Search

Syftet med denna uppsats är att undersöka före detta elevers uppfattning om att få undervisning i DRACON. DRACON är ett konflikthanteringsprogram med drama som metod. För min undersökning har metoden varit enskilda intervjuer samt fokussamtal med elever som 2003-2004 deltog i undervisning i DRACON i skolan och i en filminspelning om DRACON-programmet. Mina resultat visar att drama i trygg miljö upplevs positivt av eleverna framför allt för att det kan hjälpa blyga elever att träda fram. Studien visar också att flera av eleverna som intervjuades fick med sig nya redskap i konflikthantering. Eleverna är positiva till kamratundervisning för att öka kunskapen om konflikthantering på skolor, vilket sammanfaller med forskning av Burton i Australien och är i linje med Skolverkets förespråkande av förebyggande insatser på skolor för att förebygga mobbning. Eleverna ser fördelar med att undervisas av en särskild pedagog i dramaundervisningen. Utvecklingen i klassen efter arbetet med DRACON i skolan och filmen om DRACON-programmet visar en effekt som också beskrivs av DRACON International (2005). Eleverna lär känna varandra på nya sätt, utvecklar känslor av kamratskap, empati och respekt, ökar sin lyssnade förmåga, förstår vikten av samarbete och förmågor, som att lyssna till andra. The purpose of this thesis is to investigate previous students opinions about education in DRACON. DRACON is a program in conflict mangement with drama as a method. In spring 2013 interviews and focus discussions were made with students who 2003-2004 participated in education in DRACON and in filming the methods in the DRACON. My results shows that drama as a method get positive response, the most important reason is that it can be a help for shy pupils to step forward. Several of the pupils interviewed did get new tools for handling conflicts. The pupils are positive to peer-teaching for increasing the knowledge about conflict management in schools. The same thing is found in research by Burton (Australia) and is in the line with School department of Sweden that recommend preventive work in schools to prevent bullying. The students sees advantages in being educated by a pedagogue specialized in drama methods. The development in the school class after participating in DRACON and filming the methods in DRACON shows an effect among the students that also are described in DRACON International (2005). They get to know each other in new ways, develop feelings of friendship, empathy and respect, increase the listening capacity, understand the importance of collaboration and capacities, as listening to others.

Syftet med studien var att få en förståelse för barns läroprocesser i ett projektarbete kring actionfigurer, samt pedagogers roll i detta. Resultat visade på att kunskap överfördes mellan barnen via både verbal samt tyst kommunikation. Ytterligare visade resultat på att lusten hade stor betydelse för barnens skrivande samt att lek med ljud och ljudstrukturer kan samspela med aktiv skrivinlärning. Resultatet visade även på kamratundervisningens betydelse för en nybörjares lust att skriva. Dessutom visade resultatet olikheter i barnens syn på sin egen skrivinlärningsprocess samt på att samtliga barn i studien visade intresse för att lära sig skriva. I tillägg visade resultat att barnen själv förmådde erövra och skapa sin kunskap även när de inte fullt ut behärskade de verktyg som praktiken erbjuder, i denna studie, datorn. Ytterligare visade resultatet på att artefakter som dator och actionfigurer hade betydelse för barnens skrivprocesser. Actionfigurer visade sig ha större betydelse för skrivprocesserna än datorn. Beträffande pedagogens roll i skrivaktiviteterna visade det sig att pedagogen var mer aktiv i barns skrivprocesser när dator inte ingick. När barnen skrev på dator var pedagog mer passiv. Något nytt som resultat visade var att medie-och populärkulturen påverkar barnens språk eftersom barnen i sin vardagliga kommunikation associerade till begrepp som är vanligt förekommande i data- och tv spel. Studien vilade på en kvalitativ metod med aktionsforskning som ansats samt på videoinspelning och intervjuer med barn. Som teori valdes det sociokulturella perspektivet.