Search

Stressrelaterad ohälsa har ökat i samhället och stress under en längre tid kan leda till känslor av utmattning. Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur utmattning påverkar personer som arbetar inom vården samt hur deras utmattning påverkar aktivitetsutförandet i vardagen. Litteraturöversikt med kvalitativa artiklar har använts i denna studie. Sökningarna har genomförts i databaserna APA Psycinfo, Cinahl och PubMed. Sju artiklar ingick i resultatet. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes och resulterade i huvudkategorin: Individuella konsekvenser av arbetsrelaterad utmattning, med tillhörande fyra underkategorier. Resultatet visade hur utmattning har påverkat förmågan att utföra arbetsuppgifter, kommunikationen i arbetsgruppen, strategier samt hur livet utanför arbetet kan påverkas. Arbetsterapi kan vara av vikt inom området då arbetsterapeuten har ett holistiskt synsätt vilket innefattar både person och miljö. Genom kartläggning av personer som drabbats av utmattning kan arbetsterapeuten identifiera områden som individen har svårigheter i. Det finns ett ökat behov av forskning inom området utmattning och arbetsterapi.

Introduktion: Psykisk ohälsa har ökat i omfattning och är en global hälsoutmaning. I Sverige skattar unga sin hälsa som god men 54 procent anger att de lider av olika psykiska besvär. Tidigare studier har visat på en korrelation mellan psykisk ohälsa och hög användning av sociala medier. Studierna har oftast riktat in sig på en specifik aspekt men inget egentligt stöd för kausalitet har observerats. Tekniken är här för att stanna och det är därför viktigt att undersöka de hälsofrämjande möjligheterna, inte endast de eventuella negativa korrelationerna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt sociala medier kan användas hälsofrämjande för psykisk hälsa, för barn och unga i åldrarna 10–24 år. Metod: En strukturerad litteraturstudie genomfördes på 21 vetenskapliga artiklar inhämtade från databaserna PubMed, CINAHL samt Medline Ebsco. Artiklarna analyserades med en tematisk analys. Resultat: Fem teman med hälsofrämjande samt salutogen effekt på psykisk hälsa samt två teman med tänkbara hinder identifierades och sorterades in i tre kategorier. Teman var stöd, kunskapsutveckling, tillgänglighet, integritet, ändamålsanpassat innehåll, beroendeframkallande och triggande innehåll. Slutsats: Resultaten visar på att användning av sociala medier i hälsofrämjande arbete kan ha god effekt. Att verka på digitala plattformar där unga själva befinner sig är ett kostnadseffektivt samt hälsofrämjande sätt för att minska den psykiska ohälsan. Dock är forskningen inom området begränsad och fler studier med salutogent perspektiv behövs för att kunna tillgodogöra sig teknikens möjligheter., Introduction: Mental illness has increased in prevalence and is a global health challenge. In Sweden, young people rate their health as good, but 54 percent state that they suffer from various mental disorders. Various studies have shown a correlation between mental illness and high use of social media. These studies usually focus on a specific aspect, but no real support for causality has been observed. The technology is here to stay, and healthpromoting opportunities should be explored more than only the possible negative correlation. Aim: The aim of the study was to investigate the ways in which social media can be used to promote mental health wellbeing, for children and young people aged 10–24. Method: A structured literature study was conducted on 21 scientific articles obtained from the databases PubMed, CINAHL and Medline Ebsco. The articles were analysed using a thematic analysis. Results: Five themes with health-promoting and salutogenic effects on mental health and two themes with possible barriers were identified and sorted into three categories. Themes were support, increased knowledge, accessibility, integrity, purposeful content, addictive and triggering content. Conclusion: The results show that the use of social media in health promotion can have a good effect. By working on digital platforms where young people frequently are active, is a cost-effective and healthpromoting way to reduce mental illness. However, there is too little research in the field and more studies with a salutogenic perspective are needed in order to be able to take advantage of the possibilities of the technology.

The syllabus for English in Swedish upper secondary education states that teachers should help students become confident in expressing themselves through writing. Writing ability is an indication of knowing how to communicate and show knowledge effectively. An important part of the teaching profession is to help develop students’ abilities, which emphasizes teachers’ formative assessment practices. Research states the importance of formative assessment for writing development; however, previous studies showed several issues with teachers’ assessment practices. There was a discrepancy between teachers’ perceptions of formative assessment and their practices where teachers were positive toward using formative assessment, but their practices became summative. Furthermore, time constraints and a lack of institutional support caused problems with implementing formative assessment practices. Additionally, there was a lack of research on teachers’ formative assessment practices of writing and a lack of research conducted in a Swedish upper secondary EFL context. Therefore, this study investigated the topic of upper secondary English teachers’ formative writing assessment practices and their perceptions regarding the effectiveness of formative assessment for writing assignments and the associated challenges for implementation and level of institutional support. The study used a qualitative approach by conducting semi-structured interviews with three upper secondary English teachers in Sweden. The results showed that the practice could become summative even though teachers had a formative mindset. Furthermore, all teachers were positive about using formative assessment to develop students’ writing abilities. However, they expressed a partially shared belief that formative assessment was time-consuming, that there was a lack of time and institutional support to implement it, and that students were grade-focused. The findings imply that there is a risk that students do not dev

I samhället värderas extroverta egenskaper högre än de typiska introverta dragen och är något som tidigt ifrågasätts i förskolan och skolan. Detta kan bero på en okunskap hos personalen, att man har attityden och synen av att det extroverta är strävansvärt eftersom skolan speglar samhällets norm. Syftet med studien var att undersöka förskollärares pedagogiska bemötande av och kunskap om introverta barn. Vi har utgått ifrån relationen mellan Vygotskijs sociokulturella teori och Gardners teori om multipla intelligenser i vår analys. Vi genomförde en kvalitativ studie där vi intervjuade 11 förskollärare inom Gävleborgs län. Vi använde oss av en tematisk analys för att analysera resultatet. Resultatet visar att det finns en avsaknad av formell kunskap om ämnet men att samtliga deltagande respondenter uppvisat reell (erfarenhetsbaserad) kunskap om ämnet. Vi kunde utöver det se en koppling mellan våra två forskningsfrågor och resultatet, att förskollärarnas pedagogiska bemötande var kopplat till deras kunskap om ämnet oavsett om det var en formell kunskap eller en personlig förståelse för begreppet introvert., In society, extrovert qualities are valued higher than the typical introvert traits and are something that is questioned early in preschool and school. This may be due to an ignorance on the part of the staff, that you have the attitude and view that the extrovert is worth striving for, because the school reflects society's norm. The purpose of the study was to investigate preschool teacher's pedagogical approach and knowledge about introverted children. We have started from the complimentary relationship between Vygotsky's sociocultural theory and Gardner's theory of multi-intelligence in our analysis. We conducted a qualitative study where we interviewed 11 preschool teachers in Gävleborg County. We used a thematic analysis to analyze the results. The results show that there is a lack of formal knowledge about the subject, but that all participating respondents have demonstrated real (experience-based) knowledge about the subject. We could see a connection between our two research questions and the result, that the preschool teachers' approach was linked to their knowledge of the subject, regardless of whether it was a formal knowledge or a personal understanding of the concept of being introvert.

I det här konstnärliga examensarbetet skriver jag musik med inspiration från referenslåtar i syfte att undersöka hur det påverkar min kreativa process. Detta görs genom att analysera låtar från tre olika artister vilka innehar kvalitéer jag inspireras av och vill eftersträva i mitt eget musikskapande. Med hjälp av ett strukturanalysschema definierar jag vilka beståndsdelar som inspirerar mig i respektive låt. Därefter skriver jag tre låtar utifrån respektive referenslåt samt en fjärde låt utan referensmusik. Arbetet resulterar i fyra nyskrivna låtar i olika genrer varav tre av dem med klar inspiration från referenslåtarna. Jag kommer fram till att metoden underlättade den kreativa processen genom att ge en startpunkt och ramar samt utvecklade mig som låtskrivare. Men att den även stundvis frammanade en jämförelse som skapade prestationsångest.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter inom rättspsykiatrisk vård upplever saknad av autonomi, delaktighet och respekt. Det ligger i sjuksköterskans intresse att värna om patientens resurser och planera omvårdnadsarbetet därefter. Genom att arbeta med förbättringsförslag från patienter, anhöriga och vårdpersonal kan vården anpassas efter önskat behov. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska områdena delaktighet, vårdrelation, vårdmiljö och bemötande i genomförda PDSA-cykler riktade mot patientens vård i ett kliniskt förbättringsarbete i rättspsykiatrisk vård. Metod: Studien består av två delar, en explorativ kvalitativ design med en induktiv ansats samt en deskriptiv kvantitativ design. Datamaterial från nio enheter samlades in från det redan pågående implementeringsarbetet i den aktuella verksamheten. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman användes sedan vid analysen av datamaterialet. Resultat: Resultatet har kategoriserats i åtta subkategorier; påverka sin vårdprocess, möjligheten till inflytande, eget ansvar, förbättringar av gemensamma ytor, att skapa en trivsam miljö, stimulans för kropp och själ, ökad kännedom och att tillsammans uppnå uppsatta mål, som senare ledde till fyra huvudkategorier: delaktighet, vårdrelation, vårdmiljö och bemötande Diskussion: Med hjälp av kvalitetsbegreppen trovärdighet, konfimerbarhet, pålitlighet och överförbarhet diskuteras studiens metodavsnitt. Studiens resultat ställs emot tidigare forskning och kopplas även samman med Erikssons teori om vårdandet och vilken betydelse det har i delaktighet, vårdrelation, vårdmiljö och bemötande., Background: Research has shown that patients in forensic psychiatric care experience a lack of autonomy, participation and respect. It is in the nurse's interest to take care of the patient's resources and to plan the nursing thereafter. Care can be adapted to the desired needs by working with improvement suggestions from patients, relatives and healthcare professionals. Aim: The aim of this study is to explore the areas of participation, care relationship, nursing environment and treatment in implemented PDSA cycles aimed at patient care in a clinical improvement work in forensic psychiatric care. Method: The study consists of two parts, an explorative qualitative design with an inductive approach and a descriptive quantitative design. Data from nine units were collected from the ongoing implementation in the current work. The qualitative content analysis was used according to Graneheim and Lundman in the analysis of the data. Results: The result has been categorized into eight subcategories; implicate the care process, ability to influence, own responsibility, improvement of social areas, creating a pleasant environment, stimulus for body and mind, increased awareness and jointly achieving set goals, which later resulted in four main categories: participation, care relationship, nursing environment and treatment. Discussions: The methodology of the study is discussed using the quality concepts credibility, confidentiality, reliability and transferability. The results of the study are compared to previous research and are also linked to Eriksson's theory of care and its importance in participation, care relationship, nursing environment and treatment.

Studiens syfte är att genom en fallstudie på en offentlig förvaltning beskriva på vilket sätt mellanchefers arbete med balanced scorecard bidrar till att skapa en länk mellan ledningens vision och den operativa verksamheten. Studien är av kvalitativ karaktär och har genomförts i form av en fallstudie inom en förvaltning i en kommunal verksamhet. Empirin har samlats in via djupintervjuer med nio mellanchefer samt med verksamhetschef, controller och styrkortssamordnare på förvaltningen. Materialet tyder på att en förståelse för BSC finns inom förvaltningen samt att mellanchefernas inställning till instrumentet är positiv. En tydlighet och samstämmighet kring BSC har skapats vilket kan anses vara en följd av att övergripande politiska målsättningar bryts ner och anpassas genom verksamheten. Att det görs underlättar även mellanchefernas arbete med att kommunicera och förmedla vision och mål på operativ nivå. Det som framkommer genom studien är mellanchefernas önskan om ett kontinuerligt engagemang och feedback från ledning, för att på så sätt hålla instrumentet levande. Studiens resultat visar att BSC är ett lämpligt verktyg att använda för att skapa samstämmighet kring vision och mål inom en offentlig organisation. Förutsättningarna för en lyckad implementering är anpassning av modellen till offentlig verksamhet samt att en tydlighet från ledningen och organisationens övergripande vision finns. Det är även avgörande att ledningen ständigt är engagerad i styrkorten och förbättringar utav dem för att på så sätt upprätthålla samtliga nivåers användning och acceptans av BSC.

Validerat; 20101217 (root)

I denna uppsats undersöker vi vilka uteslutande normer det finns på statsvetenskapliga institutionen på Lunds universitet. Vi använder oss av teorin intersektionalitet, med fokus på klass och genus. Vår metod är minnesarbete, det är en metod som genom att minnen skrivs och diskuteras belyser den sociala konstruktionsprocess som berättar något om kontexten som minnena uppkommit i. Diskussionen blir vår empiri som ligger till grund för analysen. Resultatet av vår undersökning var att vi identifierade fem normer på statsvetenskapliga institutionen på Lunds universitet. Dessa normer är: Normen om ”rätt” sorts kunskap, Medelklassnormen, Norm mot feminism, Normen väktare för feminism samt den Manliga normen. Dessa normer är uteslutande gentemot dem som inte tillhör den hegemoniska grupp som utgör den rådande normen. Vi tror dock att förändring är möjlig och avslutar med att redogöra för förändringspotential och de strategier som framkom genom minnesarbetet.