Search

Studiens syfte är att bidra med kunskap om lekmiljöer i fritidshem samt hur strukturer och förutsättningar får betydelse för hur lekmiljöer organiseras. För att begränsa undersökningen har endast inomhusmiljöer studerats. Studiens teoretiska utgångspunkt är symbolisk interaktionism. Det innebär en förståelse för att människor konstruerar mening genom samspel med andra individer, miljöer och det som sker i olika situationer. Vi formar således vår tillvaro och verklighet i samspel med andra. Fyra fritidshem har deltagit i undersökningen och jag har använt walk-and-talks, det vill säga promenader där informanterna har visat mig runt i deras miljö och berättat om den. Vid dessa tillfällen har även foton tagits och skisser gjorts på miljön. Fyra lärare och 14 elever har visat mig runti deras lokaler och berättat om sina lek- och lärmiljöer. Resultatet visar att det finns strukturer och förutsättningar som påverkar hur lärare skapar och organiserar lekmiljön på fritidshemmey. En stor påverkan är skolans dominerande roll.Lärarns har ganska starkt aktörskap i förhållande till eleverna som inte beskriver sig ha något eller väldigt lite aktörskap i hur lokaler möbleras, miljöer skapas eller vilket material som köps in. Eleverna beskriver att större aktörskap i vilka aktiviteter de väljer att ägna sig åt och där har även kompisar en stor påverkan i valen.

Hepatitis E virus (HEV) genotype 3 (HEV3) is distributed globally and infects both humans and animals, mainly domestic pigs and wild boars, which are the major reservoirs. In this study, the prevalence of HEV among Swedish pigs was investigated by HEV RNA analysis in 363 faecal samples from 3‐month‐old piglets sampled twice (2013 and 2014) in 30 Swedish pig farms. Four different types of farms were investigated; organic, conventional closed (keeping the sow), satellites in a sow pool (conventional farms sharing sows) and conventional non‐closed farms (purchasing gilts). More than two‐thirds (77%) of the farms had HEV‐infected pigs. HEV RNA was found in faeces from 79 pigs (22%). Partial ORF1 could be sequenced in 46 strains. Phylogenetic analysis revealed a unique HEV3 strain for each farm. Strains sampled more than a year apart from the same farm were closely related, indicating that the same HEV strain is present for several years on the farm. Despite that only 4% of the Swedish pig farms were investigated, two farms had strains similar to those from humans, another had strains similar to wild boar HEV. The uniqueness of strains from each farm indicates a possibility to identify a source of infection down to farm level. This knowledge may be used by the farms to investigate the effectiveness of good hygiene routines to reduce the amount of HEV and thus the infection risk in the farm, and for Swedish public health authorities to identify cases of HEV transmissions from consumption of uncooked pork.

Additional file 1. SHARE Feedback Form.

BAKGRUND I och med revideringen av svenska förskolans läroplan 2010 förstärktes utvärderingsuppdraget i förskolan. Enligt läroplanen har förskollärare ansvar för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål. SYFTE Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med dokumentation av det enskilda barnets utveckling och lärande utifrån frågeställningarna. Hur beskrivs dokumentationen av det enskilda barnets utveckling och lärande i förskolan? och Vad är det som dokumenteras i arbetet med att dokumentera det enskilda barnets utveckling och lärande enligt studiens förskollärare? METOD Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod och den undersökningsmetoden vi använt oss av i studien är self-report. Det deltog 9 förskollärare från 6 olika förskolor i 4 olika kommuner. RESULTAT Resultatet visar att den individuella dokumentationen i förskolan görs utifrån både planerade aktiviteter och spontana situationer och att det förekommer flera metoder för dokumentation vilka främst väljs utifrån situationens förutsättningar och vad förskollärarna vill fånga i dokumentationen. Förskollärare i vår studie beskriver dokumentation av gruppaktiviteter som ett vanligt tillvägagångssätt för att fånga även det enskilda barnets utveckling och lärande. Resultatet visar också att mål inom läroplanens område omsorg, utveckling och lärande är de mål som oftast dokumenteras.

Hepatitis E virus (HEV) is a major cause of acute viral hepatitis. Better understanding of HEV subtypes involved in hepatitis E infections is essential. Investigation of sources and routes of transmission and the identification of potential clusters/outbreaks rely upon molecular typing of viral strains. A study was carried out to evaluate the ability of laboratories to undertake molecular typing with genotype and subtype determination., This work was supported by a service contract ECD.9621 from European Centre for Disease Prevention and Control. N. Nasheri and J. Harlow, Health Canada internal funds: Internal funding was used to perform viral detection and genotyping. K. Schilling-Loeffler, R. Johne, and V.M. Corman, grant of the German Federal Ministry of Health with regard to a decision of the German Bundestag by the Federal Government (CHED project grant no. ZMVI1-2518FSB705) to institution; G. La Rosa and E. Suffredini, Italian Ministry of Health; I.L.A. Boxman, R.A.M. Dirks, Dutch Food and Consumer Safety Authority; B. Hogema, Sanquin; A. Avellon, Diasorin Iberica, Abbott; G. Sanchez and E.C. Ferrando, MICIU project AGL2017-82909. The study was funded by ECDC with PEI receiving these funds to cover sample preparation, pre-testing and transport costs.

Förskolan är en plats där barnet tillbringar en stor del av sin vardag under flera års tid. För att barnet ska utvecklas och lära är det viktigt att barnet känner trygghet till förskolan och dess personal. Trygghet är viktigt även för barnets vårdnadshavare som ska lämna det viktigaste de har i personalens händer, barnet. Syftet med denna studie är att undersöka vad en trygg relation i förskolan med barnet och dess vårdnadshavare innebär. Vad det betyder ur en förskollärares perspektiv samt hur förskolan går tillväga för att skapa denna trygga relation. Frågeställningarna i studien är följande: Hur skapar förskollärare trygga relationer i förskolan? Vilka utmaningar finns det för förskollärare att skapa trygga relationer och god samverkan med barnet och dess vårdnadshavare? Inför undersökningen användes kvalitativ metod och intervjuform, för att få en personlig syn och kommunikation. Därav gjordes ett subjektivt urval där sex förskollärare med olika kompetenser och erfarenheter handplockades för studien. Detta för att få en bred kunskapssyn och ett vidsträckt resultat. Studien utgår och analyseras utifrån Bowlbys anknytningsteori och Vygotskijs sociokulturella teori. Resultatet visar att en trygg relation är betydelsefull, både med barnet och dess vårdnadshavare, att vägen till en trygg relation startar vid första mötet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur förskollärare undervisar i matematik för yngsta barnen, 1–3 år, i förskolan. Följande två frågeställningar undersöks i studien; Hur beskriver förskollärarna sin matematikundervisning med de yngre barnen för att främja barns lärande i matematik? Hur utformar förskolläraren planerad matematikundervisning för de yngre barnen i förskolan? Metoden i studien är semistrukturerande intervjuer, som utförts med elva förskollärare på sju olika förskolor. Det insamlade materialet har analyserats utifrån Lev Vygotskijs sociokulturella teori, där utveckling och lärande i socialt samspel är centralt, samt Bishops (1988) grundläggande sex matematiska aktiviteter som analysverktyg vid analysen av det insamlade materialet. Dessa aktiviteter kan hjälpa till att få syn på hur förskollärarna uppmärksammar matematik i undervisningen på förskolan. Resultatet visar att förskollärare undervisar de yngsta barnen främst i vardagsmatematik och genom att kommunicera matematiska begrepp, vidare visar resultatet att förskollärare behöver ha en medvetenhet om matematiken i förskolans verksamhet för att kunna undervisa. Även matematikundervisning som fokuserar på sensoriskt och kroppsligt lärande ansågs av förskollärarna vara viktigt för de yngre barnen, att de får lära och utvecklas i matematik med alla sinnen och med hjälp av material. I resultatet gällande den planerade matematikundervisningen framträder skillnader i förskollärarnas utsagor och resultatet visar två kategorier. I den första planeras och utförs matematikundervisning i exempelvis samling. I den andra kategorin fanns ingen direkt planerad undervisning utan endast den spontana. Den här studiens slutsats är att förskollärare undervisar toddlare mer i spontana situationer i vardagen på förskolan, än i planerad undervisning.

Additional file 1. SPIRIT 2013 Checklist: Recommended items to address in a clinical trial protocol and related documents.

The aim of the study was to investigate if an intensive, repeated, paired reading intervention consisting of three minutes of reading three times a day could improve student decoding skills of all students, including those in language difficulty. In 2016, Hylén Landström showed that a reading intervention of two minutes twice a day did not result in an improvement in student decoding skills. Following Hylén Landström, the students in the present study read in pairs for three minutes each, three times a day for six weeks. Thus, the students read for five minutes more each day than the students in Hylén Landström’s study. The results show an improvement in decoding skills for most students after the intervention. To assess the sustainability of teaching method, the students completed questionnaires and teachers participated in interviews. All the students were positive to the method, and all teachers saw the benefits of the teaching and learning approach. Clear classroom routines surrounding the method are necessary for maximum sustainability. In sum, by increasing the length and number of reading sessions per day produced improvements in decoding skills, particularly for younger students, those in difficulty, and second language speakers.

Supplemental_material for Comparing the Effects of the mTOR Inhibitors Azithromycin and Rapamycin on In Vitro Expanded Regulatory T Cells by Marcus Bergström, Malin Müller, Marie Karlsson, Hanne Scholz, Nils Tore Vethe and Olle Korsgren in Cell Transplantation