Search

I slutet av 2019 började en pandemi spridas kallad covid-19 vilket oftast gav förkylningsliknande symtom men som också kunde ge allvarlig sjukdom eller leda till döden. Tidigare forskning har visat att en pandemi kan orsaka ökad belastning på hälso- och sjukvården. Få studier har dock undersökt hur telefonrådgivningen påverkas och fungerar under en pågående pandemi. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på hälsocentral under pandemin covid-19. Metod: I denna studie användes kvalitativ ansats med induktivt tillvägagångssätt. Tio sjuksköterskor rekryterades med ändamålsenligt urval. Datainsamling gjordes med telefonintervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tema framkom “Att få nya erfarenheter som kräver flexibilitet i arbetet” som innehöll kategorierna “Att arbetsbördan varierat under pandemins gång”, “Att rådgivningen och informationen ändrades baserat på pandemins utveckling”, “Att möta patienters oro och frustration i telefon är utmanande”, “Att känna sig otillräcklig men behövd”, ”Att hitta andra sätt för att arbeta effektivt och säkert” samt “Att återgå till som det var tidigare”. Slutsats: Den varierande arbetsbördan gav nya utmaningar och patienters reaktioner relaterat till covid-19 satte högre krav på sjuksköterskans förmåga att lyssna. Sjuksköterskorna kände en otillräcklighet men också att arbetet var givande och viktigt.

The purpose of this study is to investigate how big data solutions in the Swedish healthcare system can generate a revenue. As technology continues to evolve, the use of big data is beginning to transform processes in many different industries, making them more efficient and effective. The opportunities presented by big data have been researched to a large extent in commercial fields, however, research in the use of big data in healthcare is scarce and this is particularly true in the case of Sweden. Furthermore, there is a lack in research that explores the interface between big data, healthcare and revenue models. The interface between these three fields of research is important as innovation and the integration of big data in healthcare could be affected by the ability of companies to generate a revenue from developing such innovations or solutions. Thus, this thesis aims to fill this gap in research and contribute to the limited body of knowledge that exists on this topic. The study conducted in this thesis was done via qualitative methods, in which a literature search was done and interviews were conducted with individuals who hold managerial positions at Region Västerbotten. The purpose of conducting these interviews was to establish a better understanding of the Swedish healthcare system and how its structure has influenced the use, or lack thereof, of big data in the healthcare delivery process, as well as, how this structure enables the generation of revenue through big data solutions. The data collected was analysed using the grounded theory approach which includes the coding and thematising of the empirical data in order to identify the key areas of discussion. The findings revealed that the current state of the Swedish healthcare system does not present an environment in which big data solutions that have been developed for the system can thrive and generate a revenue. However, if action is taken to make some changes to the current state of the system, then revenue generation may be possible in the future. The findings from the data also identified key barriers that need to be overcome in order to increase the integration of big data into the healthcare system. These barriers included the (i) lack of big data knowledge and expertise, (ii) data protection regulations, (iii) national budget allocation and the (iv) lack of structured data. Through collaborative work between actors in both the public and private sectors, these barriers can be overcome and Sweden could be on its way to transforming its healthcare system with the use of big data solutions, thus, improving the quality of care provided to its citizens. Key words: big data, healthcare, Swedish healthcare system, AI, revenue models, data-driven revenue models

The work environment in mines have changed during the last decades. Compared to when birds were used to examine the air quality in coal mines, today’s mines strive for a zero-entry production. Which means that the persons who works at the mining company are stationed over ground - instead of under it. With digitalization and automation, companies like Boliden aim to increase a safer work environment. However, zero-entry mines are still in the future, and until future notice, existing risks and hazards need to be managed. This master thesis at Luleå University of Technology in collaboration with the Crusher and Ore Handling System (G55) department at Boliden Aitik. This master thesis aims to improve work conditions and contribute to a safer work environment by increasing awareness and knowledge regarding risks and routines at the G55 department. To accomplish this, I have during this master thesis developed an educational tool as a supplement to the current safety educations provided by SSG. This master thesis focus on providing workers with information with safety educations and motivates by lack of knowledge as a cause of accidents. Through visits, interviews and observations have been conducted to map current and future state at the G55 department and within Boliden as a company. In total ten interviews have been performed as well as several feedback occasions. Trough feedback, adjustments have been done which are beneficial in the iterative working process due its ability to go back and adjust. The current state mapping has been compared to theories in which a theoretical framework has been used as a foundation when– analyzing the current state and developing the material. Included topics in the literature gather are “Health and Safety” and “Understand and Develop training material”. These have been the foundation when discussing improvement areas and when taking decisions when I developed the education material. Since the education material is a supplement to already existing safety educations provided by SSG, training methods have been investigated. The resulting education material delivered to the G55 department resulted in a lecture based presentation material in the software PowerPoint, as well as a pamphlet with summarized information from the lecture material. The lecture training method was chosen due to its advantage of containing personal contact between new workers and existing staff. This makes the introduction material complement current safety education which are performed as a data-based training method and misses personal contact. Delivered material contains information that is consider important for new workers to know before starting their employment. Further recommendations when implementing this material are to translate it to English to reach non-Swedish-speaking persons entering the department as well as keep developing the material. The discussion question if additional educations are the most efficient way to manage and correct risks depending on the classifications of existing risks. But concludes that it is an easily tool for short-term control. According to me, the mapping of the organization should be used to eliminate or separate current risks and hazards for a sustainable solution long-term. Today, I believe that an education supplement is necessary. And hopefully, the G55 department will keep develop their organization, eliminate current risks and long-term achieve a zero-accident vision. Arbetsmiljön i gruvor har förändrats under de senaste årtiondena. Jämfört med när fåglar användes för att undersöka luftkvalitén i kolgruvorna, strävar dagens gruvor efter en noll-entrégruva (zero-entry). Det innebär att de personer som arbetar på gruvföretaget är stationerade över marken - istället för under den. Med digitalisering och automation hoppas företag som Boliden att skapa en säkrare arbetsmiljö. Noll-entrégruvor är dock fortfarande en bit bort och tillsvidare måste existerande risker hanteras. Det här examensarbetet är utfört vid Luleå tekniska universitet och gjort i samarbete med avdelningen Kross och infrakt (G55) i Aitikgruvan. Examensarbetet syftar till att förbättra arbetsförhållandena och bidra till en säkrare arbetsmiljö genom att öka medvetenheten och kunskapen kring risker och rutiner vid G55-avdelningen. Dessutom syftar det till att utveckla ett pedagogiskt verktyg som ett tillägg till SSG:s nuvarande säkerhetsutbildning som ska användas vid introduktion av nya arbetare på området. Examensarbetet fokuserar på att ge arbetstagare information med säkerhetsutbildning och motiverar genom bristande kunskap som orsak till olyckor. Under besök hos avdelningen har intervjuer och observationer genomförts för att kartlägga nuvarande och framtida tillstånd vid G55 och inom Boliden som företag. Totalt har tio intervjuer gjorts samt några feedbacktillfällen. Tack vare feedback, har justeringar gjorts som en del i den iterativa arbetsprocessen som tillåter att gå tillbaka och justera. Den nuvarande kartläggningen har jämförts med teorier där en teoretisk referensram har använts som grund vid analys av kartläggning och utveckling av materialet. Inkluderade ämnen i litteraturen är "Hälsa och säkerhet" och "Förstå och utveckla utbildningsmaterial". Dessa har varit grunden när jag diskuterat förbättringsområden och fattat beslut under utvecklandet av utbildningsmaterial. Eftersom utbildningsmaterialet kompletterar redan befintliga säkerhetsutbildningar från SSG har utbildningsmetoder undersökts. Det resulterande utbildningsmaterialet som levererades till G55 har resulterat i ett föreläsningsbaserat presentationsmaterial i PowerPoint, liksom en broschyr med sammanfattande information från föreläsningsmaterialet. Föreläsning som utbildningsmetoden valdes på grund av dess förmån att tillåta personlig kontakt mellan nya arbetstagare och befintlig personal. Detta gör att introduktionsmaterialet kompletterar nuvarande säkerhetsutbildning som utförs som en databaserad träningsmetod och saknar just personlig kontakt. Levererat material innehåller information som är viktig för nya medarbetare att veta innan de börjar sin anställning. Ytterligare rekommendationer vid implementering av detta material är att översätta det till engelska för att nå icke-svensktalande personer på avdelningen samt fortsätta att utveckla materialet. Avslutningsvis, diskuteras huruvida ytterligare utbildningar är det effektivaste sättet att hantera och korrigera risker. Slutsatsen är att det är ett verktyg för kortsiktig kontroll. På lång sikt, borde kartläggningen, enligt mig, användas för att eliminera eller skilja nuvarande risker och faror för at få hållbar lösning. Idag tror jag att ett utbildningstillägg är nödvändigt. Och förhoppningsvis kommer G55-avdelningen att fortsätta utveckla sin organisation, eliminera nuvarande risker och på lång sikt uppnå en olycksfallsvision.

The existing literature has discussed crisis communication as a tool to minimise reputational damage to a company in the event of a crisis. The Situational Crisis Communication Theory (SCCT) provide guidelines for managers in times of crises on how to protect their reputational assets and their corporate image in specific crisis situations with a set of communication strategies. The theory emphasise the importance of stakeholders in a crisis since they could oppose as a threat to companies´ reputation. Despite the realisation of stakeholders’ role in crisis communication, explorative studies aiming at understanding the consumer's perspective and how they prefer to be communicated are limited. The purpose of this thesis is to understand, from consumers’ perspective, how companies should communicate in a time of crisis. This was done through using the existing Situational Crisis Communication Theory (SCCT) as a basis. The purpose was accomplished by conducting focus groups were crisis scenarios and strategies based on the SCCT played a fundamental role in generating results. The findings from the research suggest that there is a cycle explaining preferred crisis communication from consumers’ perspective. The suggested cycle includes three influencers that is: responsibility, communication, and reputation. This cycle suggest how consumers prefer to be communicated, what influences them to making that choice, and how it reflects back on the corporate image. The main finding of the research was the preferred communication in specific situations. The study showed that there is a set of generally applicable strategies, which consumers prefer in all crisis situations whereas additional preferences are added based on attributed responsibility.

Allergiska sjukdomar är kroniska tillstånd som tycks öka globalt och är vanligt förekommande i unga åldrar. Allergiska individer visar överkänslighet mot ofarliga allergiframkallande ämnen, allergener. Överkänslighetsreaktioner mot husdammskvalster -allergen (HDM) är en IgE-medierad reaktion och tycks vanligen förekomma i varma temperaturer med hög luftfuktighet. Utöver de vanliga behandlingsterapier som kan lindra de typiska allergiska symtomen: astma och rinit finns en behandling som kan modifiera immunsystemets överkänslighetsreaktioner, allergenspecifik immunterapi (ASIT). ASIT administreras subkutant eller sublingualt med upprepade doser av de specifika allergenerna som patienten visar överkänslighet mot och ökar därmed immuntolerans. Syftet med detta litteraturarbete var att undersöka ASITs effekter avseende symtomlindring, medicinering behov och lungfunktioner mätt med PEF och FEV1 hos barn med HDM-inducerad astma med eller utan rinit. Fem kliniska kontrollerande studier valdes från databasen PubMed och analyserades för att besvara arbetets syften. ASIT kontrollerades inte med placebogrupper i någon av de valda studierna, istället kontrollerades ASIT med enbart standardiserade läkemedelsbehandling av inhalerade glukokortikoider (ICS). Förbättrade symtompoäng för astma samt reducerade dygnsdoser av ICS uppnåddes med ASIT i studierna 1, 4 och 5. God astmakontroll bedömdes i studie 2 och 3 med signifikant reducerade ICS-doser hos deltagare behandlade med ASIT. I studie 1 bedömdes 13 deltagare (28,9%) med ASIT kunna avsluta behandlingen av ICS för att erhålla god astmakontroll liksom nio deltagare (20,0%) som endast fick läkemedelsbehandling. I studie 2 bedömdes 52,4 % av deltagarna som behandlades med ASIT kunna avsluta behandlingen med ICS och liksom 9,1 % av deltagarna i kontrollgruppen. Förbättrade astmasymtom uppnåddes med ASIT enligt signifikant reducerad 10 cm VAS-skala efter tre år i studie 4. Deltagarnas lungfunktioner förbättrades med ASIT i studie 1, 2, 3 och 5 avseende signifikant ökade PEF- eller FEV1-värden. Studie 4 redovisade en marginell förbättring av deltagarnas lungfunktioner med mätt FEV1 men visade ingen signifikant skillnad från start till efter tre års behandling med ASIT. Studie 4 och 5 som var de enda studierna i detta arbete som undersökte ASIT’s effekter på HDM-inducerad rinit visade signifikant reducera symtompoäng för rinit. De valda studiernas redovisade resultat stärks vid den översiktliga utvärdering då behandlingarna utgjordes på en specifik målgrupp på lika indikationer under lång tid. ASIT uppnår god symtomlindring, minskat medicineringsbehov samt förbättrade lungfunktion hos barn med mild till måttlig HDM-inducerad astma. För att öka övervägandet av ASIT som ett behandlingsalternativ till barn med HDM-inducerad astma och rinit bör fler större kontrollerade studier genomföras. Vidare undersökningar kan tänkas vara studier som jämför administreringsmetod av ASIT hos barn samt om ASIT kan motverka barns framtida överkänslighetsreaktioner. The prevalence of allergic diseases seems to increase globally and is common in childhood. Allergic individuals show hypersensitivity to harmless allergy-causing substances, allergens. Hypersensitivity to house dust mite is an IgE-mediated reaction that usually occurs in warm climates with high humidity. Common symptoms of allergy to house dust mites includes asthma and rhinitis. Treatment with allergen-specific immunotherapy can modify the immune system and thereby increase immune tolerance. ASIT (allergen-specific immunotherapy) is given in repeated doses and can be administrered subcutaneously or by sublingually drops and tablets. The purpose of this literature review was to investigate the effects of ASIT on symptomatic relief, use of medication needs and lung functions measured with PEF and FEV1 in children with HDM-induced asthma with or without rhinits. Five clinical randomized controlled studies available in full text were selected from the PubMed database and analyzed to answer the purpose of this work. All studies included children allergic to house dust mite-allergic and diagnosed with asthma. Studies 4 and 5 also included children with HDM induced rhinits. ASIT was not controlled whit placebo treatment in any of the selected studies. ASIT was controlled by standardized pharmacotherapy included inhaled glucocorticoids (ICS).Improved symptom points for asthma and reduced daily doses of ICS were achieved with ASIT in studies 1, 4 and 5 (P

Alcohol addiction is a big public health issue and is the reason to why this study was made. Main focus of the study was a sociocultural perspective of learning. Results show that the way to handle an addiction is a lifelong learning process. To be able to recover from an alcohol addiction the addict must face a consequence that has an impact on the addict to make them want to change their ways, and is often health related or that the addict’s social environment is affected. These consequences often contribute to an insight to the addict, that their behavior is untenable and a decision is gradually made by the addict with their social network, consisting of family and friends. To be able to maintain sober the addict is in great need of support and acceptance from their loved ones but also from society. The aim of the study was to evaluate which factors play an important role in the addict’s life when battling an addiction thru a sociocultural perspective of learning. The empirical data was collected through five interviews with people that had competence regarding addiction.

Group composition is common in education and is fairly well examined at a school level but not within competence development in a working environment. How should a group of coworkers be grouped when attending a course? This can be a complicated question, especially at a big company such as Atlas Copco which has employees from all over the world. The main object with this report is to find which aspects has to be taken into account when putting people together in groups at a multinational company and secondly give a proposal to Atlas Copco for how the groups should be constructed in the company. The data collected for this report was gathered mostly during the two focus group discussions that were held by the researchers. This material was complemented with interviews held before and after the focus groups meetings, to get a more profound picture of the company. The outcome of the interviews and discussions were then compared with relevant literature on the subject, to be able to make an analysis on the important factors. Findings from the analysis shows that language and previous knowledge are limiting factors and should therefore determine if a person is allowed to attend a certain course. The more knowledge the course participants have in the subject and how well the participants understand the spoken language, the more information exchange will occur between the teacher and course participants. Geographical cultural differences were found to have a slight importance when designing groups but not so significant that special action has to be taken. Combining or keeping separate departments apart during a course were found to be a question on whether or not the different subcultures at the company could be mixed or not. In this case the informants in the research believed it was more beneficial for the company to mix, to prevent the subcultures to grow in separate ways. The conclusion is that the most important aspect of a group constellation are the language and previous knowledge in the subject of the course. This must therefore be taken in consideration when designing a group in a multinational company, if the goal of the course is to efficiently spread information to and among the participants. If an additional aim with the course is to make the participants learn to know other departments’ way of working it should be considered to have quotas for different departments to make the group heterogeneous in this way to enable for the participants to learn from each other. Gruppsammansättningens betydelse är en omdiskuterad företeelse som är vanligt förekommande i utbildningssammanhang och är relativt väl utforskat på skolnivå men inte när det gäller kompetensutveckling inom arbetslivet. Hur ska en gruppsammansättning av arbetskamrater se ut vid ett kurstillfälle? Det kan vara en komplicerad fråga, speciellt på ett stort företag som Atlas Copco vilka har anställda över hela världen. Huvudsyftet med denna rapport är att finna vilka aspekter som behöver tas hänsyn till när folk blir sammansatta i grupper i multinationella företag och ge förslag till Atlas Copco hur grupperingen ska genomföras inom företaget. Data för denna rapport insamlades mestadels under två fokusgruppsdiskussioner som hölls av forskarna. Som komplement till detta material hölls intervjuer både före och efter fokusgruppsmötena för att få en bredare inblick i företaget. Resultatet från intervjuerna och diskussionerna jämfördes sedan med relevant litteratur för att analysera de viktiga faktorerna. Resultat av analysen visar att språkkunskaper och tidigare kunskap i ämnet behöver vara begränsande faktorer vid bestämmandet om en person tillåts närvara vid specifika kurser. Om en person inte har tillräcklig kunskap i språket kursen hålls i, sker inget lyckat informationsutbyte mellan lärare och kursdeltagare och samma gäller aspekten med tidigare kunskap. Geografiskt kulturella skillnader visades vara av ringa betydelse vid designande av grupper men inte så viktiga att det behövs vidtas speciella åtgärder. Huruvida olika avdelningar ska blandas vid kurstillfället visade sig vara en fråga ifall olika subkulturer inom företaget kan blandas. I det här fallet tyckte informanterna det var fördelaktigt för företaget att blanda subkulturer som förhinder mot att de växer ifrån varandra i olika riktningar. Slutsatsen visar att om målet för en kurs inom kompetensutveckling på ett multinationellt företag är att sprida information till och mellan deltagarna så är de viktigaste aspekterna vid formande av grupper, språk och tidigare kunskap. Om ett ytterligare mål är att deltagarna ska lära sig om olika avdelningar och hur de arbetar är det möjligt att sätta kvoter för de olika deltagande avdelningarna för att kursen ska genomföras och säkerställa en heterogenitet i detta avseende för att deltagarna ska ges bästa möjlighet att lära av varandra.

Volvo Group’s cab plant in Umeå produces cab bodies and consists of three operating areas; the Stamping and parts production, the Body in White and the Paint shop. Today the plant produces around XXX cabs/week, but the goal is to reach the invested capacity of XXX cabs/week. In order to increase the production capacity, the efficiency of both the manual and the automated processes need to be improved. Unlike the manual processes in where the capacity can be increased by enlarged workforce, the automated processes need to be optimized. Today the cabs are produced in the same order as the orders are received. The cab plant wants to investigate if the capacity of the automated segment in the Body in White unit can be increased by changing the order in the production sequence. This culminates in the following problem definition: Is there untapped potential of the Body in White that can be achieved by an optimization of the production sequence? If so, how can Volvo Group’s cab plant in Umeå utilize this knowledge in the production planning process? The objective of the project was achieved by combining discrete event simulation with a heuristic optimization approach. The results shows that long batches in the production sequence limit the throughput of the system. By spreading the unfavorable subsequences of batches evenly over the production sequence, the total throughput of the Body in White can be increased by 52 cabs/week. Volvokoncernens hyttfabrik i Umeå producerar förarhytter och är uppdelad i tre driftsområden; pressning och detaljtillverkning, hyttsammansättning och ytbehandling. Idag producerar fabriken ca XXX hytter/vecka, men möjlighet finns att nå upp till den investerade kapaciteten på XXX hytter/vecka. För att kunna öka produktionskapaciteten behöver både de manuella och de automatiserade processerna effektiviseras. Till skillnad från de manuella processerna, där kapaciteten kan ökas genom att öka antalet operatörer, behöver de automatiserade processerna optimeras. Idag produceras hytterna i samma ordning som beställningarna kommer in. Hyttfabriken vill undersöka om det finns en möjlighet att öka kapaciteten för den automatiserade processen i Body in White genom att optimera produktionssekvensen. Detta leder fram till följande problemformulering: Finns det outnyttjad potential i Body in White som kan uppnås genom att optimera produktionssekvensen? Hur kan Volvokoncernens hyttfabrik i Umeå utnyttja denna kunskap vid planering av produktionen? Målet med projektet har uppnåtts genom att kombinera diskret händelsesimulering med optimering genom heuristiker. Resultatet visar att stora batcher av samma variant i produktionen begränsar genomströmningen i processen. Genom att bland annat sprida ut de ogynnsamma delsekvenserna jämnt över produktionssekvensen kan den totala genomströmningen i Body in White ökas med 52 hytter/vecka.

This study examines how female and male characters are portrayed in the 15 most sold video games of 2014 and 2015. This study’s purpose is to answer how the roles are divided between the female and male video game characters, how big part of the characters that are portrayed with stereotypical characteristics and which hegemony is in the analyzed games. The theories used in this study are representation, hegemony, stereotypes and gender theory. The method used is a mix of quantitative and qualitative content analysis. This study uses three flow charts. The first one examines how many male and female characters that are portrayed in the games and how many female and male characters that have the leading role. The second one examines how many of the female and male characters that are portrayed with a certain number of stereotypical characteristics. The final chart examines if there is any difference of the goals the female and male leading roles have during the games. The conclusion of the study showed that female characters are underrepresented, and that both women and men in video games have stereotypical characteristics but far from every character. The hegemony of the games is a male one where men are the leading group of society. Validerat; 20160609 (global_studentproject_submitter)

The purpose of this study was to examine the nursing staffs interpretation of elderly peoples loneliness in nursing homes to get a deeper understanding of the processes causing loneliness and how it can be managed. Our main questions dealt with how the nursing staff experience elderlies loneliness, the impact of institutionalization in relation to loneliness and what strategies nursing staff use to counteract this loneliness. To answer these questions we interviewed 8 elderly care personnel working at two different nursing homes using qualitative semi-structured interviews including a vignette. Our interviews had questions regarding relations between elderly and the nursing staff, loneliness and strategies to manage loneliness. The purpose of the vignette was to encourage the nursing staff to reflect upon how they would act in a situation regarding an elderly person who suffered from social and physical issues. The results of the study were analysed using Goffmans essays about asylums and the social gerontology theories activity- and disengagement theory. The main results of this study were that institutionalization had a significant impact in elderly peoples life at the nursing home. The consequence of the institution was that the environment and activities could give the elderly feelings of loss of self-determination at the nursing home. The main strategies to counteract loneliness for the nursing staff were to establish emotional bonds to the elderly using non-serviceoriented conversations. Our study shows that the nursing staff had a significant role regarding the elderly’s experiences of loneliness. The nursing staffs view on loneliness could affect the institutionalization causing feelings of loneliness among the elderly at the nursing home.

Syftet med denna studieär att undersöka hur Gröna Påsen implementeras i förskolans verksamhet utifrån barnens tankar och reflektioner. Syftet är också att ta reda på vad barnen har för kunskap om vad som händer med den Gröna Påsenefteratt sopbilen hämtat denoch dess påverkanför en hållbar utveckling. Att undersöka om barnens erfarenheter och kunskaper kring Gröna Påsen kan kopplas samman med pedagogernas arbeteför att implementera den, är också en del av syftet med denna studie. Den metod som valts fördenna studieär fokusgruppmetoden. Fokusgruppmetoden kan beskrivas som intervjuer i grupp kring syftet som finns med undersökningen.Fokusgruppsintervjuerna genomfördes på två avdelningar på samma förskola och sammanlagt 15 barn i fyra olika fokusgrupper deltog vid fokusgruppsintervjuerna. Svaren ifrån fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjälp av teoretiska utgångspunkter, tidigare forskning och litteratur, samt kopplades till syftetoch frågeställningarna i studien. Resultatet av studienär att barnenhar en viss kunskap kring vad Gröna Påsen är, vadsom händer med Gröna Påsen och vad man ska och inte ska slänga i Gröna Påsen. De är också delaktiga i hanteringen och användningen av Gröna Påsen till viss del. Detta kan kopplas till studiens två första frågeställningar. Hur pedagogerna på den valda förskolan jobbarmed den Gröna Påsenframkom inte i resultatet. Slutsatsen som tas kring den tredje frågeställningen i studien är att pedagogernas arbete inte kan speglas utifrån barnens kunskap och reflektioner. The purposeof this study is to investigate how the Green Bag is implemented in preschool activities based on the children’sthoughts and reflections. It also aims to find out what knowledge children have of what happens with the Green Bag after the garbage truck have picked them up and also its impact for a sustainable development. In addition to the above this study is also aimed at investigatingwhether children's experiences and knowledge of the Green Bag can be linked to the teachers' work of implementing the Green Bag in preschool. The method used in this study is the focus group method. Whichcan be described as interviews based on the goal for the study. The focus group interviews were conductedin two departments of the same preschool and atotal of 15 children in four different focus groups participated in these focus group interviews. The responses from the focus group interviews were analyzed with the help of the theoretical points, earlier research and literature. The responses were linked to the goaland the issues raised in this study. The result of this study is that the children have some knowledge about what the Green Bag is, what happens to the Green Bag and what you should and should not throw in the Green Bag. They are also partly involved in the handling and use of the Green Bag. This can be linked to the first questions raised in this study. The answer tothe question how the teachers in the chosen preschool are working with the Green Bag, was not obvious in the result. The conclusion about the third question in this study is that the teachers workcan’t be linked to children’s thoughts.

Syftet med denna studieär att undersöka hur Gröna Påsen implementeras i förskolans verksamhet utifrån barnens tankar och reflektioner. Syftet är också att ta reda på vad barnen har för kunskap om vad som händer med den Gröna Påsenefteratt sopbilen hämtat denoch dess påverkanför en hållbar utveckling. Att undersöka om barnens erfarenheter och kunskaper kring Gröna Påsen kan kopplas samman med pedagogernas arbeteför att implementera den, är också en del av syftet med denna studie. Den metod som valts fördenna studieär fokusgruppmetoden. Fokusgruppmetoden kan beskrivas som intervjuer i grupp kring syftet som finns med undersökningen.Fokusgruppsintervjuerna genomfördes på två avdelningar på samma förskola och sammanlagt 15 barn i fyra olika fokusgrupper deltog vid fokusgruppsintervjuerna. Svaren ifrån fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjälp av teoretiska utgångspunkter, tidigare forskning och litteratur, samt kopplades till syftetoch frågeställningarna i studien. Resultatet av studienär att barnenhar en viss kunskap kring vad Gröna Påsen är, vadsom händer med Gröna Påsen och vad man ska och inte ska slänga i Gröna Påsen. De är också delaktiga i hanteringen och användningen av Gröna Påsen till viss del. Detta kan kopplas till studiens två första frågeställningar. Hur pedagogerna på den valda förskolan jobbarmed den Gröna Påsenframkom inte i resultatet. Slutsatsen som tas kring den tredje frågeställningen i studien är att pedagogernas arbete inte kan speglas utifrån barnens kunskap och reflektioner. The purposeof this study is to investigate how the Green Bag is implemented in preschool activities based on the children’sthoughts and reflections. It also aims to find out what knowledge children have of what happens with the Green Bag after the garbage truck have picked them up and also its impact for a sustainable development. In addition to the above this study is also aimed at investigatingwhether children's experiences and knowledge of the Green Bag can be linked to the teachers' work of implementing the Green Bag in preschool. The method used in this study is the focus group method. Whichcan be described as interviews based on the goal for the study. The focus group interviews were conductedin two departments of the same preschool and atotal of 15 children in four different focus groups participated in these focus group interviews. The responses from the focus group interviews were analyzed with the help of the theoretical points, earlier research and literature. The responses were linked to the goaland the issues raised in this study. The result of this study is that the children have some knowledge about what the Green Bag is, what happens to the Green Bag and what you should and should not throw in the Green Bag. They are also partly involved in the handling and use of the Green Bag. This can be linked to the first questions raised in this study. The answer tothe question how the teachers in the chosen preschool are working with the Green Bag, was not obvious in the result. The conclusion about the third question in this study is that the teachers workcan’t be linked to children’s thoughts.

Syftet i vår kandidatuppsats var att belysa gymnasieungdomars egna berättelser av sin presentation på Facebook och Instagram, och hur användandet påverkar deras identitetsskapande samt deras tankar kring användandet av dessa sociala medier. Vår studie är gjord utifrån en kvalitativ ansats där vi intervjuat nio ungdomar i tre fokusgrupper. De använda teorierna i studien består av det dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman och modernitet och självidentitet av Anthony Giddens. Tillsammans med dessa används också aktuell forskning inom området. Resultatet visar att Facebook och Instagram är en stor del av gymnasieungdomarnas vardagliga liv och att de deltar för att de inte vill vara utanför. Forumen står för kommunikation med kontaktnätet, underhållning och vardaglig uppdatering om event och publicering av bilder på speciella händelser. Presentationen som framförallt sker genom bilder är betydelsefull för ungdomarna då de ser denna som ett ansikte utåt för de andra användarna i forumen. Den information informanterna delar med andra ska vara en spegling av deras liv, men de poängterar även att det är lätt att visa en justerad bild, eller skapa en helt annan identitet bakom datorskärmen om de så önskar. Användandet av Facebook och Instagram påverkar ungdomarnas identitetsskapande till viss del genom reflektion om sig själv utifrån andra användare.Resultatet visar även att informanterna tar ett steg från Facebook och går istället till att använda och uppskatta den sociala median Instagram i allt högre grad. Informanterna anser att Facebook har gått från att vara av privat karaktär till att bli en mer offentlig arena. Den privata rollen har Instagram istället tagit över då presentationen genom bilder är mer intressant där de kan styra vilka användare som får ta del av dem. Nyckelord: identitetsskapande, Facebook, Instagram, presentation, användande. The purpose of our thesis was to illustrate adolescences own experience of their presentation in Facebook and Instagram, and how using Facebook and Instagram effects their identity construction and their own narratives about their use of these social medias. Our study has a qualitative approach with nine adolescences in three focus groups. The thesis theoretical premises are the dramaturgical analysis of Erving Goffman and modernity and self-identity of Anthony Giddens. These are used together with the present science in the thesis. The result shows that Facebook and Instagram are a big part of adolescent’s life and they join these forums because they don’t want to be outside these communities. The forums stand for communication with their contacts, entertainment and updates about events and publishing of pictures of special happenings. The presentation that especially happens through pictures is important for the adolescents because they see the presentation as a public face for the other users in these forums. The information the informants share with other users are supposed to be a reflection of their life, but they pointed out that it’s easy to show an adjusted view, or to create a whole another identity behind the screen if they wish. The use of Facebook and Instagram effects the adolescent’s identity construction in some parts by the reflection of themselves through the other users. The result also shows that the informants are taking place in Instagram and use Facebook less today than before. The informants believe that Facebook has gone from private to a more public area. Instagram has now taken over the private character when the presentation through pictures is more interesting when they can regulate users who can see them. Keywords: identity construction, Facebook, Instagram, presentation, using.

Bakgrund och problem: Det föreligger en problematik i kreditbedömningsprocessen som berör svårigheten att bedöma ett bolags värde samt dess återbetalningsförmåga. Vanligtvis värderas organisationer utefter sina finansiella rapporter men eftersom de inte alltid inkluderar immateriella tillgångar i form av intellektuellt kapital skapas en informationsasymmetri. Informationsasymmetrin kan vara en orsak till eventuella felbedömningar av ett företags riskutsatthet och framtida utveckling och således till ett nekande av sökt kredit. Forskare lägger skulden på redovisningssystemet men vi vill lyfta frågan om problemet även kan ligga i kreditbedömningsprocessen. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur banker, i rollen som finansiärer, behandlar intellektuellt kapital hos kunskapsintensiva företag vid en kreditbedömning. Avsikten är att beskriva, tolka samt reflektera kring kreditprocessen för att påvisa vilken betydelse det intellektuella kapitalet har för kreditbeslutet. Metod/Empiri: Studien har utförts som en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer och praktikfall. De fem storbankerna Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank har agerat respondenter. Efter sammanställningen av empiriunderlaget jämfördes svaren mot den teoretiska referensramen. Påträffade samband och avvikelser mellan empiri och teori har i ett logiskt resonemang fått utgöra studiens analys. Slutsatser: Resultatet av studien visar att studiens respondenter i kreditbedömningsprocessen beaktar avsevärt fler faktorer, som teoretiskt benämns intellektuellt kapital, än vad de är medvetna om. Intellektuellt kapital har därmed en anmärkningsvärd inverkan på kreditbeslutet, även om det inte enskilt är avgörande för beslutet. Vidare visar studien att den främsta problematiken med intellektuellt kapital i kreditbedömningsprocessen rör värderingssvårigheten. Background and problem: There is a problem in the credit valuation process relating to the difficulty of estimating the value of a company and its repayment ability. Generally organizations are valued by their financial statements but since financial statements not always include intangible assets in forms of intellectual capital an information asymmetry is created. The information asymmetry may be a reason for an incorrect assessment of a company’s risk exposure and future development and thus to a refusal of sought credit. Researchers blame the accounting system but we wish to raise the question whether the problem also may lie in the credit valuation process. Aim: The purpose of this master thesis is to investigate how banks treat intellectual capital in knowledge-intensive firms in a credit valuation process. The aim is to describe, interpret and reflect around the credit valuation process in order to demonstrate the importance of intellectual capital for the credit decision. Method/Empirical data: The study was conducted as a qualitative study based on interviews and case studies. Five of the largest banks in Sweden - Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank - have acted as respondents. After compiling the empirical material the responses were compared with the theoretical framework. Located relations and differences between empiricism and theory constitute the analysis of the study. Conclusions: The results of this study show that the respondents in the credit valuation process examines significantly more factors, which in theory is defined intellectual capital, than they are aware of. Intellectual capital has thus a remarkable impact on the credit decision, although it does not individually determine the decision. The study also shows that the main problem with intellectual capital in the credit valuation process is the difficulty of valuation.

Bakgrund och problem: Det föreligger en problematik i kreditbedömningsprocessen som berör svårigheten att bedöma ett bolags värde samt dess återbetalningsförmåga. Vanligtvis värderas organisationer utefter sina finansiella rapporter men eftersom de inte alltid inkluderar immateriella tillgångar i form av intellektuellt kapital skapas en informationsasymmetri. Informationsasymmetrin kan vara en orsak till eventuella felbedömningar av ett företags riskutsatthet och framtida utveckling och således till ett nekande av sökt kredit. Forskare lägger skulden på redovisningssystemet men vi vill lyfta frågan om problemet även kan ligga i kreditbedömningsprocessen. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur banker, i rollen som finansiärer, behandlar intellektuellt kapital hos kunskapsintensiva företag vid en kreditbedömning. Avsikten är att beskriva, tolka samt reflektera kring kreditprocessen för att påvisa vilken betydelse det intellektuella kapitalet har för kreditbeslutet. Metod/Empiri: Studien har utförts som en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer och praktikfall. De fem storbankerna Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank har agerat respondenter. Efter sammanställningen av empiriunderlaget jämfördes svaren mot den teoretiska referensramen. Påträffade samband och avvikelser mellan empiri och teori har i ett logiskt resonemang fått utgöra studiens analys. Slutsatser: Resultatet av studien visar att studiens respondenter i kreditbedömningsprocessen beaktar avsevärt fler faktorer, som teoretiskt benämns intellektuellt kapital, än vad de är medvetna om. Intellektuellt kapital har därmed en anmärkningsvärd inverkan på kreditbeslutet, även om det inte enskilt är avgörande för beslutet. Vidare visar studien att den främsta problematiken med intellektuellt kapital i kreditbedömningsprocessen rör värderingssvårigheten. Background and problem: There is a problem in the credit valuation process relating to the difficulty of estimating the value of a company and its repayment ability. Generally organizations are valued by their financial statements but since financial statements not always include intangible assets in forms of intellectual capital an information asymmetry is created. The information asymmetry may be a reason for an incorrect assessment of a company’s risk exposure and future development and thus to a refusal of sought credit. Researchers blame the accounting system but we wish to raise the question whether the problem also may lie in the credit valuation process. Aim: The purpose of this master thesis is to investigate how banks treat intellectual capital in knowledge-intensive firms in a credit valuation process. The aim is to describe, interpret and reflect around the credit valuation process in order to demonstrate the importance of intellectual capital for the credit decision. Method/Empirical data: The study was conducted as a qualitative study based on interviews and case studies. Five of the largest banks in Sweden - Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank - have acted as respondents. After compiling the empirical material the responses were compared with the theoretical framework. Located relations and differences between empiricism and theory constitute the analysis of the study. Conclusions: The results of this study show that the respondents in the credit valuation process examines significantly more factors, which in theory is defined intellectual capital, than they are aware of. Intellectual capital has thus a remarkable impact on the credit decision, although it does not individually determine the decision. The study also shows that the main problem with intellectual capital in the credit valuation process is the difficulty of valuation.

Uppsatsen ämnar undersöka om Ving, Apollo och Fritidsresor tar ett ansvar för att uppnå hållbar turism. Detta undersöks bland annat genom arrangörernas hemsidor samt att turistens perspektiv belyses i en enkätundersökning. Hållbar turism kopplas ofta samman med hållbar utveckling, Ving, Apollo och Fritidsresor definierar detta som miljö och socialt ansvar. I stora drag handlar det om att ta hänsyn till dagens behov utan att riskera framtiden för kommande generationer. Ur ett turismperspektiv innebär detta att aktörerna på resemålet måste ta hänsyn till både lokalbefolkningen och turisterna. För att en destination ska ses som hållbar måste miljömässiga, sociala samt ekonomiska faktorer finnas i åtanke. Researrangörer bistår turisterna med olika typer av arrangemang som faller under turismprodukten; transport, boende och aktiviteter. År 2008 reste två miljoner svenskar med charter vilket innebär stor påfrestning på det resmål där turister vistas. Då researrangörerna står för de aktiviteter som turisten efterfrågar har de ett ansvar gentemot resemålet att arbeta för en hållbar turism. Turisten i sin tur har ett ansvar att tänka hållbart även om denne befinner sig på semester, till exempel att välja miljöcertifierade hotell, att respektera lokalbefolkningen samt att äta på lokala restauranger. Analysen och resultatet av studien visar att det finns en okunskap bland turister om begreppet hållbar turism. I och med denna okunskap är inte turisten medveten om att han/hon ska välja hållbara alternativ. En av anledningarna till okunskapen kan vara den bristfälliga samt den svårhittade informationen hos researrangörerna kring ämnet. Researrangörerna hävdar att de arbetar för miljö och socialt ansvar, dock är det klart att den miljömässiga faktorn står i fokus. Socialt ansvar får liten plats och den ekonomiska delen nämns ytterst lite. Därmed ifrågasätts arrangörernas arbete för en hållbar turism.

The music distribution in Sweden and the world is rapidly changing. The music industry, however, has been reluctant to change the way they distribute music. The consequence has been that illegal music files have been available for downloading to anyone with an Internet connection. Because of the illegal downloading a new law have been implemented in an attempt to stop this behaviour. Our theory is that in implementing the IPRED-law, the sites that were hosting most of the illegal material will experience a severe decrease in traffic. Because of this, small un-established artists will have an even harder time reaching an audience and spreading their music, since less people will visit the sites where they have uploaded it. In order to investigate the issues these artists face we conducted a qualitative ethnographical investigation among artists and people working in the music industry. We also followed the debate about IPRED in the media, in order to get a good base to stand on for our investigation. Out of the data collected from the qualitative investigation we made a documentary, in addition to this report, showing the consequences un-established artists must handle in order to continue spreading their music. Taking on the artist perspective, we asked ourselves the question: “How will I now get famous?” We found that the artists believed that the law would cause more trouble then it would take care of, but that it in the long run would have no significant impact on the consumers downloading behaviour. In the end, our results showed that un-established artist would have to find new ways to make their music know to the public. Music services such as Spotify and MySpace showed to be considered the main channels for successful future distribution.