Search

Food industry has seen a rise of plant-based food market in the recent years, both globally and in Finland. Alternatives for meat and dairy are attracting consumers because of health, ethical and environmental reasons. The growing numbers of vegans, vegetarians and flexitarians offer food industry firms a growth potential, thus drawing both established and new firms to enter the market of plant-based food. This thesis explores this topical phenomenon of emerging plant-based food market and the food industry firms. The study seeks answers to two research questions. First, which strategic resources and competitive actions firms have utilized when approaching the emerging market? Second, are there observable differences between incumbents and other firms? By answering these questions this study aims to build an understanding of how the plant-based food market has gained its legitimacy over the years. In the scope of this study are the food industry companies in Finland. This study focuses on years between 1995 and 2016. The theoretical framework in this study is based on three theories: signalling theory, competitive dynamics and resource-based view. Signalling theory enables this study to identify the signals of firms. Competitive dynamics and resource-based view explain how firms seek their competitive advantage and base their actions on their resources and capabilities. This study applies structured content analysis method. To secure a wide enough pool of data, the data source are four Finnish publications focusing on business, industry and economical topics: Kauppalehti, Talouselämä, Tekniikka & Talous, Arvopaperi. Firms’ signals are collected using the online archives of these publications. Altogether 241 firm-related data entries are collected in the study, which contain 451 individual activities. These activities are constructed under ten different categories. Firm size is used as a variable to compare the differences between incumbents and other firms. Turnover is used as a measure for firm size: firms with over 50 million euros in turnover are considered as incumbents. The collected data indicates that the incumbents are overrepresented in the results, as 77 % of the activities are from the incumbents but they represent only 1 % of the Finnish food industry firms. The results of the study follow earlier findings in that the behaviour and pool of resources and actions differ between incumbents and other firms. The incumbents are actively signalling their strategy changes and ongoing strategy work, contrary to the other firms which, through signals of product launches and market entries, signal more about their tangible actions in the market. The incumbents bundle strategy-related signals with information about, for instances, upcoming investments and acquisitions, future market entries, and financial and performance matters as they aim to communicate to the market, and the investors in particular, of their future potential, dexterity and strength. This study draws a timeline of the firm activities and as a result identifies three distinctive intervals, based on the firm activities: “special diet’s market” (1995–2003), “first incumbent market entry” (2004–2013), and “legitimate market” (2014–). In the first interval, smaller firms operate in the market, where each has located a niche segment to focus on. In the second interval one incumbent expands the strategic focus of plant-based food market. This is done by seeing the potential in healthiness of the plant-based food instead of focusing on the special diet perspective. This study concludes that plant-based food market gains its legitimacy through the strategic actions of the firms during the third interval. This happens as multiple incumbents begin to signal how they are embedding plant-based food in their strategy. Besides this, the incumbents complete many activities in a short time span to secure access to and foothold in the market. Kasvipohjaisten elintarvikkeiden markkina on kasvanut sekä kansainvälisesti että Suomessa viime vuosina. Liha- ja maitotuotteita korvaavat vaihtoehtoiset tuotteet houkuttelevat kuluttajia erityisesti terveydellisistä, eettisistä ja ympäristösyistä. Vegaanien, vegetaristien ja joustovegaanien kasvavat määrät tarjoavat elintarviketeollisuuden yrityksille kasvupotentiaalia, ja siksi kasvipohjaisten elintarvikkeiden markkina vetää puoleensa olemassa olevia ja uusia yrityksiä. Tämä diplomityö tutkii ajankohtaista ilmiötä eli kasvavaa kasvipohjaisten elintarvikkeiden markkinaa ja elintarvikealan yrityksiä. Tutkimus etsii vastauksia kahteen tutkimuskysymykseen. Ensiksi, minkälaisten strategisten ja kilpailullisten toimenpiteiden avulla yritykset ovat lähestyneet kasvavaa markkinaa? Toiseksi, onko vakiintuneiden yritysten ja muiden yritysten välillä havaittavissa olevia eroavaisuuksia? Vastaamalla näihin kysymyksiin tutkimus pyrkii kasvattamaan ymmärrystä siitä, miten kasvipohjaisten elintarvikkeiden markkina on saavuttanut laillisuutensa. Tutkimuksen kohteena ovat elintarvikealan yritykset Suomessa. Työ tarkastelee vuosia 1995–2016. Työn teoreettisena viitekehyksenä ovat signaaliteoria, kilpailudynamiikka ja resurssipohjainen teoria. Signaaliteoria edesauttaa tunnistamaan yritysten signaalit. Kilpailudynamiikka ja resurssipohjainen teoria selittävät, miten yritykset etsivät kilpailuetua ja miten ne pohjaavat tekemänsä toimenpiteet resursseilleen ja kyvykkyyksilleen. Tässä tutkimuksessa käytetään tutkimusmenetelmänä strukturoitua sisältöanalyysiä. Tarpeeksi kattavan tietokannan kokoamiseksi työn tietolähteenä käytetään neljää suomalaista liikeelämään, teollisuuteen ja talouteen keskittyvää julkaisua: Kauppalehti, Talouselämä, Tekniikka & Talous ja Arvopaperi. Yritysten signaalit kootaan näiden julkaisujen online-arkistoista. Yhteensä tiedonkeruu tuottaa 241 yrityksiin liittyvää kirjausta, jotka sisältävät 451 yksittäistä toimenpidettä. Nämä toimenpiteet luokitellaan kymmeneen eri kategoriaan. Liikevaihtoa käytetään yritykseen koon määrittäjänä: yritykset, joiden liikevaihto on yli 50 miljoonaa, ovat tässä työssä vakiintuneita yrityksiä. Kerätyn datan pohjalta voidaan olettaa vakiintuneiden yritysten olevan yliedustettuna tuloksissa, sillä 77 % toimenpiteistä on vakiintuneiden yritysten, mutta nämä yritykset edustavat vain 1 % Suomen elintarvikealan yrityksistä. Työn tulokset seuraavat aiempien tutkimusten tuloksia siinä, miten vakiintuneiden yritysten ja muiden yritysten välillä on eroja niin käyttäytymisen kuin resurssien ja toimenpiteiden valikoiman osalta. Vakiintuneet yritykset lähettävät aktiivisesti signaaleja strategisista muutoksistaan ja käynnissä olevasta strategiatyöstä, toisin kuin muut yritykset, jotka tuotelanseerausten ja markkinoilletulosignaalien avulla viestivät enemmän konkreettisista toimenpiteistään. Vakiintuneet yritykset niputtavat strategiasignaaleihinsa viestejä esimerkiksi tulevista investoinneista, yrityskaupoista ja markkinoille astumisista, sekä taloudellisesta suorituskyvystään. Näin vakiintuneet yritykset pyrkivät viestimään markkinalle, ja erityisesti sijoittajille, tulevaisuuden potentiaalistaan, taitavuudestaan ja voimastaan. Tämä tutkimus kokoaa aikajanan yritysten toimenpiteistä ja sen seurauksena tunnistettavissa on kolme erillistä aikajaksoa: erityisruokavalioiden markkina 1995–2003, ensimmäisen vakiintuneen yrityksen markkinoille tulo 2004–2013 ja laillistettu markkina 2014–. Aikajakson alussa pienemmät yritykset toimivat markkinassa, josta jokainen on tunnistanut oman markkinarakonsa. Toisella aikajaksolla yksittäinen vakiintunut yritys laajentaa strategista fokustaan kasvipohjaisten elintarvikkeiden markkinaan. Tämän perustana on potentiaalin näkeminen siirtämällä näkökulmaa erityisruokavalioista kasvipohjaisten elintarvikkeiden terveellisyyteen. Työn pohjalta on pääteltävissä, että kasvipohjaisten elintarvikkeiden markkina saavuttaa laillisuutensa yritysten tekemien strategisten toimenpiteiden kautta kolmannen aikajakson aikana. Tämä tapahtuu, kun useampi vakiintunut yritys signaloi, miten he ovat omaksumassa kasvipohjaiset tuotteet osaksi strategiaansa. Tämän lisäksi vakiintuneet yritykset suorittavat useita toimenpiteitä lyhyessä ajassa taatakseen pääsyn ja jalansijan markkinalle.

Allt fler företagare anmäls och döms för bokföringsbrott med anledning av att deras årsredovisningar lämnas in för sent till Bolagsverket. Brottsanmälningar till Ekobrottsmyndigheten avseende försenade årsredovisningar har under de senaste åren ökat och ärendeinflödet har aldrig tidigare varit så stort som under år 2018. Den ökade mängden av ärenden som rör försenade årsredovisningar har blivit ett problem för Ekobrottsmyndigheten att hantera då de är resurskrävande och sker på bekostnad av andra brottsutredningar. Syftet med uppsatsen är att identifiera och kartlägga vilka orsaker som kan förklara varför aktiebolag lämnar in årsredovisningen för sent till Bolagsverket. Utifrån de orsaker vi identifierar är syftet med uppsatsen vidare att förklara vad som kännetecknar de bolag som lämnar in årsredovisningen för sent. I uppsatsen har vi använt en abduktiv ansats för att få en djupare förståelse för vårt valda ämne. För att fördjupa oss i ämnet och uppfylla studiens syfte användes en kvalitativ metod där vi analyserade domslut och intervjuade yrkesverksamma revisorer. Vi har kommit fram till att den vanligaste orsaken till att årsredovisningar försenas är det som kan kopplas till företagsledningens egna besvär eller ohälsa. Andra orsaker som vi har identifierat rör företagsledningens bristande kunskap kring regelverk, bokföring/företagande och straffbestämmelser kring årsredovisningen. Det vi kan utläsa är att många av orsakerna som företrädarna redogör för kan sammankopplas med aktiebolagets storlek där vi kan se att arbets- och informationsbelastningen främst har ökat hos mindre aktiebolag. An increasing number of business owners are reported and convicted of accounting crime on the grounds that their annual reports are submitted late to The Swedish Company Registration Office. Criminal complaint to The Swedish Economic Crime Authority regarding delayed annual reports have increased in recent years and the inflow of cases regarding 2018 have never been bigger. The increased number of cases relating to delayed annual reports has become a problem for The Swedish Economic Crime Authority to handle as they are resource intensive and are at the expense of other criminal investigations. The purpose of this essay is to identify the causes that may explain why the limited company submits the annual report late to The Swedish Company Registration Office. Based on the reasons we identify, the purpose of this essay is to further explain what characterizes the companies that submit the annual financial report late. We have used an abductive approach to get a deeper understanding of our chosen subject. To deepen our understanding of the subject and fulfill the purpose of the study, a qualitative method was used in which we analyzed judgements and interviewed auditors. Our conclusion is that the most common reasons for late submission of annual financial reports are those that can be linked to the management's inconvenience or illness. Other clear connections that we have identified relate to the management's lack of knowledge regarding regulations, accounting/business and penalty regulations regarding the annual report. We can also see that many of the reasons that the business owners explain can be linked to the size of the limited company where we can see that the work and information burden has increased mainly with smaller limited companies.

Josefine Redig,1 Johan Dalén,1 Ulrika Harmenberg,2 Magnus Lindskog,3 Börje Ljungberg,4 Sven Lundstam,5 Rickard Sandin,6 Thomas Wahlgren,6 Örjan Åkerborg,1 Maria Jakobsson6 1ICON, Stockholm, Sweden; 2Department of Oncology-Pathology, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; 3Department of Immunology, Genetics and Pathology, Uppsala University, Uppsala, Sweden; 4Department of Surgical and Perioperative Sciences, Urology and Andrology, Umeå University, Umeå, Sweden; 5Department of Urology, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden; 6Pfizer AB, Sollentuna, Sweden Objective: To explore cost-effectiveness of targeted therapies (TTs) in the treatment of metastatic renal cell carcinoma (mRCC) in a real-world context using a nationwide population-based approach.Methods: Data on patients diagnosed with mRCC between 2002 and 2012 were extracted from Swedish national health data registers. To facilitate comparisons of patients diagnosed before and after TT introduction to the market, three cohorts were derived: pre-TT introduction (preTT), patients diagnosed 2002–2005; early TT introduction (TTi), patients diagnosed 2006–2008; and late TT introduction (TTii), which was limited to patients diagnosed 2009–2010 to ensure availability of total health care resource utilization (HCRU) data. Patients were followed until end of 2012. The value of TTs across cohorts was estimated using mean HCRU costs per life-year (LY) gained. Data on HCRU were obtained through national health registers for dispensed medication and inpatient and outpatient care, and the associated costs were estimated using the Lin method to account for censoring. LYs gained were defined as the difference in mean survival over the study period.Results: The preTT, TTi, and TTii cohorts consisted of 1,366, 1,158, and 806 patients, respectively. Mean survival in years from mRCC diagnosis was 1.45 in the preTT cohort, 1.62 in the TTi cohort, and 1.83 in the TTii cohort. The respective mean total HCRU cost per patient over the study period was US$16,894, US$29,922, and US$30,037. The cost per LY gained per cohort was US$78,656 for TTi vs preTT, US$34,132 for TTii vs preTT, and US$523 for TTii vs TTi.Conclusion: Given common willingness-to-pay per LY gained thresholds, this study in a real-world population suggests the use of TTs in the Swedish mRCC population is increasingly cost-effective over time. Keywords: metastatic renal cell carcinoma, targeted therapy, cost-effectiveness, Sweden &nbsp

Summary This survey quantifies the amounts of different plants and plant products traded into Sweden which may serve as pathways of entry for potential plant pests. Furthermore, data on the economic value of plants and plant products are reported, both in terms of production values as well as the value of trade from Sweden. In total, the volume of traded plants and plant material into Sweden was on average slightly more than 12 million tons per year. Of this, by far the largest part was different types of wood products, 10 million tons, followed by fruit and other types of plant based food, 1.5 million tons. Propagation material for different production systems was in terms of weight a small proportion of the total volume of traded plant goods into Sweden, reaching only about 52 000 tons, it is however a rather large source of living plant material traded. For example, an annual average of 39 million seedlings of forest trees were traded to Sweden each year. The amount of plants and plant material traded from Sweden totaled more than 9 million tons, with an annual yearly value of approximately 30 billion SEK. Hence, the trade from the country was less than into the country. The trade, both into and from Sweden was dominated by wood products, with a yearly average of 10 and 7.5 million tons respectively. The total annual economic value of plants and plant products produced in Sweden was more than 50 billion SEK, which was 1.6 times the value of the trade of plants and plant products from Sweden. A great majority of the production value is associated with forest trees, 27 billion SEK, and arable plants, 20 billion SEK. The economic value of vegetables and ornamentals and other plants produced in horticulture was approximately 2 billion SEK each. The estimated annual value of park- and street trees in Swedish cities, based on the cost of replacing them after 80 years, was 1.3 billion SEK. Fruits and berries constitute a minor part of plants and plant products produced, 777 million SEK. In conclusion the amounts of trade as wells as the economic value of plants and plant products quantified in this survey provides valuable information for determining pest specific risks for introduction as well as the potential impact if a species becomes established. The compilation of data also provides support for identifying potential pathways for plant pests.

Uncertainty about how chemicals affect human health and the environment, and shortcomings in current chemicals legislation, make it necessary to motivate chemical users to work actively with risk management in order to achieve a high level of protection. In this study, the drivers of chemical risk management have been investigated in order to find out how a pro-active work could be promoted. A Q-methodology study was performed online with 15 respondents at 10 different engineering companies in the Gnosjö region in Sweden. The respondents were part of the middle management and the local top management and had an environmental responsibility. Two groups with different views on drivers were identified. To comply with legislation was the main driver of the market-oriented group, while the plant-oriented group considered an improved work environment for employees as the main driver. A tendency to differences between how drivers were valued by middle management and local top management could be distinguished. The study indicated a need to motivate companies to stay ahead of legislation, as well as to enhance the understanding of the environmental impact that the operations have on the environment, and may be used as a basis for further studies of drivers of chemical risk management. Osäkerhet om hur kemikalier påverkar människors hälsa och miljön samt brister i nuvarande kemikalielagstiftning gör att företag som hanterar kemikalier behöver motiveras till att arbeta aktivt med riskhantering för att en hög skyddsninvå ska kunna uppnås. I föreliggande studie har drivkrafterna bakom arbetet med riskantering av kemikalier undersökts i syfte att ta reda på hur ett proaktivt arbete skulle kunna främjas. En Q-metodologistudie genomfördes online med 15 respondenter på 10 olika verkstadsföretag i Gnosjöregionen i Sverige. Respondenterna utgjordes av personer på mellanchefs- och ledningsgruppsnivå med miljöansvar. Två grupper med olika syn på drivkrafter identifierades. Att uppfylla lagstifning var den viktigaste drivkraften för den marknadsorienterade gruppen, medan den fabriksorienterade gruppen betraktade en förbättrad arbetsmiljö för anställda som den viktigaste drivkraften. En tendens till skillnad i hur drivkrafter värderades på mellanchefs- och ledningsgruppsnivå kunde urskiljas. Studien indikerade ett behov av att motivera företagen till att ligga steget före lagstiftning, samt att öka förståelsen för verksamheternas påverkan på miljön och kan ligga till grund för fortsatta studier rörande drivkrafter bakom riskhantering av kemikalier.

SAMMANFATTNING Vi har valt att undersöka konflikthantering inom organisationer. Syftet med denna studie är att undersöka hur cheferna hanterar konflikter inom organisationen och hur de upplever detta. Vi menar att detta är ett understuderat ämne som av många olika orsaker bör lyftas fram och undersökas närmre. Konflikter kan få stora ekonomiska konsekvenser exempelvis genom minskad arbetsprestation, sjukskrivningar och så vidare. Konflikter kan också få slitsamma konsekvenser känslomässigt och psykiskt. Konflikter är något som i olika grader förekommer dagligen varför ämnet i allra högsta grad är aktuellt. Det är något alla är inblandade i och som de flesta tycker är obehagligt att hamna i, vår uppfattning är att det kan bero på att få vet hur konflikter bör hanteras och varför de uppstår. Något av det mest anmärkningsvärda i våra resultat var hur lågt stöd som fanns för några av cheferna i dessa frågor. De förväntades veta hur de skulle lösa konflikterna helt själva. Detta visar enligt oss på behovet av större kunskap på området. Vi har intervjuat chefer från olika organisationer och utifrån deras upplevelse analyserat hur de agerat i dessa, för att se om vi kan identifiera de konflikthanteringsstrategier de har använt för att lösa konflikten. Vi har också analyserat vilka konsekvenser konflikten fått samt hur cheferna arbetade förebyggande mot att konflikter skulle uppstå. I den teoretiska referensramens första del redogörs för begreppet konflikt samt omkringliggande råden. I den andra delen är de teoretiska inslagen mer specifikt inriktade med områden som; konflikter inom organisationer, identifiering av olika typer av konflikter, konflikthanteringsstrategier, makt samt kommunikation och ledarstilar. I våra resultat har vi sett att chefer fäster stor vikt vid själva kommunikationen mellan sig och medarbetarna men också hur de har fokus på hur deras medarbetare för sina dialoger sinsemellan. Vi har sett att några av våra informanter inledningsvis avvaktar vid konflikter för att sedan ingripa om konflikten fortsätter. Dessa konflikter påverkade både medarbetare och chefers välmående. Vi har också sett att några av konflikterna har fått konsekvenser i form av att inblandade medarbetare inte får lönehöjningar vid löneutvecklingssamtal och att medarbetaren i vissa fall fått byta arbetsuppgifter till andra uppdrag med tydligare ramar för utförandet. Att gå olika vägar för att avsluta anställningen var en av de konflikthanteringsstrategier vi kunde se. Exempel på förebyggande arbete för att motverka uppkomst av konflikter var: rekrytera medarbetare som passade i arbetsgruppen och samtala regelbundet med medarbetarna. Nyckelord: Konflikt, konflikthantering, kommunikation, chef, social interaktion

In the digitized world many organizations experience a large flow of information. To sort and manage all the information can be difficult. Individuals may experience a phenomenon called ”Information Overload”, due to the fact that the information flow is too extensive. There are various reasons why individuals are affected by this phenomenon. One reason may be due to the individual´s personality, another reason could also be the increased use of smartphones. The use of smartphones has had the effect that individuals are online and available even during therir leisure time. The extended use of smartphones has led to that it is possible that individuals are experiencing an increasing stress. In this study, we will investigate individuals experience of ”Information Overload” that may be associated with organizations use of smartphones. Informationsmängden har i och med internet ökat drastiskt. Tidigare kunde det vara ett problem med att hitta användbar och relevant information. Numera är problemet det motsatta. Det kan leda till att individer utsätts för mer information än vad de kan hantera. Denna kraftiga expansion av information skulle kunna resultera i ett så kallat informationsöverflöd för individen. Det råder dock delade meningar hos forskarna om vad detta fenomen innebär och vilka orsakerna kan vara till uppkomsten av informationsöverflöd (Information Overload). För att undersöka om detta är ett utbrett problem inom organisationer inleddes undersökningen med en intervju med en chef och en informationsansvarig inom en utvald organisation. Intervjun genomfördes för att utreda organisationens policys och regler gällande informationsflödet och användandet av den smarta telefonen. Därefter utfördes en enkätundersökning med en grupp utvalda mellanchefer inom organisationen. Undersökningens syfte var att undersöka hur individer uppfattar och hanterar informationsflöden. Samt om den smarta telefonen påverkar individer genom att den bidrar till ett utökat informationsöverflöde. Enkätfrågorna utgick från Eppler och Mengis (2004) konceptuella ramverk om orsaker och symptom. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever någon form av In-formation Overload på grund av det utökade användandet av smarta telefoner, samt hur individer påverkas av den tillgänglighet som den smarta telefonen bidrar till. Studien har utgått från Eppler och Mengis (2004) konceptuella ramverk för att studera fenomenet Information Overload. Detta ramverk utgår från fem orsaker, personliga faktorer, informationens beskaffenhet, IT, organisationens design och arbetsuppgiftens karaktär. Dessa orsaker kan var för sig eller tillsammans bidra till att Information Overload uppstår, vilket vidare leder till att individerna drabbas av olika symptom. Resultatet i undersökningen visade att majoriteten av individerna upplevde ett flertal symptom i samband med det utökade användandet av smarta telefoner, symptom som kan härledas till Information Overload. De symptom som tydligast framkom var stress, trötthet samt koncentrationssvårigheter. Det framkom även att den smarta telefonen via sin storlek och funktioner är en bidragande faktor till en utökad tillgänglighet. En tillgänglighet som bidrar till att gränsen mellan arbetstid och ledig tid allt mer suddats ut. Detta kan ses som en bidragande orsak till att individer känner symptom som är kopplade till Information Overload.

Being motivated is described as having an incentive to do something, either through appreciation of the activity or through the influence of the environment. According to the Self-determination theory employees have three basic psychological needs: competence, autonomy and relatedness that must be in balance for employees to be motivated. Employees can be intrinsic-, extrinsic or unmotivated, where intrinsic motivation is characterized by employees' own inner desire to engage in a work related project. Literature on the subject has shown that when leaders influence employees to achieve goals with extrinsic means, for example with bonus or deadline the employees become external motivated. If an employee value a work related project and also being internally motivated while engaging in it, work passion can develop. Work passion is defined as “a strong inclination toward an activity that people like, that they find important, and in which they invest time and energy.Previous research has shown that employees who experience work passion achieve high performance and well -being. This means that leaders who can create work environments that promote employee´s to find balance in the three basic needs may have employees who experience work passion.The purposes of the study is to develop and test a model by explaining if the three basic needs of self-determination theory can affect passion and if leadership style can influence work passion amongst employee, and if an relation exists between these variables we will explain how. To answer these questions, we have used a quantitative method and chose to look at the empirical data in form of a questionnaire-survey which was send to earlier students at Luleå University of Technology which today are employees in various organisations. The collected material, we analysed in the statistical software SPSS to see if there is a connection between employee's three basic needs and passion, and leadership style and passion.The study shows that when employees have balance within the three basic needs they experiencing harmonious work passion. The study displays that there is no correlation between the three basic needs and obsessive work passion, which is in line with the self- determination theory. The study also indicates that there is a correlation between the performance-oriented leadership and harmonious passion, which can be explained by the focus on intrinsic motivation of the performance- oriented leader. Validerat; 20141017 (global_studentproject_submitter)

Syftet med undersökningen är att belysa hur några lärare, som undervisar i årskurs 2 och 3, uppfattar läsförståelse samt att få veta hur de arbetar med läsförståelse. Undersökningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer och observationer i två kommuner i Mellansverige. Resultatet visar att läsförståelse är komplext, men lärarna är överens om att läsförståelse handlar om mer än att bara kunna avkoda en text. I läsförståelse inryms både läsfärdigheter och kognitiva läsprocesser. Lärarna uppfattar det betydelsefullt att arbeta utvecklande med elevers läsförståelse och lärarna som deltagit är mer eller mindre medvetna om lässtrategier. Det är vanligt att man använder läromedel till hjälp och många av de intervjuade lärarna arbetade med textsamtal. Lärarna betonade vikten av det muntliga samtalet i ett klassrumsklimat som tillåter alla att komma till tals. Det verkade viktigt att i arbetet med läsförståelse ta hjälp av varandra, att samarbeta och bekräfta eleverna så att deras självförtroende stärks samt att miljön eleverna befinner sig i är trygg. Anpassning upplevde vi förekom i låg utsträckning och man diskuterade inte själva lärandet med eleverna. Däremot betonade lärarna att mycket med läsförståelse hänger ihop med motivation och att lyckas ”få med eleverna på tåget.” En utmaning som lärarna nämner är att det är svårt att räcka till för alla elever då de befinner sig på så olika nivåer.

Priset för anläggningstransporter har under de senaste åtta åren ökat kraftigt. Dessa transporter är en stor och betydelsefull del för byggföretagen, och Skanska Sverige AB köper anläggningstransporter för cirka 1 miljard kronor per år. På grund av den kraftiga prisökningen samt att Skanska har sett stor potential av effektiviseringar inom anläggningstransporter har de startat projektet ”Effektivare Anläggningstransporter”. Ett mål med projektet var att minska kostnaderna för anläggningstransporter genom effektiviseringar. Detta arbete har genererat en kraftig sänkning av antalet leverantörer samt att enhetliga avtal med dessa leverantörer har tecknats. Syftet med detta examensarbete är att utveckla ett nationellt arbetssätt för att förbättra Skanskas samarbete med leverantörer av anläggningstransporter. I byggbranschen ser alla projekt olika ut. Varje byggprojekt fungerar som ett eget litet företag vilket medför att byggbranschen är en decentraliserad bransch. Inom varje projekt finns det en produktionschef samt produktionspersonal. Det är produktionschefen som ansvarar för allt från ekonomi och tidsplanering till beställning av transporter och övrigt material. Idag sker alla beställningar av transporter via telefon och oftast samma dag som transporterna behövs eller i bästa fall dagen innan. Anpassning till ny teknik i transportbranschen sker långsamt och än idag är det oftast handskrivna följesedlar. För att hitta effektiviseringar har Skanska påbörjat ett effektiviseringsarbete med sina ramavtalsleverantörer. Detta innebär att Skanska ska ha utvecklingsmöten med dessa leverantörer två gånger per år för att diskutera fram effektiviseringsåtgärder. Effektiviseringsarbetet har stannat av på grund av omorganisationer i Skanska samt den rådande lågkonjunkturen. Det är detta effektiviseringsarbete som ska utvärderas och förbättras i detta examensarbete. Denna studie genomfördes med hjälp av ett antal intervjuer där det framkom att största problemet var att det inte fanns någon ansvarig på lokal nivå för att driva effektiviseringsarbetet. Några andra problem som upptäcktes var att det inte fanns något uttalat mål med utvecklingsmötena samt att det inte fanns något mätbart uppföljningssystem som visade utvecklingen. För att lösa dessa problem studerades teori om organisationer och kultur, gruppdynamik, inköp, relationer samt prestationsmätning. Alla är eniga om att effektiviseringsarbetet är viktigt och bör fortsätta men det krävs dock vissa förändringar. Genom bättre planering och bättre intern kommunikation kan samarbetet med Skanskas leverantörer förbättras. För att hitta effektiviseringsåtgärder bör utvecklingsmötena ha tydliga mål. Det krävs även en person på lokal nivå som ansvarar för att mötena blir av och att effektiviseringsidéer förs vidare till inköpsavdelningen. Det allra viktigaste är att inköpsavdelningen ska kunna mäta och följa upp effektiviseringsarbetet. Detta kommer att kunna ske med hjälp av den modell som presenteras i slutet av denna rapport. Modellen kommer att lösa de problem som denna studie har uppmärksammat och är konstruerad på ett sätt så att modellen är enkel att använda.

This thesis concerns the feminist consciousness-raising novel of the 1970s. The aim of the thesis is to examine narrative strategies which, according to the consciousness-raising practice, are adapted to enlighten the political aspects of the personal. The focus is both on strategies that address the protagonist and on those that address the reader. I also examine in which way the use of these strategies is dependent upon ideas of class and gender. I find that the narrative situation, in this case the relationship between the protagonist and the narrator, is central to the use of the consciousness-raising narrative strategies. In Anna-Lisa Bäckmans Fia i folkhemmet och Fia med manifestet, the protagonist Fia is positioned as an oppressed working-class woman, which results in a narrative situation that gives the protagonist a limited space of action and that gives the narrator the power to interpret the experiences of the protagonist. In Margareta Sarris Ta dej en slav och Mor ror åran är trasig, the relationship between the protagonist and the narrator is more equal, due to its dialogic form that enables the protagonist Lisa to talk back to the narrator. The consciousness-raising narrative follows a heteronormative development that is characteristic of all novels examined. The analysis demonstrates that the narrative situation is important to the plot. Lisa is able to change the course of her life according to the novel’s feminist analysis, which Fia to a lesser degree, is not. The analysis also demonstrates that the narrative position is constructed according to gender as well as to class.

Validerat; 20101217 (root)

Using a sample of 96 mergers notified to the EU Commission and logit regression techniques, we analyse the Commission's decision process. We find that the probability of a phase 2 investigation and of a prohibition of the merger increases with the parties' market shares. The probability increases also when the Commission finds high entry barriers or that post-merger collusion is easy. We do not find significant effects of political variables, such as the nationality of the merging firms or the identity of the commissioner.

Using a sample of 96 mergers notified to the EU Commission and logit regression techniques, we analyse the Commission's decision process. We find that the probability of a phase 2 investigation and of a prohibition of the merger increases with the parties' market shares. The probability increases also when the Commission finds high entry barriers or that post-merger collusion is easy. We do not find significant effects of political variables, such as the nationality of the merging firms or the identity of the commissioner.