Search

I förskolebarns möte med olika utomhusmiljöer förekommer matematiska begrepp, vilka de stöter på i leken samt i de planerade aktiviteterna, där förskollärare ges möjligheter till undervisning av matematik. Dessa lek och lärtillfällen kan vara i skogen, på förskolegården, i stadsmiljö, längs trottoarer eller stränder och så vidare. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares undervisning av matematik i olika utomhusmiljöer i förskolan samt deras beskrivning av den. En kvalitativ metod med self-reports och observationer som redskap har tillämpats. Self-reports skickades ut till förskollärare där de fick beskriva hur de undervisar matematik i förskolan genom att svara på tio frågor. Förskollärare observerades även i samband med undervisningen av matematik i olika utomhusmiljöer. Studien bygger på den sociokulturella teorin som framställts av Vygotskij, (Säljö 2014,ss. 17-18). Vidare baseras studiens resultat på en jämförelse av de sex grundläggande matematiska aktiviteter som presenteras av Alan Bishop, (1991, ss. 99-103). Resultatet i den här studien visar att förskollärare använder matematiska begrepp i undervisningen under vistelsen i utomhusmiljöer. Vilken form av undervisning beror på barns ålder och mognad. Förskollärare använder enkla matematiska begrepp i undervisning av yngre förskolebarn. Förskollärare upplever även sig delaktiga i aktiviteter/lekar samtidigt som de samtalar och benämner olika matematiska begrepp inför förskolebarn. Matematiken sker ofta spontant och finns överallt i olika miljöer. Förskollärare ser möjligheter med att undervisa i utomhusmiljöer även om det finns hinder som ålder på förskolebarn, väder, samt kläder vid kalla årstider.

Att kunna kommunicera är makt. Kommunikation och varje enskild individs röst är en del av det demokratiska samhället. Kommunikation mellan människor leder till kunskapsutbyte och anpassas efter samhällets förändringar. Studien kartlägger utifrån en analys av två stycken vanligt förekommande tryckta läromedel hur mycket utrymme av läromedlens aktiviteter som ägnas åt aktiviteterna tala, lyssna och samtala. Att tala och lyssna är två grundpelare som samspelar för att den muntliga kommunikationen ska kunna uppstå. Studien bygger på en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där analys av läromedlen ska synliggöra deras samband med den aktuella kursplanen i svenska för årskurserna 4–6 och dess centrala innehåll. Forskning idag påvisar att läromedelsgranskningar utförda av lärare är nödvändiga för att en högpresterande skola ska uppnås. I studien framgår det att några förekommande tryckta läromedlen inte ger den muntliga kommunikationen samma utrymme som att läsa och skriva. Det framkommer även att de tryckta läromedlen inte kan ses som kompletta utan sin tillhörande lärarhandledning.