Search

Bakgrund Specialistsjuksköterskan har en svår och viktig roll i att smärtlindra barn och ge dem en evidensbaserad omvårdnad. Barns smärta har underskattats och underbehandlas genom åren då man trott att små barn inte känner smärta, men forskning visar att barn känner smärta, även prematura barn känner smärta. Den prehospitala vården ligger först i vårdkedjan och har andra förutsättningar för vård än inne på sjukhus, vilket ställer krav på vårdteamet att de har medicinska och vårdvetenskapliga kunskaper. Syftet var att belysa specialistsjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av smärtlindring av barn i ett prehospitalt kontext. Metoden som valdes att användas var en integrativ litteraturgenomgång. Sexton vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Datainsamlingen gjordes via sökningar i Public Medline (PubMed), The Culmative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL). Resultatet i studien fann flera omständigheter som påverkar specialistsjuksköterskor vid smärtlindring av barn prehospitalt. De redovisas i fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna är; Förkunskap, Känslomässiga reaktioner, Omhändertagande och Sällan händelser. Till förkunskap kopplades underkategorierna; Förberedelse, Behandlingsriktlinjer och Kunskap/Utbildning. Till känslomässiga reaktioner kopplades Stress. Den tredje huvudkategorin omhändertagande kopplades till Kommunikation, och den fjärde huvudkategorin sällan händelse kopplades Erfarenhet som under kategori. Slutsatsen Barn med smärta är en sällanhändelse för den prehospitala sjukvården som påverkar specialistsjuksköterskan som inte får samma erfarenhet av att vårda denna patientgrupp som med den vuxna människan. Det är av vikt att personalen får utbildningar, övningar kontinuerligt för att upprätthålla och utveckla sina kunskaper för att behandla barns smärta

Sveriges officiella statistik visar under de senaste åren en procentuell ökning på de elever som ej uppnått kravnivån i matematik. Trots detta så finns det lärare vars elever visar hög uppfyllelse av målen i matematikämnet. Tidigare forskning beskriver hur lärarens uppfattningar avgör de matematikdidaktiska val som utformar planeringens grundläggande byggstenar. Denna studie ägnas åt att, genom intervjuer med några utvalda lärare vars elever har hög måluppfyllelse i de nationella proven urskilja några likheter och skillnader i lärarnas uppfattningar och teoretiska utgångspunkter genom deras planeringar för matematikundervisningen. Studien visar att de intervjuade lärarnas uppfattning om matematiklärande grundar sig i en dynamisk uppfattning, samt att lärarnas syn på matematiken som ämne grundar sig på både en öppen och en stängd syn. Studiens resultat indikerar att matematikundervisningens processer är ett komplext fenomen som inte låter sig beskrivas genom ett antingen-eller-tänkande när det gäller vilka uppfattningar lärare har. Matematikämnets karaktär sätter även krav på att lärare kan förklara och förstå sina utgångspunkter, samtidigt som kopplingen mellan lärares uppfattningar och deras elevers måluppfyllelse är mer komplex än att vi kan säga att det räcker med en inställning som kan ses som rätt. Matematik

Vi undersökte i denna uppsats substansmissbrukares erfarenhet av vändpunkter. Bakgrunden till detta är att vi ville se om specifika vändpunkter kunde användas i preventionsbyggande syfte för att förhindra att individer hamnar i ett missbruk. Detta gjorde vi genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Vårt urval bestod av fem individer som alla hade haft ett substansmissbruk men som lyckats upprätthålla en drogfrihet under olika långa perioder fram till idag. Intervjuerna genomfördes digitalt via Teams på grund av den pågående pandemin. Vi delar upp empirin från intervjuerna utifrån fyra ämnesområden. Dessa är Vägen in i missbruk, Det aktiva missbruket, Vändpunkter och vägen ut ur missbruket samt Upprätthållandet av drogfriheten. I resultatet framkom det att vändpunkter är betydelsefullt, men att det är individuellt hur stor påverkan som vändpunkterna har på individerna. Det finns alltså ingen specifik vändpunkt som gör att en individ upprätthåller sin drogfrihet eller som kan förebygga början på ett missbruk. Vändpunkterna startar dock ett förändringsarbete hos individen och med hjälp av resurser i samhället kan en rehabilitering påbörjas.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar i landet och arbetet mot denna fortgår inom hälso- och sjukvården, varav fysioterapeuter i en del regioner saknas inom vuxenpsykiatrin, medans i andra beräknas fysioterapeuter utgöra upp till 2% av de verksamma professionerna. De fysioterapeutiska interventionerna ger patienter inre verktyg för symtomhantering och ses som ett gott komplement till sedvanliga behandlingsinsatser, vid en mängd psykiatriska tillstånd. Det finns många studier som tyder på att inkludering av psykiatrisk fysioterapi vid behandling kan ge signifikant positivt utfall för välmående och psykisk hälsa. Samtidigt finns en avsaknad av evidens för de fysioterapeutiska arbetssätten inom psykiatrin. Således behöver fysioterapeutens roll förtydligas och stärkas för att en holistisk behandlingsplan ska kunna uppnås inom den psykiatriska vården. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av sin yrkesroll inom den psykiatriska verksamheten. Metod: Fem fysioterapeuter, verksamma inom fyra olika psykiatriska verksamheter, intervjuades. Varefter intervjumaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och 14 subkategorier. Dessa huvudkategorier var “Ett komplext yrke med många kompetenser”, “En känsla av att inte räcka till”, “Vikten av att synliggöra fysioterapeutens unika kompetens”, “Samverkan, en viktig komponent för patientens rehabilitering”. Konklusion: Fysioterapeuter besitter unik kompetens, vilken är en betydelsefull del i patientens rehabilitering då fysioterapeutens perspektiv sammanbinder det mentala med det kroppsliga. För att främja patientens rehabiliteringsprocess förelåg en önskan om bättre samarbete. Förståelsen för yrket och dess roll ansågs vara begränsad, likaså antalet fysioterapeuter, vilket hindrade professionen att bistå alla patienter i behov av psykiatrisk fysioterapi.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskollärare uppfattar att användning av AKK bidrar till barns utveckling och lärande, samt hur de beskriver sitt praktiska användande av olika former av AKK. Studien utgår från en kvalitativ metod där vi intervjuat åtta förskollärare från fyra olika kommunala förskolor. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Studien har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av AKK i form av bildstöd, teckenstöd, bildscheman och kroppsspråk. Det blir tydligt att teckenstöd är den främsta formen av AKK som används i verksamheterna. Studien visar att AKK främjar barns utveckling och lärande genom att det ger barnen redskap att kunna utvecklas och lära sig utifrån sina egna förutsättningar. De förskollärare vi intervjuat upplever att AKK främjar barns språkinlärning.

There are no simple solutions for achieving greater health equality; the road forward must be based on a genuine understanding of how the various elements of society and the welfare system affect inequality. To this end, the Nordic Welfare Centre invited the most renowned experts in the Nordic region to share their knowledge in the field. In this report, you can read summaries of the presentations given at the Health Equity in the Nordic Region Conference, which was held in Stockholm on 22-23 November 2018. The conference is part of the Nordic Arena for Public Health Issues’ initiative for health equity, a prioritised area of Nordic public health cooperation The conference was organized in cooperation between the Nordic Welfare Centre and the Ministry of Health and Social Affairs in Sweden.

Det finns inga enkla lösningar för ökad jämlikhet och vägen framåt måste bygga på en genuin förståelse för hur olika delar av samhället och välfärdssystemet påverkar ojämlikheten. Nordens välfärdscenter bjöd därför in några av de mest namnkunniga experterna i Norden för att förmedla sin kunskap inom området. I den här rapporten kan du läsa referat från presentationerna på konferensen Health Equity in the Nordic Region som vi arrangerade i Stockholm 22-23 november 2018. Konferensen är en del av den nordiska folkhälsoarenans satsning på jämlik hälsa, ett område som är prioriterat i det nordiska folkhälsosamarbetet.

Detta arbete presenterar en studie som behandlar energiomvandlingar i kursen Kemi 1 i gymnasieskolan, där kemiska modeller i läroböcker har analyserats utifrån komplexitetsnivå. En modell som i detalj redogör för viktiga begrepp, samt sätter in dem i ett större sammanhang har högre komplexitet än andra förenklade modeller. Arbetet syftar till att ge inblick i vilka komplexitetsnivåer kemiska modeller har, samt i vilken grad modellerna öppnar upp möjligheter för elever att utveckla högre kognitiva förmågor. Detta har undersökts genom en kvalitativ textanalys av fyra läroböcker i kemi för gymnasiet, med hjälp av analysverktyget ”Komplexitetsnivåer i Naturvetenskapliga Modeller” (KNM), som byggs upp av teorierna bakom Modellen för hierarkisk komplexitet i kemi (MHC-C), Blooms taxonomi för lärandemål och Shavelsons ramverk. Resultatet visar att komplexitetsnivån varierar både inom och mellan läroböcker, vilket belyser lärarens viktiga roll vid planering av undervisning och val av läromedel. En slutsats som kan dras av analysresultatet är att komplexitetsnivån i modellerna är av betydelse för vilken möjlighet elever har att uppnå högre kognitiva förmågor.

Målet med vår studie var att studera sambandet mellannarcissistiska personlighetsdrag och det nya fenomenetsociala medier och deras samband med självkänsla. Vårhypotes var att det finns ett positivt samband mellannarcissistiska personlighetsdrag och aktivitet på socialamedier. I vår internetbaserade enkätundersökning deltog 190universitetsstudenter. Enkäten mätte deltagarnas aktivitet påsociala medier, självkänsla via Rosenbergs Self Esteem Scaleoch narcissistiska personlighetsdrag via NPI-16. Resultatetvisade att personer med mer narcissistiska personlighetsdragvar mer aktiva på sociala medier genom att publicera flerbilder och oftare statusuppdatera på Facebook. Personer medlägre självkänsla var mer aktiva på Twitter och spenderademer tid på sociala medier. Resultatet speglar tidigareforskning inom ämnet, dock är vår studie den första somgjorts med svenska deltagare. Vår slutsats är att vilken typ avaktivitet man utför på sociala medier är viktig vidundersökning av samband med narcissism., The purpose of our study was to examine the associationbetween narcissistic personality traits and the newphenomenon social media and their association with selfesteem.Our hypothesis was that there would be a positivecorrelation between narcissistic personality traits and socialmedia use. We conducted an online-survey in a social mediagroup with 190 Swedish university students. The surveymeasured social media use, self-esteem using the RosenbergsSelf Esteem Scale and narcissistic personality traits using theNPI-16. The results showed that people with morenarcissistic personality traits more frequently publishedpictures and more often updated their status on Facebook. Italso showed that people with lower self-esteem were moreactive on Twitter and spent more time on social media. Ourresults with Swedish participants were similar to thoseobtained from earlier studies with participants from othercountries. The conclusion is that what kind of activity oneperforms on social media is important when studying theassociation with narcissistic personality traits.

Bakgrund: Årligen examineras cirka 5000 sjuksköterskor i Sverige, trots det råder det idag brist på sjuksköterskor. Sjuksköterskan ska bidra till kompetensutveckling genom att bland annat handleda nyutexaminerade. De nyutexaminerade upplever det ibland svårt att inta rollen som sjuksköterska. De erfarna sjuksköterskorna har betydande roll i handledningsprocessen. De erfarna sjuksköterskorna upplever att det är viktigt att skapa en relation till den nyutexaminerade, att handledningen ibland är belastade och kräver mycket tid. Syfte: Syftet var att beskriva erfarna sjuksköterskors upplevelser av att handleda nyutexaminerade sjuksköterskor in i yrkesrollen. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ metod där sjuksköterskor intervjuades för att ta del av deras upplevelse. Intervjumaterialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analysen framkom två huvudkategorier som visade de erfarna sjuksköterskornas upplevelser av att handleda nyutexaminerade sjuksköterskor: Möjligheter vid handledning av den nyutexaminerade sjuksköterskan, Hinder vid handledning av den nyutexaminerade sjuksköterskan. Slutsats: Att handleda nyutexaminerade sjuksköterskor upplevs som en positiv och viktig del i sjuksköterskans arbete samtidigt som det kan vara svårt och krävande. Upplevelsen av handledningen är beroende av verksamhetens förutsättningar, arbetsgruppens samarbete, inställning och engagemang. De erfarna sjuksköterskorna upplever systemet för den verksamhetsförlagda utbildningen som ingår i sjuksköterskans utbildning som positiv och förbereder sjuksköterskestudenterna för den blivande rollen.

Bakgrund: För ambulanssjuksköterskor innefattar arbetet ofta långa transporter till sjukhus. Transporttiden kan variera mellan 20 - 60 minuter. Vid pågående avancerad hjärt-lungräddning med manuella kompressioner står ambulansteamet obältade i höga hastigheter, då mekanisk kompressionsutrustning saknas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelse vid hjärtstoppsituationer med efterföljande längre transport till sjukhus. Metod: Tio ambulanssjuksköterskor intervjuades. Till analysen av insamlad data användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att situationer då ambulanssjuksköterskor behöver utföra avancerad hjärt-lungräddning under längre transport till sjukhus medför känslor av att vara otrygg och utlämnad. Mekanisk kompressionsutrustning är inte standardiserad i alla ambulanser. För att utföra manuella kompressioner under transport krävs det att ambulanssjuksköterskan står obältad. De säkerhetsrisker detta innebär för ambulanssjuksköterskan och patienten, leder till känslor av utsatthet och otrygghet. I den prehospitala miljön krävs ofta snabba beslut som kan vara livsavgörande, och ambulanssjuksköterskorna menar att en höjd kompetens inom ambulanssjukvården skulle ge dem en tryggare yrkesroll. Ambulanssjuksköterskorna värdesätter samverkanslarmen och ser dessa som välfungerande. Slutsats: Resultatet visar att det finns behov av standardiserad mekanisk kompressionsutrustning i alla ambulanser, åtgärder för att stärka teamarbetet, samt kompetensutveckling i det dagliga arbetet. För att skapa trygga team bör erfarenhet vara en viktig aspekt vid rekrytering av ambulanssjuksköterskor. Detta för att öka tryggheten, säkerheten och effektiviteten för ambulanssjuksköterskor vid längre transport till sjukhus. Nyckelord: Ambulanssjuksköterska, upplevelse, avancerad hjärt-lungräddning, prehospital transport, säkerhet, bröstkompressionssystem, kvalitativ innehållsanalys Abstract Background: For ambulance nurses work often involves long journeys to the hospital. Journey times vary between 20-60 minutes. When the mechanical compression equipment doesn`t exist, the ambulance team is performing advanced cardiopulmonary resuscitation with manual compressions, unbelted at high speeds. Aim: The aim of this study was to investigate the ambulance nurses experience of cardiac arrest situations with following longer transports to the hospital. Method: Ten ambulance nurses were interviewed. For the analysis of the collected data, qualitative content analysis with inductive approach was used. Results: The results showed that the situations when ambulance nurses need to perform advanced cardiopulmonary resuscitation during longer transports to the hospital, causes feelings of being unsafe and deserted. Mechanical compression equipment is not standardized in all ambulances, and manual compressions during transport requires that ambulance nurses are unbelted. The security risks this implies for the ambulance nurse and the patient, lead to feelings of vulnerably and insecurity. In the prehospital environment that often requires quick decisions that can be life changing, ambulance nurses believe that a higher competence in ambulance service would give them a more secure profession. Ambulance nurses value the interaction with rescue and police, and see them as well functioning. Conclusion: The results show that there is a need for standardized mechanical compression equipment in the ambulances, measures to strengthen the teamwork, and competence in the daily work. These measures could contribute to increased efficiency and greater security in the professional role of ambulance nurses during longer transports to the hospital. In order to create safety and confidence in the ambulance teams, experience should be considered as an important aspect when recruiting ambulance nurses. Keyword: Paramedic, experience, advanced cardiopulmonary resuscitation, prehospital transport, safety, chest compression, qualitative content analysis

The purpose of this paper is to investigate how transformational leadership can affect trust and motivation in the chosen case subsidiary. These two factors have been proven to positively affect knowledge sharing. Therefore, this study wants to understand the effect transformational leadership might have on trust and motivation to, in turn, indirectly affect the competitive advantage derived from knowledge sharing. This study uses a mixed method approach, to get a triangulated view. Both qualitative data collected from personal interviews and quantitative data collected from a questionnaire sent to employees will be used. The interviewed respondents in this study was found to be transformational leaders, however, finding minor gaps in the comparison to the employees’ perspectives. Empowerment, support and commitment was found to increase trust while challenges, feedback, compliments and appreciation was found to increase motivation. The majority of the employees supported the interviewed respondents’ perspectives. This study has not tested more than one leadership style to rule out the effect on motivation and trust they might have. Further, this study does not look into other factors, rather than leadership, which could affect motivation and trust. Additionally, experience of the leader is not taken into consideration.

Background: Previous researchers have identified perceptions and practices as key barriers to women's advancement opportunities. Moreover, the region of Umeå in Sweden has been experiencing a low representation of female managers, and the manufacturing industry is male-dominated throughout the country. Management perceptions of female managers could be categorized in four different perspectives and these were used after some modification, by adding other, relevant theories from the field of women in management. Organizational practices had shown to be crucial in enforcing gender equality in organizations, and for this study, internal and external recruitment, succession planning and training and development were explored. The intention was to explore how organizational practices had been influenced by management perceptions of female managers, by looking for indicators within these.Purpose: To explore how management, in general, perceive female managers, and how these perceptions might influence organizational practices.Research questions: How do management of several manufacturing companies in the Umeå region perceive female middle managers? and Do these perceptions affect the organizational practices? If so, how?Key concepts:Management perceptions: Subjective constructions of human behavior, more specifically, management attitudes and beliefs towards female middle managers.Middle manager: Someone who deals directly with employees and is in charge of at least one subordinate level and reports to a top-level manager.Organizational practices: Strategic activities in a company.Methodology: This exploratory study was conducted with a qualitative approach using semi-structured interviews. Primary data was collected from six different companies in the Umeå Region and secondary data consisted of scientific articles.Findings and conclusions: The perceptions of female middle managers held by management at manufacturing companies in the Umeå Region did influence the organizational practices. In general, all had positive perceptions of women in terms of the economic benefits that they could bring to the companies. In addition, women’s opportunities in the manufacturing companies were influenced by management perceptions of whether women were considered to have the necessary, technical competencies for management positions. Furthermore, it was concluded that those manufacturing companies whose management prioritized the questions of women in management, had the highest representation of female middle managers.

Magasinet blickar tillbaka på det gångna året och ser fram mot vad som ska komma. I årets magasin berättar Asbjørn från Norge och Hanna från Danmark om sina erfarenheter av att som liten tvingas skiljas från sina föräldrar och bli beroende av insatser från samhället. Bland övrigt innehåll finns en artikel som belyser hur unga med psykisk ohälsa kan vara en resurs på arbetsplatsen. Artikeln ”Meningsfull dag på seniorhemmet” handlar om hur de äldre får vara med och påverka sin vardag. Matts Lindqvists skriver i en krönika om ungas utanförskap och radikalisering. ”Cannabisdebatten känslig för forskare” berättar att det är ett problem att forskare inte vågar delta och ta ställning i debatten. Projektledaren Maria Muntefusco berättar om projektet Könsrelaterat våld och funktionshinder.

The purpose of this study was to examine how children of the age of 4-6 years build and designs in preschool. With help of the socio-cultural and gender perspective has interviews with children in the age between 4-6 years been analyzed to examine how children reason and acts about gender roles in building and construction in preschool. The study is based on qualitative semi-structured interviews that were done while the children got to play and build with large LEGO bricks. The LEGO bricks were included to make the interview as off-dramatic as possible. Interview as a method was chosen to obtain relevant empirical data to answer the purpose of the study. The result shows that there is a difference between children´s building and constructions in preschool and at home from a gender perspective. It also shows that most of the boys and girls have different building techniques, and that most of the children weren’t aware of that girls and boys was building and playing different from each other. Syftet med studien är att undersöka hur barn bygger och konstruerar i förskolan. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet samt genusperspektivet, har intervjusvar från barn mellan 4-6 år analyserats för att lyfta på hur barn resonerar och redogör om könsrollsskillnader inom bygg och konstruktion. Studien är baserad på kvalitativa semi- strukturerade intervjuer som utfördes samtidigt som barnen fick bygga med stora LEGO – klossar, för att göra intervjun så avdramatiserad som möjligt. Intervju som metod valdes för att få fram relevant empiri för att kunna besvara syftet. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan barns byggande i förskolan ur ett genusperspektiv. Den visar att de flesta av flickorna och pojkarna i studien har olika byggteknik, och att de flesta av barnen i undersökningen inte var medvetna om skillnaderna mellan könen i bygg och konstruktion.

In recent years, welfare technology has gone from being primarily an innovative vision into a tangible tool in the govern-ment toolbox. the recession that the nordic region and the rest of the world have experienced since 2008 is likely to have played a role in the rapid matura-tion of the technology. one might say that the economic motivation of public authorities in the nordic region has accelerated the process.therefore, in this booklet, nVC will put focus on the economic aspects of welfare technology, where the focus previously has been on concepts such as empowerment, self-reliance, independence, dignity and improved working conditions for staff.fortunately, cost savings due to welfare technology and quality are not oppo-sites – no matter if it is for citizens or staff. several places in this booklet, you can see just that welfare technology can help maintain quality in times of austerity. THE NORDIc cENTRE FOR WELFARE AND SOcIAL ISSuES REcOmmENDS 1. The Nordic municipalities should show risk appetite and courage when working with welfare tech-nology.external funding is a good idea to start with, but profitable work with welfaretechnology requires proper and effective motivation, consolidation and change management. this is best achieved by the municipalities and regions having the courage to invest their own funds. 2. Remember that quality in the delivery of public services and cost savings need not be a contradiction – and communicate this clearly.Just because the implementation of welfare technology may result in efficiency imprvements and releasing of resources, it does not mean a decline in the quality of public services. the appropriate welfare technology may provide improved quality of life and better services to the individual citizen or employee whilst resources are released. 3. Establish a structured workflowfor welfare technology.if you want to maximize the opportunity for successful implementation and maximum return on the resources invested in the work of welfare techno-logy, it is necessary to establish a structured workflow forwelfare techno-logy. it takes a structured effort to detect and harvest potential economic benefit of implementing welfare technology. 4. Public authorities should both allocate the necessary resources and time for valid evaluation and documentation of the work on welfare technology.too many projects and technology trials have resulted in non-validated evaluation reports and business cases. the public authorities in the nordic region must become better at devoting time and resources to conducting the necessary evaluation, planned from the beginning, for the effect to be both qualitatively and economically substantiated. 5. Nordic municipalities and regions need to become better at learning from each other through the exchange of experiences of e.g. evaluation reports and business cases. Avoid duplication and "wasted" resources.too many nordic municipalities have during the past few years reinvented the wheel with respect to welfare technology. As a society, and across borders, we must be better at sharing experiences and thereby optimizing the use of resources. Cooperation and shar-ing of experiences is made much easier when public authorities pursue a structured workflow and allocate fundsfor a thorough evaluation. 6. The Nordic region should exploit the potential of a common Nordic market within the field of welfaretechnology. A better use of this potential will strengthen both public and private actors.in spite of a common nordic welfare model, similar health systems and languages, the nordic welfare techno-logy market is still fragmented. the cultivation of a common market of 26 million inhabitants would strengthen both businesses and public authorities. Velferðartækni hefur á síðastliðnum árum færst frá því að vera fyrst og fremst nýskapandi framtíðarsýn yfir íað vera áþreifanlegt tól í verkfærakassa hins opinbera. efnahagslægðin sem norðurlönd og heimurinn allur hafa upplifað síðan árið 2008 hefur að öllum líkindum haft áhrif á hraðan vöxt tækni-legra lausna. segja má að efnahagsleg-ur hvati hjá opinberum yfirvöldum áNorðurlöndum hafi flýtt ferlinAf þeim sökum beinir nVC í þessu hefti sjónum að efnahagslegum þáttum velferðartækninnar, þar sem áherslan hefur áður eingöngu beinst að hugtök-um eins og sjálfseflingu, úræðasemi, sjálfstæði, reisn og bættum vinnu-aðstæðum starfsfólks.sem betur fer eru sparnaður vegna velferðartækni og gæði ekki andstæður – hvort heldur það er fyrir notendurna eða starfsfólkið. Víða í þessu hefti má einmitt sjá að velferðartækni getur tryggt gæði á sparnaðartímum. NORRÆNA VELFERðARmIðSTöðIN RáðLEgguR 1. Norræn sveitarfélög ættu að sýna hugrekki og áhættusækni í vinnu með velferðartækni.Ytri fjármögnun er gott upphaf, en arðbært starf með velferðartækni krefst brennandi áhuga, festu og breytinga-stjórnunar. Þetta næst best ef bæjar- og sveitarfélög hafa kjark til að fjárfesta með eigin fjármunum. 2. Munið að gæði í veitingu opin-berrar þjónustu og sparnaður þurfa ekki að útiloka hvort annað – og sendið skýr skilaboð þar að lútandi.Það eitt að notkun velferðartækni getur leitt til hagræðingar og aukinna úrræða leiðir ekki sjálfkrafa til lakari opinberrar þjónustu. rétt velferðartækni getur stuðlað að auknum lífsgæðum og betri þjónustu við hvern borgara eða starfsmann um leið og úrræði skapast. 3. Komið á fastmótuðu vinnulagi fyrir velferðartækni.Vilji menn tryggja vel heppnaða framkvæmd og sem mestan arð af því fjármagni sem lagt er í velferðartækni, er nauðsynlegt að koma á fót fastmót-samantektuðu vinnulagi fyrir velferðartækni. Það krefst skipulegs átaks að sýna fram á og uppskera hugsanlegan efnahagslegan ávinning af notkun velferðartækni. 4. Stjórnvöld ættu að leggja fram bæði nægilegt fjármagn og tíma fyrir áreiðanlegt mat og skráningu á vinnu með velferðartækni.of mörg verkefni og tækniprófanir hafa leitt til ómarktækra matsskýrslna og viðskiptalíkana. stjórnvöld á norður-löndum þurfa að leggja meiri tíma og fjármagn í framkvæmd nauðsynlegs mats, sem skipulagt er í byrjun, þannig að sýna megi áhrifin með tilliti til gæðaog kostnaðar. 5. Norræn bæjar- og sveitarfélög þurfa í auknum mæli að læra hvert af öðru með því að skiptast á reynslu með til dæmis matsskýrslum og viðskiptalíkönum. Forðast ber tvíverknað og „sóun" fjármuna.of mörg norræn sveitarfélög hafa á liðnum árum fundið hjólið upp á nýjan leik með tilliti til velferðartækni. sem samfélög og þvert á landamæri þurfum við í auknum mæli að skiptast á reynslu og á þann hátt hámarka nýtingu fjár-magns. samstarf og miðlun reynslu er mun auðveldara ef stjórnvöld leitast eftir að hafa fastmótað vinnulag og leggja fram fjármagn í ítarlegt mat. 6. Norðurlöndin ættu að nýta sér þau tækifæri sem felast í sameiginlegum norrænum markaði fyrir velferð-artækni. Betri nýting þessara tækifæra mun styrkja bæði opinbera aðila og aðila á einkamarkaði.Þrátt fyrir sameiginlegt norrænt velferð-arlíkan, sambærileg heilbrigðiskerfi ogtungumál, er norrænn markaður fyrir velferðartækni enn brotakenndur. Uppbygging sameiginlegs markaðar 26 milljóna íbúa myndi styrkja bæði atvinnulífið og stjórvöld.

Social work is one of the core mental health professions. With a dominance of a biological model in psychiatry, the scope of social factors has been relatively marginal. Social factors have been argued to be social work ́s area of expertise. Psychiatric social work is challenged to articulate its unique knowledge and valuable contribution to the field of mental health care since they are coexisting with other more well-established professions. This qualitative study explores how psychiatric social workers and psychiatrists in Goa, India, perceive social work's unique knowledge and its contribution to the field of mental health care. It further explores psychiatric social workers understanding of social factors in relation to mental illness. The empirical material was collected through twelve semi-structured interviews with ten psychiatric social workers and two psychiatrists working in different mental health care settings in Goa. The results show that the main psychiatric social work contributions were described as raising awareness about mental illness and their functioning as a bridge between units. The result further shows a difficulty (among psychiatric social workers) to articulate psychiatric social work's unique knowledge, but during the interviews a specific in-depth knowledge emerged as well as a focus on psychiatric knowledge. Our findings showed that psychiatric social workers understood social factors in terms of social relations. The results are analyzed with Foucault's theory of discourse, Polanyi's theory of tacit knowledge and Ingleheart’s modernization theory.

Dagens arbetstagare anses vara mer intresserade av att göra karriär än att vara lojal mot en enda arbetsgivare (Parment & Dyhre, 2009). Vad kan då arbetsgivaren göra för att skapa ett engagemang och en lojalitet som knyter arbetstagaren till organisationen så att denne stannar kvar? Denna studie handlar om känslomässigt engagemang, så kallat affective organizational commitment, och är en kvalitativ undersökning. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta förskolepedagoger/arbetsledare samt två anställda inom Human Resources (HR) avdelningen på Stockholms stad undersöktes känslomässigt engagemang till organisationen. Resultatet visade att det finns ett starkt känslomässigt engagemang hos personalen till sin enhet men inte till Stockholms stad i sin helhet. Den tematiska analysen visar att identitet, frihet och ansvar, trygghet, utveckling, tillhörighet och samsyn, ledarskap samt stolthet har betydelse för ett engagemang i denna organisation. HR-avdelningens inverkan på känslomässigt engagemang undersöktes och visade sig genom chefstöd gynna en högre grad av affective organizational commitment. Med tydligare värderingar och enhetlighet skulle detta engagemang kunna höjas. Nyckelord: Affective organizational commitment (AOC), Organizational commitment (OC) och känslomässigt engagemang.

Syftet med denna studie var att studera hur arbetslöshet kan påverka människors sociala liv. Studien har inriktat sig på arbetslöshet utifrån arbetslösa individers eget perspektiv. Vår forskningsfråga handlar om att belysa vilka faktorer som synliggörs och påverkar människors sociala liv under deras arbetslöshet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer med personer som varit arbetslösa mellan sex månader och två år. Resultatet visade att de flesta av intervjupersonerna ansåg att arbete förknippades med deras identitet. Det framkom även att ekonomin spelade en central roll i intervjupersonernas liv på många olika sätt och att det begränsade dem i deras sociala liv. Vidare framgick det att intervjupersonerna kände en avsaknad av förståelse från sin omgivning och behovet av socialt stöd visade sig vara mycket individuellt vilket påverkades av en rad olika faktorer. Vidare framkom det även att föreningslivet kan fylla en viktig funktion och det visade sig till viss del kunna fylla de behov som arbetet ger. Resultatet visade slutligen att arbetslösheten ledde till konflikter, missförstånd och känslor av att inte vara en del av samhället. En slutsats som kan dras av denna studie är att arbete är en viktig del för det sociala livet. Arbete ger människor sociala kontakter utanför hemmet och möjliggör för både struktur, självständighet, gemenskap, tillhörighet och för upprätthållandet av en stabil identitet. Familjen har också fått en central roll i de arbetslösas livssituation då den kan skapa både mening och mål i tillvaron för den arbetslöse. En ytterligare slutsats anser vi blir behovet av stöd för att reducera och förebygga de negativa konsekvenserna som arbetslösheten ger individen. Det finns områden som kan förbättras. Vidare belyser studien betydelsen av utveckling av det sociala stödet för att kunna täcka in de brister i stöd som erhålls idag för att hindra att arbetslösheten leder till isolering, utanförskap och känslor av skam och skuld som förhindrar dem från att ha ett bra och fungerande socialt liv. Nyckelord: Arbetslöshet, ekonomiska begränsningar, identitet, sociala förväntningar,socialt stöd