Search

Bakgrund: Under 2018 vårdades över 80 000 barn på svenska sjukhus. Föräldrars upplevelse av omvårdnad vid deras barns sjukhusvistelse påverkar i hög grad barnets upplevelse av vården. Vårdsituationen är skrämmande och okänd; trygga föräldrar ger trygga barn. Pediatrisk vård ska genomsyras av ett familjecentrerat perspektiv där familjen är en aktiv part i vården. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av omvårdnad vid deras barns sjukhusvistelse. Metod: En litteraturöversikt innefattande vetenskapliga artiklar med såväl kvalitativ, kvantitativ som mixad metod. Resultat: Baserat på fynden i de inkluderade artiklarna fanns en god upplevelse och hög tillfredsställelse hos föräldrarna med såväl omvårdnad som delaktighet vid barnets sjukhusvistelse. Under analys identifierades fem huvudkategorier gällande omvårdnadsupplevelsen; ”Föräldrars behov av god kommunikation”, ”Föräldrars behov av att vara informerade”, ”Föräldrars behov av att vara delaktiga”, ”Föräldrars förväntningar på sjuksköterskan” samt ”Föräldrars behov av ett gott bemötande”. Slutsats: Resultatet indikerar att föräldrarnas upplevelse av vad som är viktigt är universellt. Föräldrar var generellt positivt inställda till erhållen omvårdnad. Essentiellt för föräldrars upplevelse av god pediatrisk vård framkom vara: kommunikation, information, delaktighet, stöd, relationer, skicklighet och familjecentrering. Alla aspekter är tätt sammanflätade, och påverkar i hög grad varandra. När alla aspekter vävdes samman till en helhet fick föräldrarna en god uppfattning av vården. Background: During 2018 over 80 000 children were hospitalized in Sweden. Parents' perception of nursing care during the hospitalization of their child highly influences the child's perception of care. The inpatient situation is frightening and unknown; parents feeling safe leads to children feeling safe. Pediatric care should have a family centered perspective that makes the family an active participator. Aim: To identify the perception of parents regarding nursing care during hospitalization of their child. Method: A literature review of scientific articles with both qualitative, quantitative and mixed methodology. Findings: There was, generally, a positive perception and high satisfaction among the parents based on the findings in the included articles regarding nursing care and participation during their child's hospitalization. During the analysis five categories regarding the nursing experience were identified: “Parents’ necessity of good communication”, “Parents need to be informed”, “The importance of parental involvement”, “Parents’ expectations on the nurse” and ”Parental need of a kind approach”. Conclusion: The results indicate that parents' perception of nursing care needs is universal. Parents generally have a positive perception of nursing care. Communication, information, participation, support, relations and family centeredness are, according to the parents, pivoting factors for creating a perception of good pediatric care. All aspects are tightly woven together, influencing each other. Parents are enabled a positive perception of nursing care if all aspects are intricately interlinked.

Bu çalışmada, mavi midye(Mytilus edulis) trokoforlarının deniz balığı larvaları için potansiyelcanlı yem kaynağı olarak değerlendirilmesi için deneyler gerçekleştirilmiştir.Canlı trokoforların kolay kullanımı ve taşınmaları için kısa dönem depolamametodu geliştirilmiştir. Depolama koşullarında (4-5 ºC) trokoforların yaşamayüzdeleri belirlenmiştir. Trokoforların ortalama boyu 73,50 ± 5,24 mm olarak ölçülmüştür. Yağ asit profilleri incelendiğinde 16: 1 (%14,17)ve 20: 5 (w-3) (%20,01) bakımındanzengin olup, yüksek oranlarda da 16: 1 (w-7) (% 7,17) ve 22: 6 (w-3) (% 6,14) yağasitlerinin varlığı belirlenmiştir. 20: 5 (w-3) ve 22: 6 (w-3) konsantrasyonlarınıntoplamda % 26,15 olduğu, w-3 HUFA’ nın toplam yağasitlerinin % 36,14'ünü oluşturduğu saptanmıştır. Sonuç olarak midyetrokforlarının büyüklüğü, uygun yağ asiti kompozisyonu, 6-7 güne kadar depolamasüresi ve ayrıca düşük sıcaklıklarda yüzebilme yeteneği göstermelerinden dolayıdeniz balıkları larvaları için iyi bir yem olacağı ön görülmektedir., In this study,experiments were carried out to evaluate the blue mussel (Mytilus edulis) trochophore as a potential live feed for marinefish larvae. A short-term low temperature storage method has beendeveloped to preserve and transport live trochophores. The mean size of M. edulis trochophores was found to be73,50 ± 5,24 mm. The survival rates of trochophores were ascertained in4-5 ºC storage condition. Blue mussel fatty acid profile showed a predominanceof 16: 0 (14,17%) and 20: 5 (w-3)(20,01%), and high concentrations of 16: 1 (w-7)(7,79%) and 22: 6 (w-3)(6,14%). Concentrations of 20: 5 (w-3)and 22: 6 (w-3) totaled 26,15%. Total w3-HUFA accountedfor 36,14% of the total fatty acids. The studysuggested that mussel trochophores would be a good diet for marine fish larvaedue to the size, suitable fatty acid composition, storage time up to 6-7 daysand also capability to swim at low temperatures.

Syftet med studien är att belysa hur matematiklärare och speciallärare skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i matematiksvårigheter i år 7-9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om inkludering, gynnsamma arbetssätt i matematikundervisningen och vanligt förekommande anpassningar för elever i matematiksvårigheter. Studien har en fenomenografisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre matematiklärare och fem speciallärare. Resultatet visar att matematiklärarnas och special-lärarnas uppfattning om inkludering skiljer sig från hur inkludering beskrivs i styrdokumenten. Viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning för elever i matematiksvårigheter som lyftes fram var i enlighet med tidigare forskning: skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och målinriktat lärande. Även i valet av arbetssätt för elever i svårigheter är tidigare forskning och infor-manterna eniga om att problemlösning i grupp där elever kommunicerar matematik gynnar elever i matematiksvårigheter. Speciallärarna arbetar med konkret material eller med digitala hjälpmedel i högre utsträckning än vad matematiklärarna gör i sin undervisning, vilket enligt tidigare forskning visat sig gynnsamt för elever i matematiksvårigheter.

Syftet med studien har varit att belysa specialpedagogers uppfattningar om diagnosen dyskalkyli. Vi har undersökt om specialpedagoger anser att det finns det ett behov av diagnosen. I studien tar vi även upp hur specialpedagoger upptäcker, kartlägger och organiseras undervisningen för elever med dyskalkyli. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning kring dyskalkyli. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger. I en genomgång av tidigare forskning fann vi att det råder oenighet om hur dyskalkyli ska definieras. Det speglades även i intervjuerna då special­pedagogerna inte gav någon entydig definition av begreppet. Specialpedagogerna vi intervjuat är samtliga reserverade inför diagnosen dyskalkyli men tror att det kommer bli ett vedertaget begrepp i skolvärlden. De bygger sin kritik på att mycket lite forskning har gjorts inom det specialpedagogiska fältet kring dyskalkyli. Specialpedagogerna upplever heller inget behov av en dyskalkylidiagnos, då elever i matematiksvårigheter har rätt till stöd oavsett om de har en diagnos eller ej. De menar att andra orsaker till matematiksvårigheter är vanligare än biologiska/genetiska. Ingen av special­pedagogerna ansåg att övergripande generella tester för att upptäcka elever med dyskalkyli eller specifika matematiksvårigheter var nödvändiga. Alla specialpedagoger förespråkade en-till-en- undervisning av elever med matematiksvårigheter som den effektivaste arbetsmetoden. De använde laborativt och kompensatoriskt material för att hjälpa elever i matematiksvårigheter.