Search

Under år 2020–2021 ställde majoriteten av Sveriges högstadie- och gymnasieskolor om till fjärr- och distansundervisning i ett försök att minska smittspridningen av covid-19 utifrån rådande restriktioner. Professionen studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter påverkades utifrån de begränsningar som fjärr- och distansundervisning innebar. Den här studien syftar till att undersöka studie och yrkesvägledares upplevelser gällande att vägleda ungdomar under och efter en tid av snabba omställningar, framtvingad av covid-19 pandemin. Genom en kvalitativ forskningsmetod har upplevelser från åtta behöriga studie- och yrkesvägledare belysts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat analyserades därefter med hjälp av grundad teori som visar att den snäva vägledningen kunde fortlöpa relativt opåverkad efter att den digitala utmaningen besegrades. Men att den uteblivna vida vägledning såsom praktisk arbetslivsorientering (prao), gymnasiemässor, studiebesök och öppet hus påverkade elevernas valkompetens, och på sikt handlingshorisont. Resultatet analyserades med hjälp av Careership och dess begrepp; kapital, habitus, handlingshorisont och brytpunkt. Under studiens datainsamling framkom ett upplevt behov av vidare forskning gällande hur valkompetensen hos eleversom gick årskurs 8–9, under åren 2020–2021 ser ut. Samt om det finns ett samband till informanternas upplevelse av att antal omval på gymnasiet ökade åren efter covid-19 pandemin.

Under år 2020–2021 ställde majoriteten av Sveriges högstadie- och gymnasieskolor om till fjärr- och distansundervisning i ett försök att minska smittspridningen av covid-19 utifrån rådande restriktioner. Professionen studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter påverkades utifrån de begränsningar som fjärr- och distansundervisning innebar. Den här studien syftar till att undersöka studie och yrkesvägledares upplevelser gällande att vägleda ungdomar under och efter en tid av snabba omställningar, framtvingad av covid-19 pandemin. Genom en kvalitativ forskningsmetod har upplevelser från åtta behöriga studie- och yrkesvägledare belysts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat analyserades därefter med hjälp av grundad teori som visar att den snäva vägledningen kunde fortlöpa relativt opåverkad efter att den digitala utmaningen besegrades. Men att den uteblivna vida vägledning såsom praktisk arbetslivsorientering (prao), gymnasiemässor, studiebesök och öppet hus påverkade elevernas valkompetens, och på sikt handlingshorisont. Resultatet analyserades med hjälp av Careership och dess begrepp; kapital, habitus, handlingshorisont och brytpunkt. Under studiens datainsamling framkom ett upplevt behov av vidare forskning gällande hur valkompetensen hos eleversom gick årskurs 8–9, under åren 2020–2021 ser ut. Samt om det finns ett samband till informanternas upplevelse av att antal omval på gymnasiet ökade åren efter covid-19 pandemin.