Search

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken rättighetsupplåtelse olika bredbandsutbyggare föredrar att använda för att ordna markåtkomst för bredband via fiber. Mer specifikt undersöks i arbetet om valet av rättighetsupplåtelse skiljer mellan olika typer av bredbandsutbyggare och/eller i områden inom och utanför detaljplan. Med tanke på att bredbandsutbyggnad framför allt behöver ske utanför tätort för att det slutliga bredbandsmålet ska nås år 2025, undersöks särskilt hur bredbandsutbyggare tycker att markåtkomst i område för allmän väg fungerar. Detta då lokalisering av fiberkablar i allmän väg är ett särskilt viktigt alternativ utanför tätort. Vidare undersöks vilka huvudsakliga problem bredbandsutbyggare upplever i samband med markåtkomst. För att uppfylla syftet har kommunägda- och kommersiella bolag samt fiberföreningar intervjuats. Totalt har åtta intervjuer utförts. Alla med personer som är ansvariga för fiberutbyggnad från respektive bolag/förening. Urval har skett utifrån ledningsägare i tre kommuner, alla belägna i Stockholms län. Utöver detta har rättsfall analyserats för att illustrera delar av den problematik som föreligger vid markåtkomst för bredband via fiber. Resultatet från intervjuerna visar att markavtal, som är en nyttjanderättsform, är det alternativ som föredras av alla tre typer av bredbandsutbyggare. Detta gäller både i områden inom och utanför detaljplan. Vidare är både kommunägda- och kommersiella aktörer samt fiberföreningar restriktiva i användningen av ledningsrätt, främst för att underlätta för framtida relationer och med respekt för markägare men också på grund av hög kostnad och lång tid för upplåtelse. Intervjuerna visar att bredbandsutbyggare tenderar att värdera en relation med markägare högre än att markåtkomst ska ske på ett snabbt sätt. Någon större skillnad i val av markåtkomst mellan olika typer av aktörer eller i områden inom eller utanför detaljplan kunde ej urskiljas. Studien indikerar att det snarare handlar om den enskilde markägarens inställning till att upplåta mark. De upplevda problemen kring markåtkomst för bredband uppstår främst då fiberetablering i område för allmän väg sker, detta har framför allt att göra med samarbetssvårigheter med den statliga väghållaren. Ett annat förekommande problem i samband med markåtkomst är gemensamt ägd mark, sådan mark gör att processen med att ordna markåtkomst ofta drar ut på tiden. This study aims to investigate what legal right different broadband developers prefer to use to get access to the land they want to establish fiber. More specifically, it investigates if the type of developer or the area's planning influences the choice of land access. For the final broadband goal to be reached in 2025, broadband expansion needs to occur mainly outside urban areas. According to this, special consideration has been given to how broadband developers experience land access in areas for public roads. This is because locating fiber cables in public roads is an essential alternative outside urban areas. To fulfill the purpose, municipal-owned and commercial companies and fiber associations have been interviewed. A total of eight persons responsible for fiber expansion from the respective company/association have been conducted. The selection has been made by asking different actors in three municipalities located in Stockholm County.Moreover, court cases have been analyzed to create a picture of the different problems that can arise when getting land access for this purpose. The interviews show that usufruct agreements are exclusively the alternative used in the first place, both within and outside the detailed plan. The results from the interviews show that usufruct agreements are used by all the different types of broadband developers. Furthermore, the actors in this study are restrictive in the use of utility easement. This in order to facilitate future relationships and to show respect for landowners. The usufruct agreements thus appear to be a better alternative from the perspective of active actors. The relationship with the landowners tends to have a higher value than the time aspect to get land access.Moreover, no distinction between whether the choice of land access between different types of broadband developers or the area's planning could be distinguished in the study. It has somewhat to do with the landowner's attitude to leasing land. The perceived problems regarding land access for broadband arise mainly when fiber establishments in public roads are made, and this has to do with the Swedish Transport Administration's cooperation. Another problem arises when access to land on joint-owned land is required, this often leads to an extended process in time.

Priserna på den svenska bostadsmarknaden har stigit ovanligt mycket de senaste åren. En konsekvens av detta är att allt fler får det svårare att ta sig in på bostadsmarknaden och köpa sin första bostad. Inte minst förstagångsköpare som har svårt att spara ihop till den höga insatsen som ofta krävs eller bli beviljade lån hos bankerna. En alternativ finansieringsmodell har skapats för att göra det lättare för dessa personer att ta sig in på bostadsmarknaden. Denna modell bygger på att det är föreningen som ska stå för den större delen av lånet, istället för köparen. Denna uppsats syftar till att jämföra skillnaderna mellan en bostadsrätt som finansieras på det traditionella sättet och en bostadsrätt som finansieras genom den alternativa finasnieringsmodellen. Den modell som kommer att analyseras i denna studie heter BRF 2.0 och har lanserats av Well Fastigheter. De riktar sig främst till unga personer, därav har en enkätundersökning utförts för att få en inblick i vilken kunskap en förstagångsköpare har inom detta område. Enkäten är utformad som ett kunskapstest som behandlar några av de ekonomiska aspekter i ett bostadsköp som kan vara bra att känna till. Därefter utfördes en intervju med en representant på ett av företagen som har tagit fram denna alternativa investeringsmodell, nå en djupare förståelse för upplägget. Resultaten indikerar att förstagångsköpare besitter bristande kunskap kring bostadsköp för att ur ett ekonomiskt perspektiv kunna ta de mest fördelaktiga besluten. Studien pekar på vikten av att förstagångsköpare själva behöver ta ansvar för att läsa på inom ämnet så de blir medvetna om vilken kunskap de redan besitter och vilken kunskap de behöver lära. Ett problem som nämns i studien är att dessa personer inte alltid är medvetna om vilket område de saknar kunskap inom och kommer därför inte hämta in denna information. Vid detta problem krävs det att högre instanser kliver in och påverkar. Som ett förslag nämns att regering eller utbildningsväsende arbetar vidare med dessa frågor. Prices on the Swedish housing market has risen the past few years. A consequence by this is that an increasing amount of people struggle to buy their first apartment. In particular people that want to buy their first apartment, which struggle to save enough money for the cash deposit or to get a big enough loan from the bank. In an attempt to solve this, an alternative financing in the condominium sector has been introduced to the market in an attempt to make it easier for people to afford buying their first condoninium. This report aim to compair a condominium that has been funded through the tradtional way and a condominium that has been funded through this alternative way. A survey has been conducted in an attempt to investigate the knowledge whom people that is about the buy their first condoninium possess. An interview has also been conducted to further strenghten our findings from the survey and to get a deeper understanding about this alternative concept. The results indicate that people that’s never bought an apartment before lack some essential knowledge that you need to possess when you buy in apartment in order to make the right choices. This alternative financing might give an opportunity for some people to buy their first apartment, an opportunity they otherwise might not have.