte bara tydligare strukturer för samarbete och ansvarsfördelning, utan även en bättre lagstiftning som främjar agerande över passivitet., Global sea level rise is a phenomenon that is irreversible and will continue to rise for thousands of years to come. The study aims to understand how the coastal municipalities, Malmö and Trelleborg, reason about strategies and adaptation measures to address the issue of sea level rise, as well as the current governance and responsibility. The study also examines the municipalities' approach to the sea and the decision on the time perspective in planning. The results of the study show a need for a longer time perspective, beyond 100 years, to meet the challenges of sea level rise. The current approach to the sea as an enemy therefore needs to shift in order to achieve a more effective planning. This requires, among other things, a change in approach where the sea is seen as a co-player and takes into account the dynamics of the sea, but also alternative measures based on a longer-term perspective. Challenges related to governance and the delegation of responsibilities have been identified as crucial in the work towards a more effective planning for sea level rise. Not only do we need explicit structures for governance and accountability, but also improved legislation that promotes action over inaction.

Purpose: Since 2009 Swedish municipalities may apply the Act on System of Choice (LOV) in, among other things, eldercare. About half of the 290 Swedish municipalities have chosen this within home-care services for older citizens, thus creating conditions for a welfare mix where private and public providers compete. Some of these municipalities later made decisions to abolish LOV. This article aims to analyse the arguments put forward by municipal politicians to abolish LOV and discusses if the case of abandoning LOV represents a case of re-municipalization. Design/methodology/approach: Qualitative method was used to analyse decision protocols and media materials from 20 Swedish municipalities that had abolished LOV in home-care services. Findings: The article shows that politics and ideology seem to have only a limited significance in abolishing LOV. The most important arguments found in the empirical materials were instead pragmatic and related to the transaction costs: in smaller municipalities about the weak position of private providers and in larger municipalities about reported cases of welfare crime and extensive needs to control and review. In smaller municipalities, LOV was replaced by public monopoly and in larger municipalities by other types of procurements. Originality/value: With its focus on eldercare in party-dominated municipalities, the article adds knowledge to the literature on drivers of re-municipalization but also discusses possible delimitations of the concept of re-municipalization.

De potentiella nyttorna med öppna data för allmänhet och privata företag har från politiskt håll bedömts som betydande. Utöver ekonomiska nyttor förväntas öppna data skapa förutsättningar för bland annat nya innovativa tjänster och ett datadrivet kunskapssamhälle. Myndigheter och annan offentlig verksamhet har under de senaste åren satsat stora resurser på att tillhandahålla och publicera öppna data för att uppfylla lagstiftningen. På den kommunala sidan har publiceringen inte kommit lika långt. Studiens syfte är att undersöka hur långt svenska kommuner kommit i sin publicering av öppna data, möjliga faktorer som har inverkan på publiceringen samt om det finns något samband mellan publicerande av öppna data och användandet och tillhandahållandet av datadrivna tjänster inom och utanför den kommunala verksamheten. Denna kvantitativa enkätstudie riktades till kommunanställda med insikter om den egna kommunens arbete med öppna data och datadrivna tjänster. Resultaten antyder en ökad publiceringsgrad av öppna data bland kommunerna, men även brister gällande förväntningar, förståelse, stöd och tydlighet från de styrande nivåerna kopplat till arbetet med öppna data. Politiskt tryck för publicering av öppna data upplevs generellt i liten grad, men påverkar adoptionen positivt. Däremot hittades inget stöd för att uppfattade hinder påverkar adoptionsgraden. Studien visar att uppfattad beredskap, externt tryck och innovationskultur i viss utsträckning påverkar publicering av öppna data och användandet av interna datadrivna tjänster.

This study aims to address criticism regarding the knowledge gap in Swedish research considering women's involvement in gangs and their treatment when seeking to exit a gang-involved lifestyle. The research seeks to contribute insights beneficial for women and grassroots bureaucrats involved in the existing process. The study qualitatively investigates current practices and discussions related to aspects that should be evaluated when working with women. The core questions of the study include exploring the support interventions and municipalities preparedness for women in gang-related environments to transition into society post-exit, understanding women´s perceived support needs, and addressing professionals work alignment with the key measures needed for exiting criminal gangs as a woman. Employing a qualitative cross-sectional design through semi-structured interviews, the study can capture the insights of the work from both females that have been leaving a criminal gang, and the operative professionals working for the social services and other fields that are included in the process. The finding highlights the importance of coordination among authorities, the implementation of research-based approaches, and policy considerations to effectively address the needs of women seeking to exit criminal gangs or environments. Challenges include bureaucratic discretion, institutional factors, and the complexities of women’s situations, which underscore the necessity of tailored support and policy reform, with a focus on the female perspective, in consideration to facilitate successful exits from criminal lifestyles within gang environments.

Skoven har gennem tiden haft stor værdi for samfundet, og det har skabt et fokus og ønske om at øge det totale skovareal i Danmark. Dette har udmøntet sig i de politiske målsætninger omkring 250.000 ha skov og 20-25% skovareal inden udgangen af det 21. århundrede. Kommunen har som den planlæggende myndighed et medansvar i at implementere disse politiske målsætninger, og har dermed indflydelse på, hvordan skovarealet udvikler sig fremadrettet. Dette sker hovedsageligt gennem arbejdet med skovudpegningskort, der for flere kommuner kun i et vist omfang er blevet revideret siden kommunalreformen i 2007. Dette speciale har undersøgt de udfordringer og muligheder, der er for skovrejsning på det kommunale plan, med henblik på at afdække nogle af de tiltag kommunerne kan implementere for at imødekomme de nationale politiske målsætninger. Her er IGN’s Synergikort blevet videreudviklet og tilpasset et kommunalt plan. Dette er blevet gjort i samarbejde med syv udvalgte kommuner: Esbjerg, Guldborgsund, Lolland, Nordfyns, Randers, Ringsted og Struer. De store forskelle mellem kommunerne understreger vigtigheden i at tilpasse GIS-modellen til den enkelte kommune. Dette ses specielt når det kommer til kommunens størrelse, der har indflydelse på, hvor meget et arealkrav på 20-25% dækker over. For at få en bedre forståelse for de indsatser og strategier, der findes på det kommunale plan, er der i dette speciale foretaget en gennemgang af samtlige 98 kommuner for at afdække den eksisterende skovpolitik. Det er valgt at fremhæve et par af de kommuner, der repræsenterer forskellige tiltag til at øge skovrejsning. Her er der bl.a. fokus på en multifunktionel tilgang, hvor der opnås synergieffekter til skovrejsning. Derudover vil kommunerne lave projekter med andre aktører og interessenter, og der kigges ind i jordopkøb eller jordfordeling. Der er mange andre interessenter, der ud over kommunen, kan påvirke skovrejsningspotentialet i de respektive danske, The Danish Forest has always represented a great value for society and this has created a focus and a wish to increase the total forest cover in Denmark. It has resulted in the political objectives of establishing 250.000 ha forest and reaching 20-25% forest cover by the end of the 21st century. The Danish municipalities have as the planning authority a co-responsibility in implementing these political objectives and therefore an influence in how the forest cover will develop in the future. Currently, this is mainly done through the work of designating forest areas, which for many municipalities only to a certain extent have been revised since the municipal reform in 2007. This master thesis has investigated the challenges and possibilities afforestation has on the municipal plan to uncover some of the actions the municipalities can implement to meet the national objectives. The IGN’s Synergy Map has been further developed and adapted to fit a municipal plan. This has been done in collaboration with seven municipalities: Esbjerg, Guldborgsund, Lolland, Nordfyns, Randers, Ringsted and Struer. Several differences have been uncovered between the seven municipalities, which emphasizes the importance in adapting the GIS-model to the individual municipality. This is particularly relevant for municipality size, which greatly influences how much land an area of 20-25% covers. To get a better understanding of the efforts and strategies that exist today on a municipal plan, this master thesis has carried out a review of all 98 Danish municipalities to cover the existing forest politics. A few municipalities are highlighted in this master thesis to represent the different actions to increase afforestation. These actions include a multifunctional approach, where synergy effects to afforestation are met. Furthermore, the municipalities wish to collaborate with other stakeholders on afforestation projects and they look into the possibilities of

Rapporten "Språk på webben 2022 – flerspråkig information på kommunernas webbplatser" beskriver resultaten från en kartläggning av flerspråkig information på svenska kommuners webbplatser som genomfördes 2022 av myndigheten Institutet för språk och folkminnen (Isof). Dessa jämförs med resultat från två tidigare kartläggningar som genomfördes 2012 och 2017. Bortsett från en minskning gällande svenskt teckenspråk pekar undersökningens resultat mot ökad tillgänglighet till flerspråkig information på kommuners webbplatser. Kartläggningen är en del i Isofs arbete med att bevaka och följa utvecklingen av olika språk i Sverige, och belyser ett antal frågor kring den flerspråkiga tillgängligheten i offentlig verksamhet i Sverige. Den ger även en inblick i samspelet mellan språk och ett föränderligt samhälle.

Denna rapport redovisar hur de rättsliga och praktiska möjligheterna ser ut för Trafikverket att, helt eller delvis, sköta ärendehandläggningen och fatta beslut i ärenden om undantag för tunga, breda eller långa transporter på väg. Rapporten innehåller även förslag på möjliga förenklingar och effektiviseringar av undantagsprocessen som kan göras oavsett om ansvar för ärendehandläggning och beslut om undantag ändras eller inte.

Tidigare studier har visat att både kommuner och län i Sverige utvecklas olika. Men hur jämn eller ojämn tillväxten är för kommuner inom samtliga län saknas det i allt väsentligt studier om. Med kommunal tillväxt avses i den här studien kommunernas befolknings- och medianinkomstutveckling. Hur jämlik utvecklingen är i dessa avseenden studeras genom att se till skillnader mellan kommuner inom enskilda län. Om kommunernas befolkningsutveckling är lika hög (eller låg) i ett län anses befolkningstillväxten i länet vara jämlik. I studien kartläggs övergripande mönster i befolknings- och inkomstutvecklingen i relation till kommunernas geografiska läge inom länen. I vilken sorts kommuner växer och vilken sorts kommuner krymper befolkningen och medianinkomsten i länen? Skiljer sig sådana mönster åt mellan Sveriges olika län? För att studera hur jämlik eller ojämlik befolknings- och inkomst-utvecklingen är har vi delat in kommunerna i varje län delats i tre kategorier. Kategori 1 (K1) består av den befolkningsmässigt största kommunen. Kategori 2 (K2) är de kommuner närmast den befolkningsmässigt största kommunen. Kategori 3 (K3) är de geografiskt mer avlägsna kommunerna i länet. Vi har definierat kommunerna som mer avlägsna eller inte beroende på om det tar mer eller mindre än 45 minuter att åka dit med bil från länets befolkningsmässigt största kommun. Resultaten visar intressanta förändringar under åren 1992–2022. Överlag har folkmängden ökat i landets K1- och K2-kommuner. Däremot har K3 haft en stagnerande utveckling. Dagens läge, där K1 är den mest folkrika kategorin av kommuner, står i kontrast mot att K3 var den mest folkrika kategorin av kommuner 1992. Däremot har medianinkomstutvecklingen varit mer jämlik för alla kategorier av kommuner. Inom länen finns således betydande skillnader i befolkningstillväxt, men hur jämn befolkningsutvecklingen är varierar också stort mellan länen. Län med lika stor befolknings- och medianinkomsttillväxt i länet som helhet, såsom Jön

I denna rapport sammanfattar vi de huvudsakliga resultaten från forskningsprojektet ”Med företaget som förebild? Om kommunal hemtjänst i en marknadiserad äldreomsorg”. I projektet har vi analyserat den offentliga utföraren av hemtjänst i kommuner som valt att införa lagen om valfrihetssystem (LOV). Tillämpandet av den lagen gör det möjligt för äldre personer med ett beviljat biståndsbeslut att kunna välja utförare av hemtjänst. Som en följd av LOV har det därför i många kommuner uppstått en blandning av offentliga, idéburna och privata hemtjänstutförare – en så kallad välfärdsmix. Införandet av LOV och välfärdsmixen har inneburit förändrade förutsättningar för den offentliga utföraren av hemtjänst. Från att ha varit den enda utföraren inom hemtjänsten, konkurrerar den offentliga utföraren numera med andra utförare. Det kan uttryckas som att samtidigt som marknaden har trätt in i kommunerna, har kommunerna även trätt in på marknaden. Frågan är vad som sker med den offentliga utföraren i denna kontext av marknadisering och konkurrens. Mot den bakgrunden undersöker vi vilka tillvägagångssätt som offentliga utförare använder sig av i en kontext av valfrihetssystem. Handlar det om tillvägagångssätt i termer av konvergens eller divergens i förhållande till idén om det privata företaget? Konvergens innebär att kommunal hemtjänst använder idén om det privata företaget som förebild för verksamheten. Med divergens avses det motsatta, nämligen att kommunen använder det privata företaget som motpol för den egna verksamheten. För att kunna besvara forskningsfrågan har vi studerat den offentliga utföraren av hemtjänst i sex kommuner utifrån följande aspekter: Organisering, beteckning och logotyp, profilering, uppföljning och kontroll, incitamentsstrukturer samt marknadsföring. Det huvudsakliga material som använts till studien består av intervjuer med kommunpolitiker, tjänstemän och enhetschefer inom hemtjänst. Detta har kompletterats med dokument och annat skriftligt material. R

Detta examensarbete undersöker implementeringen av brottsförebyggande åtgärder genom miljödesign i Umeå och Gävle, kommuner belägna i norra Sverige. Studien använder sig av en deduktiv ansats och utnyttjar en strukturerad kategoriseringsmatris för att undersöka både det manifesta och latenta innehållen i kommunernas översiktsplaner. Innehållsanalysen visar att långsiktig planering tar ett holistiskt grepp om brottsförebyggande design. Intervjuer med nyckelaktörer inom stadsplanering ger värdefulla insikter om den praktiska tillämpningen av brottsförebyggande strategier. Resultaten lyfter fram vikten av tydliga ansvarsområden och samarbeten för att skapa säkrare och mer hållbara städer. Betydande utmaningar för kommunernas utvecklingsarbete är bristen på en enhetlig kunskapsbas och utgångspunkt samt begränsade resurser. Sammantaget bidrar denna studie till en djupare förståelse för hur stadsdesign kan bidra till brottsprevention och förbättra kvaliteten på stadsmiljöer., This thesis investigates the implementation of crime prevention through environmental design measures in Umeå and Gävle, municipalities located in northern Sweden. The study adopts a deductive approach, utilizing a structured categorization matrix to examine both the manifest and latent content of the municipalities comprehensive plan. The content analysis shows that the long–term planning takes a holistic approach of crime prevention design. Interviews with key stakeholders in urban planning provide valuable insights into the practical application of crime prevention strategies. The findings highlight the importance of clear responsibilities and collaborations in creating safer and more sustainable cities. Notable challenges for the municipalities development work is the absence of a unified knowledge foundation and starting point, alongside limited resources. Overall, this study provides a deeper understanding of how urban design can contribute to crime prevention and enhance the quality of urban environments.

Länsstyrelsernas bostadsmarknadsanalyser har funnits och gjorts av Sveriges samtliga 21 län i över 15 år i enlighet med förordningen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och regionala bostadsmarknadsanalyser (SFS 2011:1160). Syftet med bostadsmarknadsanalyserna är bland annat att rapportera till regeringen samt fungera som kunskapsunderlag till kommuner, bransch, region och för politiker. Detta arbete undersöker hur de regionala bostadsmarknadsanalyserna används och om de uppfyller sitt ursprungliga syfte. Att undersöka hur de används samt hur de skapas och vilka data som ligger till grund för analyserna och hur detta skiljer sig åt mellan länen undersöks också i arbetet. Metoden som används är enkäter som skickats ut till samtliga kommuner, län samt alla riksdagspartiers politiska talespersoner och fastighets- och byggbolag. Utöver detta har även bostadsmarknadsanalyser analyserats och dess innehåll undersökts och jämförts länen emellan. Resultatet visar att bostadsmarknadsanalyserna används i stor utsträckning av kommuner och län, men att de inte används nämnvärt av bostadsbolag och bransch. Respondenter inom grupperna politiker och byggbolag önskar bland annat bättre marknadsföring och bättre förankring med näringsliv och kreditgivare. Kommuner och län önskar främst mer träffsäkra analyser som bygger på mer trovärdiga data., The County Administrative Boards' housing market analyses have been conducted by all 21 counties in Sweden for over 15 years in accordance with the Regulation on Municipal Housing Supply Responsibility and Regional Housing Market Analyses (2011:1160). The purpose of the housing market analyses includes reporting to the government and serving as knowledge base for municipalities, industry, regions, and politicians. This study examines how the regional housing market analyses are used and whether they fulfill their original purpose. The investigation also explores how they are used, how they are created, the data underlying the analyses, and how this varies between the counties. The method used involves surveys sent to all municipalities, counties, all political spokespersons of the parliamentary parties, and real estate and construction companies. In addition, housing market analyses have been analyzed, and their content has been examined and compared between the counties. The results show that the housing market analyses are widely used by municipalities and counties, but not significantly by housing companies and the industry. Respondents within the groups of politicians and construction companies wish for better marketing and better alignment with the business community and lenders. Municipalities and counties primarily desire more accurate analyses based on more credible data.

This thesis explores the work of Swedish municipalities in dialogue and digital communication. It examines digital communication and dialogue through field studies in Örnsköldsvik municipality from 2015 to 2019, and the presence of Swedish municipalities on Facebook from 2009 to 2017. During this period, digital communication and dialogue have been prominent on the agendas of municipalities both in Sweden and internationally. The development of social media, e-services, strategic communication, branding, and citizen dialogues are crucial for understanding the evolution of communication and democracy, both now and in the future. The overall aim of this thesis is to investigate how municipalities communicate with citizens, with a focus on digital media. The dissertation is grounded in the fields of participatory research, organizational research, strategic communication, and organizational communication. The material includes notes, reports, and documents from observations, policy documents, guidelines, interviews with officials and communicators, and Facebook posts from municipalities’ Facebook pages. The four case studies draw on new institutional theory, communication theory, and deliberative systems theory to varying degrees. These case studies are theoretically linked through a focus on institutions and how they shape and are shaped by understandings of communication and participation. The thesis captures ideas about communication and participation through eight perspectives, shedding light on what it means to be, work in, and represent a municipality today. Communicators play a central role in conveying meanings about communication by acting as internal consultants, trainers, and critical reviewers of the organization’s communication purposes. They also have a strategic role in formulating guidelines and standards for communication design. The thesis argues that both communication and participation must be understood through a broader media concept to grasp the

Den snabba utvecklingen av generativ AI har lett till en utbredd, och ibland okritisk, användning av tekniken. Behovet av att kontinuerligt och hastigt uppdatera arbetsmetoder kan leda till att etiska överväganden förbises. Generativ AI erbjuder visserligen stora möjligheter för utveckling av tillvägagångssätt, men dess snabba introduktion kan också medföra konsekvenser som potentiellt underminerar allmänhetens förtroende för offentliga institutioner. Denna studie syftar till att undersöka hur kommuner i Gävleborgs län hanterar de etiska utmaningar som uppstår vid implementeringen och användningen av generativ AI inom kommunikationsarbetet. Den undersöker om kommunikationsavdelningarna för etiska resonemang och om de anser sig ha tillräckligt med kunskap för hantering av generativ AI på ett etiskt hållbart sätt. Studien eftersträvar även att ta reda på hur synen på riktlinjer skiljer sig åt mellan de aktuella kommunerna. För att besvara dessa frågor genomfördes intervjuer med nio respondenter från sju kommunala kommunikationsavdelningar i Gävleborgs län. Resultatet visar skiljaktigheter i hur kommunikatörerna i de olika organisationerna hanterar etiska frågor kopplade till generativ AI, där tilliten till den egna kompetensen och synen på riktlinjer varierar mellan kommunerna. Samtidigt finns en trygghet i att de kunskaper man redan har som kommunikatörer är både relevanta och nödvändiga för att möta de etiska frågor som användningen av de nya teknikerna kommer att innebära för organisationerna. Studien indikerar ett starkt intresse och en medvetenhet om de etiska utmaningarna som generativ AI medför, men också en tydlig vilja att upprätthålla medborgarnas förtroende för sina organisationer genom noggrant övervägda arbetsmetoder., The rapid development of generative AI has led to widespread, and sometimes uncritical, use of technology. The need to update working methods continuously and quickly can lead to ethical considerations being overlooked. Although generative AI offers great opportunities for the development of approaches, its rapid introduction can also bring consequences, potentially undermining public trust in public institutions. This study aims to investigate how municipalities in Gävleborg county handle the ethical challenges that arise in the implementation and use of generative AI in communication work. It also examines how the communication departments are reasoning and whether they consider themselves to have sufficient knowledge to manage generative AI in an ethically sustainable way. The study also seeks to find out how the view of guidelines differs between the municipalities in question. To answer these questions, interviews were conducted with nine respondents from seven municipal communication departments in Gävleborg. The results show differences in how the communicators in the various organizations handle ethical issues linked to generative AI, where the trust in their own competence and the view of guidelines varies between the municipalities. At the same time, there is security in the fact that the knowledge one already has as communicators is both relevant and necessary to face the ethical questions that the use of the new technologies will entail for the organizations. The study indicates a strong interest and an awareness of the ethical challenges posed by generative AI, but also a clear desire to maintain citizens' trust in their organizations through carefully considered working methods.

Negativa utsläpp, dvs inhämtning av växthusgaser från atmosfären, har lyfts upp av FN:s klimatpanel IPCC som nödvändiga för att klimatmålen ska nås. Kommuner och regioner har en viktig uppgift att fylla genom sitt ansvar för stadsplanering och utveckling av samhället. Analys av Svenska Miljöinstitutet IVL’s kommunrankning visar att många kommuner fortfarande knappt påbörjat sitt klimatarbete och att kommuner med mindre resurser inte kommit lika långt som de större. Denna studie belyser vad Sveriges regioner kan göra för att motivera och vägleda kommuner att öka takten för klimatomställning genom naturbaserade lösningar, NBL. Syftet med denna studie är att regioner ska kunna använda detta underlag i sitt kommunstödjande arbete. Studien undersöker varför kommuner inte implementerar naturbaserade lösningar för att minska växthusgaser i större utsträckning genom analys av IVL’s kommunrankning tillsammans med intervjuer av samhällsplanerare i Helsingborgs stad och Svalövs kommun i Skåne. Intervjuer görs även med samhällsplanerare i Region Skåne. Planerarna i kommunerna säger enstämmigt att de vill göra mer, men att det behövs mer kunskap och erfarenheter; de saknar goda exempel för att genomföra klimatomställning med NBL. Region Skåne har många verktyg, men det finns mer de kan göra för kommunerna, visar intervjuerna. Studien visar att akuta problem prioriteras framför de långsiktiga och att mycket hänger på den enskilde planerarens förmåga att ta fram underlag för beslut. Planerare på kommunerna påpekar att klimatomställning är ett informationstyngt område, det tar tid att utforska. Om det i beslutsunderlagen framgår att naturbaserade lösningar är mångfunktionella och ger ekonomiska fördelar på sikt, är det lättare att motivera klimatåtgärder med NBL, säger planerarna. IVL’s kommunrankning visar att särskilt kommuner med mindre resurser behöver stöd, men även de större. Både litteraturstudien och intervjuerna visar att utan beslut och politisk förankring kommer inte kli, Municipalities and regions have an important task to fulfill when it comes to urban planning and climate change. Analysis of the Svenska Miljöinstitutet IVL's municipal ranking shows that many municipalities have still barely started their climate work and that municipalities with smaller resources have not progressed as far as larger ones. This study highlights what Sweden's regions can do to motivate and guide municipalities to speed up the work with climate transformation through nature-based solutions (NBS). The study examines obstacles and success factors for municipalities to implement nature-based solutions to reduce greenhouse gases. Through interviews with two municipalities and one region, it appears that they want to do more. The municipalities want more knowledge and experience; they lack good examples for implementing climate transformation with NBS. The study shows that urgent problems are prioritized over longterm climate problems. Much depends on the individual planner's ability to produce foundation for good decision-making. Planners at the municipalities point out that climate transformation is an information-heavy area and it takes time to explore. Both the literature study and the interviews show that without decisions and political anchoring, climate transformation will not be completed. More cooperation is needed, experiences and good examples need to be spread. This study gives example on what the regions can do to lead the climate work across municipal borders and into the organization. If climate transformation is to be implemented in the region, Region Skåne needs to take a deeper responsibility, take the lead and embrace co-creation, as one interviewee said – to create together.

Den svenska migrationspolitiken har under de senaste åren genomgått en radförändringar där en central aspekt har varit ett förändrat ansvar mellan statenoch kommunerna. Även om de övergripande målen fattas på nationell nivå ärde inte oberoende av varken det som sker ute i världen eller av vad som avgörsi landets kommuner. Central både för mottagande och integreringen av nyanländaär bostadsfrågan, både att ha tillgång till bostad men också boendetskvalitet. Rätten till bostad är också en grundläggande mänsklig rättighet ochhar stor betydelse för människors liv. Tidigare forskning har visat hur bostadsfrågankan användas som ett instrument för kommunerna att på olika sätt styramigrationspolitiken lokalt. Detta kapitel har fokuserat på lokal bosättningspolitiki huvudsak för nyanlända som kommit till Sverige och som är föremål förbosättning enligt den s.k. bosättningslagen. Syftet med kapitlet har varit att beskriva de förändringar som den svenska migrationspolitiken genomgått desenaste åren och illustrera hur dessa påverkat den kommunala nivån med särskiltfokus på bosättningsfrågan. I kapitlet har de centrala reformerna beskrivitsoch hur de förändrat ansvarsfördelningen mellan staten och kommunernasamt resultat från forskningen på området. Därefter har empiriska nedslaggjorts i vilka det resoneras kring bostadens betydelse och hur lokal bostadspolitikanvänds av kommuner för att uppnå vissa mål. Vidare har det visats genomempiriska exempel hur lokal bosättningspolitik påverkar barn och unga samtderas familjer.

I den urbaniseringstrend som pågår och ansträngda situation som den moderna människan orsakat, behöver naturen skapa sig ny motståndskraft i tidsepoken antropocen. Om ekonomi och människor ska kunna fortsätta utvecklas behöver hela samhället bli bättre på att förhålla sig inom jordens planetära gränser. I takt med att förtätningar i städer sker riskerar grönområden försvinna eller transformeras till hårdgjorda ytor. Samhället måste ta ett större krafttag eftersom grönstrukturer och ekosystemtjänster bidrar med flera viktiga uppgifter. Förutom att grönområden har betydelse i uppfyllandet av olika klimat- och miljömål inom Agenda 2030, behöver beslutsfattare också utbildas från ett bredare biosfäriskt perspektiv. Om miljöarbetet bromsas upp av en bristfällig stadsplanering på lokal nivå, kan en lösning vara att ta fram olika förbättringsförslag för en grönare stadsplanering. Studiens syfte är att undersöka hur gröna skolgårdar kan bidra till social-ekolgisk resiliens i urbana miljöer, skapa välbefinnande och pedagogiska förtjänster för barn, samt belysa viktiga faktorer som myndigheter, kommuner och stadsplanerare bör beakta vid transformering av en befintlig svensk urban skolgård. Målet med studien har varit att presentera ett gestaltningsförslag, med en typisk svensk urban skolgård som utgångspunkt, utformat mer som ett sammanflätat social-ekologiskt system. Som verktyg för detta ändamål användes ett interaktivt metodupplägg, där kunskap mellan miljövetare och arkitekt integrerades. Genom en fallstudie utförd på Adolf Fredriks musikklassers skolgård i centrala Stockholm visar studien på möjligheten till att skapa nya planeringsstrategier för att barn ska få ett mer kvalitativt utrymme i den urbana miljön. Genom ett litteraturunderlag från tidigare forskning pekar resultat på att ett ökat fokus på ekosystembaserad förvaltning av skolgårdar och ett pedagogiskt lärande utomhus har god potential för att öka välbefinnande hos barn i urbana miljöer. Studiens re, In the ongoing urbanization trend and the strained situation caused by modern man, nature needs to create new resilience in the Anthropocene era. If economy and people are to be able to continue to develop, the earths planetary boundaries need to be taken in consideration by its inhabitants. As urban densification occurs, green areas risk disappearing or being transformed into hard surfaces. Society must therefore take a greater step because green structures and ecosystem services contribute to several important tasks. In addition to the fact that green areas are important in the fulfillment of various climate and environmental goals within Agenda 2030, decisionmakers also need to be educated from the biospheric perspective. If environmental work is slowed down by inadequate urban planning at the local level, a solution may be to develop improvement proposals for a greener urban planning. The purpose of the report is to investigate how green schoolyards can contribute to social-ecological resilience in urban environments, create well-being and educational benefits for children, and highlight factors that authorities, municipalities and urban planners should consider when transforming an existing Swedish urban schoolyard. The goal of the study has been to present a design proposal, with a typical Swedish urban school yard as a starting point, designed more like an intertwined social-ecological system. As a tool for this purpose, an interactive methodology was used, where knowledge between an environmental scientist and architect was integrated. Through a case study carried out at Adolf Fredrik's music class schoolyard in central Stockholm, the study shows the possibility of creating new planning strategies for children to have a more qualitative space in the urban environment. Through a literature from previous research, results indicate that an increased focus on ecosystem-based management of schoolyards and pedagogical learning outdoors has good potential for inc

Production and consumption lead to eutrophication and acidification of land and watercourses and affect the biological diversity of people's habits and needs (Naturvårdsverket, 2024).In attempts to gain control over waste, waste policies can be implemented, this means , among other things, that policy instruments such as concrete measurements and tools to achieve overall goals are introduced as a governing body and include the use of public funds (Bergeron, 2016). In Sweden a new law entered into force in the beginning of 2024 with requirements for the sorting of bio-waste from business and municipalities, including 68 municipalities that had applied for exemption by March 2024 ( Naturvårdsverket, 2024). The aim of the study was to examine which strategies six municipalities use in current waste management and which differences there were between these municipalities. The question aimed to answer whether there was any difference between municipalities that have a dispensation compared to those that have implemented the new law, as well as similarities with those that applied for a dispensation. The empirical material consisted of a total of four interviews and six waste plans. The results showed that municipalities primarily use similar strategies regardless of whether without or with a dispensation., Produktion och konsumtion leder till övergödning och försurning på marker och vattendrag samt drabbar den biologiska mångfalden av människors vanor och behov (Naturvårdsverket, 2024). I försök om att få kontroll på avfall kan avfallspolicys implementeras, detta innebär bland annat att policyinstrument som konkreta mätningar och verktyg för att uppnå övergripande mål introduceras som ett styrande organ och innefattar användning av offentliga medel (Bergeron, 2016). I Sverige trädde en ny lag i kraft i början av 2024 med krav på utsortering av bioavfall från verksamheter och kommuner, däribland 68 kommuner hade ansökt om dispens vid mars 2024 (Naturvårdsverket, 2024). Syftet med undersökningen var att undersöka vilka strategier sex kommuner använder sig av gällande avfallshantering samt vilka skillnader och likheter det fanns sinsemellan dessa kommuner. Frågeställningen syftade till att besvara om det fanns någon skillnad mellan kommuner som har dispens jämfört med de som har implementerat den nya lagen samt likheter med de som ansökt om dispens. Det empiriska materialet bestod av totalt fyra intervjuer och sex avfallsplaner. Resultatet visade att kommuner främst använder sig av liknande strategier oavsett utan eller med dispens.

The use of process automation has spread in Swedish municipalities to automate administrative processes, but the knowledge of how this plays out in practice is limited. The employee perspective is under-researched and more knowledge on how process automation is understood by and affects stakeholders is needed. Additionally, as process automation has proven difficult in practice, investigating these challenges can help practitioners. This dissertation investigates what stakeholders are involved in process automation initiatives in Swedish municipalities, how they view process automation, and what challenges are faced as part of these initiatives. These views and challenges are analyzed with a combined analytical lens of stakeholder theory and public value. This answers previous calls for research on how technology in public sector organizations relates to different underlying values. This is a compilation dissertation based on six research papers. The research process is based on a qualitative and interpretative approach, where most of the empirical material consists of interviews with employees involved in process automation initiatives in three Swedish municipalities. The analysis revolves around the identification of five stakeholder groups: Automation strategists, Support staff, Operational staff, IT personnel, and RPA companies. These stakeholder groups have different views on process automation and hold different perspectives of what the automation of processes will lead to. The challenges of process automation initiatives include the need for different competencies, lacking stakeholder buy-in, and difficulties in identifying processes to automate. Using the combined analytical lens of stakeholder theory and public value, these views and challenges are analyzed further, showing that they can be understood as different stakeholders striving for different sets of values as well as having different perspectives on how values relate to one another and how technolog, Användning av processautomation har spridit sig bland svenska kommuner för att automatisera administrativa processer, men kunskap om hur detta utspelar sig i praktiken är begränsad. Medarbetarperspektivet inom detta område är relativt outforskat och mer kunskap om hur processautomation förstås av och påverkar olika intressenter behövs. Då processautomatisering har visat sig vara svårt i praktiken kan praktiker också gagnas av en utökad förståelse kring utmaningar som uppstår. Denna avhandling undersöker vilka intressenter som är involverade i initiativ för processautomation i svenska kommuner, deras perspektiv på processautomation, och vilka utmaningar som uppstår som del av dessa initiativ. Dessa perspektiv och utmaningar analyseras med en kombinerad analytisk lins bestående av intressentteori och offentliga värden. Detta svarar på tidigare uppmaningar till forskning om hur teknik i offentliga organisationer förhåller sig till olika underliggande värden. Detta är en sammanläggningsavhandling baserad på sex artiklar. Forskningsprocessen bygger på ett kvalitativt och tolkande förhållningssätt, där huvuddelen av det empiriska materialet består av intervjuer med medarbetare som varit involverade i initiativ för processautomation i tre svenska kommuner. Avhandlingens analys involverar identifiering av fem intressentgrupper: Automationsstrateger, Stödfunktioner, Kärnverksamhet, IT-personal och RPA-företag. Dessa intressentgrupper har olika syn på processautomation och har olika perspektiv på vad automatiseringen av processer kommer att leda till. Utmaningarna med initiativ för processautomation är behov av olika kompetenser, bristande motivation hos intressenter och svårigheter med att identifiera processer att automatisera. Utifrån den analytiska linsen analyseras dessa perspektiv och utmaningar vidare, vilket visar att de kan förstås som att olika intressenter strävar efter olika värden, samt har olika perspektiv på hur värden relaterar till varandra och hur teknik påv

Arbetsmarknadspolitiken har historiskt sett varit både ett kommunalt och statligt ansvar som från mitten av 1900-talet koncentrerats till en statlig nivå och till myndigheten Arbetsförmedlingen. Både forskning och statliga utredningar har konstaterat att kommuner mer och mer tagit sig an arbetet med arbetsmarknadspolitik och idag har merparten av Sveriges kommuner en arbetsmarknadsavdelning med fokus på insatser för arbetssökande. Vår forskningsöversikt och de utredningar som presenterats som vår empiri visar att det råder en oklar ansvarsfördelning mellan stat och kommun inom arbetsmarknadspolitiken. Vi har presenterat tidigare forskning på området arbetsmarknadspolitik som både avhandlat ansvarsfrågan gällande Arbetsförmedlingen och kommunerna, men även mellan organisation och individ. Denna uppsats har, genom en teorikonsumerande ansats, undersökt denna oklara ansvarsfördelning med fokus på kommuner och Arbetsförmedlingen. Genom det teoretiska ramverket institutionella logiker har vi studerat offentliga utredningar gällande organiseringen av arbetsmarknadspolitiken samt remissvar från berörda aktörer. Resultatet av studien har visat att dessa aktörer formulerar ansvar utifrån olika institutionella logiker som i många fall är motstridiga. Uppsatsen bidrar vidare till att ge en bild av vad dessa logiker ger för ingång till ansvarsbegreppet och förklarar olika möjliga orsaker till att ansvaret kan ses som oklart., Labour market policy has historically been both a municipal and state responsibility, which since the mid-20th century has been concentrated at the state level and managed by the Public Employment Service. Both research and government inquiries have found that municipalities have increasingly taken on the work of labour market policy, and today the majority of Sweden's municipalities have a labour market department focused on measures for job seekers. Our research overview and the inquiries presented as our empirical data show that there is an unclear division of responsibilities between the state and municipalities in labour market policy. We have presented previous research in the area of labour market policy, which has addressed the issue of responsibility concerning the Public Employment Service and municipalities, as well as between organization and individual. This thesis, through a theory-consuming approach, has examined this unclear division of responsibilities with a focus on municipalities and the Public Employment Service. Through the theoretical framework of institutional logics, we have studied Swedish Government Official Reports regarding the organization of labour market policy and responses from relevant stakeholders. The study's results have shown that these stakeholders formulate responsibilities based on different institutional logics, which are often conflicting. The thesis further contributes by providing an understanding of what these logics imply for the concept of responsibility and explains various possible reasons why responsibility can be perceived as unclear.

This is a thesis work in Information Design with a focus on informative illustration. The study is about highlighting specific areas on maps and whether illustrations can be designed to make it easier for users when they visit an exercise track. The study has been done in collaboration with Västerås city and examines the Rocklunda-Rönnby exercise track. The empirical material was collected using methods such as site analysis, interviews, usability testing and more. The study’s research question was answered with the help of the collected empirical data as well as selected theories from the fields of cognitive science, map design and information graphics as well as illustrative aspects such as colour and shapes. The objective of this study was to come up with a design proposal in the form of an information graphic that highlights certain risk areas and gives users a prior knowledge of the area. The hope is that the design proposal will be used for its intended purpose in Rocklunda-Rönnby. either in its entirety or specific elements of it.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför Umeå kommun och Umeå universitet samverkar. Fokus är på samverkan genom externfinansierade projekt. Projekten studeras med referensramen nätverksstyrning för att skapa en djupare förståelse om hur samverkan sker. Uppsatsen bidrar till en ökad kunskap om samverkan genom nätverksstyrning på kommunal nivå ur ett statsvetenskapligt perspektiv. Metod: Uppsatsen använder sig av en kvalitativ metod i form av kvalitativ dokumentanalysoch kvalitativa intervjuer. Intervjudeltagarna är personer som jobbar eller jobbat med externfinansierade projekt där kommunen och akademin/ universitetet samverkar. Material: För uppsatsen analyseras material som beskriver överenskommelsen för strategisktpartnerskap mellan Umeå kommun och Umeå universitet samt kvalitativa intervjuer. Resultat: Resultatet visar att kommunen och akademin samverkar med syfte att ta vara på varandras resurser när de egna resurserna är för få för att själv kunna genomföra projektet. Genom projekten kan de få ta del av kompetenser och kunskaper som de annars inte skulle kunna ta del av. Detta leder till att kommunen kan utvecklas på ett mer effektivt och kreativtsätt. Indirekt leder samverkan även till kontakter, kompetensutbyte och forskning.

Syftet med studien var att undersöka hur kommunala HR-ansvariga och kommunala chefer från sju olika kommuner upplever att hybridarbete efter Corona-pandemin eventuellt har påverkat organisationskulturen genom att ha genererat utmaningar eller/och möjligheter. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats i egenskap av semistrukturerade intervjuer. En kombination av målinriktat urval och snöbollsurval tillämpades med totalt elva deltagare, sju deltagare inom HR med strategiskt ansvar och fyra kommunala chefer inom sju av Sveriges kommuner. Det insamlade materialet analyserades med en tematisk analys som resulterade i fyra huvudteman. Studiens resultat visade att hybridarbete har medfört en upplevd känsla av orättvisa, ökat fokus på individens egna behov samt en förväntan att kunna arbeta på distans. Resultatet visade vidare att tillit och arbetsmiljöansvar var aspekter som påverkade ledarskapet. I diskussionen framkom att det sannolikt pågår en förändring i organisationskulturen, präglad av hybridarbete. Det kunde även tolkas som att chefer i kommunen eventuellt ställs inför möjligheter och utmaningar på grund av hybridarbete

Denna studie utforskar IT-säkerhetsberedskapen bland svenska kommuner i ljuset av det kommande NIS2-direktivet från EU, vars mål är att förbättra cybersäkerheten. Arbetet syftar till att identifiera hur ekonomiska resurser, ledningens engagemang och tillgång till utbildning bidrar till olika nivåer av säkerhetsberedskap i kommunerna. Genom en kvalitativ metodik med semi-strukturerade intervjuer med kommunrepresentanter och en omfattande litteraturstudie inkluderande rapporter från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har forskningen möjliggjort en djupgående analys av utmaningarna och framgångsfaktorerna inom kommunal ITsäkerhet. Resultaten visar på stora skillnader i beredskap, där små kommuner ofta står inför större utmaningar på grund av begränsad budget och brist på specialiserad personal. Större kommuner har generellt mer strukturerade strategier för cybersäkerhet och bättre resurstilldelning. Centrala teman som framkommit inkluderar ledningens avgörande roll i att främja och upprätthålla cybersäkerhetsåtgärder, ekonomiska begränsningars påverkan på implementering av säkerhetslösningar samt potentialen i kontinuerliga utbildningsprogram, som nano-lärande, för att höja medvetenhet och beredskap hos personalen. Studien avslutas med rekommendationer till kommunerna om hur de kan optimera sina cybersäkerhetsstrategier för att effektivt möta kraven i NIS2-direktivet. Dessa inkluderar ökat engagemang från ledningen, investeringar i riktade utbildnings- och träningsprogram samt ett starkare stöd och tydligare vägledning från nationella myndigheter. Framtida forskning bör inriktas på strategiernas långsiktiga effektivitet och kommunernas fortsatta förberedelser inför fullständig integration av NIS2-direktivet i svensk lag., This study offers a comparative analysis of the IT security preparedness of Swedish municipalities in the face of the impending NIS2 Directive, which aims to enhance cybersecurity across the EU. The primary objective of this research is to identify the varying levels of IT security among municipalities and understand how economic resources, leadership engagement, and access to training contribute to these differences. Utilizing a qualitative research approach, we conducted semi-structured interviews with representatives from various municipalities and supplemented these with a comprehensive review of existing literature and MSB (Swedish Civil Contingencies Agency) reports. This methodology allowed for an in-depth exploration of the systemic challenges and best practices within municipal IT security management. Our findings indicate a significant disparity in readiness levels, largely influenced by the size of the municipalities and the extent of leadership involvement. Smaller municipalities often face greater challenges due to limited budgets and lack of specialized personnel, whereas larger municipalities generally have more structured cybersecurity strategies and better resource allocation. Key themes that emerged include the critical role of leadership in promoting and maintaining cybersecurity measures, the impact of financial constraints on security implementations, and the potential of continuous training programs, such as nano-learning, to enhance staff awareness and readiness. The study concludes with recommendations for municipal authorities on optimizing their cybersecurity strategies to meet the NIS2 requirements effectively. These include increasing leadership involvement, investing in targeted education and training programs, and advocating for clearer guidance and support from national bodies. Future research should focus on the long-term effectiveness of these strategies and the evolution of municipal readiness as the NIS2 Directive becomes fully int

Finansiering av friskolor i Sverige har på senare tid kommit under politisk press. Den rådande likvärdighetsprincipen har kritiserats med avseende på att kommunerna har elevansvaret medan friskolorna kan agera mera fritt. Det leder till frågan hur fristående grundskolor agerar vid förändringar i elevantal i en kommun. Denna studie behandlar hur friskolor reagerar på förändringar i elevantal, om de är en hjälpande eller stjälpande kraft i relation till kommunerna. För att uttolka en kausal effekt används födelsetal som oberoende reducerad effekt av förklarandevariabeln i förhållande till andel elever i friskola. Paneldatasetet innefattar Sveriges samtliga kommuner från 1998 till 2023 med avgränsning avseende kommuner som inte haft friskolor. Studien fokuserar på hur friskolor agerar vid förändringar i födelsetal i jämförelse med kommunala skolor. För att utveckla studien testas det för laggade effekter av den oberoende variabeln och om agerandet är lika för uppgång som nergång i elevantal. Resultat visar inte något entydig respons från friskolorna, däremot ett tydligt resultat från de kommunala skolorna. Där kommunala skolor har en precis förändringstakt varierar friskolorna kraftigt mellan kommuner och år. Därtill hade kommunala skolor ingen laggad effekt vilket friskolor hade tendenser till. Skillnader vid ökande och minskande födelsetal fanns inte för kommunala skolor medan reaktion från friskolorna inte gick att tolka. Resultatet visar på en osäkerhet på den svenska skolmarknaden som påverkar samtliga aktörer.

Bakgrund: En ökad konkurrens på arbetsmarknaden och ett ökat behov av personal har gjort det viktigare för kommuner att fokusera på att skapa en unik organisationsidentitet på arbetsmarknaden. Detta koncept, känt som employer branding, kan bidra till en rad fördelar såsom ökad konkurrenskraft och ökad motivation bland medarbetarna, där framför allt det sistnämnda kan underlätta för organisationer gällande att rekrytera och behålla medarbetare. Med employer branding följer även utmaningar, vilket understryker vikten av att förstå hur det bör hanteras för att dra nytta av dess potentiella fördelar. Syfte: Att undersöka medarbetares uppfattningar av kommuners employer branding och dess påverkan på motivation. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ forskningsansats där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes på ekonomiavdelningarna inom fyra av Skaraborgs kommuner. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att employer branding-strategierna inte diskuterades öppet inom kommunerna och uppfattades främst undermedvetet av medarbetarna. Inom kommunerna låg också ett fokus på att främja den inre motivationen genom faktorer som organisationskulturen. Det var även den inre motivationen som ansågs vara mest attraktiv hos medarbetarna och motiverade dem mest, så länge de hade en grundläggande nivå av yttre motivation där deras löner låg på en acceptabel nivå, då lönen betraktades som en hygienfaktor för medarbetarna., Background: Increased competition in the labour market and a growing need for personnel have made it more important for municipalities to focus on creating a unique organisational identity in the labour market. This concept, known as employer branding, can contribute to a range of benefits such as increased competitiveness and enhanced motivation among employees, where especially the latter can facilitate organisations in recruiting and retaining employees. However, employer branding also comes with challenges, highlighting the importance of understanding how to manage it to capitalize on its potential advantages. Purpose: To examine employees’ perceptions of municipalities’ employer branding and its impact on motivation. Method: The study has used a qualitative research approach, where ten semi-structured interviews were conducted within the finance departments of four municipalities in Skaraborg. Findings and conclusion: The study’s findings revealed that employer branding strategies were not openly discussed within the municipalities and were primarily perceived subconsciously by the employees. There was also a focus within the municipalities on promoting intrinsic motivation through factors such as organisational culture. Intrinsic motivation was also considered most attractive to the employees and motivated them the most, as long as they had a basic level of extrinsic motivation where their salaries were at an acceptable level, as salary was viewed as a hygiene factor for the employees.

Research on segregation's impact on educational outcomes has been extensive worldwide. Given Sweden's immigration levels and persistent patterns of economic residential segregation, this research aims to investigate how students' educational outcome is associatedwith area characteristics such as socio-economic deprivation, presence of residents with foreign background, and economic segregation. Results are evaluated for all students then separately by gender and students’ background status. Educational outcome is measured with the average merit value for students who finished the ninth grade in 2023. Regression analysis has been used as a method to conduct results. Surprisingly, economic residential segregation alone is associated with higher average school results. Yet, economic residential segregation is no longer a significant predictor of educational outcomes once other factors such as socio-economic deprivation and the share of persons with foreign background are accounted for. The findings suggest that a high proportion of residents with higher levels of education in the municipality has the most consistent and positive association with educational outcomes across all groups. Additionally, no significant association was found between educational outcomes and the presence of residents with foreign background, once socio-economic deprivation has been accounted for. In terms of gender, girls appear less affected by area characteristics compared to boys.

This scientific study has researched whether EU funds within projects have been used for the development of the hospitality industry. The study has investigated three municipalities and these have been Hammarö, Säffle and Karlstad. These three municipalities have been chosen because they are close to each other geographically, two small municipalities and one large municipality. The study has provided an insight into how these three municipalities work with financing projects in the hospitality industry via EU funds. The reason why these three municipalities were chosen for this study is because we wanted to compare how small municipalities differ from a large municipality and how they work with the development of the tourism industry, but mainly with EU funds. The interest in the study has come from lectures from many different actors who have mentioned that the economic aspect has been the part that has held back the development of the hospitality industry. The study has been conducted as a qualitative study using qualitative semi-structured interviews. Furthermore, the study has used document analysis which has been to go through the municipalities' regional development plans, destination development plans and population change depending on the size of the municipality and what conditions this creates linked to grant opportunities. Document analyzes and interviews are what have helped us arrive at a result. Results show that these three municipalities have different conditions when it comes to EU grants and this can cause them to differ depending on which municipality and how they invest in the tourism industry, but also how they work with EU funds. The result shows that if municipalities were to start using more EU funds and have the skills to do so, this could result in it contributing to greater development on the site. But the study will also go into the fact that there are more aspects within this and not just financial aspects.

Dricksvatten utgör en förutsättning för liv, det är därmed viktigt att goda tillgångar till säkert dricksvatten upprätthålls. Människors kontinuerliga behov av rent dricksvatten skapar en sårbarhet för smittspridningar i dricksvattenförsörjningen. Cryptosporidiumutbrotten i Östersund och Skellefteå kommun år 2010–2011 belyste dricksvattenförsörjningens bristande beredskap och behovet av säkerhetsåtgärder. Utmaningarna med att upprätthålla rent dricksvatten förväntas förvärras på grund av klimatförändringar, ökad urbanisering, befolkningstillväxt och förändrade världsförhållanden. Dessa utmaningar kan leda till en högre risk för spridningar av patogener i dricksvattenförsörjningen, vilket potentiellt kan orsaka hälsorisker om beredskapen och medvetenheten är otillräcklig. Syftet med studien är att utforska kommuners riskuppfattningar, riskprioriteringar och beredskap inför framtida utbrott. Studien syftar också till att identifiera skillnader i uppfattningar, prioriteringar och beredskap mellan kommuner som tidigare har, respektive inte har drabbats av ett kritiskt dricksvattenburet smittutbrott. Tre kommuner, Östersund, Piteå och Sandviken har inkluderats i studien. Totalt fem personer intervjuades. Dessa intervjuer har bearbetats och analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat belyser hur riskuppfattningar formas genom osäkra framtidsförhållanden, riskfaktorer och tidigare händelser. Utbrotten av cryptosporidium i Östersund och Skellefteå 2010–2011 ökade medvetenheten om mikrobiologiska dricksvattenutbrott. Som ett resultat av detta förbättrades kommunernas beredskap genom investeringar, ökad provtagning och förbättrad vattenbehandling. Utbrottet i Östersund ledde till ett förlorat konsumentförtroende, vilket arbetas med att åtgärda. Trots detta anses utbrottet ha lett till en ökad förståelse för detaljer inom framtidens krisberedskap, vilket utgör en osäkerhetsfaktor bland icke drabbade kommuner. Kommunerna säkerställer en säker drick, Drinking water is a prerequisite for life, it is therefore important that good supplies of safe drinking water are maintained. People's continuous need for clean drinking water creates a vulnerability to the spread of infection in the drinking water supply. The cryptosporidium outbreaks in Östersund and Skellefteå in 2010–2011 highlighted the lack of preparedness and the need for safety measures. The challenges of maintaining clean drinking water are expected to worsen due to climate change, increased urbanization, population growth, and changing world conditions. These challenges could lead to a higher risk of pathogen spread in drinking water supplies, potentially causing health risks in case of insufficient preparedness and awareness. The study aims to explore municipalities' perception of risks, prioritization of risks, and preparedness for future outbreaks. The study also seeks to identify differences in perceptions, prioritization and preparedness between municipalities that have and have not experienced a previous critical drinking water outbreak. Three municipalities, Östersund, Piteå, and Sandviken, were included in the study. Five people were interviewed. These interviews were processed and analysed using a qualitative content analysis The study's results highlight how risk perceptions are shaped by uncertain future conditions, risk factors and past events. Specifically, the cryptosporidium outbreaks in Östersund and Skellefteå in 2010-2011 increased awareness of microbiological drinking water outbreaks. As a result, municipal preparedness improved through investments, increased sampling, and improved water treatment. The outbreak in Östersund resulted in a loss of consumer confidence, which is still being addressed. Despite this, the outbreak is considered to have led to an increased understanding of the details of emergency management for the future, which is an uncertainty among unaffected municipalities. Municipalities ensure a safe drinking water supp

Bidragsbrott har på senare tid uppmärksammats som ett sätt för kriminella att finansiera den organiserade brottsligheten. Tidigare forskning har främst fokuserat på bidragsbrott mot myndigheter och det finns en kunskapslucka gällande kommunernas arbete mot bidragsbrott. Med en kvalitativ ansats undersöker denna studie bidragsbrott mot kommuner både övergripande utifrån ett nationellt perspektiv men även djupare på lokal nivå i Malmö och Helsingborgs stad. Studien syftar till att ta reda på hur arbetet för att motverka bidragsbrott upplevs samt vilken typ av samverkan som finns inom arbetet. Materialet består av semistrukturerade intervjuer med aktörer som besitter särskild kunskap om ämnet. Resultatet visade att det finns stora skillnader i hur långt olika kommuner har kommit i sitt arbete mot bidragsbrott. Vidare tyder resultatet på att det i en lokal kontext i Malmö och Helsingborgs stad finns en fungerande samverkan, men att samverkan på nationell nivå är problematiskt på grund av sekretesslagstiftning som hindrar informationsspridning mellan aktörer. Studien fann även att bidragsbrott inte är prioriterat hos polisen och att det inom myndigheten finns en kunskapsbrist gällande brottet, vilket skapar frustration hos kommunerna. Med hjälp av samverkansteori och contemporary criminology förklaras brister i samverkan och svårigheter kopplat till att bidragsbrott är ett relativt nytt fenomen., Benefit fraud has recently attracted attention for being a way for criminals to finance organized crimes. Previous research has mainly focused on benefit fraud against authorities and there is lack of knowledge regarding benefit fraud against municipalities. A qualitative study was utilized to examine benefit fraud against municipalities in a national context as well as in a local context in the cities of Malmö and Helsingborg. The study aims to investigate how the work is experienced and what type of cooperation that exists in the work against benefit fraud. The research consists of semi-structured interviews with people who have special knowledge on the subject. The results highlighted differences in how far different municipalities have come in their work against benefit fraud. Further, it was found that the cooperations are working well in a local context in the municipalities of Malmö and Helsingborg, but the cooperation in a national context is problematic due to difficulties sharing information. The study also showed that there is a lack of priority and knowledge regarding benefit fraud amongst the police, which creates a frustration from the municipalities. Cooperation theory and contemporary criminology are used to explain shortcomings regarding cooperation as well as difficulties concerning the fact that benefit fraud is a relatively new phenomenon.

Syftet med studien var att undersöka hur en digitaliserad samrådsprocess påverkade medborgarinflytandet jämfört med traditionella samråd. Medborgarinflytandet delades i denna studie upp i dialog, social representativitet och påverkansmöjligheter. En kvalitativ enkät användes som metod för att undersöka medborgarinflytandet. Enkäten skickades till anställda på flera svenska kommuner som har haft både digitala och traditionella samråd. Svarsunderlaget analyserades sedan med en tematisk analys förankrad i relevanta teoretiska modeller och litteratur. Resultatet av arbetet visade att dialogerna under samråden till viss del hade begränsats av det digitala formatet. Särskilt uppenbart var det när det digitala formatet webb- och livesändningar användes för att genomföra samrådsmötet. Samtidigt bidrog det digitala formatet till att dialogerna blev mer sakliga, strukturerade och rättvisa. Det digitala formatet påverkade även den sociala representativiteten och då främst positivt. Det digitala formatet resulterade i att kommunerna nådde ut till fler demografiska grupper under samråden. En bredare och mer jämställd social representativitet identifierades. Demografiska grupper som brukar vara underrepresenterade i större utsträckning under traditionella samråd såsom småbarnsföräldrar och kvinnor var bättre representerade under de digitala samråden. Den demografiska gruppen äldre hade till viss del exkluderats som ett resultat av det digitala formatet. Sammantaget hade de digitala samrådens påverkan på dialogerna och social representativitet inverkat på de deltagande medborgarnas påverkansmöjligheter både positivt och negativt. Dessa negativa effekter går att anse som lärdomar och utvecklingsmöjligheter, och med kunskapen förvärvad genom denna studie går effekterna att adressera och hantera. Det kunde även fastställas att en subjektiv inverkan som en följd av planerarnas etablerade värdegrund och planeringsetik inte hade begränsat inflytande eller påverkansmöjligheter för deltag, The aim of this study was to investigate how digitalized consultations affected citizen-influence compared to traditional consultations. The concept of citizen-influence in this study was divided into dialogue, social representation, and the citizens possibility to influence. The method used to investigate this was done through a qualitative survey. The survey was sent to planners employed at several different municipalities that had conducted both digital and traditional consultations previously. The collected data was then analysed using a thematic analysis with connections to relevant models and literature. The results of the study showed that the dialogue was partially restricted by the digital format used to carry out the consultations. This was especially apparent when the digital format web- and online live broadcasts with accompanied chat-features for questions and viewpoints from citizens was used to carry out the consultation. Simultaneously the digital format also contributed to more factual, structured, and equitable dialogues. The digital format has also affected the social representation during the consultations, primarily positively. The digital format enabled the municipalities reach out to more various demographic groups with the consultations. A broader and more equal social representation, including demographic groups that are usually underrepresented in traditional consultations, such as parents of young children and women, were better represented during the digital consultations. Although the elderly demographic was partially excluded due to the digital format. Overall, the effects of digital consultations on dialogue and social representation have impacted on the participating citizens possibility to influence both positively and negatively. These negative effects, however, can be seen as new wisdoms and opportunity of development and with the knowledge acquired by this study can be used to address and optimize these negative effects. Additiona

Klimatförändringar medför nya utmaningar som både ställer krav och sätter prov på det svenska samhällets förmåga att kunna anpassa sig efter nya förutsättningar. Översvämningar, skyfall, erosion och förhöjda havsnivåer orsakar redan idag allvarliga problem inom många delar av landet. Idag finns det kunskap kring klimatförändringar samt vad som behövs för att skapa hållbara och robusta samhällen, däremot kan vägen dit se annorlunda ut. Syftet med arbetet grundar sig därför i att belysa de svårigheter som uppstår under det kommunala klimatanpassningsarbetet, det genom att fokusera på två svenska kommuner, Karlstad och Ystad. Genom kvalitativa intervjuer och granskning översiktsplanerna har empirin insamlats och därefter analyserats tematiskt. Studiens teoretiska ansats utgår från institutionell kapacitet och tillsammans med empiri har det svenska klimatanpassningsarbetets utmaningar studerats. Brister i kunskap, resurser, samverkansförmåga samt mobilisering av dessa medel framträder som huvudsakliga svårigheter. Det finns däremot ingen universell modell för att förbättra klimatanpassningsarbetet, då kommunernas förutsättningar varierar., Climate change poses new challenges that both demand and test the adaptability of the Swedish society. Floods, heavy rainfall, erosion, and rising sea levels already cause serious problems in many parts of the country. While there is knowledge about climate change and what is needed to create sustainable and resilient communities, the path may vary. This study aims to illuminate the difficulties in municipal climate adaptation, focusing on two Swedish municipalities, Karlstad and Ystad. Through qualitative interviews and reviewing the municipalities strategic plans, empirical data was collected and thematically analyzed. The study's theoretical framework is based on institutional capacity, examining the challenges of Swedish climate adaptation efforts. Primary difficulties include knowledge gaps, resource limitations, collaboration issues, and mobilization of these resources. However, due to the variety in municipal conditions, there is no universal model to improve climate adaptation.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka träffsäkerheten i kommunala befolkningsprognoser i Sverige. Frågeställningarna som ställs för att besvara syftet behandlar hur den absoluta genomsnittliga procentuella avvikelsen (MAPE) ser ut mellan prognos och folkbokförd befolkning för totalprognoserna, åldersklasser och bruttokomponenterna vid de tidpunkter som prognoserna siktar mot samt om befolkningsprognoserna har tenderat att över- eller underskatta befolkningsutvecklingen. Uppsatsens metod bygger främst på kvantitativa beräkningar där avvikelse och över- och underskattning tagits fram. Fyra prognosmakare har även intervjuats. Resultatet visar på att träffsäkerheten generellt sett sjunker med prognoshorisonten. I totalprognoserna uppvisas ett MAPE-värde på 0,27 för en ettårig prognoshorisont, 1,67 för en femårig prognoshorisont och 3,3 för en tioårig prognoshorisont. De första prognosåren fanns ingen tendens till antingen över- eller underskattning men med ökad prognoshorisont ökade andelen underskattningar. Åldersklasserna 0-åringar, 1–5-åringar och 19–24-åringarna hade störst avvikelse och tenderade att överskattas med en ökad prognoshorisont medan de äldre åldersklasserna hade den lägsta avvikelsen och inte visade på någon tendens till att vare sig över- eller underskattas. Samtliga inflyttningar och samtligautflyttningar hade störst avvikelse av bruttokomponenterna och ökade i avvikelse med prognoshorisonten. Det visades även att de underskattats. Döda var den lägsta och stabilaste och hölls på en relativ jämn nivå över prognoshorisonten.

Rapporten beskriver resultater fra en analyse af omfanget og anvendelsen af de kommunalt ejede landbrugs- og naturarealer i 2023 på baggrund af eksisterende registerdata. Analysen afgrænses til arealer, der enten er registreret i Landbrugsstyrelsen registre som landbrugsareal og/eller er registreret i Naturstyrelsens registre over arealer omfattet af Naturbeskyttelseslovens §3 om beskyttelse af naturtyper omfattende de lysåbnetyper eng, hede, mose, overdrev og strandeng. Rapporten beskriver blandt andet omfanget af de kommunalt ejede landbrugs- og naturarealer, deres landbrugsmæssige drift og brugen af landbrugsstøtte og miljøordninger. Analyserne viser både forskelle mellem de kommunalt ejede arealer og hele landets landbrugs- og naturarealer og forskelle mellem de enkelte kommuner.

This study aims to examine active, digital transparency levels in Swedish municipalities, aswell as its potential explanatory factors using a stakeholder-oriented index design. All 290municipal websites are examined to create a representative index which can be analyzedbased on theoretical assumptions of why transparency and digital administration is developed.Transparency levels in Sweden seem internationally competitive compared to some previousstudies. However, there is still room for most municipalities to increase their activetransparency levels, especially in order to better meet their constituents’ political interests.Four bivariate and two multivariate regression models are developed and examined, showingonly population size correlates significantly with active, digital transparency levels. Thiscould be due to factors of scale, or a greater lack of connection to political leadership inmunicipalities with a larger population.